Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj it om utredning angående förenklingar m. m. inom den civila och ecklesiastika förvaltningen.

1913-04-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1913:9, Skrivelse till Kungl. Maj it om utredning angående förenklingar m. m. inom den civila och ecklesiastika förvaltningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9. 1

Nr 9.

Ankom till Riksdagens kansli den 1 april 1913 kl. 2 e. m.

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 9, i anledning

av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj it

om utredning angående förenklingar m. m. inom den

civila och ecklesiastika förvaltningen.

I en inom Andra kammaren avgiven motion nr 100 liar lierr Åkerlund

hemställt, att Eiksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att

Kungl. Maj:t ville uppdraga åt opartiska och omdömesgilla personer att

utreda, huruvida icke förenklingar uti arbetsmetoderna skulle kunna införas

och åtskilligt mera arbete än nu presteras utav vissa tjänsteinnehavare

inom vår civila och ecklesiastika förvaltning och därigenom en

del befattningar efter hand kunna indragas, samt om icke den grannlaga

ställning statens ämbets- och tjänstemän böra intaga i samhället

kräver inskränkning uti rätten för dem att ägna sig åt privata uppdrag,

och att Kungl. Maj:t sedermera ville för Eiksdagen framlägga resultatet

av den . verkställda utredningen, ävensom förslag till de åtgärder, som

i anledning av densamma kunna finnas erforderliga.

Angående motiveringen hänvisas till motionen.

Frågan om en förenkling i statsförvaltningen och därigenom åstadkommen

minskning av statsutgifterna hör till riksdagshistoriens ofta återkommande

frågor. Allt sedan införandet år 1809 i Sverige av ett nytt

statsskick hava gång efter annan, vanligen i samband med förslag om

lönereglering för statens tjänstemän, behandlats frågor om indragning av

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 13 samt. 5 avd. 9 höft. (Nr 9.)

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

överflödiga tjänstebefattningar eller andra åtgärder i syfte att nedbringa

statens förvaltningskostnader. En utförlig historik, börjande med år

1809, återfinnes i första delen av den s. k. löneregleringskommitténs

betänkanden, av vilka 38 delar hittills blivit till trycket befordrade, och

hänvisar utskottet till denna historik.

I föreliggande motion framställas fyra besläktade önskemål, nämligen

förenkling av arbetsmetoderna, ökat arbete, indragning av överflödiga

tjänstebefattningar och en inskränkning i rätten för tjänstemän

att ägna sig åt privat uppdrag. Dessa spörsmål vill motionären ha utredda

genom »opartiska och omdömesgilla personer».

Utskottet kan ej finna annat än att den av Kungl. Maj:t den 3

oktober 1902 tillsatta och ännu arbetande kommittén rörande reglering

av statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m. »bestått

och fortfarande består av opartiska och omdömesgilla personer», huvudsakligen

ledamöter av Riksdagen och tillhörande såväl båda kamrarna

som numera samtliga riksdagspartier. Denna kommitté har icke blott

till uppgift att avgiva förslag till erforderliga löneregleringar utan även att

i samband därmed taga i övervägande de önskemål motionären framställer.

Åt frågan om förenkling av arbetssättet i de centrala verken har

kommittén ägnat en särskild avdelning av sitt betänkandes allmänna del.

Där framställas positiva förslag till undvikande av en invecklad och omständlig

journalisering eller diarieföring, vidare införande i ökad utsträckning

av föredragningslistor i stället för fortlöpande protokoll till

vinnande av en avsevärd tidsbesparing, vidare inskränkning i konceptföringen

samt ärendenas expediering i ökad omfattning medelst så

kallad tergalresolution eller påteckning på akten, blanketters ökade

användning med flera förenklingar. Ämbetsverken ha också under

de senare åren i ökad utsträckning begagnat sig av snabbare arbetsmetoder.

Även åt frågan om ämbetsverkens dagliga arbetstid har kommittén

ägnat uppmärksamhet och föreslagit som regel en arbetstid å tjänsterummet

av minst sex timmar varje söckendag.

Vid löneregleringar under de senare åren för ett flertal ämbetsverk

har Riksdagen ock uppställt såsom förutsättning för godkännande av

lönestaterna, att Kungl. Maj:t före den tidpunkt, då staterna skulle träda

i kraft, meddelat föreskrift därom, att samtliga ordinarie tjänstinnehavare

skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för sär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

skilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst

sex timmar varje söckendag.

Frågan om indragning av överflödiga befattningar tillhör kommitténs

uppgift i samband med lönereglering för ett ämbetsverk. Flera sådana

indragningar bava även på kommitténs förslag ägt rum.

Frågan om inskränkning i tjänstemäns rätt att ägna sig åt privata uppdrag

bar även behandlats av löneregleringskommittén i en utförlig framställning.

I anslutning härtill bestämdes i en kungl. kungörelse av den

18 oktober 1907 som villkor för åtnjutande av de från och med 1908

års början fastställda avlöningsförmåner för statskontoret, att med ordinarie

befattning icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller

kommuns stat samt »att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk

ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot

i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj

försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom

tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av

vad slag som helst, så framt ej, vad angår chef eller ledamot, Kungl.

Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning, statskontoret, uppå

därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare

mottagas och bibehållas». Liknande bestämmelser hava sedan utfärdats

även för andra verk, som varit föremål för ny lönereglering och torde

jämväl komma att fastställas för återstående verk, som underkastas ny

lönereglering.

Av avgörande vikt är emellertid, att de gällande bestämmelserna

verkligen efterlevas, så att staten ej i minsta mån blir lidande

på de i kungörelserna angivna medgivanden, som möjligen lämnas av

Kungl. Maj:t eller andra vederbörande.

Ehuru utskottet instämmer med motionären i hans principiella uppfattning

ej minst angående nödvändigheten av att statens ämbets- och

tjänstemän ej må av privata uppdrag hindras i fullgörandet av sina

tjänsteåligganden gent emot staten, har utskottet dock ej kunnat biträda

motionärens förslag med hänsyn till den ännu pågående utredningen

rörande den civila statsförvaltningen. Beträffande den ecklesiastika

förvaltningen, så hava vid hittills genomförda löneregleringar, t. ex.

vid universiteten, Karolinska institutet m. fl., samma principer i allmän
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

het tillämpats som vid den civila förvaltningen och torde så även för

framtiden komma att ske.

Utskottet hemställer,

att herr Åkerlunds motion nr 100 ej måtte till

någon Andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 april 1913.

På utskottets vägnar:

ERNST LILJEDAHL.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit herrar: Liijedahl,

Ingvarsson, Andersson i Höckerum, Sandstedt, Bärg i Katrineholm, Torgén,

Engqvist, Indebetou, Lindley och Isaksson.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.