Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag ifråga om åläggande för arbetsgivare vid vissa större arbetsföretag att till gagn för sina arbetare vidtaga i motionen ifrågasatta anordningar.

1913-03-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 4TU 1913:5, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag ifråga om åläggande för arbetsgivare vid vissa större arbetsföretag att till gagn för sina arbetare vidtaga i motionen ifrågasatta anordningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till Riksdagens kansli den 13 mars 1913 kl. 8 e. m.

Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 5, angående

herr Palmstiernas motion, nr 333, om skrivelse

till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag ifråga

om åläggande för arbetsgivare vid vissa större arbetsföretag

att till gagn för sina arbetare vidtaga i motionen

ifrågasatta anordningar.

I motion inom Andra kammaren, nr 233, har herr Palmstierna hemställt,

att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte uppdraga åt de inom civildepartementet den 19 januari 1912

för verkställande av utredning och avgivande av förslag till åtgärder

med avseende å de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden tillkallade

sakkunniga, att taga i motionen berörda spörsmål under övervägande

samt framkomma med de förslag, vartill en utredning i ärendet

må föranleda.

Till stöd för denna hemställan har motionären anfört följande.

"Vid flera tillfällen har det i riksdagen erinrats om det bekymmer- Motionen.

samma läge, vari arbetare, vilka önska deltaga i utförandet av kraftstationer

i vattenfallen eller framdragandet av järnvägslinjer genom ödemarker

kunna komma. Redan så snart det blivit bekant, att ett företag

av dylikt slag skall igångsättas, händer det ofta, att arbetarskaror långt

i förväg, innan arbetet börjar, strömma till orten fjärran ifrån för att

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 4 avel. 5 käft. (Nr 5.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr S.

förvissa sig om förtjänst. Mången gång kan blott ett fåtal av de anlända

erhålla plats, och de övriga måste åter börja sin mödosamma vandring

efter andra arbetstillfällen, under tiden förbrukande sina hopsparade

slantar.

Det är givetvis ur många synpunkter beklagligt, att dylika förhållanden

skola förekomma, men man torde näppeligen kunna gorå något

åt saken, förrän arbetsledningen på orten erhållit den behövliga arbetsstyrkan.

Då bör det förhindras, att arbetarna fortfara att strömma till

platsen i ovetenhet att arbete icke vidare kan beredas dem. Det borde

följaktligen stadgas skyldighet för resp. arbetsgivare att på lämpligt sätt

t. ex. genom länets arbetsförmedling och meddelanden till arbetartidningarna

underrätta om att flera arbetare icke kunna antagas.

De arbetare, vilka fått anställning, ha i regel stora svårigheter att

bereda sig en dräglig tillvaro. Bostäder äro icke uppförda åt dem och

om utrymme lämnas i gårdarna, så ligga dessa ofta spridda på långa

avstånd från varandra och från arbetsplatsen, varjämte hyran för bostaden

av ortsinvånare uppskruvas så högt som möjligt. Ofta nog få

arbetarna sommartiden nöja sig med riskojor i skogen eller lador, vilka

icke kunna utestänga kölden, när vintern inträder. Har man sett, hur

det tillgår vid dessa arbetsplatser, finner man det oundgängligt att snarast

möjligt söka hindra att dylika missförhållanden få fortfara. Arbetsgivarna

böra genom lag åläggas ansvar att upplåta lämpligt husrum åt de arbetare,

vilka äro i företagets tjänst. På annat sätt torde man icke kunna vinna

säkerhet för att denna skyldighet, som moraliskt åligger dem, allestädes

utför es.

Jag vill erinra därom, att det preussiska arbetsministeriet på grund

av framställningar från åtskilliga föreningar med allmännyttigt syfte, med

hänsyn till förestående störa kanalarbeten år 1907, utfärdat eu förordning,

(bil.), vari föreskrives såväl att arbetsgivaren skall bereda bostad

som huru denna bör vara beskaffad, varjämte bestämmelser om pris och

av hygienisk art också utfärdas. Föreskrifter av motsvarande beskaffenhet

torde även för vårt lands vidkommande vara ytterst behövliga.

Det stannar emellertid inte härmed. Här ett stort antal arbetare

slå sig ned på en ort, där tillgången av föda redan förut är begränsad,

komma prisen på livsmedel till följd av den stegrade efterfrågan att ökas.

Jag har varit i tillfälle att erfara, att högre pris, än de i Stockholm

brukliga, under sådana förhållanden kunna få erläggas av arbetarna.

För dessa blir det härvid svårt att draga sig fram med den knappa lö
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5. 3

nen, och bidrag till uppehälle åt i hemorten kvarvarande familjer är

icke att tänka på. Liksom i fråga om bostaden bör arbetsgivaren vara

förpliktigad att tillhandahålla arbetarna i företagets tjänst föda till rimligt

pris under förhållanden, vilka utesluta tillämpning av något slags

trucksystem. Omnämnda preussiska förordning både också uppmärksammat

denna sak, såsom framgår av dess första artikel.

För människornas välbefinnande på orten är det likväl icke nog med

att tjänlig bostad och föda stå till buds. Goda förströelser och tillfälle

till andlig odling samt skydd mot alkoholfaran behöver också beredas

dem. Säkerligen kommer härigenom själva arbetet att gagnas, då en

nykter arbetarstam, som märker, att trevnad anordnas, med större lust

går till sitt dagliga värv än den, som känner sig uppfattad blott som

en varelse, ur vilken till minsta pris största arbetskvantitet utpressas.

Uti den nyssnämnda preussiska förordningen, till vilken jag även i detta

avseende hänvisar, hade man omsorgsfullt beaktat denna sak och intagit

stadganden om föreläsningar, vandringsbibliotek, musikaftnar o. a.

Det, som här anförts, berör visserligen olika sidor av förhållandet

mellan arbetare och arbetsgivare, men hänför sig endast till de speciella

förhållanden, vilka råda vid större byggnadsarbeten av nämnt slag å

avsides belägna orter, varför spörsmålet bör vinna enhetlig behandling.

Lämpligast torde vara, att detsamma blir föremål för utredning och prövning

av de inom civildepartementet den 19 januari 1912 tillkallade sakkunniga,

vilka ha till uppgift att verkställa utredning och avgiva förslag

till åtgärder med avseende å de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden.

De i motionen ifrågasatta åtgärderna avse, såsom av motiveringen

framgår, speciella arbetsföretag, vilkas art dock icke blivit fullt klart

angiven. Att döma av de anförda exemplen torde emellertid åsyftas större

och mera tillfälliga företag, företrädesvis i obygder eller glest befolkade

trakter. Hit torde, förutom av motionären omnämnda exempel, utförandet

av kraftstationer i vattenfallen och järnvägsbyggnader, böra räknas

kanalbyggnader samt mera omfattande utdikningsföretag och väganläggningar,

vissa större byggnadsföretag och därmed jämförliga arbeten. Med

dessa i vissa avseenden anologa torde också vissa skogs- och flottningsarbeten

vara. Hörande arbets- och lefnadsförhållandena vid dessa förstnämnda arbeten

pågår emellertid, på grund av vid 1912 års Riksdag fattat beslut, inom

socialstyrelsen utredning av delvis den art, som i förevarande motion begäres.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

De olika åtgärder, som i motionen ifrågasatts, röra dels tillströmningen

av arbetskraft till företag av bär behandlad natur, dels ordnandet

av bostads- och livsmedelsförhållandena för vid dem anställda arbetare,

dels slutligen vidtagandet av vissa kulturella åtgärder till arbetarnas

trevnad.

Behövligheten av att eu utredning igångsattes rörande de förhållanden,

för vilka motionären påyrkar åtgärder, synes utskottet vara obestridlig,

då missförhållanden uppenbarligen kunna förekomma och även i verkligheten

förekommit vid ifrågavarande arbetsföretag. Arbets- och levnadsförhållandena

torde för övrigt vid här behandlade företag i derå avseenden

vara likartade med dem, under vilka skogsarbetarne leva, och varom,

som ovan nämnts, Kung!. Maj:t med anledning av vid 1912 års Riksdag

fattat beslut föranstaltat om utredning.

De åtgärder till missförhållandenas avhjälpande, som kunna vidtagas,

torde till sin beskaffenhet bliva beroende på huruvida företagaren

är staten eller dess organ, statsunderstödda eller med hjälp av statslån utförda

företag eller helt enskilda arbeten. Motionären synas åsyfta samtliga

arbeten av nämnd beskaffenhet, oavsett vem som är företagare.

Beträffande först tillströmningen av arbetskraft till de arbetsföretag,

varom här är fråga, vill utskottet framhålla betydelsen av att den offentliga

arbetsförmedlingen i största möjliga utsträckning anlitas vid arbetarnas

anställande. För alla allmänna arbeten och i all synnerhet förståtens

egna företag böra givetvis de organ, staten själv skapat, vid antagandet

av arbetare komma till användning. I fråga om statens ställning

som arbetsgivare gjorde också den arbetsförmedlingskonferens, som

den 12—-14 december 1912 sammanträdde inom kommerskollegium, följande

uttalande:

»Konferensen, som redan tidigare i sammanhang med frågan om

anställning av fast anställt manskap till armén eller marinen framhållit

vikten av att staten i sin egenskap av arbetsgivare anlitar den med

statsmedel understödda och under statskontroll stående offentliga arbetsförmedlingen,

vill ytterligare påyrka, att vederbörande, som hava att

antaga nya arbetskrafter för statens räkning, måtte, när särskild form

för anställningen icke är fastställd, i första hand hänvända sig till närmaste

kontor av Sveriges offentliga arbetsförmedling.»

För att förhindra en alltför stor tillströmning av arbetskraft till

företag, som äro avsides belägna, böra åtgärder redan före arbetets påbörjande

vidtagas. I annat fall riskerar man, som motionären framhållit,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotta utlåtande Nr 5. 5

att ett ofta stort antal arbetare reser dit, utan att arbete kan beredas

dem. Därigenom uppstå icke blott svåra missförhållanden för ifrågavarande

arbetare, utan även obehag för befolkningen i den trakt, där

arbetet försiggår. Arbetsledningen bör därför redan innan företaget

igångsattes sätta sig i förbindelse med närmaste arbetsförmedlingskontor,

som då också kunde, om så erfordrades, upprätta eu filial på

arbetsplatsen. Därigenom komme arbetsanställningen att ske i anslutning

till arbetsförmedlingsanstalterna i hela landet och genom dem erforforderlig

arbetskraft erhållas på närmaste håll samt därefter upplysningar

lämnas, när arbetstyrkan är fulltalig. I samband med förskottering

av resekostnader för medellösa arbetssökande, vartill 1912 års

Riksdag beviljade anslag, torde även ett övervakande av tillströmningen

av arbetskraft kunna äga rum.

Yad enskilda företagare beträffar, torde de åtminstone kunna åläggas

att meddela underrättelse till arbetsförmedlingen, när arbetsstyrkan

är fulltalig.

Vad vidare bostadsförhållandena angår, har, enligt vad utskottet

inhämtat, vid de arbetsföretag, som direkt handhavas av vattenfallsstyrelsen

och järnvägsstyrelsen, vissa åtgärder plägat vidtagas för att

genom uppförande av baracker, där så visat sig nödvändigt, anskaffa

bostäder åt arbetarna. Vid dessa statens egna arbeten torde också

Kungl. Maj:t kunna förväntas även för framtiden efterse, att ifrågavarande

förhållanden ordnas på lämpligaste sätt. Vid de arbeten, som

av staten utlämnas på entreprenad, samt vid statsunderstödda och med

hjälp av statslån utförda företag bör Kungl. Maj:t kunna föranstalta om

intagande i entreprenadkontrakten eller bland villkoren för statsunderstödets

eller statslånets erhållande av föreskrifter avseende ordnandet av

arbetarnas bostadsförhållanden.

För enskilda företagare däremot torde ifrågavarande förhållanden

kunna ordnas av Kungl. Maj:t med stöd av § 7 i lagen om arbetarskydd

den 29 juni 1912, vilken innehåller bemyndigande för Kungl.

Maj:t att utfärda närmare föreskrifter ifråga om nämnda lags tillämpning.

Att även bostadsförhållandena därvid böra bliva föremål för särskild

föreskrift framgår därav, att yrkesfarekommittén i sitt förslag till

lag under mom. g i § 7 intagit följande bestämmelse: »arbetare, som

under längre tid sysselsättas med arbete på sä stort avstånd frän ställe,

där bostad kan erballas, att han icke skäligen kan begiva sig dit för

erhållande av natthärbärge, bör å eller i närheten av arbetsstället äga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

tillgång till lämplig plats för nattvila.» Samtliga närmare bestämmelser

av ifrågavarande art blevo emellertid borttagna ur förslaget, emedan det

ansågs, att de i stället borde erhålla plats i av Kungl. Maj:t utfärdade

föreskrifter. Efter vederbörlig utredning om vad som i nämnda avseende

bör åtgöras torde också Kungl. Maj:t kunna förväntas komma att

utfärda dylika föreskrifter.

I samband med ordnandet av bostadsförhållandena torde även böra

övervägas, vad som i olika fall kan göras för att bereda arbetarna goda

förströelser och tillfälle till andlig odling, såsom genom anordnande av

samlingslokaler, beredande av tillgång till tidningar och litteratur samt

föreläsningar och dylikt. Även i detta avseende torde vad som redan

åtgjorts av vattenfallsstyrelsen och järnvägsstyrelsen kunna vara eu

utgångspunkt för ett fortgående på samma väg.

I fråga om tillgången på livsmedel till rimliga priser uppstå givetvis

vid sådana arbetsplatser, som här äro i fråga, betydande svårigheter.

Olägenheterna av fullständigt oordnade förhållanden på detta område

äro emellertid så stora, att ett övervägande om vad som kan göras däremot

synes utskottet böra äga rum. De åtgärder, som vidtagits i Tyskland,

och för vilka redogöres i en vid motionen fogad bilaga, synas

också härvid kunna giva vägledning. Lämpligt torde vidare vara, att

arbetarnas egna kooperativa strävanden i detta avseende understödjas av

arbetsledningen.

Vid alla statens egna företag kunna givetvis i motionen berörda

frågor ordnas genom Kungl. Maj:t och vederbörande ämbetsverk. Vid

av staten eller dess underlydande verk på entreprenad utlämnade arbeten

torde behövliga bestämmelser kunna intagas i de kontrakt, som uppgöras,

och vid av statsmedel understödda eller med hjälp av statslån

utförda företag kunna liknande bestämmelser anknytas till villkoren för

understödets eller lånets erhållande.

För enskildas företag torde, som ovan nämnts, Kungl. Maj:t i vissa

fall kunna på administrativ väg utfärda behövliga föreskrifter. I andra

fall däremot torde de förslag, till vilka en blivande utredning kommer,

böra underställas Riksdagens prövning.

Motionären har föreslagit, att den utredning han begär måtte uppdragas

åt de inom civildepartementet den 19 januari 1912 för verkställande

av utredning och avgivande av förslag till åtgärder med avseende

å de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden tillkallade sakkunniga.

Då likväl i motionen upptagits även andra frågor än bo
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

stadsfrågan, synes det utskottet vara lämpligare om ifrågavarande utredning

uppdrages åt socialstyrelsen, som redan utförer dels utredningen

rörande skogsarbetarnas arbets- och levnadsförhållanden, dels den av

bostadskommittén föranstaltade utredningen rörande de faktiska bostadsförhållandena

i landet, och som dessutom i sin allmänna instruktion erhållit

i uppdrag att handlägga icke allenast frågor om arbetsförmedling

och arbetarskydd utan även andra frågor av väsentligen social innebörd,

dit bland annat räknats bostadsväsen, levnadskostnader, föreningsväsen

och nykterhetsverksamhet. Givetvis bör utredningen på lämpliga punkter

utföras i samråd med bostadskommittén.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet med anledning av

herr Palmstiernas förevarande motion hemställa,

att Andra kammaren ville för sin del besluta,

att Riksdagen måtte i skrivelse till Kung!. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning,

i vad mån beträffande vissa arbets- och levnadsförhållanden

för lönearbetare vid särskilda större arbetsföretag

åtgärder eller föreskrifter i ovan angivet

syfte kunna vara erforderliga och lämpliga, samt, i

den mån Riksdagens medverkan kräves, för densamma

framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 12 mars 1913.

På utskottets vägnar:

RI(JKARD SANDLER.

1 förevarande ärendes slutbehandling hava inom utskottet deltagit: herrar

Sandler, b Bäckström, Andersson i Hägelåkra, Olsson i Åsen, Henrikson i Heberg,

Sjöberg, Westlund, Lithander, '',)Nilsson i Kristiandstad och Lindqvist i Kosta.

'') Icke närvarit vid utlåtandets justering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

Reservation

av herr Lithander, som anfört:

Med anledning av motionärens hemställan om skrivelse till Kung!.

Maj:t med begäran om utredning och förslag angående i motionen berörda

spörsmål ber jag i fråga om reglering av tillströmning av arbetskraft

få hänvisa till att ett organ redan finnes för ändamålet, nämligen

den offentliga arbetsförmedlingen.

Beträffande ordnandet av bostadsförhållanden må framhållas, att

Kungl. Maj:t enligt den nya yrkesfarelagen äger meddela föreskrifter,

som förebvgga missförhållanden i detta avseende, samt att oostadsfrågan

i större omfattning är under utredning i den nu arbetande bostadskomrnittén.

Yad åter vidkommer ordnandet av frågan om livsmedel, ligger det

i sakens natur, att den, som har arbetet om hand, måste sörja för tillgång

på livsmedel vid arbetsplatser, om överhuvud taget något arbete

skall kunna äga rum, och synas särskilda bestämmelser härom icke

böra av statsmakterna utfärdas.

Slutligen anser jag, att i motionen omnämnda kulturella åtgärder ej

heller höra göras till föremål för lagstiftning i föreliggande fall.

Pa grund av vad nu anförts hemställer jag,

att herr Palmstiernas motion nr 233 ej måtte

till någon Andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.