Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å ris, risgryn och, rismjöl.

1913-03-10 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1913:24, Betänkande, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å ris, risgryn och, rismjöl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till Riksdagens kansli den 12 mars 1913 kl. 6 e. m.

Betänkande, i anledning av väckt motion om upphävande av

tullen å ris, risgryn och, rismjöl.

(l:a Avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Vennersten, frih. C. J. Beck-Friis, Trapp,

Eklund*, Ollas A. Ericsson, Kobb*, Antonsson, Bäckström*, Röing*,

Jesperson, Eriksson i Grängesberg* Rune, Larsson i Klagstorp, frih.

Fleming, Knaust, Bergman, Källman, Jonsson i Hökhult och Månsson*.

* Ej deltagit i justeringen av betänkandet.

I en inom Andra kammaren av herr Sjöblom med liera väckt

motion, nr 75, vilken hänvisats till bevillningsutskottet, har hemställts,

»att Riksdagen måtte besluta sådan ändring i tulltaxan, att

bestämmelserna som gälla ris, oskalat eller paddy, risgryn och rismjöl

helt måtte utgå ur densamma.»

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa

till motionen.

Vid 1888 års riksdag åsattes oskalat ris, samt risgryn och rismjöl,

vilka varor förut varit tullfria, tullsatser till enahanda belopp,

som då bestämdes för omalen spannmål samt för gryn och mjöl av

spannmål, nämligen för oskalat ris 2 kronor 50 öre samt för risgryn

och rismjöl 4 kronor 50 öre för 100 kg. Tullsatserna för berörda

artiklar blevo, tillika med motsvarande spannmålstullar, redan

år 1892 av Riksdagen nedsatta till 1 krona 25 öre respektive 2

kronor 50 öre för 100 kg., men höjdes sedermera åter av 1895 års

Riksdag, som bestämde dem till följande belopp, för 100 kg. räknat:

»Ris, oskalat eller paddy» kr. 3: 70 och

»Gryn: av ris och rismjöl» » 6: 50.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 samt. 18 käft. (Nr 24.)

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

Sistberörda tullsatser, som därefter alltjämt bibehållits vid samma

belopp, hava ehuru med något ändrad avfattning av rubrikerna intagits

under nr 80 och 81 i nu gällande tulltaxa.

I härnedan först intagna två tablåer har utskottet sammanfört

några ur den officiella statistiken hämtade siffror för åren 1902—

1911 rörande storleken och värdet av dels importerat ris, oskalat,

dels import och export av risgryn och rismjöl.

Import av ris, oskalat.

År

Kilogram

Kronor

0

År

Kilogram

Kronor

1902 ...............

11,087,504

10,020,752

14,018,498

15,852,108

10,084.071

1,247,344

1,227.542

1,682,220

1,981,513

1,354,600

1907 ...............

1908 ...............

13,149,220

15,275,845

10,201,794

14,298,922

12,953,514

1,906.637

2,214,998

1,377.242

1,887,458

1,878,260

1908

1904

1909 ...............

1905 ...............

1910 ...............

1911 ...............

1900...............

Import och export av risgryn och rismjöl.

År

Vara

lnfö

r s e 1

Utfö

r s e 1

Kilogram

Kronor

Kilogram

Kronor i

1902 .....................

Risgryn \

1,784,455

347,969

2,772,678

540,672''

Rismjöl (

Risgryn \

Rismjöl j

275,364

1903 .....................

3,575,285

625,675

1,573,508

1904 .....................

I 1905 .....................

Risgryn |

Rismjöl |

Risgryn \

Rismjöl j

3,060,560

1,881,324

512,644

305,715

551,968

1,347,016

92,45ö|

218,890

! 1906 ...................

Risgryn \

Rismjöl |

1,417,349

248,036

3,540,609

619,6071

168,978

1907 .....................

! Risgryn

2,266,379

521,267

734,688

( Rismjöl

1,171

234

—

288,707

1908 ....................

j Risgryn

, 1,749,396

402,361

1,255,248

f Rismjöl

2,403

481

—

—

1909 .....................

j Risgryn

| 3,161,432

727,129

2,640,791

607,382

( Rismjöl

2,818

564

550

no

1910 .....................

| Risgryn

i Rismjöl

| 2,638,579

12,220

605,723

2,444

1,612,977

13,662

354,855

2,732

1911 .....................

i

f Risgryn

2,925,664

731,416

3,158,718

742,299

j Rismjöl

7,236

1,006

298,287

68,606

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

Enligt vad ovanstående tablåer utvisa kan man, oavsett under

vissa år inträffade höjningar eller sänkningar, vilka synas hava varit

av mera tillfällig natur, i stort sett icke tala om någon avgjord

tendens till vare sig stegring eller minskning av import och exportav

ifrågavarande artiklar under de sista 10 åren. Rismjöl intager,

såsom synes, en mycket underordnad plats i jämförelse med

risgryn.

Följande, likaledes från den officiella statistiken hämtade siffror

utvisa mängden och värdet av under samma 10-årsperiod inom

landet tillverkade risgryn och rismjöl.

Tillverkning.

j År

Vara

Kilogram

Kronor

1902......................................

Risgryn

10,034,452

1,745,867

1903....................................

D:o

8,621,486

1,816,162

1901....................................

f Risgryn

1 Rismjöl

9,255,077

35,000

1,934,865

8,000

1905.....................................

| Risgryn

8.854,037

1,848,352

1 Rismjöl

20,000

4,000

1906........................

( Risgryn

8,449,503

1,756,313

f Rismjöl

26,200

5,520

1907.................

! Risgryn

9,836,642

2,167,025

\ Rismjöl

34,000

7,000

190S.......................

i Risgryn

9,655,634

2.372,371

| Rismjöl

30.400

6,700

1909.....................................

| Risgryn

11,650,087

2,724,278

1 Rismjöl

30,000

8,000

1910................... 1

| Risgryn

10,637,887

2,588,625

j Rismjöl

40,000

10,000

1911................................

Risgryn

10,469,202

2,468,587

[ Rismjöl

360,000

72,000 j

Av dessa siffror inhämtas, att sammanlagda årstillverkningen

av ifrågakomna varor, därav rismjölet utgör allenast en ringa bråkdel,

under den tidsperiod tablån avser hållit sig någorlunda konstant,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

om också någon tendens till minskning kan spåras beträffande, de

två senaste åren.

Såsom skäl för sitt yrkande om upphävande av gällande tullsatser

å såväl oskalat ris som risgryn och rismjöl har motionären, som

på grund av de i gällande tulltaxeförordning meddelade restitutionsbestämmelser

beräknat det tullskydd, som kvarnindustrien åtnjuter

beträffande tillverkning av risgryn, till 1 krona 57 öre för 100

kg., framhållit, att detta skydd vore orimligt högt och att den höga

tullsatsen vore så mycket betänkligare, då man visste, att risgryn

ingiuge som ett mycket viktigt led i de mest fattigas hushållning.

Vad först angår påståendet, att tullskyddet för riskvarnindustrien

skulle vara orimligt högt, vill utskottet påpeka, att berörda industri

i Sverige torde ha att räkna med icke obetydliga merkostnader i

jämförelse med motsvarande industri i en del andra länder, särskilt

Tyskland och Holland, vilka i fråga om konkurrens äro närmast

att räkna med. I sådant hänseende må erinras, att de

svenska kvarnarna på grund av den inhemska konsumtionens relativt

ringa omfattning icke kunna hållas i gång mera än i allmänhet

6— 8 månader om året, under det att de tyska och holländska

kvarnarna kunna drivas under större delen av året, att arbetskraften

torde vara dyrare i Sverige än i berörda länder samt att

importen till hamnar i Tyskland och Holland kan ske i betydligt

större och därigenom billigare frakter än till svenska hamnar. Den

omständigheten, att riskvarnindustrien här i landet har att bland

anläggningskostnaderna räkna med tull för maskiner, torde ock böra

i detta sammanhang påpekas.

I betraktande av bär ovan berörda förhållanden har utskottet

icke funnit sig kunna tillstyrka motionärens förslag, i vad det avser

upphävande av det tullskydd, riskvarnindustrien åtnjuter. Och då

motionären icke anfört något, som är ägnat att visa, att berörda

tullskydd är för rikligt tillmätt, har utskottet icke heller velat förorda

någon reduktion av tullskyddet.

Beträffande frågan om upphävande av tullen å oskalat ris har utskottet

särskilt prövat, huruvida icke ett bifall i denna del till motionärens

förslag kunde böra tillstyrkas. Därvid borde man, i anslutning

till vad utskottet ovan anfört, utgå från att tullen för de

förädlade varorna så avpassades, att industrien komme i åtnjutande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

5

av samma skydd som nu. För en sådan anordning talar den omständigheten,

att därigenom risgryn och rismjöl kunde väntas

bliva billigare i marknaden utan att industriens intressen därigenom

träddes för nära. Å andra sidan måste emellertid hänsyn

tagas även till den inkomst, som berörda tull bereder statsverket.

I sådant hänseende får utskottet meddela, att statsverkets inkomster

av ifrågavarande tullavgifter utgjort i medeltal under åren 1906

—1910 för oskalat ris 465,903 kronor och för risgryn och rismjöl

146,197 kronor eller inalles 612,100 kronor. Om härifrån dragés

dels medeltalet av de belopp, vartill enligt från generaltullstyrelsen

erhållen uppgift restituerad tull för exporterade partier risgryn och

rismjöl under samma tidsperiod uppgått, eller 101,442 kronor, dels

ock medeltalet av de summor, vartill tullinkomsten för under perioden

importerat risgryn och rismjöl skulle hava uppgått, därest

tullsatsen för dessa artiklar utgjort, i avrundat tal enligt motionärens

ovan anförda beräkning, 1 krona 60 öre för 100 kg., eller 35,984 kronor,

tillsammans 137,426 kronor, så utgör resten, 474,674 kronor, det belopp,

vartill, under förutsättning att tullen å oskalat ris upphäves

samt risgryn och rismjöl åsättes en tull av 1 krona 60 öre för

100 kg., minskningen av statsverkets inkomst av ifrågavarande

tullavgifter kan ungefärligen beräknas. Med hänsyn till att det

sålunda gäller ett ganska betydande belopp, har utskottet ansett,

att upphävandet av tullen å oskalat ris bör förordas endast om

verkligt starka skäl tala därför. Utskottet har emellertid icke

funnit, att motionären förebragt sådana skäl, då han huvudsakligen

stödjer sin framställning på påståendet, att ifrågavarande näringsmedel

ingår som ett mycket viktigt led i de mest fattiges hushållning.

Dels är konsumtionen av risgryn här i landet icke synnerligen

betydande — ungefär 2 kg. per invånare och år — och dels

torde konsumenterna till mycket stor del vara att söka bland de

burgnare samhällsklasserna, som utan egentlig olägenhet böra kunna

bära den prisförhöjning, tullen medför. Utskottet har sålunda icke

heller i denna del kunnat biträda motionärens förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 75, av herr Sjöblom

m. fl., om upphävande av tullen å ris, ris
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

gryn och rismjöl, icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 mars 1913.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservation

av herrar Eklund, Kobb, Bäckström, Botlig, Eriksson i Grängesberg,

Rune, Larsson i K lagstorp, Bergman, Källman och Månsson, vilka

anfört:

Det synes oss önskvärt, att redan innevarande Riksdag åtminstone

på några punkter vidtager åtgärder för att minska livsmedelsbeskattningen.

Dä nu tullen på oskalat ris icke kan anses vara

någon skyddstull till förmån för det svenska jordbruket, utan är eu

ren finanstull, borde enighet kunna vinnas om dess borttagande.

Häremot kunna endast anföras statsfinansiella skäl: tullens borttagande

enligt nedan angivna grunder skulle minska statsverkets

inkomster med cirka 465,000 kronor. Vi anse emellertid, att detta

belopp, om så skulle behövas, hellre bör uttagas genom direkt beskattning.

I riskvarnindustriens nuvarande tullskydd å risgryn, vilket

lärer böra beräknas efter en ut bytesprocent av 81 procent i stället

för 75 procent som motionären, med ledning av restitutionsbestämmelserna,

antagit och därför kan anses uppgå till kronor 1: 93 för

100 kilogram, vilja vi ej nu föreslå någon ändring, endast den

jämkning, ätt tullsatsen för risgryn bestämmes till 2 kronor för 100

kilogram.

Beträffande rismjöl gäller detsamma, som utskottet förlidet år

anförde i fråga om havremjöl, nämligen att det är en i förhållande

till motsvarande gryn föga använd artikel och att en sänkning av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 24.

7

tullen därå är av underordnat intresse, vadan, dä tulltekniska skäl

tala mot åsättande av annan tullsats än för mjöl av övriga sädesslag,

någon ändring i nu gällande tullsats, kronor 6: 50 för 100

kilogram, ej bör i detta sammanhang företagas.

I händelse _ vårt förslag vinner Riksdagens bifall, föreställa vi

oss, att bevillningsutskottet, med användande av sin motionsrätt,

kommer att föreslå de ändringar av gällande bestämmelser angående

tullrestitution vid utförsel av risprodukter, vilka bliva eu konsekvens

av ett sådant beslut.

Yi hemställa således,

att Riksdagen i anledning av förevarande

motion, II: 75, av herr Sjöblom m. fl. måtte bebesluta,

att oskalat ris skall vara tullfritt, att

tullen å risgryn skall nedsättas till 2 kronor för

100 kilogram, men att tullen å rismjöl skall bibehållas

vid sitt nuvarande belopp, samt att i följd

härav rubrikerna nr 80 och 81 i gällande tulltaxa

skola erhålla följande ändrade lydelse:

80. Ris, oskalat eller blott befriat från ytter
-

skalet..................fritt

*81. Ris, malet:

a) gryn .... 100 kilogram 2 kr.

b) mjöl .... 100 kilogram 6 kr. 50 öre

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.