Betänkande, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å ris, risgryn och, rismjöl.
1913-03-10 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1913:24, Betänkande, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å ris, risgryn och, rismjöl.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.
1
Nr 24.
Ankom till Riksdagens kansli den 12 mars 1913 kl. 6 e. m.
Betänkande, i anledning av väckt motion om upphävande av
tullen å ris, risgryn och, rismjöl.
(l:a Avd.)
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Vennersten, frih. C. J. Beck-Friis, Trapp,
Eklund*, Ollas A. Ericsson, Kobb*, Antonsson, Bäckström*, Röing*,
Jesperson, Eriksson i Grängesberg* Rune, Larsson i Klagstorp, frih.
Fleming, Knaust, Bergman, Källman, Jonsson i Hökhult och Månsson*.
* Ej deltagit i justeringen av betänkandet.
I en inom Andra kammaren av herr Sjöblom med liera väckt
motion, nr 75, vilken hänvisats till bevillningsutskottet, har hemställts,
»att Riksdagen måtte besluta sådan ändring i tulltaxan, att
bestämmelserna som gälla ris, oskalat eller paddy, risgryn och rismjöl
helt måtte utgå ur densamma.»
Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa
till motionen.
Vid 1888 års riksdag åsattes oskalat ris, samt risgryn och rismjöl,
vilka varor förut varit tullfria, tullsatser till enahanda belopp,
som då bestämdes för omalen spannmål samt för gryn och mjöl av
spannmål, nämligen för oskalat ris 2 kronor 50 öre samt för risgryn
och rismjöl 4 kronor 50 öre för 100 kg. Tullsatserna för berörda
artiklar blevo, tillika med motsvarande spannmålstullar, redan
år 1892 av Riksdagen nedsatta till 1 krona 25 öre respektive 2
kronor 50 öre för 100 kg., men höjdes sedermera åter av 1895 års
Riksdag, som bestämde dem till följande belopp, för 100 kg. räknat:
»Ris, oskalat eller paddy» kr. 3: 70 och
»Gryn: av ris och rismjöl» » 6: 50.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 18 käft. (Nr 24.)
Utskottet.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.
Sistberörda tullsatser, som därefter alltjämt bibehållits vid samma
belopp, hava ehuru med något ändrad avfattning av rubrikerna intagits
under nr 80 och 81 i nu gällande tulltaxa.
I härnedan först intagna två tablåer har utskottet sammanfört
några ur den officiella statistiken hämtade siffror för åren 1902—
1911 rörande storleken och värdet av dels importerat ris, oskalat,
dels import och export av risgryn och rismjöl.
Import av ris, oskalat.
År
Kilogram
Kronor
0
År
Kilogram
Kronor
1902 ...............
11,087,504
10,020,752
14,018,498
15,852,108
10,084.071
1,247,344
1,227.542
1,682,220
1,981,513
1,354,600
1907 ...............
1908 ...............
13,149,220
15,275,845
10,201,794
14,298,922
12,953,514
1,906.637
2,214,998
1,377.242
1,887,458
1,878,260
1908
1904
1909 ...............
1905 ...............
1910 ...............
1911 ...............
1900...............
Import och export av risgryn och rismjöl.
År
Vara
lnfö
r s e 1
Utfö
r s e 1
Kilogram
Kronor
Kilogram
Kronor i
1902 .....................
Risgryn \
1,784,455
347,969
2,772,678
540,672''
Rismjöl (
Risgryn \
Rismjöl j
275,364
1903 .....................
3,575,285
625,675
1,573,508
1904 .....................
I 1905 .....................
Risgryn |
Rismjöl |
Risgryn \
Rismjöl j
3,060,560
1,881,324
512,644
305,715
551,968
1,347,016
92,45ö|
218,890
! 1906 ...................
Risgryn \
Rismjöl |
1,417,349
248,036
3,540,609
619,6071
168,978
1907 .....................
! Risgryn
2,266,379
521,267
734,688
( Rismjöl
1,171
234
—
288,707
1908 ....................
j Risgryn
, 1,749,396
402,361
1,255,248
f Rismjöl
2,403
481
—
—
1909 .....................
j Risgryn
| 3,161,432
727,129
2,640,791
607,382
( Rismjöl
2,818
564
550
no
1910 .....................
| Risgryn
i Rismjöl
| 2,638,579
12,220
605,723
2,444
1,612,977
13,662
354,855
2,732
1911 .....................
i
f Risgryn
2,925,664
731,416
3,158,718
742,299
j Rismjöl
7,236
1,006
298,287
68,606
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.
Enligt vad ovanstående tablåer utvisa kan man, oavsett under
vissa år inträffade höjningar eller sänkningar, vilka synas hava varit
av mera tillfällig natur, i stort sett icke tala om någon avgjord
tendens till vare sig stegring eller minskning av import och exportav
ifrågavarande artiklar under de sista 10 åren. Rismjöl intager,
såsom synes, en mycket underordnad plats i jämförelse med
risgryn.
Följande, likaledes från den officiella statistiken hämtade siffror
utvisa mängden och värdet av under samma 10-årsperiod inom
landet tillverkade risgryn och rismjöl.
Tillverkning.
j År
Vara
Kilogram
Kronor
1902......................................
Risgryn
10,034,452
1,745,867
1903....................................
D:o
8,621,486
1,816,162
1901....................................
f Risgryn
1 Rismjöl
9,255,077
35,000
1,934,865
8,000
1905.....................................
| Risgryn
8.854,037
1,848,352
1 Rismjöl
20,000
4,000
1906........................
( Risgryn
8,449,503
1,756,313
f Rismjöl
26,200
5,520
1907.................
! Risgryn
9,836,642
2,167,025
\ Rismjöl
34,000
7,000
190S.......................
i Risgryn
9,655,634
2.372,371
| Rismjöl
30.400
6,700
1909.....................................
| Risgryn
11,650,087
2,724,278
1 Rismjöl
30,000
8,000
1910................... 1
| Risgryn
10,637,887
2,588,625
j Rismjöl
40,000
10,000
1911................................
Risgryn
10,469,202
2,468,587
[ Rismjöl
360,000
72,000 j
Av dessa siffror inhämtas, att sammanlagda årstillverkningen
av ifrågakomna varor, därav rismjölet utgör allenast en ringa bråkdel,
under den tidsperiod tablån avser hållit sig någorlunda konstant,
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.
om också någon tendens till minskning kan spåras beträffande, de
två senaste åren.
Såsom skäl för sitt yrkande om upphävande av gällande tullsatser
å såväl oskalat ris som risgryn och rismjöl har motionären, som
på grund av de i gällande tulltaxeförordning meddelade restitutionsbestämmelser
beräknat det tullskydd, som kvarnindustrien åtnjuter
beträffande tillverkning av risgryn, till 1 krona 57 öre för 100
kg., framhållit, att detta skydd vore orimligt högt och att den höga
tullsatsen vore så mycket betänkligare, då man visste, att risgryn
ingiuge som ett mycket viktigt led i de mest fattigas hushållning.
Vad först angår påståendet, att tullskyddet för riskvarnindustrien
skulle vara orimligt högt, vill utskottet påpeka, att berörda industri
i Sverige torde ha att räkna med icke obetydliga merkostnader i
jämförelse med motsvarande industri i en del andra länder, särskilt
Tyskland och Holland, vilka i fråga om konkurrens äro närmast
att räkna med. I sådant hänseende må erinras, att de
svenska kvarnarna på grund av den inhemska konsumtionens relativt
ringa omfattning icke kunna hållas i gång mera än i allmänhet
6— 8 månader om året, under det att de tyska och holländska
kvarnarna kunna drivas under större delen av året, att arbetskraften
torde vara dyrare i Sverige än i berörda länder samt att
importen till hamnar i Tyskland och Holland kan ske i betydligt
större och därigenom billigare frakter än till svenska hamnar. Den
omständigheten, att riskvarnindustrien här i landet har att bland
anläggningskostnaderna räkna med tull för maskiner, torde ock böra
i detta sammanhang påpekas.
I betraktande av bär ovan berörda förhållanden har utskottet
icke funnit sig kunna tillstyrka motionärens förslag, i vad det avser
upphävande av det tullskydd, riskvarnindustrien åtnjuter. Och då
motionären icke anfört något, som är ägnat att visa, att berörda
tullskydd är för rikligt tillmätt, har utskottet icke heller velat förorda
någon reduktion av tullskyddet.
Beträffande frågan om upphävande av tullen å oskalat ris har utskottet
särskilt prövat, huruvida icke ett bifall i denna del till motionärens
förslag kunde böra tillstyrkas. Därvid borde man, i anslutning
till vad utskottet ovan anfört, utgå från att tullen för de
förädlade varorna så avpassades, att industrien komme i åtnjutande
Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.
5
av samma skydd som nu. För en sådan anordning talar den omständigheten,
att därigenom risgryn och rismjöl kunde väntas
bliva billigare i marknaden utan att industriens intressen därigenom
träddes för nära. Å andra sidan måste emellertid hänsyn
tagas även till den inkomst, som berörda tull bereder statsverket.
I sådant hänseende får utskottet meddela, att statsverkets inkomster
av ifrågavarande tullavgifter utgjort i medeltal under åren 1906
—1910 för oskalat ris 465,903 kronor och för risgryn och rismjöl
146,197 kronor eller inalles 612,100 kronor. Om härifrån dragés
dels medeltalet av de belopp, vartill enligt från generaltullstyrelsen
erhållen uppgift restituerad tull för exporterade partier risgryn och
rismjöl under samma tidsperiod uppgått, eller 101,442 kronor, dels
ock medeltalet av de summor, vartill tullinkomsten för under perioden
importerat risgryn och rismjöl skulle hava uppgått, därest
tullsatsen för dessa artiklar utgjort, i avrundat tal enligt motionärens
ovan anförda beräkning, 1 krona 60 öre för 100 kg., eller 35,984 kronor,
tillsammans 137,426 kronor, så utgör resten, 474,674 kronor, det belopp,
vartill, under förutsättning att tullen å oskalat ris upphäves
samt risgryn och rismjöl åsättes en tull av 1 krona 60 öre för
100 kg., minskningen av statsverkets inkomst av ifrågavarande
tullavgifter kan ungefärligen beräknas. Med hänsyn till att det
sålunda gäller ett ganska betydande belopp, har utskottet ansett,
att upphävandet av tullen å oskalat ris bör förordas endast om
verkligt starka skäl tala därför. Utskottet har emellertid icke
funnit, att motionären förebragt sådana skäl, då han huvudsakligen
stödjer sin framställning på påståendet, att ifrågavarande näringsmedel
ingår som ett mycket viktigt led i de mest fattiges hushållning.
Dels är konsumtionen av risgryn här i landet icke synnerligen
betydande — ungefär 2 kg. per invånare och år — och dels
torde konsumenterna till mycket stor del vara att söka bland de
burgnare samhällsklasserna, som utan egentlig olägenhet böra kunna
bära den prisförhöjning, tullen medför. Utskottet har sålunda icke
heller i denna del kunnat biträda motionärens förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion, II: 75, av herr Sjöblom
m. fl., om upphävande av tullen å ris, ris
-
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.
gryn och rismjöl, icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 10 mars 1913.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
Reservation
av herrar Eklund, Kobb, Bäckström, Botlig, Eriksson i Grängesberg,
Rune, Larsson i K lagstorp, Bergman, Källman och Månsson, vilka
anfört:
Det synes oss önskvärt, att redan innevarande Riksdag åtminstone
på några punkter vidtager åtgärder för att minska livsmedelsbeskattningen.
Dä nu tullen på oskalat ris icke kan anses vara
någon skyddstull till förmån för det svenska jordbruket, utan är eu
ren finanstull, borde enighet kunna vinnas om dess borttagande.
Häremot kunna endast anföras statsfinansiella skäl: tullens borttagande
enligt nedan angivna grunder skulle minska statsverkets
inkomster med cirka 465,000 kronor. Vi anse emellertid, att detta
belopp, om så skulle behövas, hellre bör uttagas genom direkt beskattning.
I riskvarnindustriens nuvarande tullskydd å risgryn, vilket
lärer böra beräknas efter en ut bytesprocent av 81 procent i stället
för 75 procent som motionären, med ledning av restitutionsbestämmelserna,
antagit och därför kan anses uppgå till kronor 1: 93 för
100 kilogram, vilja vi ej nu föreslå någon ändring, endast den
jämkning, ätt tullsatsen för risgryn bestämmes till 2 kronor för 100
kilogram.
Beträffande rismjöl gäller detsamma, som utskottet förlidet år
anförde i fråga om havremjöl, nämligen att det är en i förhållande
till motsvarande gryn föga använd artikel och att en sänkning av
Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.
7
tullen därå är av underordnat intresse, vadan, dä tulltekniska skäl
tala mot åsättande av annan tullsats än för mjöl av övriga sädesslag,
någon ändring i nu gällande tullsats, kronor 6: 50 för 100
kilogram, ej bör i detta sammanhang företagas.
I händelse _ vårt förslag vinner Riksdagens bifall, föreställa vi
oss, att bevillningsutskottet, med användande av sin motionsrätt,
kommer att föreslå de ändringar av gällande bestämmelser angående
tullrestitution vid utförsel av risprodukter, vilka bliva eu konsekvens
av ett sådant beslut.
Yi hemställa således,
att Riksdagen i anledning av förevarande
motion, II: 75, av herr Sjöblom m. fl. måtte bebesluta,
att oskalat ris skall vara tullfritt, att
tullen å risgryn skall nedsättas till 2 kronor för
100 kilogram, men att tullen å rismjöl skall bibehållas
vid sitt nuvarande belopp, samt att i följd
härav rubrikerna nr 80 och 81 i gällande tulltaxa
skola erhålla följande ändrade lydelse:
80. Ris, oskalat eller blott befriat från ytter
-
skalet..................fritt
*81. Ris, malet:
a) gryn .... 100 kilogram 2 kr.
b) mjöl .... 100 kilogram 6 kr. 50 öre
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.