Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående utfärdande av enhetliga bestämmelser för kommunernas bokföring.

1913-04-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1913:12, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående utfärdande av enhetliga bestämmelser för kommunernas bokföring.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till Riksdagens kansli den 14 april 1913 kl. 5 e. m.

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 12,

i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående utfärdande av enhetliga bestämmelser för

kommunernas bokföring.

I en inom Andra kammaren avgiven ock till utskottet hänvisad Motioner.

motion, nr 251, ha herr Hage m. fl. hemställt, att Riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville låta utreda,

huruvida och i vilken utsträckning normerande bestämmelser från statens

sida höra utfärdas för kommunernas bokförings- och räkenskapssystem

och i övrigt vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kan giva anledning.

Till stöd för denna hemställan hava motionärerna anfört följande:

»Frågan om åstadkommande av enhetliga bokföringsgrunder för landets

kommuner har, efter hand som kommunernas räkenskapsväsen svällt

ut och speciellt under de senaste åren, vunnit en viss aktualitet. Bland

orsakerna härtill må nämnas dels det förhållandet, att kommunalräkenskaperna

på många håll föras efter synnerligen primitiva system, dels

behovet av att kunna finna fullt tillförlitliga utgångspunkter för jämförelsers

åstadkommande mellan resp. kommuners ekonomiska ställning och

dels slutligen behovet av att kunna fort och bekvämt ur räkenskaperna

draga ut de statistiska uppgifter, som skola avlämnas till statsmyndigheterna.

Detta senare behov har också åstadkommit, att man i någon

mån börjat inom kommunerna göra vissa ansatser till åstadkommande av

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 5 avd. 12 höft. (Nr 12.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 12.

bokföringsformulär, anpassade efter de statistiska uppgifterna. Yad städskommunerna

beträffar, så ha dessa standardiseringstendenser inom bokföringen,

tack vare det förhållandet att nämnda kommuner ha en gemensam

organisation, Svenska stadsförbundet, nu hunnit tämligen långt fram

mot målet. Yad återigen hmcfekommunerna beträffar, så ha, enligt vad

som framkommit, de planer, som för någon tid sedan voro före att starta

en organisation, liknande Svenska stadsförbundet, nu måst övergivas,

vadan man ej kan vänta sig, att något initiativ till åstadkommande av

mera enhetliga bokföringsbestämmelser på den vägen kommer att tagas

inom den närmaste tiden.

Frågans lösande är emellertid av en viss betydelse för kommunerna,

vilket särskilt visade sig vid behandling av frågan om anslag till betungade

kommuner vid 1912 års riksdag, då olikheten med avseende på

bokföringssystem inom de olika kommunerna framfördes som ett av skälen

till avslagsyrkande!, vilket som bekant vann Riksdagens bifall. Yid

nämnda tillfälle uttalade också reservanterna i statsutskottet en förhoppning,

»att Kungl. Maj:t icke skall underlåta att tillse, det större likformighet

i kommunernas räkenskapsföring varder införd, så att ur denna

synpunkt prövningen av statsunderstöd varder så enhetlig som möjligt»,

och i den av doktor Konrad Hagman utgivna, välkända publikationen

»Sveriges Kommunallagar» säger författaren på sidan 171, att »erfarenheten

ger vid handen, att utgifvande! genom statens försorg av fullständiga

normalformulär till kommunalräkenskaperna är högeligen av behovet

påkallat».

Åstadkommande av en sådan enhetlighet i bokföringsprinciper, d. v. s.

i beräknandet av de kommunala tillgångarnes värde, i avskrivningsprinciper,

i bokföringsformulär, i utgifternas och inkomsternas uppdelning i

littera och fördelande på konton, så att varje utgifts natur tillfredsställande

klarlägges, i bokslutets uppgörande m. m. bör just nu med mindre

utredningsarbete kunna åstadkommas, dä för stadskommunernas del det

nu föreligger ett förslag till standardbokföring, uppgjord av Svenska

stadsförbundet. Hå de grundläggande principerna för detta förslag synas

i stort sett vara väl avvägda, bör kanske statens inskridande kunna inskränkas

till att inpassa dessa principer på landskommunerna, varvid

dock givetvis måste tagas i betraktande, att landskommunernas räkenskaper,

såsom i allmänhet varande mindre omfattande, kunna ordnas

efter betydligt enklare linjer än de, som föreslagits som normerande för

stadskommunerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 12. 3

Av skäl, som nu anförts, anse vi, att denna reform med avseende

på kommunernas räkenskaper nu bör tagas upp och avgöras, så att

denna fråga föreligger klar, då frågan om utjämnande av de kommunala

skattebördorna genom statsingripande eventuellt åter kan komma upp

till behandling.

Några betänkligheter mot att staten i ett sådant fall inskrider reglerande

mot kommunerna i en inre angelägenhet, anse vi ej böra uppstå,

då utvecklingen synbarligen tenderar mot att statsanslag i allt högre

grad komma att ingå i kommunalbudgeterna och det alltså roåste vara

en statsangelägenhet att vaka över, att dessa medel redovisas på ett

bokföringstekniskt och i övrigt tillfredsställande sätt. Den omständigheten,

att landskommunerna sakna ett organ, som kan taga initiativ till

utarbetande av standardbokföring för nämnda kommuner, talar för att

staten bör upptaga frågan till prövning, en prövning, som i första hand

bör inriktas på landskommunerna i inskränkt bemärkelse, men även bör

kunna utsträckas till att omfatta bokföring för kyrkokommun, municipalsamhälle,

väghållningsdistrikt, landsting, skolrotar och fattigvårdsrotar,

där sådana ännu finnas och ha egen bokföring och — om förhållandena

därtill föranleda — även köping och stadssamhälle.»

Slutligen uttala motionärerna, att de anse, »att de bokföringsbestämmelser,

som eventuellt framkomma genom ett sådant åtgörande från

statens sida, ej böra utesluta möjligheten för kommunerna att något avvikande

efter lokala förhållanden ordna sin bokföring, blott det sker

inom eu viss av staten fastslagen ram», och »att utarbetandet av de normerande

bestämmelserna för räkenskapsväsendet i fråga bör ske genom

en på lämpligt sätt åstadkommen samverkan mellan staten och kommunerna,

eller åtminstone så, att kommunerna beredas tillfälle att yttra sig,

innan förslagen fastställas.»

Kommunernas räkenskaper torde i många fall på grund av bristfällig

bokföring sakna den reda och klarhet, som ur många synpunkter

är önskvärd. I likhet med motionärerna anser utskottet det därför vara

av behovet påkallat, att åtgärder vidtagas för åstadkommande av en

bättre ordnad bokföring inom kommunerna. Och det synes utskottet

även riktigt och lämpligt, att härvid ett ingripande sker från statens

sida, då ju staten i flera avseenden har intresse av att kommunernas

räkenskaper föras på ett tillförlitligt och överskådligt sätt, exempelvis

vid inhämtande av vissa statistiska uppgifter från kommunerna.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 12.

Utskottet får därför hemställa,

att Andra kammaren för sin del måtte besluta,

att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller,

det Iiungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och i

vilken utsträckning normerande bestämmelser från

statens sida böra utfärdas till ledning för bokföringen

av kommunernas räkenskaper, samt för Riksdagen

framlägga de förslag, vartill utredningen kan giva

anledning.

Stockholm den 14 april 1918.

På utskottets vägnar:

ERNST LILJEDAHL.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit herrar: Liljedahl,

Ingvarsson, Andersson i Höckerum, Sandstedt, Bärg i Katrineholm, Indebetou,

Karlsson i Västtomten, Edbom, Söderbom och Larsson i Edsten,

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.