Sök i Ratio Lex

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9

1913-04-15 · 25 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 3TU 1913:9, Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till Kiksdagens kansli den 19 april 1913 kl. 2 e. m.

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9, i an
o
ledning

av herr Åkerlunds m. fl. motion, nr 101, om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående undersökning rörande

reglering av Mälarens vattenstånd genom en kanal

frän Bällstaviken till Brunnsviken.

o

Uti en inom Andra kammaren av herr Åkerlund in. fl. avgiven, till

dess tredje tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 101, hemställa motionärerna,

att Riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om åtgärder för undersökning, huruvida och till vilken grad en reglering

av Mälarens vattenstånd med teknisk och ekonomisk fördel skulle kunna

åstadkommas genom en avlopps- och industrikanal av lämpliga dimensioner

från Bällstaviken invid Sundbyberg genom Lötsjön och Råstasjön fram

till Brunnsviken samt genom en utvidgning av utloppet härifrån och till

Lilla Värtan.

Till stöd för berörda hemställan anföra motionärerna följande:

»Efter att hava framhållit att tanken på att utnyttja Södertälje kanal

för reglering av Mälarens vattenstånd hade måst övergivas, yttrar vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen på sid. 6 i sitt tryckta utlåtande om Mälarens

reglering, daterat den 18 maj 1908, följande: ''Förslagsställaren har också

ansett, att några andra utlopp från Mälaren än de nuvarande genom Korrock

Söderström samt ett eventuellt nytt utlopp genom Arstaviken och

Hammarbysjön näppeligen lära kunna ifrågasättas.’

Det är tydligen av detta skäl, som det tills dato föreliggande officiella

förslaget till Mälarens reglering uteslutande grundar sig på vattenståndets

reglering genom avlopps- och dammbyggnader vid Norr- och Söderström

samt genom den ifrågasatta s. k. Hammarbyleden.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 3 avd. 9 käft. (Nr 9.) 1

Motionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

Emellertid har sedermera på flera håll den uppfattningen allt mera

rotfästat sig, att en kanal, framdragen från övre delen av Bällstaviken

genom Lötsjön och Råstasjön fram till Brunnsviken, från vilken sistnämnda

vik ett vidgat utlopp borde anordnas ut till Lilla Värtan, skulle vara ägnad

att i hög grad befordra möjligheten av Mälarregleringens tekniska och

ekonomiska utförande.

För denna kanal föreligger, såsom från 1909 års riksdag är bekant,

ett livligt intresse inom Sundbybergs köping och närgränsande samhällen

med anledning av dessa samhällens sanitära behov att erhålla omsättning

av Bällstavikens och Ulvsund asjöns under nuvarande förhållanden stillastående

och osunda vattenmassor. Den måttstock, efter vilken företaget

genom dessa samhällens åtgöranden skulle kunna bringas till stånd, vore

dock icke av tillräckliga dimensioner för att kunna i väsentlig mån inverka

på frågan om regleringen av Mälarens vattenstånd. Önskvärdheten

av att nämnda kanalföretag komme till utförande med större dimensioner

är dock påtaglig, vilket inses av följande omständigheter.

På nyss omnämnda sida 6 i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande

fram hålles visserligen, att det ur byggnadssynpunkt ej möter några

större svårigheter att med de av styrelsen föreslagna utvägarna genomföra

vattenståndsregleringen. ''Däremot’, säger styrelsen, ''möter en oundviklig

och väsentlig svårighet däruti, att den vid vissa tider betydligt ökade avrinningen

ur Mälaren måste komma att medföra förändringar av strömförhållandena

i hamnar och sjötrafikleder inom Stockholm.’ Det framgår

av utredningen i dess helhet, att allvarliga olägenheter av dylik beskaffenhet

komma att kvarstå, huru än regleringen i detalj tänkes anordnas, baserad

på den i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag gjorda förutsättningen

i fråga om vattenutlopp allenast genom Norr- och Söderström samt

genom Hammarbyleden.

Anledningen till dessa svårigheter lär väsentligen vara den, att den

avtappning, som anses möjlig genom Hammarbyleden, är alltför ringa i

förhållande till de vattenmassor, som vid högvatten böra avledas, vadan

alltså anordningar måste vidtagas för att genomsläppa så stora vattenmängder

genom Norr- och Söderström, att strömförhållandena inom Stockholms

nuvarande hamnområde väsentligen försvåras. Det torde vara uppenbart,

att dessa olägenheter skulle komma att försvinna i och med att en

betydande del av Mälarens vattenmassor avbördas medelst en kanal av

tillräckliga dimensioner mellan Bällstaviken och Brunnsviken i förening

med vidgning av utloppet från Brunnsviken till Lilla Värtan.

Samtidigt som sagda kanal komme att praktiskt och tekniskt underlätta

Mälarens reglering, komme den även att bespara ansenliga delar av

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

de kostnader, vilka eljest finge nedläggas för särdeles vidlyftiga och dyrbara

regleringsanordningar i Norrström och Söderström. Därjämte är att

märka, att medan kostnaderna för sistnämnda regleringsanordningar skulle

komma att representera rena utlägg, utan annan vinst än den av vattenståndets

reglering, så bleve de kostnader, vilka i stället eventuellt komme

att nedläggas på den ifrågavarande kanalen, även på annat sätt fruktbärande,

nämligen av den grund, att de mestadels låglänta och jämna markområden,

vilka kanalsträckningen genomlöper och vilka till största delen

ägas av statsverket, göras tillgängliga för sjöfart, åtminstone med icke

mastade fartyg. Då dessa markområden dessutom äro lätt tillgängliga med

järnvägsspår från norra stambanan, så komme härstädes synnerligen välbelägna

och lämpliga industritomter att uppstå, varigenom värdet av statens

ifrågavarande markområden komme att i hög grad förökas.

Samtidigt härmed må erinras om Riksdagens beslut av den 26 april

1911 om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga om försäljning

av vissa delar av det s. k. Järvafältet invid Stockholm in. in.

Detta beslut avsåg visserligen de öster om järnvägen belägna delarna av

nämnda fält, men lärer väl hinder icke möta för Kungl. Maj:t att låta

den sålunda begärda utredningen även omfatta lämpliga delar väster om

järnvägen, mellan den söder om Järva västerut fortlöpande landsvägen och

Råstasjön.»

Vid 1912 års riksdag väcktes inom Andra kammaren en motion,

varuti gjordes samma hemställan som i den förevarande motionen. Andra

kammarens tredje tillfälliga utskott, till vilket densamma hänvisades, av-''

gav då följande utlåtande:

»Frågan om reglering av Mälarens vattenstånd har flera gånger varit

föremål för Riksdagens behandling. Vid 1878 års riksdag föreslogo åtskilliga

motionärer i såväl Första som Andra kammaren, att Riksdagen

skulle hos Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa

samt för nästa Riksdag framlägga förslag till åstadkommande av ett nytt

och tillfyllestgörande utlopp för Mälarens vatten, och begärdes att för ändamålet

10,000 kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts disposition. Statsutskottet

fann det av motionärerna avsedda syftet förtjäna uppmärksamhet,

men ansåg sig ej kunna tillstyrka Kungl. Maj:t att bifalla motionen, då

någon Riksdagens anhållan i förevarande avseende ej vore behövlig och i

följd därav ej heller lämplig, enär Kungl. Maj:t torde, om Kung]. Maj:t

därtill funne skäl, förordna om den ifrågasatta undersökningens verkställande

genom vederbörande ämbetsmyndighet.

Frågans

behandling

id 1912 års

riksdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

Sedan frågan fallit vid nämnda riksdag, återupptogs densamma år

1882, då det i en motion föreslogs, att Riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t

anhålla om undersökning om och beräkning av kostnaderna för beredande

av tilloppet motsvarande avlopp för Mälarens vatten samt till bestridande

av kostnaderna för denna undersökning anslå 5,000 kronor. Statsutskottet

ville visserligen ej förneka, att ju icke den av motionären omförmälda

frågan med skäl måste anses vara av framstående vikt, men saknade tillfälle

att i det skick, vari frågan då förelåge, bedöma, huruvida densamma

även vore av beskaffenhet att påkalla åtgärder från statens sida. Riksdagens

beslut utföll i överensstämmelse med utskottets hemställan.

Vid 1900 års riksdag framfördes frågan ånyo, då en motionär påyrkade,

att Riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t i sammanhang med en då föreslagen undersökning av ombyggnad

av segelleden genom Mälaren låta verkställa undersökning samt upprätta

plan och kostnadsförslag för en reglering av Mälarens vattenstånd i

syfte att hålla vattnet i nämnda sjö såvitt möjligt i en konstant nivå närmast

överensstämmande med dess medelvattenstånd samt för nämnda ändamål

bevilja ett anslag av 10,000 kronor. Förslaget blev, ehuru med välvillig

motivering, avstyrkt av statsutskottet, vars hemställan av båda kamrarna

bifölls.

Med föranledande av vad som förekommit vid behandling av denna

motion anbefallde Kungl. Maj:t väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 8

mars 1901, efter inhämtande av styrelsens yttrande, att draga försorg om

verkställande av undersökningar i avseende på reglering av vattenståndet

i Mälaren. Resultatet av de på grund härav företagna undersökningarna

föreligger i ett den 8 maj 1908 av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avgivet

utlåtande över förslag till reglering av Mälarens vattenstånd och

upprensning av dess farvatten.

Enligt detta förslag skulle en reglering av Mälaren åstadkommas dels

genom sänkning av högvattenytan på det sätt att utloppen vidgades, så

att större vattenmassor kunde avbördas per tidsenhet, och dels genom lågvattenytans

höjande, vilket förutsatte uppdämningsanordningar, varigenom

den avrinnande vattenmängden bleve mindre.

För närvarande uppgår den största avrinningen till 535 kubikmeter

i sekunden, därav genom Norrströms båda grenar 455 kubikmeter och

genom Söderström 80 kubikmeter per sekund.

Efter den föreslagna regleringens utförande beräknades den största

avrinningen komma att utgöra genom Norrströms båda grenar 395 kubikmeter,

genom Söderström 330 kubikmeter samt genom ett nytt utlopp

vid Skanstull 75 kubikmeter eller sammanlagt 800 kubikmeter per sekund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

I avseende på betydelsen av en reglering av Mälarens vattenstånd i

enlighet med här omförmälda förslag framhåller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bland annat, att strandägarna kring Mälaren skulle hava gagn

av regleringen därigenom, att de erhölle en väsentlig sänkning av högvattenståndet

samt pålitligare vattenförhållanden med därav följande stor

ökning i värdet av deras till cirka 12,000 hektar uppgående vattenskadade

mark — jordförbättringen värderas till ett belopp mellan 2,5 och 5 millioner

kronor — och att minskningen i vattenvariationerna skulle förbättra

de sanitära förhållanden kring sjön. Vidare skulle sjöfarten på Mälaren

hava gagn av regleringen därigenom, att den skulle underlättas och förbättras

genom det höjda lågvattenståndet och att minsta vattendjupet i

hamnarna vid Mälaren ökades genom lågvattenståndets höjning. Slutligen

bleve regleringen till gagn för Stockholms stad därigenom, att översvämningar

av låga kajer förekommes, att minskningen av vattenvariationen

underlättade rörelsen vid stadens mälarhamnar, att uppsjöperiodernas varaktighet

skulle minskas från nuvarande cirka 6,5 % till cirka 4,4 % av

tiden samt att genom lågvattenståndets höjning befintliga trävirkesrust

under byggnadsverk vid stadens mälarstränder skulle bättre skyddas och

nya rust behöva läggas mindre djupt.

Då emellertid, efter vad ovan framhållits, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag den nu till 80 kubikmeter i sekunden uppgående

avrinningen genom Söderström skulle ökas till 330 kubikmeter,

komme detta att i så hög grad öka strömsättningen i stadsgårdshamnen,

att man ansett fara för sjöfarten härigenom kunna uppstå. För att undgå

denna olägenhet har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att vattenströmmen

skulle utledas i Saltsjön genom tubanordningar på stort djup

under vattenytan. Icke desto mindre torde det kunna ifrågasättas, huruvida

risken för sjöfarten härigenom blir avvärjd.

Vad angår det i herr Åkerlunds in. fl. motion framburna förslaget

om vidtagande av åtgärder för en undersökning, i vad mån en reglering

av Mälaren kunde åstadkommas genom ett kanalföretag från Bällstaviken

till Brunnsviken, så har detta projekt uppkommit ur ett behov för Sundbybergs

köping och närgränsande samhällen att i sanitärt syfte åstadkomma

en ström av friskt mälarvatten genom de under nuvarande förhållanden

stillastående och osunda vattenmassorna i Ulvsundasjön, Bällstaviken, Lötoch

Råstasjöarna samt Järvaån. Att detta är den ifrågasatta kanalens

grundläggande ändamål framgår av eu av ortsbefolkningen till statsutskottet

vid 1909 års riksdag avlåten skrivelse — föranledd av ett då framlagt

förslag om en driftbangårds förläggande norr om Hagalund i sådant läge,

att densamma skulle komma att bli till hinder för kanalföretagets ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Utskottet.

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

utförande — och det erhåller sin bekräftelse genom en underdånig skrivelse

till Konungen av den 27 mars 1912 från Sundbybergs kanalkommitterade.

Vid sidan av detta lokala intresse står emellertid det gagn, som den

ifrågasatta kanalen, utförd i härför lämpliga dimensioner med en beräknad

avrinning av cirka 100—200 kubikmeter i sekunden, kan få för Mälarens

reglering. Mälarens stora och invecklade vattensystem försvårar givetvis

utförandet av dess ifrågasatta reglering genom ett enda avlopp — enligt

ovan omförmälda förslag det vid Stockholm. Aven erbjuder den föreslagna

stora avtappningen genom Söderström så stora tekniska vanskligheter

och dyrbara anordningar, att skäl kunna anses föreligga att tillse,

huruvida de möjligen kunna undvikas.

En sådan möjlighet synes det ej uteslutet att den av motionären

föreslagna kanalen kan erbjuda, och då staten redan upptagit frågan om

Mälarens reglering till utredning utan att därigenom för sin del binda

sig1 för några med regleringens utförande förenade kostnader, anser utskottet

skäl föreligga för staten att taga under övervägande den nu föreslagna

kanalens användning i och för Mälarens reglering.

Även torde statens egenskap av markägare vid kanalen vara en anledning

för staten att intressera sig för företaget.

På grund härav hemställer utskottet, att Andra kammaren för sin

del ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.

Maj:t, vid den vidare utredning och behandling av frågan om Mälarens

reglering, som genom statsmakternas åtgöranden kunna ifrågakomma,

täcktes taga i övervägande, i vad mån denna reglering med teknisk och

ekonomisk fördel skulle kunna befordras även genom en avlopps- och

industrikanal från Bällstaviken genom Lötsjön och Råstasjön till Brunnsviken

samt genom utvidgning av utloppet från denna sistnämnda vik till

Lilla Värtan.»

Denna hemställan blev av Andra kammaren den 24 maj bifallen.

På grund av den långt framskridna tiden på riksdagen blev emellertid

ärendet ej av Första kammaren underkastad någon realbehandling, och

frågan föll således vid 1912 års riksdag.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av utskottet infordrade utlåtande

(se bil. 1) kan Mälarens regleringsfråga, åtminstone i av förslagsställarne

tänkt utsträckning, icke lösas genom kanalen Bällstaviken—Brunnsviken.

Styrelsens huvudsakliga skäl för denna uppfattning är, att i för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

7

hållande till den nytta i regleringsavseende, som med kanalen kan åstadkommas,

denna kommer att draga större kostnader än de av styrelsen

föreslagna regieringsanordningarna i Stockholms ström.

De kostnadsberäkningar, som ligga till grund för styrelsens uppfattning,

äro utförda av distriktschefen i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet

major Enblom och återfinnas i hans utlåtande (se bil. 4).

Major Enblom säger emellertid själv, att de av honom anförda siffrorna ej

kunna göra anspråk på någon större tillförlitlighet, utan att det, för att

åstadkomma en sådan tillförlitlighet, tarvas ingående undersökningar samt

upprättande av ritningar och kostnadsberäkningar för kanaler med olika

storlekar.

Det synes därför icke utskottet välbetänkt att med stöd av siffror,

vilka av den, som verkställt utredningen, angivas som ej med säkerhet

tillförlitliga, helt avvisa tanken på den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för andra ändamål varmt förordade kanalens utnyttjande för

Mälarens reglering. Detta så mycket mer som frågan om Mälarens reglering

kan tänkas när som helst bliva aktuell genom en snart förestående

ombyggnad av Södertälje kanal. Att vid en då nödvändig behandling av

Mälarens regleringsfråga i dess helhet även till grundlig prövning upptaga

möjligheten av Bällsta—Brunnsvikskanalens utnyttjande för ändamålet, finner

utskottet lämpligt. Detta icke minst på grund av önskvärdheten att

erhålla en bestämd plan för kanalen, varigenom nödig hänsyn vid statens

järnvägars anläggningar vid Frösunda kan tagas till frågan om kanalföretaget.

Visserligen torde gjorda undersökningar enligt bifogade bilagor giva

vid handen, att järnvägsanläggningarna vid Frösunda ej erbjuda några

oöverkomliga svårigheter för framdragandet av en fullt användbar trafikkanal

mellan Bällsta- och Brunnsviken även efter utförandet av nu planerade

arbeten därstädes, men i varje fall torde det för de pågående arbetena

vara synnerligen fördelaktigt att erhålla en fastställd plan för den

blivande kanalen, varigenom en del kostnader för senare nödvändiga förändringar

böra kunna undvikas.

Med stöd av vad här anförts och under hänvisning till Andra kammarens

förra året i frågan fattade beslut, får utskottet hemställa,

o

att Andra kammaren med anledning av herr Åkerlunds

m. fl. motion, nr 101, för sin del ville besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t,

vid den vidare utredning och behandling av frågan om

Mälarens reglering, som genom statsmakternas åtgöran
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

den kunna ifrågakomma, täcktes taga i övervägande, i

vad mån denna reglering med teknisk och ekonomisk

fördel skulle kunna befordras även genom en avloppsoch

industrikanal från Bällstaviken genom Lötsjön och

Råstasjön till Brunnsviken samt genom utvidgning av

utloppet från denna sistnämnda vik till Lilla Vårtan.

Stockholm den 15 april 1913.

På utskottets vägnar

AXEL von SNEIDERN.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet härå närvarit herrar: von Sneidern,

Winberg, Modig, Jönsson i Boa, von Hofsten, Hage, Svensson i Betingetorp, Sävström, Wedin

och Kahlström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

9

Bilaga 1.

Till Konungen.

I skrivelse av den 21 februari innevarande år har Eders Kungl. Maj:t anbefallt

järnvägsstyrelsen att skyndsamt inkomma med ett av Riksdagens andra

kammares tredje tillfälliga utskott genom skrivelse av den 19 februari 1913 till

statsrådet Bror Petrén begärt utlåtande rörande de förändringar av statens järnvägars

planerade och delvis utförda driftbangård norr om Hagalund, som skulle

erfordras för att möjliggöra anläggandet av en projekterad kanal från Bällstaviken

till Brunnsviken.

De uppgifter, utskottet härvid förklarat sig önska erhålla, äro

dels å de förändringar av drift bangården och därmed förenade kostnader,

som erfordras,

a) vid en förutsatt fri höjd för kanalen under de korsande järnvägsbroarna

av 5-0 meter,

b) vid en förutsatt fri höjd för kanalen under de korsande järnvägsbroarna

av 4-0 meter, samt

dels huruvida vid 4‘0 meters höjdläge nödiga förändringar kunna begränsas

till allenast spårens höjande vid broarna med bibehållande av den

gjorda plan- och grundläggningen för vagn- och lokomotivstallar.

Med anledning härav får järnvägsstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Såsom framgår av vidlagda plan för utförande av de driftbangårdsanläggningar

vid Frösunda, vartill Riksdagen åren 1909 och 1911 beviljat medel, bangårdsbyråns

ritning litt. Sthlm nr 166 a (bilaga A), har räls underkant för bangårdens

spårsystem förlagts till en höjd av + 8''6 meter över slusströskeln i Stockholm

å platsen för den tilltänkta kanalens korsande av bangårdsområdet. Likaså

hava vagn- och lokomotivstallsanläggningarna erhållit samma höjdläge. Av de

sålunda till utförande fastställda anordningarna hava hittills följande arbeten blivit

verkställda, nämligen anordnande av håll- och lastplats vid Hagalund, utläggning

av uppställningsspår för persontågsätt, planering och schaktning för vagnoch

lokomotivstallsanläggningarna ävensom grundläggning för vagnstallet för en

sammanlagd kostnad av 736,000 kronor. De hittills utförda spåranordningarna

äro angivna med röda linjer å ritningen.

För den ifrågasatta kanalen från Bällstaviken till Brunnsviken har föreslagits

en bottenbredd av 24 meter i bergskärning, och skulle sålunda denna bredd även

erfordras för de järnvägsbroar, under vilka kanalen måste framgå vid korsandet

av statens järnvägars bangårdsområde vid Frösunda. Då växlingsrörelser komma

att försiggå över dessa broar, såsom belägna inom bangårdens spårsystem, kan

härvid icke tillåtas, att brokonstruktionerna utföras med reglarna liggande över

spårplanet och mellan de olika spåren, utan erfordras med nödvändighet hela brokonstruktionens

förläggande under spårplanet. Vid sådan anordning kan emellertid

icke ifrågasättas att utföra broarna för angivna bredd i ett enda spann, då

den erforderliga konstruktionshöjden härvid bleve alltför stor, utan har järnvägs
Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 13 saml. 3 avd. 9 käft. (Nr 9.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

styrelsen utgått från, att de måste utföras med mellanstöd ocli i tvenne spann om

12-0 meter vardera, varigenom konstruktionshöjden kan inskränkas till 0’9 meter.

Yad angår de önskade fria höjderna om 5 ä 4 meter för kanalen under de

korsande järnvägsbroarna, så framgår det ej av utskottets skrivelse till vilket

köjdläge å vattenytan desamma skola hänföras. De av Sundbybergs köping utsedda

s. k. kanalkommitterade hava emellertid i en år 1912 utgiven broschyr rörande

frågan om anordnandet av en kanal Bällstaviken—Brunnsviken framhållit

behovet av 5 meters fri höjd under broarna över högsta förekommande vattenyta.

Med hänsyn härtill ävensom till att enligt planen för den föreslagna kanalen

en eventuellt behövlig slussanordning angives skola komma till stånd väster

om området för Frösunda driftbangård, vadan sålunda den i Saltsjön rådande

vattenhöjden blir bestämmande för vattenytan i kanalen å här ifrågavarande plats,

har järnvägsstyrelsen vid verkställandet av den anbefallda utredningen förutsatt,

att ovannämnda fria höjder avse högsta vattenyta i saltsjön, vilken uppgår till

+ 4’7 5 över Stockholms slusströskel.

För erhållande av de ifrågasatta fria höjderna under broarna erfordras, att

de kanalsträckningen korsande spåren förläggas i högre lägen, än vad styrelsen vid

fastställandet av planen för driftbangårdsanläggningarna avsett. En sådan höjnings

utjämnande åt ömse sidor kan emellertid icke tänkas ske medelst starka

lutningar, utan måste härvid endast svaga lutningar komma till användning, på

det att bangården skall bliva för sitt ändamål användbar. Härjämte måste iakttagas,

att någon som helst lutning av spårgruppen söder om kanalsträckningen

ned mot anslutningen till huvudspåren icke kan medgivas, då en dylik föranleder

risk för, att å bangården uppställda vagnar skulle kunna komma i drift och föranleda

olyckshändelser. Förbindelsespåren till vagn- och lokomotivstallarna böra

ävenledes helst, såsom den ovan berörda fastställda planen förutsätter, ligga horisontellt.

Emellertid är den olägenhet, som skulle uppkomma genom dessa spårs

förläggande i lutning, för så vidt denna ej göres alltför stark, huvudsakligen att

hänföra till försvårat växlingsarbete, varför styrelsen anser, att en lutning eller

stigning å dessa spår av intill 1:400 skulle kunna tillåtas, om detta för övrigt

vore väl motiverat ur kostnadsynpunkt.

Sedan styrelsen sålunda i korthet angivit de förutsättningar, vilka, enligt

styrelsens förmenande, böra gälla vid bestämmandet av de förändringar å driftbangårdsanläggningarna

vid Frösunda, som skulle krävas för möjliggörande av

den tilltänkta kanalens framdragande enligt angivna olika alternativ, övergår styrelsen

till en redogörelse för desamma och därmed förenade kostnader, varvid särskiljes

mellan sådana, som avse spåranordningar m. m. för driftbangårdens l:a

utbyggnad enligt den härför bestämda planen (bil. A), och sådana, avseende spåranordningar

m. m., erforderliga vid bangårdens successiva utbyggande till den omfattning

de för bangårdsanläggningen upplåtna områdena medgiver.

Yad då till en början angår ändring av spåranordningar m. m. för den l:a

utbyggnaden af bangården, sådan den nu utföres i överensstämmelse med ovan

omnämnda ritning, litt Sthlm nr .166 a, erfordras för beredandet av en fri höjd

för kanalen av 5-0 meter under de korsande järnvägsbroarna, att räls underkant

förlägges å en höjd av + 10-65 meter över slusströskeln eller 2-05 meter högre

än som vid arbetenas utförande iakttagits. Nyssnämnda höjd har bestämts med

hänsyn till saltsjöns högvattenyta (+ 4-75) och under förutsättning av en konstruktionshöjd

för bron av 0-9 meter (4’75 + 5''0 + 0-9 = 10-65). Längden å för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

bindelsespåren till vagn- och lokomotivstallen, som, enligt vad styrelsen ovan

framhållit, skulle kunna anordnas i lutning 1:400, utgör 260 meter, varför med

användande av sådan lutning räls underkant i dessa stall skulle komma att ligga

på en höjd av + 10-0 meter eller 1-4 meter högre än den, för vilken grundläggningsarbetena

utförts. Emellertid kan vid ett sådant höjdläge för vagn- och lokomotivstallen

den nuvarande spårhöjden + 8''6 meter över kanalen icke bibehållas intilldess

kanalen kommer till utförande, då den uppkomna höjdskillnaden icke kan utjämnas

utan användande av starkare lutning än 1:400 å spåren mellan stallarna och

kanalen. En lyftning av spåren öfver sträckningen för kanalen till minst + 9-4

meter är därför nödvändig redan i samband med höjningen av vagn- och lokomotivstallarna

och innan kanalen sålunda kommit till stånd. De förändringar i

bangårdsanordningarnas höjd- och lutningsförhållanden, som erfordras vid bangårdens

l:a utbyggnad, för möjliggörande av den tilltänkta kanalens framtida framdragande

med en fri höjd av 5-0 meter under de korsande järnvägsbroarna, äro

åskådliggjorda genom med blå färg betecknade lutningsvisare och höjdsiffror å

närlagd^ planritningar, litt. Sthlm nr 166 b och c (bil. B och C), därvid den

förstnämnda ritningen angiver de ändringar, som erfordras redan nu, innan kanalen

kommit till stånd, och den sistnämnda de vid tiden för kanalens tillkomst

ytterligare behövliga ändringar.

Kostnaderna för arbeten, som härvid krävas utförda redan nu, äro beräknade

till 81,000:— kr. enligt följande fördelning:

Höjning av vagnstalls- och lokomotivstallsgrunderna......... 19,000: —

Höjning av det till l:a utbyggnaden hörande spårsystemet från + 8''6

till + 9-4 meter........................ 62,000:-

anläggande beräknas sålunda:

Höjning av till l:a utbyggnaden hörande uppställningsspår från + 9''4

till + 10-65 meter....................... 70,000: —

Höjning av stambanans huvudspår................. 87,000: —

Höjning av spåren vid Hagalunds hållplats............. 14,000: —

Höjning av förortsspår och spår för militärbangård......... 135,000: —

Summa kronor 256,000: —

Härav framgår, att totala ökningen i kostnaderna för bangårdens utförande

till den omfattning ritning, litt. Sthlm nr 166 a utvisar, kommer att för beredandet

av en fri höjd för kanalen av 5*0 meter uppgå till 337,000: — kr., varav

ett belopp av 81,000: — kr. erfordras omedelbart i samband med utförandet av

bangårdens nu pågående l:a utbyggnad.

I och för beredandet av en fri höjd för kanalen av 4-0 meter erfordras under

samma förutsättningar, som ovan framhållits, att bangårdsspåren vid korsningen

med kanalsträckningen förläggas å en höjd av 4-75 + 0''9 + 4''0 = 9''65 meter över

slusströskeln. Genom lutning å förbindelsespåren till vagn- och lokomotivstallen

av 1:400 å 260 meters längd kommer höj dläget för räls underkant å spåren i

desamma att bliva + 9-0 meter eller 0-4 meter högre än det, för vilket de utförda

grundläggningsarbetena verkställts. De förändringar i spåranordningarnas höjdoch

lutningsförhållanden, som härvid bliva erforderliga såväl innan som i sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

band med kanalens utförande, äro betecknade med grön färg å planritningarna

litt. Sthlm nr 166 b ock c (bilaga B och C).

Kostnaderna för de förändringsarbeten, som sålunda skulle krävas utförda

redan nu för beredande av framtida möjlighet för kanalens framdragande under

spåren med en fri höjd av 4-0 meter, beräknas uppgå till 14,000:— kr. enligt

följande fördelning:

Höjning av vagn- och lokomotivstallsgrunderna........... 7,000: —

Höjning av förbindelsespåren till vagn- och lokomotivstallar..... 7,000: —

Ytterligare tillkommande kostnader vid tidpunkten för kanalens

anläggande beräknas sålunda:

Höjning av det till l:a utbyggnaden hörande spårsystem från + 8-6 till

+ 9-65 meter.......................... 46,000: —

Höjning av stambanans huvudspår................. 15,000; —

Höjning av förortsspår och spår för militärbangård.......... 16,000: —

Summa kronor 77,000: —

I detta fall blir sålunda ökningen i kostnaderna för bangårdens utförande

till den omfattning första utbyggnads stadiet angiver (ritning litt. Sthlm nr 166 a)

91,000: — kr., varav ett belopp av 14,000: — kr. kräves omedelbart för de arbeten,

som erfordras utförda vid pågående utbyggnad av bangården.

Angående frågan, huruvida för beredande av en fri höjd av 4-0 meter under

järnvägsbroarna nödiga förändringar kunna begränsas till allenast spårens höjande

vid broarna med bibehållande av den gjorda plan- och grundläggningen för vagnoch

lokomotivstallar, vill styrelsen framhålla, att då angivna fria höjd nödvändiggör

spårens förläggande vid korsningspunkten med kanalen till eu höjd av +9-65

meter över slusströskeln och vagn- och lokomotivstallsanläggningarna planerats

för ett höjdläge av + 8-6 meter, förutsättningen för bibehållandet av detta läge

måste vara, att höjdskillnaden l-05 meter utjämnas genom förbindelsespårens förläggande

i häremot svarande lutning eller 1:250. För utjämningens verkställande

står nämligen en spårlängd av 262''5 meter till förfogande. Denna lutning

är emellertid så väsentligt starkare än den lutning av 1:400 styrelsen ovan angivit

som den största tillåtliga, att avsevärda olägenheter samt faror skulle uppstå

vid växlingsarbetet å bangården, varför styrelsen icke kan gå med på en sådan

anordning.

Med bibehållande av avsett höjdläge av + 8-6 meter för spårsystemet samt

för vagn- och lokomotivstallar kan en fri höjd av 3‘0 meter över högvattenytan

erhållas för kanalen. Förläggas förbindelsespåren till sistnämnda anläggningar i

stigningar 1:400 kan en höjd av + 9''25 meter ernås för spåren vid korsandet av

kanalsträckningen. Med detta höjdläge vinnes en fri höjd för kanalen av 3-6

meter, vilken höjd sålunda enligt styrelsens förmenande är den största, som kan

vinnas med bibehållande av den verkställda plan- och grundläggningen för vagnoch

lokomotivstallsanläggningarna.

Den fria höjd av 3''0 meter under broarna, som kan ernås utan hinder av

det för driftbangården bestämda höj dläget, är icke oväsentligt större än den av

1-5 ä 2-0 meter, som styrelsen i sitt underdåniga utlåtande av den 25 november

1912 angående en av Sundbybergs kanalkommitterade gjord underdånig framställ
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

ning i ärendet angav såsom tillräcklig för en pråmtrafik motsvarande den, som

framgår i Mölndalsån vid Göteborg.

Beträffande de ändringar i planerna för driftbangårdens blivande utbyggande,

som skulle erfordras därest kanalen skulle komma till utförande, äro desamma

givetvis i hög grad beroende av omfattningen av de spåranordningar, som

framdeles bliva behövliga för tillgodoseendet av den växande trafiken. Visserligen

kunna utvecklingsskeden för bangården upprättas under olika antaganden

om storleken av den trafikökning, som kan komma att uppstå, men påtagligt torde

vara, att dylika förslag icke kunna utgöra tillräckligt underlag för ett sådant

bestämmande av bangårdens framtida utseende, att därpå skulle kunna grundas

en bestämd uppfattning om möjligheten för statens järnvägar att avstå en del av

de för järnvägsändamål avsedda områdena vid Frösunda och att med hänsyn därtill

så anordna spårsystemet å bangården, att kanalens framdragande genom bangårdsområdet

bleve underlättat. Styrelsen är fastmer av den åsikten, att de nu

av statens järnvägar innehavda områdena vid Frösunda skola i eu framtid behöva

utökas med områdena på ömse sidor om Järvaån fram till dess utflöde ur

Råstasjön. För statens järnvägars behov finnes nämligen intet annat område norr

om Stockholm, som skulle kunna erhållas för rimlig kostnad, under det att Arméförvaltningen

med säkerhet skulle kunna tillgodose behovet av vidgat övningsfält

på från Stockholm mera avlägsen plats med bättre terräng och till ojämförligt

lägre kostnad för statsverket. Det gäller således att tillse, att nu ifrågavarande

område under mellantiden icke göres oanvändbart för statens järnvägars utvidgningsbehov.

Styrelsen hyser följaktligen den uppfattningen, att man vid bestämmandet

av de ändringar, som ifrågakomma i och för kanalens framdragande, måste

utgå ifrån

l:o) att spårgrupper bliva utlagda över hela det nu för järnvägsändamål

till buds stående området och att sålunda kanalen framdeles måste bliva övertäckt

å hela sträckan inom gränserna för statens järnvägars bangårdsområde, och

2:o) att i framtiden samma förhållande inträder för fältet på ömse sidor om

Järvaån fram till Råstasjön.

Härvid erforderliga arbeten för att möjliggöra kanalens framdragande

genom områdena komma givetvis att betinga betydande kostnader i anseende till

markens lösa beskaffenhet och det stora djupet till fast botten, och förutsätter

styrelsen, att anordnandet av erforderliga broöverföringar ävensom verkställandet

av de för spårplanets höjande behövliga jordpåfyllnader bliva på ett fullt betryggande

sätt verkställda, utan att därigenom några utgifter för statens järnvägar

förorsakas. Med hänsyn emellertid till de rätt avsevärt ökade kostnader för broarna,

som måste uppkomma för provisoriska anordningar under byggnadstiden,

för den händelse desamma utföras sedan spåren redan blivit utlagda och tagna i

bruk, ävensom till de olägenheter, som därvid måste uppstå vid trafikskötseln,

vill styrelsen framhålla önskvärdheten av, att broöverföringarna för kanalen anordnas

i samband med spårsystemets utläggande, oberoende av huruvida vid tiden

härför kanalen kommit till stånd eller ej. Härigenom skulle ock en minskad

kostnad kunna uppstå, då vid sådant förhållande utförandet av den i annat fall

erforderliga kulverten för Järvaån skulle kunna undvikas. Kostnaden för denna

kulvert belöper sig till c:a 800 kr. per längdmeter, under det att kostnaden för

övertäckandet av den tilltänkta kanalen på sträckan inom statens järnvägars nuvarande

område, mätande 250 meter, beräknats till omkring 12,000 kr. per längd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

meter därvid, på sätt kanalkommitterade antytt, kanalen förutsatts erhålla ett

djup av 6-5 meter under medelvattenytan.

Yidkommande de ökade kostnader, som skulle framdeles förorsakas, genom

det av kanalens framdragande föranledda förhöjda spårplanet, 1065 vid 5, resp.

9''65 vid 4 meters fri höjd, i stället för nuvarande 06 meter över slusströskeln,

hava dessa för ovan angivna fall 1), då statens järnvägars nuvarande område fullt

utnyttjas, beräknats komma att uppgå till 457,000: — kr. resp. 201,000: — kr. Härvid

har. förutsatts, att lutning å de nya spårgrupperna icke tillätes, då desamma

skola tjäna till uppställning av personvagnar och persontågsätt. Vid kostnadernas

beräknande har därjämte hänsyn tagits till jordmånens lösa beskaffenhet

och därav föranledd ökad bankfyllnad på grund av sjunkning. Hör fallet 2), då

även området fram till Ras t asjön förutsattes utnyttjat, beräknas kostnaden för

planets förhöjning uppgå till ett genomsnittspris av c:a 40,000: — kr. resp. c:a

18,000: — kr. per hektar nytillkommande areal. Kanalens framdragande genom

angivna område beräknas kosta c:a 12,000: — kr. per längdmeter för kanalsträckor,

över vilka spår komma att framföras, samt 7,000: — kr. per längdmeter för övriga

sträckor, där endast anordnandet av sidomurar för jordsläntorna blir behövligt.

Stockholm den 31 mars 1913.

Underdånigst

F. W. H. PEGELOW.

Viktor Klemming. Sven Bergelmer.

C. A. Schultz,

Föredragande.

Bilaga 2.

Till herr ordföranden i riksdagens Andra kammares 3:e tillfälliga utskott.

Med anledning av eder till mig ställda förfrågan, huruvida jag anser, att

den av mig i skrivelse till kungl. järnvägsstyrelsen den 1 oktober 1909 ifrågasatta

fria höjden av 4 meter [över Mälarens reglerade högvattenyta (+ 4,7 m)] under

fasta broar över en eventuell kanal mellan Bällstaviken och Brunnsviken numera

borde erhålla ett annat mått, har jag härmed äran meddela, att enligt min uppfattning

en fri höjd av 4 meter fortfarande synes mig fullt antaglig, särskilt med

hänsyn till de med varje ökning i höjd jämväl ökade svårigheterna för företagets

kommande till stånd.

Stockholm den 20 februari 1913.

Med största högaktning

HENNING KINBERG.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

15

Bilaga 3.

Till Konungen.

Sedan riksdagens Andra kammares tredje tillfälliga utskott hos Eders Kungl.

Maj:t anhållit om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens yttrande dels över en inom

kammaren väckt motion om skrivelse angående undersökning rörande reglering av

Mälarens vattenstånd genom en kanal från Bällstaviken till Brunnsviken, och

dels huruvida icke med hänsyn till de olika ändamål, som avsåges med en avlopps-

och industrikanal från Bällstaviken till Brunnsviken, sådana förändringar

kunde och borde vidtagas i järnvägsstyrelsens förslag till bangårdsanläggningen

vid Hagalund och Järva, att kanalföretaget måtte kunna utföras med för sina

olika ändamål tillräckliga dimensioner och med en fri höjd av förslagsvis fem

meter under de fasta järnvägsbroarna, har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt beslut

den 14 februari 1913 anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att skyndsamt

till Eders Kungl. Maj:t inkomma med de sålunda begärda yttrandena.

Till åtlydnad härav får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen härmed överlämna

en från chefen i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet, majoren Er.

Enblom infordrad utredning i saken, varjämte styrelsen får för egen del i ärendet

anföra följande.

Uti väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag till reglering av Mälarens

vattenstånd förutsattes att under högflodperioderna framsläppa omkring 250 ä 330

kbm. vatten i sekunden genom ett vidgat avlopp vid Söderström i stället för under

nuvarande förhållanden endast omkring 80 kbm. i sekunden. De härför erforderliga

anläggningarna vid Söderström hava, enligt uppgift, av Stockholms stads

byggnadskontor beräknats kosta 1,900,000 kronor, om 330 kbm. vatten i sekunden

skola där framsläppas.

Beredande av det erforderliga ökade vattenavloppet genom anläggning av

en kanal från Bällstaviken till Brunnsviken i förening med en vidgning av utloppet

från Brunnsviken till Lilla Yärtan, skulle emellertid, såsom var att förutse

och såsom framgår av majoren Enbloms kostnadsutredning, till följd av kanalens

avsevärda längd samt den jämförelsevis ringa höjdskillnaden emellan Mälarens

och Saltsjöns vattenytor betinga så ansenliga kostnader, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för sin del är av den bestämda åsikten, att eu dylik lösning

av regleringsproblemet icke kan ifrågakomma.

En dylik kanals dimensioner och kostnad måste vidare beräknas ännu större

än majoren Enblom gjort, enär vattenhastigheten uti kanalen vid högflod icke

kan tillåtas uppgå till 1-2 meter i sekunden utan till högst 0''75 å 080 meter i

sekunden, med hänsyn därtill att trafiken i kanalen samtidigt må kunna obehindrat

försiggå.

Däremot får det anses vara ställt utom allt tvivel, att en mindre kanal

för torrläggning av de sänka markerna kring Kåstasjön och Lötsjön samt för

avledning av. avloppsvattnet från de tätt bebyggda orterna kring Bällstaviken och

de nämnda sjöarna är ur sanitär synpunkt ovillkorligen nödvändig.

Eör en sådan sanitär kanal skulle icke erfordras någon annan ändring vid

statens järnvägars spår- och bangårdsanläggningar emellan Hagalund och Järva

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

än möjligen byggande av ytterligare en kulvert, förutom den redan byggda, över

det lilla vattendrag, Järvaån, som kanalleden skulle följa.

Då nu sålunda en mindre avloppsvattenskanal torde vara nödvändig för förbättrande

av de sanitära förhållandena i de ovan nämnda folkrika orterna, torde

det med fog kunna ifrågaställas att utföra denna kanal med sådana ökade mått,

att den bleve användbar för även pråmtrafik.

Av majoren Enbloms utredning framgår, att hinder icke möter att vid den

blivande kanalkorsningen höja såväl huvudspåren för stambanan Stockholm—Uppsala

som även ifrågakommande delar av bangårdsanläggningarna emellan Hagalund

och Järva till jämnhöjd med Hagalunds bangård eller till höjden 9''4 meter

över tröskeln i Stockholms sluss. Med avdrag av 1-0 meter för minsta lämpliga

konstruktionshöjd för de erforderliga broarna över kanalen, skulle således utan

svårighet kunna erhållas en fri höjd under de fasta järnvägsbroarna av 4''4 meter

över medelvattenytan i kanalen, vilken vid här ifrågavarande ställe icke torde

komma att överstiga 4-0 meters höjd över Stockholms slusströskel.

En dylik fri höjd av mer än 4''0 meter över kanalens medelvattenyta är

för en pråmkanal i allmänhet tillräcklig, och de under utförande varande bangårdsanläggningarna

emellan Hagalund och Järva utgöra sålunda icke något

oöverkomligt hinder för inrättande av en pråmkanal emellan Bällstaviken och

Brunnsviken.

Då sålunda en mindre spillvattens- eller pråmkanal emellan Bällstaviken

och Brunnsviken med all sannolikhet måste framdeles komma till utförande, samt

någon sträckning för kringgående av statens järnvägars bangårdsanläggningar

emellan Hagalund och Järva synes vara utesluten på grund av därmed förenade

allt för omfattande och dyrbara grävnings- och sprängningsarbeten, synes en fullständig

utredning med plan rörande en dylik kanal böra snarast möjligt uppgöras,

på det att vid framdeles förekommande arbeten vid nämnda bangårdsanläggningar

och även annorstädes efter kanallinjen all erforderlig hänsyn måtte kunna tagas

till kanalarbetenas obehindrade utförande.

Då vidare staten i egenskap av ägare av mark intill den tilltänkta kanalen

bör hava ett direkt intresse av kanalfrågans fullständiga utredning, samt

kanalföretaget även i andra avseenden synes vara av betydelse för det allmänna,

synes den fullständiga utredningens verkställande samt arbetsplanens upprättande

böra ske med bidrag av statsmedel samt på sedvanligt sätt genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

försorg.

Stockholm den 29 mars 1913.

Underdånigst

ERIDOLF WIJNBLADH.

O. Z. Ekdahl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

17

Bilaga 4.

Till Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen.

Genom remiss av den 18 sistlidne februari har Kungl. Styrelsen anmodat

mig att skyndsammast möjligt inkomma med den utredning, som erfordras för

avgivande av Kungl. Styrelsen anbefallt yttrande om en i Riksdagens Andra

kammare väckt motion nr 101 angående undersökning rörande reglering av Mälarens

vattenstånd genom en kanal från Bällstaviken till Brunnsviken samt huruvida

icke med hänsyn till de olika ändamål, som med an avlopps- och industrikanal

från Bällstaviken till Brunnsviken avsåges, sådana förändringar kunde och

borde vidtagas i Kungl. Järnvägsstyrelsens förslag till bangårdsanläggningar, att

kanalföretaget måtte kunna utföras i för sina olika ändamål tillräckliga dimensioner

och med eu fri höjd av förslagsvis fem meter under de fasta järnvägsbroarna,

och får jag med remisshandlingens återställande vördsamt anföra följande.

Den ifrågasatta kanalen skulle utgå från Ulvsundasjön och Bällstaviken

vid Sundbyberg samt gå igenom Duvbo samhälle, Lötsjön, omedelbart norr om

Sundbyberg, Råsunda och Hagalunds samhällen, genom Råstasjön, Statens järnvägars

driftsbangård vid Järva samt vidare fram till norra änden av Brunnsviken

och genom denna vik samt Ålkistans kanal till Lilla Värtan, allt i överensstämmelse

med bifogade översiktskartor, bilaga 1. Kanalen skulle även beröra södra

delarna av arméns övningsfält, Järvafältet.

En besiktning å platsen har givit vid handen, att en annan sträckning av

kanalen för att eventuellt kringgå Statens järnvägars driftsbangård synes vara

utesluten till följd av allt för stora och dyrbara grävnings- och sprängningsarbeten.

Kanalen skulle komma att i huvudsak betjäna ett eller flera av följande

ändamål:

1) Torrläggning av sankmarker.

2) Sanitära ändamål.

3) Sjöfarten.

4) Mälarens reglering.

Den ordning, i vilken dessa ändamål blivit uppsatta, betecknar icke deras

inbördes vikt och betydelse utan den större eller mindre kostnaden av en kanal

för deras tillgodoseende, på sådant sätt, att kostnaden för en torrläggniugskanal

bliver jämförelsevis liten, under det att en sanitär kanal eller en sjöfartskanal

kostar betydligt mera och, såsom nedan skall visas, eu kanal för Mälarens reglering

bliver särdeles dyrbar.

1) Kanal för torrläggning av sank mark.

En dylik kanal för torrläggning av sankmarker kring Råstasjön och Lötsjön,

så att vattenståndet sänkes till nära jämnhöjd med Saltsjöns vattenyta,

tarvar endast ett par meters bottenbredd och en kostnad av några få tiotusental

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 3 avd. 9 käft. (Nr 9.) 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

kronor. Vinsten i markens förbättring, så att den kan användas till tomter, bör

mer än väl kunna uppväga kostnaden. Iför detta ändamål är den av Statens

järnvägar under driftbangården byggda trumman tillräcklig, och behöves ur torrläggningssynpunkt

ingen ändring i bangårdsanläggningarna. Denna kanal förbättrar

ej sankmarkerna vid Bällstaviken, vilka äro beroende av Mälarens

vattenstånd.

2) Kanal för sanitära ändamål.

Samhällena Solhem, Spånga, JBromsten, Duvbo, Sundbyberg, Bällsta, Mariehäll,

Kratsboda, Lilla Alby m. n. avbörda sitt kloakvatten till Bällstaviken. Då

denna vik är lång, smal och grund samt då endast obetydligt, tidvis intet vatten

från Spånga dike omsätter vattnet i viken, är detta redan nu dåligt, och bliva

förhållandena där säkerligen inom kort ur hälsosynpunkt farliga, då alla dessa

samhällen äro stadda i rask tillväxt. Enahanda bliver förhållandet med Lötsjön

och Kåstasjön samt det igenvuxna och svagt lutande avloppsdiket från dem, i

vilket endast obetydligt vatten framrinner. Vid besiktningstillfället märktes här

vidrig stank.

Till avhjälpande av dessa olägenheter är upptagandet av en kanal från

Mälaren till Saltsjön genom dessa trakter ett mycket gott medel. Kanalens

lämpligaste storlek kan ej utan en närmare utredning angivas, men torde en kanal

med omkring 2 meters djup och 5 meters bottenbredd kunna göra god tjänst.

En sådan kanal skulle efter sedan Mälarens högvattenyta enligt föreliggande förslag

blivit reglerad till höjden 4-7 meter över Stockholms slusströskel vid ett

medelvattenstånd i Saltsjön av omkring 3-9 meter över nämnda slusströskel medföra

en vattenomsättning av omkring 10 kubikmeter i sekunden (se tabell 1),

under det att vid eu normal höjdskillnad mellan Mälaren och Saltsjön av 0''3 meter

genom kanalen kan beräknas framgå omkring 6 kubikmeter i sekunden. Vattenhastigheterna

bliva i de nämnda fallen respektive 0‘5 meter och 0-3 meter i sekunden.

Dessa vattenhastigheter och den nämnda omsättningen, 10 kubikmeter respektive

6 kubikmeter i sekunden, synas vara tillräckliga för nuvarande förhållanden

och för en avsevärd tid framåt, men kan man, om trakten bliver tätt bebyggd

och om kloakvattenmängden väsentligt ökas, i framtiden bliva nödsakad

att fördjupa och bredda kanalen.

Kostnaden för en dylik kanal har i tabell 2 överslagsvis uppskattats till

1,100,000 kronor.

En sådan uteslutande för sanitära och torrläggningsändamål avsedd kanal

skulle ej tarva annan ändring vid Statens järnvägars driftbangård, än möjligen

byggandet av ytterligare en kulvert.

Denna lilla kanal skulle enligt de synpunkter, som framhållits i förslaget

om Mälarens reglering, ej behöva förses med spärrdamm, vilket även ur sanitär

synpunkt är till fördel, då spolning av kanal, sjöar oah vikar även kan ske vid

uppsjö, då vattnet rinner från Saltsjön till Mälaren.

3) Kanal för sjöfart.

Om man för att förbättra de sanitära förhållandena i nu avhandlade trakter

är nödsakad att gräva en ej obetydlig kanal, så ligger det nära till hands, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

även för sjöfarten ocli industrien söka draga nytta av kanalen, i vilket fall man

dock nödgas giva densamma större djup och bredd än som ovan föreslagits för en

enbart sanitära ändamål tjänande kanal.

Då en hamnkanal för större mastade fartyg, som fordra såväl stort djup

som stor bredd å kanalen samt rörliga broar, säkerligen skulle medföra alltför

stora kostnader, samt genom broarnas rörlighet bliva till stor olägenhet för alla

korsande vägar och järnvägar, synes man, såsom även motionärerna avse, böra inskränka

sig till en kanal för pråmtrafik, vilken kanal överbroas med fasta broar.

Om man då, för att komma till lämpliga tvärmätt på kanalen, granskar uppgifterna

om de pråmar, som för närvarande ombesörja rörelsen kring Stockholm, så

finner man, att pråmar med 2-l meters eller mindre djupgående utgöra omkring 75

procent av hela antalet, hvarför industrier omkring den föreslagna kanalen borde

vara ganska väl betjänta med ett kanaldjup av 2-5 meter under medelvattenytan

i Saltsjön, vilket mått även ansetts lämpligt av intressenterna. Pråmar med

detta djupgående hava 6 å 7 meters bredd och tarva för att kunna mötas en kanal

med omkring 16 meters bottenbredd.

De fästa broarna över en sådan kanal kunna lämpligen givas två spann

om vardera 10 meters vidd.

Angående den fria höjden mellan vattenytan i kanalen och de fasta broarna

må anföras att den närmast kommer att bestämmas av Statens järnvägars anläggningar

för ny driftbangård mellan Hagalund och Järva. Huvudspåren för

den dubbelspårig^ järnvägen Stockholm—"Uppsala ligga med sin skenunderkant

på höjden 7-9 meter över slusströskeln. Om härifrån dragés den minsta lämpliga

konstruktionshöjd, som kan givas åt en bro med 10 meters spann eller 1 meter,

så skulle brons underkant komma på höjden + 6’9 eller 3’0 meter över Saltsjöns

eller kanalens medelvattenyta, som ligger på + 3-9 meter. Den halvfärdiga driftbangårdens

spår ligga enligt tillgängliga ritningar vid kanalkorsningen med skenunderkant

på höjden + 8-6 meter, varför blivande bros underkant vid 1 meters

konstruktionshöjd skulle komma att ligga på + 7‘6 eller 3''7 meter över medelvattenytan.

Redan detta mått är användbart för pråmtrafik, ehuru en större fri

höjd är önskvärd. Exempelvis hava tyska kanalerna i allmänhet en fri höjd av

4 meter. För att åstadkomma en sådan större fri höjd tarvas emellertid höjning

av större eller mindre delar av angränsande huvudspår och bangårdar. Om man

för detta ändamål granskar nu gällande bangårdsritning, så framgår av densamma,

att Hagalunds bangård samt huvudspåret genom densamma och under den

söder därom belägna gatu- och spårvägsbron samt i tunneln under Hagalund ligger

på höjden + 9-4 meter, samt att huvudspåren till Uppsala även stiga från kanalkorsningen

norrut, vilket likaledes är fallet med spår till lokomotivstallarna, vid

stallarna liggande på höjden + 9''G meter.

En höjning av hela uppstäilningsbangården samt spåren till lokomotivstall

och till tågstall är möjlig och synes ej lända till olägenhet, om höjningen sker

till jämnhöjd med Hagalunds bangård men ej högre. Då, såsom ovan är nämt,

denna bangård ligger med skenunderkant på + 9,4 meter, skulle efter höjningen

spåren vid kanalkorsningen även komma att ligga på denna höjd, vilket med en

meters konstruktionshöjd betyder, att brons eller broarnas underkant skulle komma

att ligga på + 8,4 eller på höjden 4,5 meter över Saltsjöns medelvattenyta.

Denna höjd synes vara fullt tillräcklig för pråmtrafiken, varför anledning

torde saknas att ingå i prövning av möjligheten att ytterligare höja bangårdarna,

opaginerad Kontrollera mot PDF

n20 Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr ,9.

vilket påtagligen skulle medföra så stora kostnader, att fördelarna av den större

höjden ej motsvarar dem.

Härtill bör även fogas den anmärkningen, att, om pråmar med större höjd

undantagsvis skulle behöva framföras till tomter väster om driftsbangården detta

mycket väl kan gå för sig från Mälaren, om nämligen därvarande järnvägs- och

vägbroar givas större »höjd, Lämpligheten av eu sådan anordning bör vid ett

framtida utarbetande av planerna för kanalen närmare undersökas.

Kostnaden för en dylik trafikkanal med 2,5 meters djup, 20 meters bottenbredd

och med 4,5 meters brohöjd är överslagsviso i tabell 3 uppskattad till

2.790.000 kronor, i vilken kostnad vidgning av Ålkistans kanal ingår med

210.000 kronor.

Yattenhastigheten i denna kanal skulle enligt beräkning i tabell 4 vid

reglerad högvattenyta i Mälaren (= + 4-70) och vid samtidigt medelvattenstånd

i Saltsjön bliva omkring 0-7 meter i sekunden, vilken största hastighet ej är till

avsevärd olägenhet för pråmtrafiken.

Den framrinnande vattenmängden skulle bliva vid flod och 0''7 meters höjdskillnad

mellan Mälaren och Saltsjön 37 kubikmeter i sekunden och vid 03 meters

höjdskillnad omkring 22 kubikmeter i sekunden, varför vattenomsättningen skulle

bliva mycket god.

4) Kanal för Mälarens reglering.

Mälarens reglering avser sänkandet av sjöns högvattenyta till +4-70 meter

över Stockholms slusströskel. Enligt förslaget härtill skulle erfordras, att vid

nämnda vattenstånd i Mälaren och samtidigt rådande medelvattenstånd i Saltsjön

genom Mälarens samtliga utlopp skulle avbördas ej mindre än omkring 800 kubikmeter

vatten i sekunden, och skulle denna vattenmängd fördelas så, att avbördningen

bleve:

genom Hammarbyleden...... 75 kubikmeter/sekunden

» Söderström........ 330 » »

» Norrström........ 395 » »

Summa 800 kubikmeter/sekunden

För arbetenas utförande är beräknat:

i Norrström............. 1,240.000: •— kronor

vid Söderström............ 900,000: — »

Summa 2,140,000: — kronor

Emellertid lära dessa kostnader dels till följd av föreslagen väsentligt

ökad bredd hos Karl Johans torg och därav *ökad längd av kanalerna genom

Söderström samt dels till följd av nödiga dyrbara anordningar för vattenströmmens

nedledning till djupt vatten, så att den ej menligt inverkar på sjöfarten,

komma att väsentligt ökas, så att kostnaden för anläggningarna vid Söderström

enligt uppgift å Stockholms stads Byggnadskontor beräknats till 1,900,000 kronor

om 330 kubikmeter i sekunden där skola framsläppas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

Nu säga intressenterna i en kanal Bällstaviken—Väntan emellertid, att de

stora kostnaderna vid Söderström, 1,900,000 kronor, kunna nedbringas till omkring

500,000 kronor, om vattenmängden därstädes minskas från beräknade 330 kubikmeter

i sekunden till ungefär den nuvarande (omkring 80 kubikmeter i sekunden)

eller till en något större för hamntrafiken ej skadlig vattenmängd, exempelvis

130 kubikmeter i sekunden, och skulle denna besparing å omkring 1,400,000

kronor då vara disponibel för utökning av kanalen Bällstaviken-—Värtan till erforderlig

storlek för avbördning av 330 —130 = 200 kubikmeter i sekunden.

En överslagsberäkning (tabell 5) giver vid handen, att härför skulle fordras

en kanal med 6 meters djup och 17 meters bottenbredd, i vilken vattenhastigheten

vid flod skulle uppgå till omkring 1''2 meter.

Kostnaden för en dylik kanal, inberäknat broar å samma höjd som ovan

är föreslaget för trafikkanalen, skulle enligt överslagsberäkningen i tabell,, 6 uppgå

till omkring 6,500,000 kronor, däri inberäknat vidgning av kanalen vid Ålkistan,

vilken är nödvändig.

Den förslagsvis beräknade skillnaden i kostnad mellan regleringskanalen,

som kostar....................... 6,500,000: — kronor

och trafikkanalens kostnad............... ■ 2,800,000: — >

skulle bliva 3,700,000: — kronor

Till täckande av denna kostnadsskillnad skulle finnas dels 1,400,000 kronor,

som skulle inbesparas vid Söderström, dels det belopp, som Stockholms stad möjligen

skulle vilja bidraga med till kanalens vid Ålkistan utvidgning, men det

oaktat synes överslagsberäkningen giva vid handen, att en regleringskanal för

Mälarens flöden ej ställer sig ekonomiskt fördelaktig.

Då emellertid ovan anförda siffror ej kunna göra anspråk på någon större

tillförlitlighet, utan det, för att åstadkomma en sådan tillförlitlighet, tarvas ingående

undersökningar samt upprättande av ritningar och kostnadsberäkningar

för kanaler med olika storlekar, avpassade för de olika, ovan angivna ändamålen,

och, då en sanitär- och sjöfartskanal i alla händelser för orten skulle bliva av

stor betydelse, ja kanske ur sanitär synpunkt rent av nödvändig, så synes det

tillrådligt, att förslag till en dylik kanal upprättas på statens bekostnad, men

helst med bidrag från de intresserade samhällena, vilka därigenom kunna visa sitt

verkliga intresse för frågan. Staten har såsom ägare av mark intill den tilltänkta

kanalen även ett direkt intresse i frågans utredning, vilket förhållande

även bör kunna motivera statsbidrag till utredningen.

Enligt Kungl. Civildepartementets skrivelse har Riksdagens Andra kammares

tredje tillfälliga utskott även anhållit om Kungl. Styrelsens yttrande,

»huruvida icke med hänsyn till de olika ändamål, som med en avlopps- och

industrikanal från Bällstaviken till Brunnsviken avsåges, sådana förändringar

kunde och borde vidtagas i Kungl, Järnvägsstyrelsens förslag till bangårdsanläggningar,

att kanalföretaget måtte kunna utföras i för sina olika ändamål

tillräckliga dimensioner och med en fri höjd av förslagsvis fem meter under de

fasta järnvägsbroarna.»

Denna fråga torde med hänvisning till vad ovan ;blivit anfört kunna besvaras

så, att planen för bangårdarna i fråga ej lägger svårare hinder i vägen

för åstadkommande av 4’5 meters fri brohöjd över Saltsjöns medelvattenyta, vilken

fria brohöjd bör kunna anses fullt tillfredsställande, samt att, som planen över

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

bangårdarna visar, Kungl. Järnvägsstyrelsen förlagt de stora spårgrupperna å

ömse sidor om nuvarande vattendraget och den blivande kanallinjen samt endast

dragit möjligast få spår över nämnda linje, varför tillbörlig hänsyn i planen redan

synes vara tagen till vmderlättande av kanalens framdragande under bangårdarna,

och torde man få antaga, att dylik hänsyn även kommer att till kanalen tagas

vid framtida utvidgningar av spårsystemen.

Någon ändring i de för bangårdarna fastställda planerna synes således ej

vara nödvändig.

Stockholm den 7 mars 1913.

Fr. Enblom*)

‘) De i detta yttrande omnämnda kartor ha ej ansetts behöva här införas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

23

Tabell 1.

Kanal för sanitära ändamål.

Bottenbredd 5''0 m.

DjuP = 2-o m. under Saltsjöns medelvattenyta = + 3*9.

Botten horisontell på + 1*9 meter över Stockholms västra slusströskel.

Slänter i 1 : 2.

Amin. = (5 + 2 • 2) ■ 2 = 18*o nr.

■T*ruin. === 5 -p 2 * 4*5 = 14*0 in.

Vattenhastigheten = v.

v = c fli L

1) För en höjdskillnad av 0*8 m.

5 • 1*565

v = 39*1

V

1*28 • 0*8

5700

0*5 2 5 m/sek.

Vattenmängd Q 18 • 0*525 = oo 9*5 m3/sek.

2) För en höjdskillnad av 0*3 m.

hastigheten v = 39*i

1/

1*28 • 0*

5700

3

Vattenmängd Q = 5*75 m3/sek.

0*32 m/sek.

Kanal för sanitära ändamål.

Tabell 2.

Bottenbredd 5*o m.

Djup = 2*o m. under Saltsjöns medelvattenyta + 3*90 i Stockholm.

Bottnen horisontell på höjden + 1*9.

Slänter i lutning 1:2.

Kostnad.

Schaktning och bergsprängning m. m. 330,000 m3 ä 3: — . . 990,000: —

Kulvert under Västeråsbanan.............. 20,000:

» » föreslagen väg Sundbyberg—Spånga..... 10,000:

Bro mellan Sundbyberg och Duvbo............ 10,000:

» » Lötsjön och Råsundasjön........... 10,000:

Eu kulvert under Statsbanan.............. 50 000:_

Landsvägsbro vid Järva................ 10,''qOO:

Summa kronor 1,100,000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra kammarens fred jo tillfälliga utskotts utlåtande

Sjöfartskanal.

Bottenbredd = 18*o m.

Djup == 2*5 m. under + 3*90.

Botten horisontell på höjden + 1*40.

Slänter i lutning 1 : 2.

Pråmar: bredd i botten 6*o m.

» djup 2-o—2''i m.

Kostnad.

Grävning, sprängning m. m. 080,000 m3 å 3: —......

Järnvägsbro för »tegelbruksspår» m. m.l

» » Brommalinjen /..........

Höjning av Västeråsbanans spår.............

Kombinerad järnvägs- och landsvägsbro vid Västeråsbanan . .

Landsvägsbro mellan Sundbyberg och Duvbo........

» » Lötsjön och Råsundasjön.......

Järnvägsbroar för Statens järnvägar, 3 st..........

Höjning av Statens järnvägars bangård..........

Landsvägsbro vid Järva . .o..............

Fördjupning av kanalen vid Ålkistan...........

Vägklaffbro......................

Summa kronor

Sjöf artskanal.

Beräkning av framrinnande vattenmängd.

Botten 4- 1*40.

Om vattenytan i Mälaren + 4*7 0.

» » > Saltsjön + 3’9 0.

Medelarean = (16 + 2 • 2’9) ■ 2*9 = 21*8 • 2*9 = 63 m2.

Minsta arean = (16 + 2 • 2*5) ■ 2*5 = 21 • 2*5 == 52*5 m2.

Största arean = (16 + 2 • 3*3) • 3''3 = 22''6 • 3*3 = 74*5 nr.

A min. = 52*5 m2.

Vi

Pmin. = 27-0 m. c = 25 (1 + = 25 • 1*7

R = 1*95.

= 42

1*95 • 0*8

42

42*5.

42

_ 60*5

5700 ]/3660

Vattenmängd Q = 52*5 • 0*7 = 00 37 m3/sek.

Vid 0*3 m:s höjdskillnad

v = 0*7

0*3

0*8

= 0*7 -0*61 = 0*427 m/sek.

Vattenmängd Q = 52*5 ■ 0*4 2 7 = 22*5 m3/sek.

AV 9.

Tabell 3.

2.040,000: —

50,000: —

150,000: —

50,000: —

30,000: —

30,000: —- 150,000: —

50,000: —

30,000: —

130,000: —

80,000: —

2,790,000: —

Tabell 4.

0*7 m/sek.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlutande Nr 9.

25

Tabell 5.

Kanal för Mälarens reglering.

Bottenbredd 17 meter.

Djup 6 meter vid flod.

Botten lutande lika med högvattenytan.

Slänter i lutning 1:2.

4 = (17 + 12) • 6 = 174 m2.

P — 44 m.

R — OO 3-95.

1 /B''95 • 0*8 49''7 49’7

Vattenmängden Q = 174 - 1''17 = 203 m3/sek. — cv>200.

Tabell 6.

Kanal för Mälarens reglering.

Bottenbredd 17-o m.

Djup vid mynningen i Saltsjön 6''00 m. under + 3''90.

» » »i Mälaren 5''20 » » + 3''90.

Slänter i lutning 1:2.

Kostnad.

Grävning, sprängning m. m. 1,490,000 ä 3:—...... 4,470,000:

Landsvägsbro.................... 50,000:

Järnvägsbro för »tegelbruksspåret»............ 30,000:

» » Brommalinjen ............. 40,000: —

Höjning av Västeråsbanan............... 150,000: —

Kombinerad järnvägs- och landsvägsbro.......... 70,000: —

Landsvägsbro mellan Sundbyberg och Duvbo........ 40,000: -

» » sjöarna.............. 40,000:

Järnvägsbroar över Statens järnvägar, 3 st......... 300,000:

Höjning av bangård och huvudspår............ 50,000:

Landsvägsbro......„.............. 40,000:

Fördjupning av kanalen vid Ålkistan 80,000 m3 å 5: — . . 400,000: —

Järnvägsbro (klaffbro)................ 200,000:

Landsvägsbro ( » )................ 100,000:

Sluss........................ 400,000: -

Regleringsdamm............ 150,000:

Summa kronor 6,530,000: —

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 saml. 3 avd. 9 käft. (Nr 9.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.