Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Majit angående förkättrad postförmedling ä vissa postförande linjer m. ni.

1913-04-15 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 3TU 1913:8, Skrivelse till Kungl. Majit angående förkättrad postförmedling ä vissa postförande linjer m. ni.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

1

Kr 8.

Ankom till Riksdagens kansli den 19 april 1913 kl. 2 e. m.

Andra kammarens tredje tillfällig a utskotts utlåtande nr 8, i anledning

av en av lierr Jonsson i HökMlt väckt motion,

nr 237, om skrivelse till Kungl. Majit angående förkättrad

postförmedling ä vissa postförande linjer m. ni.

Uti en inom Andra kammaren vackt, till dess tredje tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 237, har herr Jonsson i Hökhult hemställt,

att Riksdagen ville besluta i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.

Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida icke åtgärder böra och

kunna vidtagas i syfte dels att postföringen å alla postförande linjer om

möjligt må kunna ske minst fyra gånger i veckan till och från samtliga

postkontor och poststationer, och dels att icke blott postkontoren utan

även samtliga poststationer må kunna hållas öppna för allmänheten minst

sex timmar varje söckendag.

Till stöd för berörda hemställan har motionären anfört följande:

»Postverket har under de senare decennierna utvecklats på ett myc- Motionen.

ket tillfredsställande sätt. Taxan å olika postförsändelser bär kunnat

nedbringas så, att befordringsavgifterna äro efter de förhållande, som nu

råda, billiga, och befordringen av posten vad städer, köpingar och järnvägsstationer

beträffar mycket god. I det största antalet av våra städer,

köp’ngar och järnvägsstationer både ankommer och avgår post mera än

en gång varje dag. Och i fråga om landsbygden har befordringen av

posten även där förbättrats mycket, nya postförande linjer hafva uppBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 3 avd. 8 höft. (Nr 8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

rättats, som genomgå kommunerna, och som i många fall någorlunda

tillfredsställa de fordringar, man rimligen kan begära. Poststationer hava

upprättats, så att numera torde sådana finnas i nästan varje kommun.

Och detta oaktat har postverket, sedan alla omkostnader för verkets räkning

blivit gottgjorda, kunna lämna ett betydande överskott till statskassan.

Städernas, köpingars och större samhällens innevånare har man även

berett en mycket stor förmån genom utdelning av posten. De behöva icke

hämta sin post å postkontoren, den bäres direkt hem till dem i bostaden,

i de stora städerna fyra och fem och i de mindre två och tre gånger

varje dag, samt i köpingar och större samhällen en och två gånger

dagligen. I städer och köpingar har allmänheten även särskilt bekvämt

att bekomma och inlämna sin värdepost å postkontoren, som äro för alla

närbelägna och som hållas öppna nästan hela dagen.

På landet finnas ännu eu del kommuner, där post icke ankommer

eller avgår fyra gånger i veckan och där poststationerna vanligen icke

hållas öppna mera än fyra timmar varje dag för utbekommande och avlämnande

av post. Skall det vara eu så betydande skillnad emellan de

förmåner, som städernas och stadsliknande samhällens innevånare hava,

jämfört med dem, som landets övriga innebygare ha? Landsbygdens

innevånare hava även de ett behov av en god postförmedling och böra

icke vara så styvmoderligt behandlade, som de äro i detta fall. Att landsbygdens

innevånare kunna få samma- förmåner som städernas i fråga om

postförmedlingen, kan icke vara möjligt, men åtskilliga förbättringar böra

och kunna beredas den korresponderande allmänheten på landsbygden,

och eu förbättring härutinnan skulle i någon mån komma även städerna

till godo genom en snabbare förbindelse med landets befolkning.

Det torde vara ostridigt, att postförmedliugen å landet icke är så

tillfredsställande, som den bör vara. Stora olägenheter hava uppstått

genom fördröjande av värde- och tjänstepost samt affärshandlingar och

enskilda meddelanden rn. m., som förorsakat både förluster och obehag.

Postföringen å en del linjer bör ske oftare, så att landsbygdens innevånare

må bliva i tillfälle att kunna få mottaga och avsända post ocn få

den befordrad åtminstone fyra dagar i varje vecka.

Och vad beträffar poststationerna hållas de icke öppna tillräckligt

länge för att allmänheten skall kunna vara tillfredsställd därmed. Det är

förenat med mycket stora olägenheter för landsbygdens innevånare att

kunna passa på tiden de få timmar på dagen, poststationerna äro öppna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Kommer någon för att hämta post och icke hinner fram till poststationen

förrän några minuter efter sedan posten är stängd, måste han antingen

vända om igen med oförrättat ärende eller i bästa fall vänta fem ä sex

timmar, tills posten blir öppen nästa gång.

Det vore värdefullt för landsbygdens innevånare, om poststationerna

vore öppna för expediering av post vilken tid på dagen som helst eller

största delen därav, emedan de i allmänhet äro strängt upptagna av arbete

och behöva taga tiden väl tillvara. Det är i många fall en mycket

större uppoffring för lantmännen att nödgas sända bud efter posten till

flen tid, posten är öppen, än om de finge hämta sin post vid den tid

på dagen, som bäst passar för dem, och i all synnerhet gäller detta för

dem, som äro bosatta pa langa avstånd från poststationen, såsom en stor

del äro. Det förekommer rätt ofta, att personer måste vara på den

plats, där poststationen är belägen, vid en bestämd tid på dagen. Men

så händer att under tiden de äro och skola vara där, är icke poststationen

öppen, och de kunna icke, om de hava post, få den expedierad,

fastän de äro på den plats, där stationen finnes.

Yisserligen finnas många stationsföreståndare, som äro så tillmötesgående,

att de betjäna allmänheten vid vilken tid på dagen som

helst, då någon kommer och vill hava post expedierad, men det kan

nog vara tröttande för föreståndarna att i längden hålla på därmed, då

de icke äro skyldiga därtill. Det känns även rätt obehagligt att besvära

stationsföreståndarna med att expediera post den tid, då de icke

äro skyldiga därtill.

Vid eu del poststationer hava postfack inrättats för uthyrning till

allmänheten för att på så sätt bereda några personer tillfälle att hämta

sin post vid den tid på dagen, som bäst lämpar sig, och fastän hyran

för dessa fack är jämförelsevis rätt hög, särskilt för dem, som hava liten

post, bliva dock postfacken uthyrda i alla fall. Det visar tydligt, vilket

stort värde allmänheten sätter på att få hämta om ock endast sin lösa

post vid den tid på dagen, som är för dem lämpligast, då de sålunda

påtaga sig en extra utgift härför. Detta oaktat måste de dock i alla

fall, när "de hava värdepost, passa den tid, poststationen är öppen, för

att få den expedierad.

För några tiotal år sedan var det nog icke mycken post från landsbygden.

Den har ökats betydligt och kommer troligen att ökas mycket

mera, sedan vårt lands ungdom numera får en bättre uppfostran och

skolundervisning än förr. I allmänhet hava landsbygdens innevånare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utskottet.

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

även de störa intressen att tillvarataga för sin näring, dess höjande och

utveckling. De hava därför ett behov att kunna stå i snabb förbindelse

med städer och andra orter såväl för egna angelägenheter och sina

affärer som för de kommunala och de mera allmänna intressena i

landet.

Genom de senaste årens utveckling på alla områden har det blivit

stegrade behov av en livligare förbindelse folken emellan, både genom

post, telegraf och telefon. Men på själva rena landsbygden lämpar sig

nog icke i allmänhet uppsättande och användande av telefon på grund

av att det blir för dyrbart genom de långa avstånden från telefon
stationer

och gårdarna emellan. Landsbygdens innevånare äro därför

nästan uteslutande hänvisade till att meddela sig på längre avstånd

genom post.

Starka skäl tala för att en omfattande förbättring av postform edlingen

å landsbygden kommer till stånd, så att postföringen å alla postförande

linjer, där ej alltför stora hinder möta, kommer att ske minst

fyra gånger till och från postkontor eller station varje vecka, och att

poststationerna hållas öppna för expediering av post även de minst sex

timmar varje helgfri dag, så att landsbygdens innevånare bliva i tillfälle

att få en något bättre och snabbare förbindelse med städer och

andra orter. Själva arbetet med posten torde icke bliva mera för det,

att stationerna hållas öppna något längre. Posten blir densamma i alla

fall. Det bliver blott längre tid som föreståndarna måste vara skyldiga

att expediera post. Postkontoren i våra små städer och en del köpingar

äro öppna åtta ä nio timmar varje söckendag, och ändock få deras innevånare

sin post hemburen till sin bostad.

Det är nog möjligt för postverket att göra åtskilliga uppoffringar

för att tillgodose landsbygdens innevånare med eu bättre ordnad postförmedling

och ändock kunna lämna ett avsevärt överskott till statskassan.

De timmar poststationerna skola hållas öppna torde uppdelas på

sådant sätt, att allmänheten varder bäst betjänad därav.»

I trakter med mera sammanträngd befolkning kan givetvis samfärdselns

behov bättre tillgodoses än i glesare bebyggda delar av ett

land. Folkmängdens täthet och eu livligare verksamhet göra nödiga

kommunikationsanstalter till redan från början räntabla företag. Den

kraftiga hävstång för framåtskridandet, som goda samfärdsmedel äro,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

verkar då till dessa trakters ytterligare utveckling med därav följande

ökade krav på kommunikationer, vilka å sin sida med lätthet kunna

tillfredsställas. Denna lika naturliga som nyttiga växelverkan skulle

icke kunna komma de trakter till godo, som ej själva erbjuda ekonomiska

möjligheter för modärna samfärdsmedels tillkomst, om denna

nämligen skulle vara helt beroende av företagets räntabilitet. På så

sätt skulle hela landsdelar bli alltför mycket tillbakasätta i jämförelse

med mera lyckligt lottade trakter. För att förebygga detta träder staten

emellan, och en av de största fördelarna av kommunikationsväsendets

koncentrering i dess hand är möjligheten att bereda ogynnsamt lottade

landsdelar nödiga samfärdsmedel utan att med nödvändighet fordra att

den lokala anstalten skall vara räntabel.

Även om man strängt fasthåller kravet på, att varje kommunikationsgren

i sin helhet skall ekonomiskt bära sig, kunna dock eftergifter göras,

vad beträffar fordringarna på den lokala anstaltens räntabilitet. De orsaker,

som kunna berättiga dylika eftergifter, kunna vara ekonomiska framtidsmöjligheter,

men det kan även vara kulturella intressen och känslan av

billighet att ej lämna delar av det egna landets innebyggare alltför långt

bakom det utvecklingsskede, vartill landet i övrigt nått.

Yad här sagts om samfärdsmedel i allmänhet har sin fulla tillämpning

på våra postala förhållanden. En alltför snäv måttstock får ej

läggas på kravet på en lokal postal anordnings förmåga att ekonomiskt

bära sig, och berättigade intressen kunna göra anstalter nödvändiga,

vilka förorsaka postverket direkta förluster. Därför får naturligtvis icke

vid bedömandet av eu postal förbättrings berättigande hänsyn till postverkets

ekonomi åsidosättas.

I generalpoststyrelsens vidfogade utlåtande gives exempel på för

vår tids förhållanden i postalt avseende särdeles ogynnsamt situerade

platser i vårt land. I den mån med rimliga kostnader förbättringar

på dessa platser kunna åstadkommas, anser utskottet detta synnerligen önskvärt.

Enligt utskottets mening måste dock varje särskilt fall bedömas

för sig med behörigt aktpågivande på alla inverkande faktorer, såväl de

ekonomiska som de, vilka vi ovan angivit böra på ett dylikt beslut

hava inflytande.

"Utskottet anser därför icke, att sådana enhetliga normer för posttjänsten

som de av motionären föreslagna kunna vara för vårt land

med dess synnerligen växlande befolkningstäthet och stora utsträckning

lämpliga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer därför,

att herr Jonssons i Hökkult motion, nr 237,

icke måtte till någon Andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 april 1913.

På utskottets vägnar:

AXEL von SXE1DEEX.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar von

Sneidern, ^Vinberg, Modig, Jönsson i Boa, von Hofsten, Hage, Svensson i Betingetorp,

Sävström, Wedin och Kahlström.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

7

Bilaga.

Genom skrivelse från kung!, civildepartementet av den 14 nästlidne februari

anbefalld att till Eders Kungi. Maj:t inkomma med yttrande över eu inom Kiksdagens

Andra kammare väckt motion nr 237 om skrivelse till Eders Kungl.

Maj:t angående förbättrad postförmedling å vissa postförande linjer, m. m. får

generalpoststyrelsen, efter i ärendet verkställd utredning, i underdånighet anföra

följande.

Av rikets samtliga poststationer (3,084 st.) äro 1,726 stycken belägna å ort

med järnvägsförbindelse och äga förmånen av postbefordringslägenhet minst en

gång dagligen.

Till och från de övriga 1,358, invid järnväg icke belägna poststationerna

äger postföring rum med det antal turer, som angives i bifogade tabell 1.

Av nyssnämnda 1,358 poststationer hava 460 stycken, eller 34 °/o, postförbindelser

mindre än fyra gånger i veckan, sålunda att

314 st. (23,i %>) äga postförbindelser 3 gånger i veckan,

113 » ( 8,3 %) » » 2 » » ,

32 » ( 2,3 %) » » 1 gång » samt

1 (den i Norrbottens län belägna poststationen Luvos) allenast 1 gång varannan

vecka.

Inom vårt land med dess stora utsträckning och växlande befolkningstäthet

torde de postala anordningarne inom landets olika delar näppeligen kunna vara

likartade.

I likhet med vad i ojämförligt mycket högre grad är förhållandet i fråga

om övriga kommunikationsmedel torde det jämväl beträffande postförbindelserna

Vara oundvikligt, att de folkfattigare och mera avlägset belägna trakterna måste

låta sig nöja med enklare och mindre kostsamma anordningar än landets övriga

delar.

Som framgår av nämnda tabell 1 är också det största antalet poststationer,

till vilka postföring äger rum allenast 1 eller 2 gånger i veckan, belägna i landets

nordligare delar, där postföringen i allmänhet är förenad med större svårigheter

och i följd därav förorsakar högre omkostnader.

Vid prövandet av frågor rörande ökning av antalet turer å postföringslinjer

har generalpoststyrelsen låtit sig angeläget vara att, sedan tillbörlig hänsyn

tagits till sådana å vederbörande orter rådande förhållanden såsom livligare affärsrörelse,

industriell verksamhet o. d., vilka för sin utveckling kräva förbättrade

kommunikationer, jämväl tillse, att .postverkets utgifter för i orten vidtagna postanordningar

något så när motsvaras av verkets inkomster från samma anordningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Likaså har generalpoststyrelsen vid inrättandet av nya poststationer, vilkas

läge betingat anordnande av nya postföringslinjer, till en början låtit postföringen

å de sålunda nyinrättade linjerna äga rum med ett färre antal veckoturer, intilldess

med hänsyn till poströrelsens omfattning och storleken av poststationens

uppbörd en ökning av turantalet ansetts vara berättigad.

Det synes generalpoststyrelsen nödvändigt att vid bedömandet av det i nu

föreliggande motion framställda förslaget taga hänsyn till de verkningar i ekonomiskt

avseende, som förslagets genomförande skulle innebära.

Av de i bifogade tabell 2 sammanförda uppgifterna framgår, bland annat,

att utgifterna för de poststationer, till vilka postföring äger rum mindre än 4

gånger i veckan samt för postföringen mellan nämnda stationer och närmast belägna

postanstalt, med 31,966 kronor överstiga frankoteckensuppbörden (= postverkets

inkomster) vid samma stationer; varvid dock är att märka, att uti ifrågavarande

utgifter visserligen, såsom ovan nämnts, medräknats postföringen till

och från närmast belägna postanstalt, men däremot icke medräknats å stati otionerna

belöpande andelar av kostnaderna för postföringen å andra sidan nyssnämnda

närmast belägna postanstalt, vare sig denna postföring äger rum med

järnväg eller annorledes, liksom ej heller belöpande andelar i utgifter för central-,

distrikts- och lokalförvaltning.

Under förutsättning att de enligt motionärens förslag nytillkommande postföringsturerna

kunna erhållas fullgjorda mot samma ersättning per tur, som för

närvarande utgår för postföringen ä de linjer, å vilka postforslingen till sistnämnda

postationer äger rum, skulle genomförandet av förslaget innebära en ökning av

postverkets utgifter med ungefär 150,000 kronor eller 69 % av utgifterna för

den nuvarande postföringen å samma linjer.

Dessutom kan det förutses, att en ökning i antalet postdagar skulle föranleda

krav på ökad ersättning från åtskilliga poststationsföreståndares sida.

Därest motionären avsett, att postförmedlingen jämväl för den icke obetydliga

del av landsbygdens befolkning, vilken på grund av avståndet till närmaste

postanstalt för sin postutväxling huvudsakligen är hänvisad till lantbrevbärare

i stället för fast postanstalt, skulle förbättras genom ökning till fyra av

antalet turer å samtliga linjer, där lantbrevbäring för närvarande utgöres med

mindre än 4 turer, kan den av en sådan anordnings genomförande betingade

ökade kostnaden beräknas till omkring 297,896 kronor eller 41 % av under år

1912 utbetalad kostnad för all lantbrevbäring inom hela riket.

Utfärdandet i enlighet med motionärens förslag av allmänna bestämmelser

angående minsta antalet postföringsturer å samtliga postförande linjer inom riket

torde fördenskull med hänsyn till den betydliga ökning i postverkets utgifter,

som därav bleve en följd, icke vara tillrådligt.

I detta sammanhang torde jämväl böra framhållas, att bestämmelser av

ifrågavarande slag jämväl skulle komma att verka hämmande på nyinrättandet

av poststationer till vilka särskild postföring behövde anordnas, enär åtminstone

i mera avlägsna trakter, där postföringen är förenad med större svårigheter,

sådant nyinrättande skulle bliva förenat med så stora kostnader, att detsamma

endast mera sällan skulle kunna äga rum.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 9

Ett liknande förhållande skulle av samma skäl uppstå beträffande nyinrättandet

av lantbrevbäringslinjer, därest iantbrevbäringen jämväl å samtliga sådana

linjer skulle utgöras med minst 4 veckoturer.

I fråga om tiden för poststationernas öppethållande gäller för närvarande

den bestämmelsen, att sådant öppethållande skall äga rum i allmänhet minst 4

timmar dagbgen och det framgår av bifogade tabell 3, att vid det ojämförligt

största antalet poststationer en tid av 4 timmar även ansetts vara tillfyllest för

allmänhetens betjänande.

Enligt vad generalpoststyrelsen inhämtat torde emellertid allmänheten vid

ett stort antal med järnvägsstation förenade poststationer bliva betjänade å alla

de tider av dagen, då expeditionsgöromål förrättas å järnvägsstationen.

Å de med järnvägsstation förenade poststationerna torde tiderna för öppethållandet

i allmänhet vara ställda i samband med de viktigaste tåglägenheterna

och . fördenskull vara de tjänligaste för allmänheten, vilken just vid tågtiderna

torde hava sina ärenden till järnvägsstationen.

Likaledes torde en avsevärd del av de poststationer, som icke äro förenade

med järnvägsstation — särskilt de, vilkas föreståndare driva minuthandel —

vara tillgängliga för allmänbeten under större delen av dagen.

Genomförande av motionärens förslag, i vad detsamma avser bestämmelse

om öppethållande av alla poststationer minst 6 timmar varje söckendag, torde

även komma att medföra icke obetydlig ökning av postverkets omkostnader för

poststationernas handha vande.

Storleken av denna ökning kan emellertid icke ens approximativt beräknas,

enär det icke kan förutses, i vilken omfattning poststationsföreståndarne skulle

komma att göra framställning om ersättningsförhöjning för den förlängda tjänstgöringstiden.

Då poststationsföreståndarebefattning i de allra flesta fall är en bisyssla för

innehavaren, komme en tjänstgöringstid å poststationen av 6 timmar dagligen

att, mången gång, vare sig expeditionstimmarne sattes i oavbruten följd eller

fördelades på olika tider av dagen, verka hinderligt på utövandet av den huvudsakliga

sysselsättningen. Detta bleve i synnerhet fallet beträffande de poststationsföreståndare

— t. ex. de i allmänhet för poststationsföreståndaresysslan

särdeles lämpliga folkskollärarne — vilka av sin huvudsyssla bindas å annat

håll eu längre del av dagen. För dessa skulle en dylik bestämmelse rent av

kunna omöjliggöra deras kvarstående som poststationsföreståndare.

Det torde även förtjäna framhållas, att på vad sätt än en till 6 timmar

per söckendag utsträckt expeditionstid fördelades på dagens olika timmar, den

likväl knappast torde kunna så anordnas, att den sålunda förlängda expeditionstiden

i någon mera avsevärd mån än de nuvarande fyra timmarne skulle sammanfalla

med de för en del korrespondenter lämpligaste tiderna för besök å

poststationerna.

Vidare kan det tänkas, att en poststationsföreståndare, sedan han blivit

ålagd 6 timmars öppethållande av poststationen, icke längre skulle vara så redobogen

att även på övertid tillmötesgå de korrespondenter, för vilka det, trots

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 3 avd. 8 käft. (Nr 8.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

den utsträckta expeditionstiden, skulle möta svårigheter att passa tiderna för

poststationens öppethållande.

Enligt generalpoststyrelsens förmenande torde det med hänsyn till vad ovan

anförts, få anses vara lämpligast, att såväl antalet turer å de olika postföringslinjerna

som tiderna för postationernas öppethållande bestämmas i varje särskilt

fall efter prövning av alla på frågan inverkande omständigheter.

Stockholm den 18 mars 1913.

Underdånigst

Julius Julilin.

Herman Askberg.

Jacques Pramherg,

föredragande.

Gustaf Kihlmark

l. s.

Arvid Bildt.

C. Hasselrot.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tal. 1.

-------

—

Antal lantpoststationer

till och

från vilka postföring äger rum

Distrikt

—

|

i gg-

21 ggr. |

i veck. j

20 ggr.

i veck.

19 ggr.

i veck.

18 ggr. |

i veck.;

14 ggr.

i veck.

13 ggr. !

i veck. !

12 ggr.

i veck. j

7 ggr.

i veck. |

0 ggr.

1 veck. j

6 ggr,

veck.

4 ggr.

veck.''

8 ggr.

veck.

2 ggr.

i veck.

i gg.

veck.

var-

annan

vecka

Södra:

Malmöhus, Kristianstads,

Blekinge, Kronobergs och

3

_

i

i

5

72

5

35

38

4

—

Västra:

Göteborgs och Bohus län

samtÄlvsborgs, Skaraborgs

och Värmlands län.........

1

i

i

i

i

_

22

159

7

82

61

12

i

i

östra:

Kalmar, Jönköpings, Öster- götlands, Södermanlands o.

i

1

14

89

20

39

67

5

-

Stockholms:

Stockholms stad ävensom

av Stockholms län städer- na Vaxholm och Södertälje

samt Svartsjö, Vaxholms o.

Södertörns fögderier jämte

västra fögderiets södra och

2

G

11

1

1

18

4

3

östra länsmansdistrikt......

—

—

Mellersta :

återstående delen av Stock-

holms län, Uppsala, Väst- | manlands, Örebro, Koppar-

17

57

3

45

48

10

_

1 bergs och Gävleborgs län

—

Norra:

| Västernorrlands, Jämtlands,

! Västerbottens och Norrbot- I tens län ......................

i —

i

i 70

33

13

71

82

78

28

i

Summa

4

i

3

i

3

7

2

| 134

i 421

49

273

314

113

32

i

Stockholm av kungl. generalpoststyrelsens första byrå, trafikavdelningen, den 18 mars 1913. ^ offloio

Arvid Bildt.

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tal. 2.

j Antal poststationer

Lantbrevbäring

Beräknad

kostnad för

med antal turer pr

kostnads-

Ökning

vid järn-

vecka

ökning,

poststa-

tionerna

kostnad

1 |

därest lånt-

Distrikt

mindre

tionernas

för post-

förelso

Anm.

brevbärin- garna i kol

Anm.

! 3

, 2

: i

uppbörd

och där-

post-

med 4

kol. 8

3

'' 2

! 1 j min-

12—15

ggr.

''ggr

; gg-

gg-

gående

föringar

turer pr

vecka

och 9.

ggr.

]ggr.

| gg dre än

skulle ut- göras med

lantbrev-

bäringar

veckan

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

u.

12.

13.

14. j 15.

16.

17.

st.

st.

st.

st.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

st.

st.

st. 1 st.

Södra:

Malmöhus, Kristianstads,

Blekinge, Kronobergs och

Hallands län..................

38

4

28,395

9,212

11,134

15,322

4,188

91

49

14,804

Västra:

J Göteborgs och Bohus samt

! Älvsborgs, Skaraborgs och

i

j Värmlands län .............

61

12

1

—

57,227

23,557

24,316

34,021

9,705

197

143

9] —

53,880

Östra:

Kalmar, Jönköpings, Öster- götlands, Södermanlands o.

Gottlands län..................

67

5

54,787

22,212

23,918

32,906

8,988

129

79

.

2 —

26,100

Stockholms:

Stockholms stad ävensom

av Stockholms län städer-

na Vaxholm och Södertälje

samt Svartsjö, Vaxholms o.

Södertörns fögderier jämte

västra fögderiets södra och

östra länsmansdistrikt......

18

4

3

19,741

7,396

13,045

24,325

11,280

Mellersta:

återstående delen av Stock- holms län, Uppsala, Väst- manlands, Örebro, Koppar-

-

bergs och Gävleborgs län ..

48

10

—

—

47,942

21,785

26,680!

39,223

12,543

125:

86]

16| -

49,896

Norra:

Västernorrland s, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbot-

tens län .......................

82

78;

28|

1 |

140,961

79,913]

117,8511

221,236

103,385

56;

62|202] 9 |

153,216

Summa |314jll3

32]

1 (349,053

164,075]

216,944]

367,033| 150,089|

598(419229 9

297,896

Stockholm av lcungl. generalpoststyrelsens forsta byrå, trafikavdelningen, den 18 mars 1913.

Ex ofiicio

Arvid midt.

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 13

Tab. 3.

Distrikt

Antal poststationer vid vilka expeditionstiden utgör

Mindre Än

4 tim.

4 tim.

Mellan

4-5

tim.

5 tim.

Mellan

5-6

tim.

6 tim.

och där- utöver

Till-

hopa

i.

2.

3.

4-

5.

6.

7.

8.

9.

I Södra ....................................

501

37

45

19

16

618

Malmö...................................

—

38

2

2

3

10

55

Västra..................................

1 (Grolanda)

572

10

28

5

23

639

Östra ...................................

—

483

21

55

7

19

585

Stockholms ...........................

1 (Frösunda)

92

3

10

1

5

112

Mellersta ..............................

—

430

38

49

2

17

536

Norra....................................

—

502

12

18

7

539

Summa

2

2,618

123

207

37

97

3,084

Stockholm av kungl. generalpoststyrelsens första byrå, trafikavdelningen, den 13 mars 1913.

Ex officio

Arvid Bildt.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 3 avd. 8 käft. (Nr 8.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.