Sök i Ratio Lex

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. 1

1913-02-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1913:4, Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. 1

Nr 4.

Ankom till Riksdagens kansli den 24 februari 1913 kl. 4 e. m.

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 4 i anledning

av motion angående initiativ från svensk sida

till främjande av strävandena att såsom internationell

lag må Hiva fastslaget, att varje självständig nation liksom

varje underkuvad, som betraktar sig såsom offer

för våldet, är berättigad att allt framgent leva sitt eget

fria liv.

I eu inom Andra kammaren väckt motion, nr 250, kar kerr Lindhagen

hemställt, att Riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t måtte

taga i övervägande, vilka oavlåtliga initiativ kunna från svensk sida

vidtagas för att i det officiella fredsarbetet främja strävandena, att såsom

internationell lag må bliva fastslaget det i rättsmedvetandet ingående

kravet, att varje självständig nation liksom varje underkuvad nation,

som betraktar sig såsom offer för våldet, är berättigad att allt framgent

leva sitt eget fria liv.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Under uttalande av sin sympati för de motiv, som ligga till grund

för motionärens framställning, och med hänvisning till det utlåtande nr

12, vilket utskottet avgav till 1912 års Riksdag, samt då det tillägg,

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 13 saml. 5 avd. 4 käft. (Nr 4.)

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

motionären i år gjort till sitt yrkande, ej är ägnat att underlätta realiserandet

av motionärens förslag, hemställer utskottet,

att ifrågavarande motion ej måtte föranleda till

någon Andra kammarens åtgärd.

Stockholm den 21 februari 1913.

På utskottets vägnar:

ERAST LILJEDAHL.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava jiärvarit herrar Liljedahl,

Ingvarsson, Andersson i Höckerum, Sandstedt, Bärg i Katrineholm, Torgén,

Engqvist, Karlson i Västtomten, Isaksson och Borggren.

Reservation

av herrar J. A. Ingvarsson, A. J. Bärg och Lars Borggren, vilka ansett,

att utskottets yttrande bort erhålla följande lydelse:

Det mål motionären åsyftar anser utskottet förvisso i högsta grad

eftersträvansvärt. Att få bort krigen, genom verkligt undanröjande av

deras orsaker, och att vidare ernå ett tillstånd, under vilket nationerna

okränkta kunna leva sitt liv, är ett av de största mål, varpå mänskligheten

kan inrikta sina strävanden. Under sekler ha upplysta och framsynta

människor verkat i denna riktning, och i vår tid ha, som motionären

antytt, starka organisationer i skilda länder tagit sig denna uppgift

före.

Skola emellertid dessa strävanden medföra åsyftat resultat, måste de

anpassas till det verkliga livet och söka få inflytande på de krafter,

som bestämma detta. Men härvidlag brister det efter utskottets mening

allt för mycket i motionärens såväl bevisföring som yrkande. Yisser
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. 3

ligen kan man tillfullo instämma i en stor del av vad motionären anfört,

men i fråga om den ledande tankegången framträda påfallande

brister. Redan i början av sill framställning påpekar motionären, fullt

riktigt, att »penninghushållningen har utträngt naturahushållningen.

Kapitalet behärskar därigenom hela världen, utan att något land kan

undandraga sig dess inflytande. De härunder lidande, och främst arbe

taremassorna, ha å sin sida organiserat eu samling av människorna i

hela världen till kamp för människovärdet emot profiten.» Efter att i

dessa ord ha antytt en huvudpunkt i problemställningen drar han omedelbart

följande slutsats därur: »De gemensamma intressena och de därav

föranledda personliga sammanträffandena ha i allt större utsträckning

grundlagt ett behov av samförstånd och ordnade förhållanden.» Tilllämpades

nu detta omdöme huvudsakligen på arbetarerörelsen och andra

föi fred och samförstånd mellan folken verkande sammanslutningar, vore

däremot intet att invända. Men motionären ser detta behov av samförstånd

och därur framväxande rättsuppfattning som utmärkande även

för bärarne av den kapitalistiska ordningen. Han beaktar ej, att kapitalismens

mål är profit och att den, där dess intresse synes så bjuda,

ingalunda skyr att tillgripa våld och rättskränkning mot både nationer

och individer.

Med undanskymmande av detta efter utskottets mening för kapitalismen

fundamentala drag, vars yttringar han fastmer synes benägen

att betrakta som tillfälliga kvarlevor av gamla erövringsvan or, utvecklar så

motionären, huru efter hans mening freden i Europa numera kan anses

tryggad genom det allmänna rättsmedvetandets inflytande. För de asiatiska

och afrikanska folken intresserar sig däremot detta rättsmedvetande

ännu ganska litet, emedan de oftast sakna både makt och kultur, varför

de helt enkelt lämnas som byte åt den stormakt, som är stark eller

företagsam nog att söka erövra dem. Det är för att stärka och utveckla

detta internationella rättsmedvetande, så att det må kunna ännu mera

effektivt skydda alla nu oberoende nationer från inkräktare av ena

eller andra slaget, liksom för att frigöra nu underkuvade nationer, vilka

anse sig som offer för våldet, motionären yrkar »övervägande om vilka

oaflåtliga initiativ kunna från svensk sida vidtagas för att i det officiella

fredsarbetet främja» strävandena att få en internationell lag, vilken tillförsäkrar

varje nation rätt att allt framgent leva sitt eget fria liv.

Motionären har emellertid här enligt utskottets mening överskattat

det allmänna rättsmedvetandets betydelse på ett sätt, som gör det för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

utskottet omöjligt att följa honom. Den relativa stabilitet, vilken i

dessa allians-, entente- och maktbalansens tider utmärker den europeiska

stormaktspolitiken hemma vid dess egna knutar, beror långt ifrån övervägande

på något mera utbrett rättsmedvetande. Viljan att slå under

sig närliggande mindre grannar finnes nog alltjämt hos inflytelserika

kretsar inom stormakterna, därpå lämnade biand annat Österrike-TTngern

vid ockupationen av Bosnien-Herzegovina, ett eklatant exempel. Men

denna vilja bindes vanligen därav att ett erövringsförsök inom Europa

skulle störa jämvikten mellan maktgrupperna och därigenom framkalla

fullständigt oberäkneliga verkningar. Icke minst hålles erövringslystnaden

i våra dagar i tygeln genom de härskande klassernas medvetande

om att arbetareorganisationerna i de mera framskridna länderna skulle,

icke enbart på grund av rättsmedvetande, utan på grund av direkt och

påtagligt klassintresse, resa det våldsammaste motstånd mot varje sådant

krig. Även rent affärsmässigt sett måste kapitalismens målsmän säga

sig, att kostnaderna för underkuvandet av ett europeiskt folk, som vill

förbliva självständigt, skulle stiga till sådana belopp, att det icke finnes

skäl att inlåta sig på ett så riskabelt och ovisst företag.

Detta är realiteter, med vilka varje kapitalistiskt organiserad stat

räknar. Annorlunda ställer det sig till eu viss grad med motståndet

mot det kapitalistiska utvidgnings- och kolonisationsbegäret. Så länge

samhället är organiserat på privatkapitalis mens grund uppstår en ständig

tävlan mellan olika kapitalistgrupper om avsättnings- och exploateringsområden.

I denna tävlan söka dessa grupper använda sina respektive

länders politiska och militära maktställning för att skaffa sig fördelar

på konkurrenternas bekostnad. I själva den modärna kapitalismens väsen

ligga således ständiga konfliktanledningar och därmed en ständig

källa både till övergrepp mot svagare folk och till tävlingsrustningar de

kapitalistiska staterna emellan. Och så länge människorna äro slavar

under kapitalet i stället för dess herrar, ryckas de i stor utsträckning

med i konflikterna och bli kapitalismens osjälvständiga verktyg, oavsett

deras större eller mindre grad av rättsmedvetande. (Se t. ex. ett flertal

av det italienska folket vid Tripolisannexionen!)

Det är visserligen sant, att kapitalets nationella och internationella

organisation ständigt går framåt och att i jämnbredd därmed ett stort

antal konfliktanledningar bortfalla. Men om sålunda vissa orsaker till

brutala krigiska övergrepp avlägsnas, så betyder detta ännu ingalunda,

att en svagare nation är tillförsäkrad verklig självständighet. Det filter
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte, tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. 5

nationella storkapitalet behöver icke alltid tillgripa militära maktmedel

för att genomdriva sina syften. Det har till sitt förfogande rent ekonomiska

makt- och påtryckningsmedel, vilka ofta äro lika verksamma

samt därtill både billigare och mindre riskabla än krigisk aktion. Gent

emot det tyngande beroende, som med sådana medel framkallas och

upprätthålles, bli de av motionären föreslagna åtgärderna tydligen verkningslösa.

De vägar man bör gå i kampen mot krig och utplundring har den

internationella arbetarerörelsen anvisat. Den har pekat på att så länge

krigens och utplundringens grundorsak, i våra dagar det kapitalistiska

samhällssystemet, existerar, kan man icke fullständigt få bort det onda.

1 den män utvecklingen skrider framåt och samhället allt mera antar

socialistisk struktur, trängas emellertid möjligheterna såväl till. krig som

till utplundring allt mera tillbaka. Härvidlag har redan en betydande

utveckling till det bättre försiggått, och ju mera arbetareklassen och med

den liktänkande i skilda länder skjuta på, ju snabbare går det.

1 denna åskådning ligger alldeles icke någon tanke på att vi borde

stå med korslagda armar och se på, medan utvecklingen försiggår.

Tvärtom vidgas med en sådan uppfattning området för verksamt arbete

för fred och nationellt oberoende vida utöver vad motionären anvisat.

''Fullföljande av den internationella folkrättsiiga lagstiftningen samt parlamentariskt

ingripande vid lämpliga tillfällen kunna utan tvivel göra åtskilligt

för att undanröja stundens faror och jämna vägen för eu bättre

sakernas ordning. Men utskottet tror icke, att en internationell lag om

varje nations rätt att leva sitt eget fria liv — även om en sådan kunde

beräknas vinna allmän anslutning inom överskådlig tid — skulle vare

sig råda bot för det onda eller ens gå till botten med problemet. Frågan

om krigens avskaffande och nationernas självständighet kan efter utskottets

mening ej lösas fristående genom proklamerande av vissa rättsgrundsatser,

utan den måste alltid ses i samband med kravet på den

sociala nydaning, för vilken socialdemokratien kämpar och som syftar

till att låta nuvarande intressemotsatser avlösas av gemensamma strävanden.

Härför måste i dagligt arbete fogas sten till sten för denna

framtidsbyggnad.

Motionären talar med en viss överlägsenhet i tonen om strävandena

att »skapa regler för kriget». Dessa strävanden, liksom försöken att

begränsa krigsområdena, att utvidga skiljedomsförfarandet, att öka de

neutrala staternas antal, att skapa och utveckla en internationell lag
Bihang

Ull Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 5 avd, 4 käft. (Nr 4.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

stiftning, som icke tror sig kunna med några allmänna talesätt kugga

av den gordiska knuten, utan ansluter sig till det levande livet ■—

dessa strävanden äro dock byggnadsstenar, vilka det visserligen kostar

möda att släpa fram, men som en gång lagda ligga tämligen säkert

kvar.

Då utskottet sålunda anser, att parlamentariskt initiativ av den art

motionären föreslagit icke leder till något verkligt gagn för den sak,

han i likhet med utskottet vill främja, och då hans yrkande dessutom

är synnerligen svävande, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion ej måtte föranleda till

någon Andra kammarens åtgärd.

Stockholm.. Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.