Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om åläggande för banker m. fl. att till taxeringsmyndigheterna, lämna uppgift å beloppet av insättare gottgjord ränta.

1913-02-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1913:12, Betänkande, i anledning av väckt motion om åläggande för banker m. fl. att till taxeringsmyndigheterna, lämna uppgift å beloppet av insättare gottgjord ränta.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till Riksdagens kansli den 14 februari 1913 kl. 8 e. m.

Betänkande, i anledning av väckt motion om åläggande för

banker m. fl. att till taxeringsmyndigheterna, lämna

uppgift å beloppet av insättare gottgjord ränta.

(2:a Avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, frih. C. J. Beck-Friis, Ollas A. Ericsson, Kubb.

Bäckström, Jesperson, Eriksson i Grängesberg, Byström, Larsson i Klagstorp,

Nilsson i Bonarp frih. Palmstierna, frih. Fleming, Elof Ljunggren,

Danström, Bergman, Jeansson i Kalmar, Jönsson i Revinge och Månsson.

I eu inom Andra kammaren av herr Eriksson i Grängesberg väckt

motion, nr 76, som hänvisats till bevillningsutskottet, föreslås, »att

Riksdagen måtte besluta sådan ändring av förordningen om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering, att banker och andra sammanslutningar

eller enskilda personer, som mot ränta emottaga penningar

till förvaltning, åläggas att till taxeringsmyndighet lämna uppgift å beloppet

av varje insättares under föregående år uppburna ränta».

Beträffande motiveringen för detta förslag tillåter utskottet sig

hänvisa till motionen.

Motionärens förslag kan synas innebära en teoretiskt riktig konsekvens

av vad som redan gäller om bolags uppgiftsskyldighet i fråga

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 7 käft. (Nr 12.) 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

om utdelning åt delägare (11 § förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering), och torde det

kunna antagas, att genom den föreslagna åtgärden statens och kommunens

skatteintresse skulle i många fall främjas. Hur önskvärt detta i

och för sig vore, synes dock förslagets förverkligande möta alltför stora

praktiska svårigheter. Sålunda skulle uppgiftspliktens fullgörande åsamka

särskilt de större penninginrättningarna med deras tusental av insättare

ett synnerligen betungande besvär. För att belysa omfattningen av det

arbete, som förslagets genomförande skulle ålägga bankerna, vill utskottet

meddela följande, från svenska bankföreningen mottagna

Sammandrag över antalet rsikningsliavare i svenska banker

den 31 december 1912.

Upp- och

avskr.

räkning

Löpande

räkning

Sparkasse-

räkning

Bepositions- och kapital- räkning

Summa

1. Solidariska banker

•2. Bankaktiebolag I.

3. Bankaktiebolag II.*)

Summa

16,176

44,707

3,013

921

2,417

15

239,340

631,952

49,658

163,461

172,407

12,737

419,898

851,483

65,423

63,896

3,353

920,950

348,605

1,336,804

Motionären har visserligen föreslagit, att uppgift ej skulle behöva

lämnas med avseende å räntor under ett visst minimibelopp, men oavsett

att en dylik inskränkning i viss mån skulle förringa resultatets

värde, kunde densamma möjligen föranleda den nya bestämmelsens

kringgående genom insättningarnas fördelande på flera håll. Härtill

kommer, att redan nu det uppgiftsmaterial, som stål’ taxeringsmyndigheterna

till förfogande, i vissa hithörande fall år större än att det kan

till fullo utnyttjas. Motionärens förslag skulle än ytterligare och i högst

betydande grad öka kvantiteten av detta material.

Det med motionen avsedda syftet har emellertid synts utskottet

kunna väsentligen tillgodoses på enklare sätt, nämligen så att penninginrättningar

och enskilda, som av allmänheten emottaga medel till förräntande,

förklaras skyldiga att på skriftlig anfordran av taxeringsmyndighet,

närmare bestämt taxeringsnämnds ordförande eller kronans ombud hos

prövningsnämnd, uppgiva viss skattskyldigs ränteinkomst. Härigenom

*) Mindre banker.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12. 3

v linnés möjlighet att i fall, där deklarant misstankes hava lämnat oriktig

eller ofullständig uppgift, kontrollera denna, och därmed synes också

det av motionären framhållna behovet i huvudsak bliva fyllt.

Stadgande härom liar synts utskottet lämpligen kunna införas

i 15 § 4 mom. ovannämnda förordning, och får utskottet alltså

hemställa,

att Riksdagen, i anledning av herr Erikssons

i Grängesberg förevarande motion. II: 76, om åläggande

för banker m. fl. att till taxeringsmyndigheterna

lämna uppgift å beloppet av in sättare gottgjord

ränta, måtte besluta, att 15 § 4 mom. förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering skall erhålla följande ändrade

lydelse:

4-. mom, För taxering eljest erforderlig uppgift

skall, då begäran därom framställes, lämnas avvederbörande

ämbetsverk eller inrättning; och äga

härförutom ordförande i taxeringsnämnd och kronans

ombud hos prövningsnämnd att taga de! av sådana

hos domare eller domstol förvarade handlingar, som

i beskattningsavseende kunna tjäna till ledning, ävensom

att av enskilda, verk eller bolag'', i vilkas verksamhet

ingår inlåning från allmänheten, på skriftlig

anfordran erhålla uppgift angående viss skattskyldigs

ränteinkomst.

Stockholm den 13 februari 1913.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservationer:

av herrar Ollas A. Ericsson och friherre Fleming, vilka yrkat

avslag å såväl motionärens framställning som utskottets förslag; samt

av herr Eriksson i Grängesberg mot motiveringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.