Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående förflyttning av statens järnvägars kolhamn vid Värtan m. m.

1913-04-15 · 11 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 3TU 1913:10, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående förflyttning av statens järnvägars kolhamn vid Värtan m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till Riksdagens kansli den 14 april 1913 kl. 2 e. m.

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 10,

i anledning av en av lierr Martin väckt motion, nr 248,

om skrivelse till Kungl. Maj:t angående förflyttning av

statens järnvägars kolhamn vid Värtan m. m.

Uti en inom Andra kammaren av herr Martin avgiven, till dess tredje

tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 248, har motionären anfört följande:

»Sparsamhet med naturtillgångar är numera en lösen i de flesta kultur- Motionen.

länder.

Stenkol kan visserligen icke annat än undantagsvis betecknas såsom

en svensk naturtillgång, men det förhållandet, att denna nödvändiga massartikel

måste göras till föremål för import från andra, stenkolsrikare länder,

förändrar förvisso icke det faktum, att sparsamhet är av största behov påkallad,

till och med i avseende på så skenbart oväsentliga manipulationer

som stenkolens lossning, lastning och transport samt hanterande i övrigt

vid de olika förbrukningsplatserna.

Ett exempel härpå bildar statsbanornas kolimport till och koldistribution

från Yärtahamnen invid Stockholm.

Enligt uppgifter meddelade i järnvägsstyrelsens statistiska berättelse

för år 1909 utgör statens järnvägars kolimport härstädes i runt tal 145,000

ton per år. Av denna importkvantitet fördelas (se bilaga B) cirka 31,000

ton på Norra stationen och cirka 18,000 ton på Tomteboda station. På

grund av det i årets statsverksproposition begärda anslaget för lokomotivstationsanläggning

i sammanhang med den år 1909 beslutade driftbangården

vid Frösunda, skulle dessutom koltagning komma att aga rum vid Frösunda,

synbarligen dock endast utgörande en överflyttning av en del av den vid

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 sand. 3 avd. 10 käft. (Nr 10.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

Norra stationen nu försiggående kol tagningen. Återstoden av den över Värtahamnen

importerade stenkolskvantiteten distribueras emellertid till övriga

koltagningsstationer inom lista trafikdistriktet, såsom till Uppsala, Krylbo,

Liljeholmen, Gnesta m. fl. orter. Bandelen Värtan—Tomteboda belastas

sålunda under nuvarande förhållanden med hela den stenkolskvantitet som

statsbanorna importera över Stockholms hamn.

Tagas i betraktande de kostnader vilka förorsakas 1) dels av kolens

lossning från fartyg till järnvägsvagn eller upplag vid Värtan, 2) dels av

transporten från Värtahamnen till Tomteboda 3) samt dels av koldistributionen

å tender vid Stockholms norra station och Tomteboda i och för

tågtjänstgöring, så erhålles följande sammanfattning av nuvarande årsom
-

liostnader:

a. Totalkostnad för lossning av 145,000 ton stenkol från

fartyg till järnvägsvagn eller kolupplag efter ett pris av

kr. 0,95 per ton (se bil. A. mom. 1) ..................... 137,700 kr.

b. Kostnad för transport av 145,000 ton kol från Värtan

till Tomteboda................................................... 9,000 »

c. Extra kostnad för vagnshyra med anledning av nödvändigheten

att vid lossning av kolångare äga tillgång till

erforderlig vagnpark i och för undvikande av att en del

stenkol först skola behöva läggas i upplag och därefter

från upplaget lastas å järnvägsvagn i stället för att kunna

lastas direkt från fartyg till järnvägsvagn — vilken

extra kostnad lågt uppskattas till........................... 27,000 »

d. Kostnad för kolupplag (direkt å kolvagn) och lastning å

tender vid norra stationen, 31,000 ton ä kr. 0,59 (se

bil. A. mom. 2) ................................................ 18,300 »

e. Kostnad för kolupplag och lastning å tender vid Tomteboda

station 18,000 ton ä kr. 1,26 (se bil. A. mom. 3)...... 22,700 »

Summa 214,700 kr.

Härvid bör bemärkas att i och med det successiva förflyttandet av

koltagningen för persontåg från norra stationen till driftbangården vid

Frösunda, så kommer koltagningen för de i mom. d) angivna 31,000 ton

att äga rum under liknande förhållanden och enligt samma ä-pris som i

fråga om den i mom. e) angivna koltagningen vid Tomteboda. Kostnadssiffran

18,300 kronor kommer härigenom att ökas till 39,000 kronor och

totala årsomkostnaden från nuvarande 214,700 kronor till 235,400 kronor,

vilken alltså skulle vara den siffra, som i förevarande sammanhang närmast

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 10.

3

angiver den årsomkostnad, med vilken man enligt nuvarande anordningar

har att räkna.

Då emellertid häri icke ingår den extra kostnad, som förorsakas genom

den kolkvantitet, vilken oundvikligen först lossas från fartyg till kolupplag och

därifrån till järnvägsvagn, så är det befogat att ej oväsentligt höja även

sistnämnda siffra och anslå de-n totala nuvarande årsomkostnaden till lågt

räknat 250,000 kronor per år.

Enligt ett från sakkunnigt håll framställt förslag skulle en högst betydande

besparing i sagda årskostnad kunna vara att påräkna genom en

förflyttning av statsbanornas kolupplag från Tartan till den å kartskissen

bil. C. med bokstaven tf angivna platsen väster om norra Brunnsviken,

där kanalen Bällstaviken—Brunnsviken är avsedd att framdragas.

Kolångarna skulle komma att framgå genom den föreslagna utvidgningen

av inloppet vid Alkistan samt förankra vid Lianeaholm eller möjligen

ett stycke in utefter den nämnda projekterade kanalen. Från fartygen

skulle kolen lossas direkt från relingen å en s. k. »helt conveyor»,

eller »transportband», vars ena ände skulle ha sin plats akter om fartyget

och som skulle löpa utmed fartygets långsida för att därefter fortsätta och

med sin andra ände utmynna å den med röd färg å kartskissen bilaga

C betecknade platsen för kolupplaget. Denna plats utgöres av en bergshöjd,

vilken på ändamålsenligt sätt skulle komma att planeras för upptagandet

av ett lämpligt antal högt belägna »kolfickor», från vilka stenkolen

direkt kunna tappas antingen i tender för direkt bruk i tågtjänstgöring

eller ock i mån av behov i kolvagnar i och för transport till de övriga

koltagningsstationer, vilkas import äger rum över Stockholm.

Dylika transportband användas särskilt i Amerika i stor utsträckning

och på ganska långa distanser och hava genom sin kontinuerliga drift en

mycket stor transportförmåga icke endast i horisontal led utan även i

stigning av ända upp till 30 graders lutning mot horisontalplanet.

För ränta, amortering samt drift och underhåll av själva den egentliga

transportanläggningen, omfattande transportbanden med tillhörande

maskiner och byggnadsanordningar, uppgives från motsvarande amerikanska

anläggningar en kostnad av kronor 0:26 per ton. I betraktande emellertid

av transportledningens längd i förevarande fall, uppgående eventuellt till

800 å 900 meter, samt för iakttagande av nödig försiktighet i kalkylerna,

har man emellertid ansett rådligt att räkna med transportkostnad från

fartygssidan till »upplagsfickorna» av cirka kronor 0: 50 per ton. Tid

en årlig transportkvantitet av 145,000 ton motsvarar detta alltså en årskoftnad

av 72,500 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 10.

Härtill måste emellertid även läggas ränte- och underhållskostnaderna

för det avsedda kolupplaget med tillhörande kolfickor, vilket såsom nämnts

föreslagits så anordnat, att stenkolen utan egentlig kostnad kunna direkt

tömmas i tender eller kolvagn. Den för upplaget avsedda platsen utgöres

av ett bergsparti, som sluttar åt olika sidor och därför kan lätt nog apteras för

det avsedda ändamålet. Kostnaden härför, inklusive värdet av den staten

själv tillhöriga marken samt inklusive diverse spårförändringar och spåranläggningar

m. m., torde rikligen föras i räkning, om härför angives en

summa av i runt tal 1 miljon kronor och om räntan och underhållet härå

beräknas efter en så hög räntefot som 6 %, motsvarande ett tillskott

till den nyss beräknade årskostnaden av icke mindre än 60,000 kronor

per år.

Sammanlagda årskostnaden skulle alltså, högt räknat, kunna anslås

till 72,500 + 60,000 = 132,500 kronor.

Borttagas koltagningsanläggningarna vid norra stationen och Tomteboda,

så tillkomma härutöver inga som helst kostnader med undantag av

den ringa tidsförbrukningen m. m. för lokomotiven att förflytta sig exempelvis

från Tomteboda till den nya koltagningsplatsen vid Frösunda och

åter, vilken tidsförlust återigen rikligen motväges av en vida hastigare

inlastning i tendern. Likaså bortfalla givetvis de nuvarande kostnaderna

för transport av kolen från Yärtahämnen till Tomteboda och något ängsligt

hopsamlande av kolvagnar för statsbanornas eget trafikbehov i och för

mötande av en till hamnen väntad kolångare skulle för framtiden icke

komma att erfordras. Koltransporter från det nya upplaget till de längre

bort, utefter statsbanelinjen, belägna koltagningsstationerna kunna nämligen

utan extra lastnings- och lossningskostnader i stället företagas i lugn och

ro på tider, vilka kunna avpassas efter en bekväm tillgång på kolvagnar,

som alltså icke i onödan behöva tagas ur bruket från den vanliga trafiken.

Härtill kommer, att den nuvarande kolupplagsplatsen vid Yärtahamnen

icke längre skulle behöva tagas i anspråk för statens järnvägars räkning.

Såväl upplagsplatsen som de härvarande statens järnvägar tillhörande lossnings-

och lastningskranarna bleve därför disponibla för andra ändamål,

bland vilka särskilt må erinras, att det för Stockholms stad sedan länge

varit ett önskemål att bereda möjligheter för malmutskeppning över Yärtahamnen,

ett önskemål om vars realiserande ett för båda parterna fördelaktigt

avtal alltså skulle kunna uppgöras mellan staten och Stockholms stad.

Under sådana förhållanden är det tydligt, att den direkta besparingen

i årsomkostnad — nämligen från 250,000 kronor till 132,500 kronor,

d. v. s. med 117,500 kronor — icke på långt när representerar hela den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 10.

5

fördel, som vore att påräkna genom kolhamnens förflyttning från Yärtan

till norra Brunnsviken. Och dock representerar sagda besparing i årsomkostnad

ett kapitalvärde, beräknat efter A.% räntefot, på i det närmaste 3

miljoner kronor.

Nu är det ju emellertid tydligt, att den utredning, som i förevarande

sammanhang kunnat framläggas, endast är summarisk. Dock vågar undertecknad

hålla före, att här föreligger ett uppslag av det värde och den

betydelse, att detsamma är väl förtjänt av en noggrann utredning, baserad

på förslagets fullständiga genomarbetande i dess tekniska detaljer.

En särdeles viktig sida, som i det föregående icke blivit berörd,

utgör även den omständigheten, att ju mera man genom lämpliga anordningar

kan bli i stånd att minska antalet av de omlastningar och manipulationer,

som stenkolen behöva undergå, i desto högre grad sparas även

det värdefulla bränslematerialet. Erfarenheten uppges nämligen hava givit

vid handen, att för varje ny manipulation, som måste företagas med kolen,

så ökas den s. k. avstybbningen med 1 V2 ä 2 proc. av det hanterade

materialet, vars bränslevärde alltså i motsvarande grad minskas.

Med anledning av vad som sålunda anförts och med erinran om Riksdagens

underdåniga skrivelse av den 26 april 1911, beträffande användningen

av vissa delar av det s. k. Järvafältet till andra ändamål än

militära, får undertecknad därför vördsamt hemställa, att Riksdagen i skrivelse

till Kungl.Maj:t i underdånighet måtte hemställa om utredning, huruvida

icke i samband med ordnandet av bangårdsförhållandena i och invid

Stockholm samt eventuellt i samband med det ifrågasatta kanalföretaget

Bällstaviken—Brunnsviken en förflyttning på här angivet sätt av statens

järnvägars kolhamn skulle med fördel kunna äga rum, tillika med en koncentrering

av koltagningsstationerna inom huvudstaden till närheten av

driftbangården vid Frösunda.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

Bilaga A (till motionen).

Följande å-pris per ton stenkol gälla enligt uppgifter i kungl. järnvägsstyrelsens

statististiska berättelse för år 1909:

1. Kostnad per ton stenkol för lossning vid Värtahamnen från fartyg

till järnvägsvagn eller upplag.

Arbetskostnad ............................................................................................ Kr. —: 28

Årlig kostnad för underhåll och amortering av anläggningar..................... » —: 32

4 proc. ränta å nuvarande värdet av statens järnvägar tillhörig mark, som

disponeras för lossning och lagring av stenkol samt å anläggningskostnader

för krananläggningarna ...................................................... » —: lä

Hamnavgift .............................................................................................. > —: 20

Summa kostnad per ton kronor —: 95

2. Kostnad per ton stenkol för upplag och lastning å tender vid

norra stationen.

Transport från vagn till tender.................................................................. Kr. —: 47

Årlig kostnad för underhåll och amortering av anläggningar..................... » —: 06

4 proc. ränta å mark ............................................................................... » —:02

Vagnshyra (cirka 10 vagnar per dag)......................................................... » —: 04

Summa kostnad per ton kronor

59

3. Kostnad per ton stenkol för upplag och lastning å tender vid Tomteboda.

Kostnad för lossning från vagn till upplag............................................... Kr. —: 28

» » transport från upplag till tender............................................ » —: 46

Årlig kostnad för underhåll och amortering av anläggningen .................. » —: 19

Ränta å markvärde samt å anskaffningskostnad för respektive anläggningar » —: 33

Summa kostnad per ton kronor 1: 26

Bilagorna B och C

utgöras av kartor, som överlämnats till vederbörande utskott.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ändra hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 10.

7

Utskottet finner, att motionärens förslag är beroende av så många Utskottet.

okända faktorer, att det kan anses för närvarande sakna aktualitet.

En nödvändig förutsättning för förslagets realiserande är beredande av

möjlighet för djupgående kolångare att anlöpa den nya kolhamnen. Detta

förutsätter såväl fördjupning av segelleden som nybyggnad av Ålkistans

kanal, men härför erforderliga kostnader ingå ej i motionärens beräkningar.

Dessa arbeten tänkas således utförda av annan anledning och av annan

härför intresserad part, vilken väl närmast får antagas vara Stockholms stad.

Förrän visshet vinnes därom, att eu utvidgning och fördjupning av den

för kolfartygen erforderliga segelleden på allvar planeras till utförande, synes

utskottet i varje fall icke skäligt att yrka, att motionärens förslag upptages

till ingående prövning av vederbörande myndigheter.

Fn annan förutsättning är, att statens järnvägars nuvarande moderna

lossningsanordningar för kol vid Tartan kunna på annat sätt komma till

användning. Deras ifrågasatta användning vid pågående malmexport vid

Värtan är visserligen icke otänkbar, men det synes tvivelaktigt, med hänsyn

till för malmexport Önskvärda anordningar, att härtill med fördel skulle

kunna användas för kolimport gjorda anläggningar.

Även synes det utskottet, att den föreslagna elektrifieringen av just

de delar av statens järnvägar, som från Värtan erhålla sitt behov av stenkol,

manar till eu viss försiktighet vid utförandet av nya dyrbara anläggningar

för stenkolsimporten.

På grund av vad ovan anförts och med hänvisning till järnvägsstyrelsens

bifogade utlåtande anser sig utskottet icke för närvarande kunna biträda

motionärens förslag, utan hemställer,

att herr Martins motion, nr 248, icke måtte till

någon Andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 april 1913.

På utskottets vägnar:

AXEL von SNEDJERN.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit herrar: von

Sneidern, Winberg, Modig, Jönsson i Boa, von Hofsten, Hage, Svensson i Betingetorp,

Saf ström, Wedin och Kahlström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

Bilaga.

Till Konungen!

Genom nådig remiss den 21 sistlidne februari har Eders Kungl. Maj:t anbefallt

järnvägsstyrelsen att inkomma med yttrande över en inom Riksdagens andra kammare

väckt motion, nr 248, om skrivelse till Eders Kungl. Maj:t angående förflyttning

av Statens järnvägars kolhamn vid Värtan m. m.

Till åtlydnad härav får järnvägsstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Motionären har vid sina beräkningar utgått därifrån, att över Värtan importeras

en kolkvantitet av 145,000 ton pr år, vilket ungefär motsvarar importen år 1908.

Detta tal är emellertid för högt såsom genomsnittstal. Importen under de senaste 5

åren har utgjort:

År 1908 ............................................................. 148,480 ton

» 1909 ............................................................... 116,946 »

» 1910 .......................................................... 113,002 »

> 1911 ............................................................... 79,260 »

» 1912 .............................................................. 52,500 >

och beräknas för år 1913 komma att uppgå till omkring 135,000 ton.

Kolbehovet för Katrineholms station torde framdeles komma att tillgodoses från

Norrköping i stället för från Värtan, såsom hittills i regeln skett, och genom tillkomsten

av banan Järna—Norrköping är det möjligt, att en del kol kommer att importeras

över Nyköping (Oxelösund), varigenom kolimporten över Värtan i någon mån

skulle komma att minskas. Man torde därför för en tid framåt icke böra räkna

med större import i genomsnitt över Värtan än 100,000 ton, vilken kvantitet kommer

att minskas, i den mån elektrisk drift kan komma att bliva införd. Sedan

lokomotivstationen vid Frösunda kommit till stånd, kan man beräkna kolförbrukningen

för Stockholms kolstationer till ungefär följande kvantiteter:

Frösunda............................................................... 30,000 ton

Tomteboda ........................................................... 25,000 >

Stockholms norra ................................................... 5,000 »

Återstoden eller 40,000 ton är avsedd att konsumeras å distriktets kolstationer

utom Stockholm, nämligen 35,000 ton å stationer norrut och 5,000 å söderut belägna

stationer.

De kostnader för kolens lossning, transport m. m., vilka i motionen uppgivits

till 250,000 kronor för 145,000 ton stenkol, äro icke riktiga, och får järnvägsstyrelsen

med hänvisning till kostnadstablån i motionen sidan 4 angående de olika posternas

beräkning anföra följande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

9

I motionen uppgives kostnaden för kolens lossning i Värtan till 95 öre pr ton,

i vilket belopp ingå ränta och amortering å anläggningarna för kolemottagning och

kolupplag. Denna kostnad, som gällde år 1908 är emellertid numera väsentligt reducerad.

Kontrakten för leverans av stenkol i Värtan före år 1910 innehöllo nämligen

den bestämmelsen, att kolen skulle levereras fritt vid fartygets reling, men från

och med nämnda år ombesörjes lossningen ur lastrummet av Statens järnvägar, som

härför erhålla gottgörelse av leverantören enligt gängse pris för dylikt arbete. Till

följd härav hava Statens järnvägars arbetskostnader för kolens lossning ökats från

28 till 70 öre pr ton, men i stället erhålla Statens järnvägar av leverantören en

gottgörelse av <81 öre pr ton. Kostnaden för kolens lossning bör alltså minskas från

95 öre till 56 öre pr ton.

De transporter på järnvägsvagn, som skulle bliva överflödiga, därest kolupplaget

flyttades enligt motionärens förslag äro följande:

Värtan—Frösunda .............................. 65,000 ton

Värtan—Tomteboda .......................... 25,000 » .

För övriga 10,000 ton blir transporten ungefär densamma, vare sig den sker

från Värtan eller Frösunda.

Den under c) i motionens kostnadstablå upptagna kostnaden för vagnhyra bör

utgå. I kostnaden under a) ingår nämligen även den kostnad, som uppkommer till

följd därav, att en del kol i Värtan först lägges i upplag och därifrån utlossas i

vagn. Hänsyn är således redan tagen till den ökade lossningskostnad, som uppkommer

på den grund, att vagnar icke alltid finnas för kolens omedelbara befordran till

konsumtionsorten.

Kostnaderna under d) i tablån äro oriktiga, i det att kostnaden för vagnhyra

bör utgå. För transporterna användas nämligen så gott som uteslutande utrangerade

godsvagnar, vilka äro oanvändbara såsom vanliga trafikvagnar och för vilka vagnhyra

icke bör beräknas.

Kostnaderna under e) för koluppläggning och kolgivning vid Tomteboda hava

sedan år 1908 något reducerats och uppgingo under år 1912 till kronor 1,28 pr ton

i stället för kronor 1,26, såsom i motionen uppgives.

Motionären har förutsatt, att i och med förflyttandet av koltagningen för persontåg

från norra stationen till driftbangården vid Frösunda, kostnaden kommer att

ökas till samma belopp som kostnaden för koltagning i Tomteboda. Så blir emellertid

icke förhållandet. Järnvägsstyrelsen har för avsikt att ordna kolgivningen vid

den nya lokomotivstationen vid Frösunda på ett betydligt billigare sätt än vid Tomteboda,

och beräknas kolgivningen i Frösunda komma att betinga en kostnad av omkring

40 öre pr ton, däri inräknat ränta och amortering å anläggningarna.

Såsom ovan framhållits, ingår i den ovan av styrelsen uppgivna lossningskostnaden

i Värtan jämväl den ökning av kostnaden, som uppkommer därigenom, att

en del av kolen först lossas till upplaget och därifrån till järnvägsvagn. Att särskilt

upptaga denna ökade kostnad till närmare 15,000 kronor, såsom skett i motionen,

är sålunda oriktigt.

I enlighet med vad nu anförts, kunna kostnaderna för kollossning i Värtan

och för kolgivning vid Stockholms lokomotivstationer, sedan den nya lokomotivstationen

vid Frösunda tagits i bruk, beräknas på följande sätt.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 3 avd. 10 käft. (Nr 10.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 10.

a) Kostnad för lossning av 100,000 ton stenkol från fartyg till järn
vägsvagn

efter ett pris av kronor 0,56 pr ton ......................... 56,000 kronor

b) Kostnad för transport av 65,000 ton kol från Värtan till Prösunda

och för transport av 25,000 ton kol från Värtan till Tomteboda 8,000 »

c) Kostnad för kolgivning vid Stockholms norra, 5,000 ton å kr. 0,59 2,950 »

d) Kostnad för kolgivning vid Tomteboda, 25,000 ton å kronor 1,23 30,750 »

e) Kostnad för kolgivning vid Frösunda, 30,000 ton å kronor 0,40 ... 12,000 »

Summa 109,700 kronor.

Detta tal är avsevärt lägre än det av motionären uppgivna, 250,000 kronor,

även med hänsyn tagen till skillnaden mellan de kolkvantiteter, för vilka de olika

beräkningarna blivit utförda.

Då närmare uppgifter saknas angående den föreslagna kolhamnen och kolgivningsstationen

i närheten av Frösunda, kan järnvägsstyrelsen icke bedöma, huruvida

de av motionären uppgivna kostnaderna äro riktiga. Styrelsen vill endast

framhålla, att enligt motionärens beräkningar årskostnaderna för kolhamn och kolgivning

vid Frösunda skulle belöpa sig till 110,000 kronor för en importerad kolkvantitet

av 100,000 ton och att sålunda, även om dessa beräkningar icke äro för

låga, någon vinst för Statens järnvägar icke skulle uppkomma till följd av den föreslagna

förflyttningen av Statens järnvägars kolhamn vid Värtan.

Ehuru den av motionären väckta frågan föreligger i synnerligen outrett skick

och dess innebörd därför icke kan för närvarande fullständigt bedömas, kan järnvägsstyrelsen

för sin del icke tillråda åtgärder i den riktning motionären angivit.

Såsom skäl för sin uppfattning får styrelsen dels hänvisa till ovanstående granskning

av motionens uppgifter rörande nuvarande kostnader för kollossning och kolgivning,

enligt vilken granskning någon vinst icke skulle erhållas genom den i

motionen föreslagna anordningen, dels även anföra följande:

I Värtan mottagas för närvarande enligt i kolkontrakten inryckt medgivande

kolångare med ett djupgående av högst 20 eng. fot (6,1 meter) och kunna i allmänhet

ångare med ett djupgående av upp till 23 fot mottagas. Att anordna tillfarten

från Lilla Värtan genom Ålkistan och Brunnsviken samt den nya kolhamnen

för sådana fartyg skulle medföra högst betydliga kostnader utan motsvarande fördelar.

Att åter föreskriva mindre djupgående för de fartyg, som nu frakta kol till

Värtan, skulle medföra en betydlig höjning av kolpriserna till följd av högre frakt

och ökade lossningskostnader samt medför behov av betydligt ökat utrymme för det

större antal fartyg, som komme att erfordras.

Kolgivning i Frösunda till de i Tomteboda stationerade lokomotiven skulle

medföra flera olägenheter. De befintliga spåren mellan Tomteboda och Järva, vilka

redan nu passeras av ett stort antal person- och godståg, komma att, sedan den

nya driftbangården vid Frösunda tagits i bruk, tagas i anspråk jämväl för tomma

tågsätt till och från centralstationen. Den föreslagna anordningen skulle därför påkalla

utläggandet av ännu ett spår mellan Tomteboda och den tillämnade kolstationen.

Vidare bleve det tidsödande och kostsamt att köra lokomotiven den 4

km. långa vägen från Tomteboda ut till Järva i och för kolning, och skulle härigenom

tjänstgöringstiden för personalen förlängas. Även för de i Frösunda stationerade

lokomotiven är det föreslagna läget för kolgivningsstationen icke lämpligt,

emedan lokomotiven måste korsa tågspåren för att komma från lokomotivstationen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

11

till platsen för kolgivning. Å en så livligt trafikerad handel som linjen Tomteboda—

Järva kan en dylik korsning i banans plan icke medgivas ur trafiksäkerhetssynpunkt,

utan måste korsningen ske över eller under huvudspåren, en anordning, som icke är

utförbar utan mycket stora kostnader. Kolgivningen till de i Prösunda förlagda lokomotiven

skulle därför icke kunna äga rum från det föreslagna kolupplaget direkt

till lokomotiven utan måste bliva ordnad på annat sätt.

Kranarna för kollossning i Yärtan äro nya och fullt moderna och särskilt

anordnade för att motsvara förhållandena å den pir, vid vilken utlossning av kolen

äger rum. Detta skulle icke bliva fallet, om kranarna flyttades, såsom motionären

föreslår.

Frågan om elektrifiering av statsbanelinjer står på dagordningen, och äro härtill

i första rummet ifrågasatta just de linjer, som för närvarande från Värtan erhålla

stenkol för ånglokomotiven. Det kan även av detta skäl icke vara välbetänkt

att nedlägga kostnader på flyttning av statens järnvägars upplagsplats på föreslaget

sätt, även om kostnaderna skulle stanna vid de av motionären uppgivna eller en

miljon kronor, vilket belopp är endast antaget och därför undandrager sig varje kontrollering.

Det område, som skulle tagas i anspråk, tillhör visserligen staten men

disponeras av arméförvaltningen, som icke lärer vara hågad att avstå detsamma.

Slutligen vill styrelsen erinra, att den hamnanläggning, som skulle erfordras vid

Brunnsviken, liksom fördjupandet^ av denna vik och av lilla Värtan norr om Ropsten

samt utvidgning av kanalen vid Ålkistan äro frågor, som ännu blott äro lösligt framkastade,

och att deras lösning, förutsatt att de erforderliga stora beloppen för deras

realiserande kunna säkerställas, vilket styrelsen på goda grunder håller för omöjligt,

skulle komma att kräva minst ett tiotal av år. Under tiden måste trafiken å statens

järnvägar till och från Stockholm bedrivas regelbundet och i allt större utsträckning,

och därför måste kolmottagning och upplag behållas vid Värtan samt kolgivning anordnas

vid Prösunda lokomotivstation, på sätt den av styrelsen uppgjorda planen

åsyftar.

På grund av vad sålunda anförts, anser järnvägsstyrelsen, att den av motionären

föreslagna förflyttningen av statens järnvägars kolmottagning och upplag från

Värtan till Brunnsviken i närheten av Frösunda samt anordnandet på angivna plats

av en kolgivningsstation till lokomotiven icke bör komma till utförande.

Stockholm den 20 mars 1913.

Underdånigst

F. W. II. Pegelow.

Viktor Klemming.

Sven Bergélmer. Erik von Friesen, Elis B. Höjer.

föredragande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.