Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om utvecklande av Sveriges handelspolitik i riktning mot frihandel m. m.

1913-04-28 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1913:42, Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om utvecklande av Sveriges handelspolitik i riktning mot frihandel m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till Riksdagens kansli den 30 april 1913 kl. 5 e. m.

Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående utredning och förslag i fråga om utvecklande

av Sveriges handelspolitik i riktning mot frihandel

m. m.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Yennersten, frih. Trolle*), frih. C. J. Beck-Friis*),

Trapp*), Eklund, Ollas A. Ericsson, Bäckström*), Röing, Byström®), Rune, Christiernson,

Larsson i Klagstorp, frih. Palmstierna, frik. Fleming, Elof Ljunggren,

Knaust, Jeansson i Kalmar®), Jonsson i Hökhult och Månsson.

*) Ej deltagit i justeringen av betänkandet.

I en inom Andra kammaren av friherre Palmstierna m. fl. Täckt,

till bevillningsutskottet hänvisad motion, II: 80, har hemställts,

>1) att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att

Kungl. Maj.t ville snarast låta verkställa en utredning angående på vad

sätt Sveriges handelspolitik måtte, i överensstämmelse med vad som

ovan anförts, utvecklas i riktning mot frihandel och för Riksdagen framlägga

de förslag, vartill denna utredning må föranleda; samt

2) att Riksdagen omedelbart måtte besluta en nedsättning av samtliga

i nu gällande tulltaxa upptagna tullsatser med 10 % av deras nuvarande

belopp, dock med undantag för tullsatserna å alkoholhaltiga

drycker, kaffe, tobak och sidenvaror.»

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 7 sand. 34 höft. (Nr 42.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Till den i motionen anförda motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa.

Den företeelse, som synes vara den förnämsta grunden för förevarande

motion, nämligen levnadskostnadernas fördyrande, är för visso en

angelägenhet av den ingripande betydelse för både den enskilda och

allmänna hushållningen, att den påkallar allvarsamt och omedelbart beaktande

från statsmakternas sida. Orsakerna till denna dyrtid äro säkerligen

av mångskiftande art. En djupgående undersökning skulle säkerligen

visa, att det är många faktorer, som medverka till ifrågavarande

oroväckande fenomen. Att icke frihandelssystemet är ett ofelbart botemedel

mot det onda, därpå tyder det faktum, att man exempelvis i England,

jordens förnämsta frihandelsland, sedan flera år tillbaka kan iakttaga

en fortgående stegring av varupriserna. Uti en av statsministern

under remissdebatten angående årets statsverksproposition omnämnd,

inom kommerskollegium verkställd förberedande utredning angående stegringen

av levnadsomkostnaderna — av vilken utredning utskottet satts

i tillfälle att taga del — meddelas, hurusom sedan längre tid prisrörelsen

å världsmarknaden i ett flertal länder varit föremål för regelbundna

observationer av offentliga myndigheter eller enskilda forskare. Särskilt

hade man i England ägnat omsorg åt att framställa en omfattande och

noggrann statistik över priserna å de viktigaste varuslagen och härvid

iakttagit, hurusom den allmänna varuprisnivån i stort sett successivt höjt

sig alltsedan 1896. Yisserligen hade prisfall inträffat åren 1901 och

1908, men dessa hade inom kort följts av ny stegring,, varigenom efter

hand den förra nivån uppnåtts och överskridits. Uppgifterna från England,

Tyskland och Frankrike överensstämde därutinnan, att prisstegringen

där, i likhet med vad här i landet varit händelsen, fortsatt ännu

under år 1912 och detta i avsevärt starkare progression än under de närmast

föregående åren.

Beträffande orsakerna till den sedan år 1896 med vissa avbrott fortskridande

prisförhöjningen säges i nämnda framställning, att olika meningar

helt naturligt gjort sig gällande i fråga om en så komplicerad företeelse

som prisbildningen å vår tids världsmarknad, men att den stegrade guldproduktionen

betraktades som en orsak av allmängiltig natur, vilken i

större eller mindre mån påverkade samtliga varors priser. Visserligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 3

rådde ingalunda enighet därom, i vilken grad denna faktor påverkat prisrörelsen,

men den förhärskande uppfattningen torde dock vara, att den

sedan mitten av 1890-talet abnormt ökade tillgången på guld som betalningsmedel

varit den förnämsta orsaken till prisstegringen. Särskilt

torde detta äga giltighet i fråga om de länder, där emissionen av banksedlar

gjorts i viss män mekaniskt beroende av de sedelutgivande bankernas

guldkassa, så att varje förstärkning av guldkassan berett tillfälle

till en än starkare ökning av de allmänna betalningsmedlens totalbelopp.

I samband härmed påpekas i framställningen den prisstegrande verkan,

som en ökad kreditmedelcirlculation (växlar, checker, o. d.) kan utöva, och

det säges, att denna faktor gör sig särskilt gällande under en tid av

stigande affärskonjunkturer sådan som den närvarande. Under det att

de båda nu nämnda företeelserna — den stegrade guldproduktionen och

ökningen av kreditmedelcirkulationen — kunna betraktas som allmängiltiga

orsaker till prisstegringen å världsmarknaden, torde man, enligt

ifrågavarande framställning, böra betrakta tull- och trustväsendet såsom

orsaker av mera lokal natur. Härom yttras bland annat: »Att tullskyddet

i och för sig inverkar i högre eller lägre grad prisstegrande, torde

icke behöva närmare förklaras och bekräftas för de sista årens vidkommande

av varuprisstatistiken från de länder, där mera avsevärda tullförhöjningar

ägt rum, såsom Förenta Staterna och Tyskland. De monopolistiska

sammanslutningarnas betydelse för prisbildningen torde närmast

bestå däri, att det för handen varande tullskyddet mera effektivt kan

utnyttjas än vad fallet är vid fri konkurrens. Även utöver tullgränsen

kan emellertid en monopolartad sammanslutning stegra priserna såväl

för en lokal marknad med mera begränsad tillgång som även på världsmarknaden.

I sistnämnda fall torde som regel böra förutsättas, att sammanslutningen

behärskar den internationella marknaden, om också ingalunda

saknats exempel på, att en trust av nationell omfattning kunnat

upprätthålla priser, som överstigit den av tullgränsen betingade nivån.»

Dedan av ovanstående kortfattade antydningar torde framgå, huru

invecklat och svårlöst dyrtidsproblemet är. Men såsom utskottet från

början betonat, är det å andra sidan av den allra största vikt, att frågan

ingående och allsidigt studeras, på det åtgärder till lättnad för särskilt

den mindre burgna delen av befolkningen må kunna vidtagas.

Med hänsyn i främsta rummet till de svårigheter, dyrtiden medför,

hava motionärerna framställt sina ovan återgivna yrkanden.

Ått, såsom motionärerna föreslå, vidtaga en omedelbar sänkning av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

så gott som samtliga i nu gällande tulltaxa upptagna tulisatser med

10% av deras nuvarande belopp måste utskottet bestämt avstyrka. Skola

ändringar vidtagas, måste de för visso föregås av en noggrann prövning

av varje särskild position med strängt beaktande av att icke jordbruket,

industrien eller andra näringar genom förhastade åtgärder skadas i sina

berättigade intressen.

Om utskottet alltså måste bestämt avråda den åtgärd, motionärerna

i punkt 2 förorda, så anser utskottet däremot att en utredning av tullsystemets

verkningar bör ingå som ett viktigt moment i den av Kungl.

Maj:t redan igångsatta undersökningen angående dyrtiden och botemedlen

mot densamma. Vid handläggningen av denna utredning måste emellertid

starkt beaktas, att under den tid det protektionistiska systemet varit gällande

en mångsidig industri vuxit upp i vårt land samt att betydande kapital

och, framför allt, stora arbetarskarors intressen äro förbundna med denna

industri, ävensom att det svenska jordbruket under loppet av en generation

inrättat sig efter de förhållanden, som det bestående tullskyddet

skapat. Det är därför av största vikt, att de åtgärder, som vidtagas,

äro väl övervägda och genomtänkta, emedan ett motsatt tillvägagångssätt

kunde medföra bristande tillit till stabiliteten hos våra ekonomiska

förhållanden och därigenom inverka ofördelaktigt på våra näringars

vidare utveckling. Detta förhållande är av sådan vikt, att man till och

med bör söka undvika skenet av att vilja vidtaga brådstörtade åtgärder.

Under det att motionärerna ifrågasatt en undersökning i bestämt syfte,

nämligen angående sättet för utvecklingen av Sveriges näringspolitik i

riktning mot frihandel, är det följaktligen enligt utskottets mening en

utredning av strängt objektiv natur, som bör företagas; det är därför

givet, att genom förordandet av eu sådan utredning utskottet icke avser

att inbjuda Riksdagen att på något sätt intaga ställning till frågan om

de åtgärder, för vilka i sinom tid en verkställd undersökning kan åberopas

såsom stöd. Därjämte vill utskottet framhålla, att utredningen bör

vara allsidig, så att den icke enbart eller huvudsakligen tar sikte på de

s. k. livsmedelstullarna utan i fullt lika hög grad på industritullarna.

Detta är så mycket nödvändigare, som systemet bildar ett helt, vars olika

delar äro beroende av varandra och därför måste behandlas i sitt inbördes

sammanhang.

En sådan objektiv och allsidig utredning angående tullsystemets

verkningar skulle enligt utskottets förmenande vara till gagn icke blott

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 5

för att vinna inblick i systemets inverkan på levnadsomkostnaderna utan

även i annat avseende. Såsom motionärerna erinrat, beklagade kommerskollegium

och generaltullstyrelsen, att det förslag till tulltaxa, som lades

till grund för förhandlingarna angående den senaste handelstraktaten

med Tyskland, icke erhållit stödet av »en allsidig utredning i fråga om

de verkningar, skyddssystemet hittills visat sig medföra». Om nu en

dylik utredning vidtages i samband med dyrtidsutredningen, skulle man

vid de underhandlingar, som antagligen om någon tid åter komma att

upptagas i och för ett eventuellt förnyande av den tyska handelstraktaten,

hava beaktat den angelägenhet, varom ämbetsverken erinrat.

Såsom framgår av statsministerns ovanberörda yttrande i Andra

kammaren vid remissen av statsverkspropositionen, har regeringen sin

uppmärksamhet starkt fästad vid dyrtidsproblemet. Den har redan vidtagit

vissa förberedande åtgärder för frågans undersökning, och statsministern

har även förklarat, att det är regeringens bestämda avsikt att

gå vidare på den inslagna vägen. Utskottet är övertygat därom, att,

när sålunda problemet om orsakerna till levnadskostnadernas stegring

upptages till fortsatt utredning, en sådan utredning måste komma

att omfatta även den fråga, med vilken utskottet här ovan närmast

sysselsatt sig, nämligen tullskyddssystemets ekonomiska verkningar. Eu

allsidig utredning av de på levnadskostnadernas ökning inverkande faktorerna

kan uppenbarligen icke ske, utan att även tullskyddssystemets

verkningar därvid noga undersökas.

Under sådana förhållanden kunde det sättas i fråga, huruvida någon

framställning från Riksdagens sida i saken skulle vara behövlig. Utskottet

anser emellertid, att frågan är av så stor vikt, att en dylik

framställning har goda skäl för sig, så mycket mera som regeringen

härigenom kan få ett oförtydbart uttryck för de allmänna bekymmer,

som levnadskostnadernas stegring på de mest skilda håll framkallat, och

därjämte ett stöd för fortsatt energiskt arbete på detta område.

Utskottet, som sålunda icke kunnat tillstyrka bifall till motionärernas

förslag, anser sig dock, i anslutning till vad ovan anförts, böra

hemställa,

att Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t i samband med fullföljandet

av de påbörjade undersökningarna angående orsakerna

till levnadskostnadernas stegring och medlen häremot

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

även måtte låta verkställa en objektiv och allsidig

utredning av det gällande tullsystemets verkningar

samt för Riksdagen framlägga de förslag, vartill undersökningarna

i deras helhet kunna giva anledning.

Stockholm den 28 april 1913.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

7

Reservationer:

av herrar Vennersten, friherre Trolle, friherre C. J. Beck-Friis, Trapp,

friherre Fleming, Knaust, Jeansson i Kalmar och Jonsson i Hökhult,

vilka anfört:

Såsom av utskottets motivering framgår har majoriteten inom utskottet

icke velat tillstyrka bifall till föreliggande motion, och detta av

den orsak, att utskottet i det stora hela icke kunnat gilla de av motionärerna

framförda motiven. Det har synts oss, att en sådan ståndpunkt

konsekvent borde hava föranlett en hemställan om avslag å motionen,

men utskottet har i stället tagit motionen till anledning att föreslå en

skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om en helt annan utredning än

den motionärerna föreslagit.

Yi hava icke kunnat biträda ett sådant förslag redan av den orsak

att en utredning, som begäres på grund av en föreliggande motion, enligt

vår åsikt aldrig kan anses vara förutsättningslös, huru starkt man än må

framhålla kravet på objektivitet och allsidighet.

Då alltså enligt vårt förmenande den av utskottet begärda utredningen

ovillkorligen måste tänkas med den av motionärerna framställda

motiveringen såsom bakgrund, och då denna motivering är i många avseenden

vilseledande, hava vi ansett, att densamma bort föranleda ett

mera ingående bemötande än som i utskottsbetänkandet kommit den till

del. Utan att här kunna ingå på en fullständig granskning av motionen

vilja vi dock med hänsyn till frågans stora principiella betydelse anföra

följande:

Yid granskning av föreliggande motion framgår, att densamma hämtar

sitt huvudsakliga stöd ur det förhållandet, att Sverige under senaste

tider »i allt högre grad utvecklats till ett industriland, som hämtar större

delen av sin brödföda utifrån.» Man håller tydligen före, att en dylik

utveckling bör befrämjas, i första rummet därigenom »att spannmåls-och

mjöltullarna samt annan tull å lifsförnödenheter försvinna». Den slutliga

följden av en utveckling i denna riktning skulle då bliva att Sverige

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

från att vara ett land, där jordbruket är den viktigaste näringen, skulle

bliva övervägande ett industriland. Med fullt erkännande av industriens

betydelse hålla vi dock före, att i bibehållandet av jordbruksbefolkningen

ligger landets främsta styrka och att en ensidig industrialisering vore

den största fara för vår nations bestånd. Endast om jordbruk och industri

utan störande rubbningar och under erkännande av lika berättigande

få förkovras jämsides med varandra kunna vi hoppas på en sund

ekonomisk utveckling.

Lantbefolkningens betydelse för vidmakthållande av en sund och

kraftig folkras måste noga beaktas. Denna befolknings avtagande är

redan nu ett faktum, som just ur rashygienisk synpunkt kräver all uppmärksamhet,

och komme nu det skydd, som lantbruket äger i tullarna,

att bortfalla, skulle säkerligen den genom jordbruksbefolkningens minskning

uppkommande faran bliva ännu mera överhängande.

Under tiden efter spannmålstullarnas införande hava nyodlingarna

visserligen fortgått i långsammare tempo än under närmast förutgående

tid. Detta är emellertid alldeles naturligt, då allt mindre jord funnits

att uppodla, allt efter som odlingen utbrett sig. Hade inga tullar införts,

skulle säkerligen nyodlingsverksamheten hava varit ännu mindre

omfattande, än vad nu har varit fallet.

Spannmålsproduktionen per innebyggare har visserligen icke under

tullperioden ökats så starkt, att vi nu täcka vårt behov i lika hög grad

som för 25 år sedan. Detta beror emellertid i väsentlig mån på att

konsumtionen per individ, särskilt af vete, högst betydligt stigit genom

att befolkningens levnadsstandard höjts.

Yeteskörden har dock under tiden 1889 —1910 ungefär fördubblats,

och rågskörden har under samma tid ökats med 10 %.

Kreatursantalet är visserligen i vårt land jämförelsevis mindre än i

Danmark, och ladugårdsskötseln har, relativt sett, icke hos oss nått

samma kvantitativa utveckling som där. Detta beror emellertid på många

orsaker, och det är icke ådagalagt, att tullarna härvid haft någon

väsentligare inverkan. Även bör tagas i betraktande, att frågan om

ladugårdsskötselns räntabilitet just nu är mycket omstridd, och att det

enligt mångas mening ingalunda är lämpligt att allt för mycket lägga

lanthushållningens tyngdpunkt på denna gren av driften.

Det synes — såsom ovan påpekats — hava föresvävat motionärerna,

att Sverige borde, med uppoffrande av sitt lantbruk, eftersträva

en övergång till hög specialisering av sin industri och sålunda anlägga

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

don med särskild hänsyn till exporten. Dock kan man väl ej dölja för

sig, att en sådan basis för vår produktion skulle bliva i hög grad riskabel.

Eu lagstiftningsåtgärd i utlandet kan med ett enda drag göra om intet

en hel industri, och arbetslöshet blir en oundviklig följd för arbetarna

nom branschen, antingen det gäller privat drift eller — och detta är

utan tvivel det av motionärerna eftersträvade målet — statsdrift.

Den närmaste anledningen till angreppet mot det skydd för det nationella

arbetet, som tullarna erbjuda, uppgiva motionärerna vara den

inträdda prisstegringen. Det är riktigt att varupriserna stegrats, men

arbetslönerna hava stigit i ännu högre grad. Dyrtiden är vidare internationell,

den härskar både i frikandels- och tullskyddsländer och berör

tullfria varor — både födoämnen och råvaror — fullt ut lika mycket

som tullbelagda varor. Över de ekonomiska lagar, enligt vilka prisbildningen

regleras, råda icke ens de största nationer, och det synes oss,

att kommittéutredning av hithörande frågor, som redan sysselsätta vetenskapsmännen

i olika länder, näppeligen skulle kunna hållas fjärran från

politiskt inflytande, varjämte dylika utredningar aldrig ur praktisk synpunkt

kunna hava annat än ett momentant värde, emedan produktionstekniken

och andra inverkande omständigheter befinna sig i ständig växling.

Bland de faktorer, som förorsakat prisstegringen, torde, förutom

den av utskottet påvisade ökningen i guldproduktionen, även kunna angivas

ökad och allt mera utbredd efterfrågan på industriella råvaror, växande

och nya behov hos befolkningen jämte andra förhållanden.

Enligt preliminära beräkningar anger den amerikanska »Engineering

and Mining Journal» året 1912 som ett rekordår beträffande guldproduktionen.

Stegringen har varit kontinuerlig, som framgår av nedanstående

tabell.

Doll.

1B92............................................................ 146,292,600

1900....................................................... 258,829,703

1905.................................... 378,411,054

1910 ........................................................... 454,213,649

1911 .............................................................459,377,300

1912 ......................................................... 469,618,083

Produktionen har slunda trefaldigats på 20 år.

Den genom guldtillgångens ökning förorsakade allmänna prisstegringen

är av sådan art, att man i stort sett icke kan utöva något inBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 7 sand. 34 käft. (Nr 42.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

flytande därpå. Man förmår varken inskränka guldproduktionen eller

öka världsproduktionen av övriga varor i sådant omfång, att penningens

köpkraft därigenom skulle kunna höjas eller den allmänna dyrtiden

bortelimineras.

Världsmarknadspriserna på några av de viktigaste råvarorna anföras

här nedan i relativa tal (ej kronor och öre) efter den tyska konjunkturbarometern

»Der Industrielle»:

år 1910

år 1911

år 1912

Hudar och skinn (särsk. oxhudar)

149,3

146,8

174,0

Ull......................................................

137,5

134,7

140,5

Hampa ................................................

138,2

145,0

166,7

Jute....................................................

151,5

199,1

214,8

Gjutjärn .......................................

94,9

98,3

109,3

Bly ...................................................

111,2

119,0

152,4

Koppar ..............................................

116,6

114,4

149,0

Zink................................................

128,6

138,8

144,9

Tenn .............................................

195,2

240,7

257,4

Kol (westphal.) ................................

99,3

96,7

109,8

Fotogen .............................................

102,4

109,9

134,5

Härav framgår, att prisstegringen

i hög grad

faller i

i de stora tull-

fria råvarorna.

Redan en sammanställning av prisen å de viktigaste livsförnödenheterna

med priset på ett vanligt dagsverke lämnar eu god ledning till

bedömmande av spänningen mellan livsmedelspris och arbetslöner.

Markegångspriser (i riksmedeltal) å vete och råg samt å dagsverken

åren 1876—1910.

År

Vete

Råg.

Mansdagsverke

Kr.

Kr.

Kr.

Relativa tal

1876 .........................................

13,60

10,05

1,56

113

1877 ..........................................

14,55

10,08

1,53

in

1878 ...........................................

12,03

8,75

1,30

94

1879 .....................................

12,80

8,67

1,20

87

1880 ......................................

13,33

10,73

1,20

87

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

II

År

Veto

Råg

Mansla

g s v e r k e

Kr.

Kr.

Kr.

! Relativa tal

1881 ...............................

14,29

11,35

1,24

90

1882 .....................................

12,72

9,09

1,35

98

.1883 ...............................

12,38

8,86

1,37

99

1884 ..............................

10,51

8,17

1,39

101

i 1885 ..

.....................................

9,44

7,14

1,38

100

1

1886 . ..

........................................

9,17

6,80

1,30

94 |

1887 ....................................

8,37

5,76

1,22

88 !

1888 .....................................

10,58

7,50

1,28

93

1889 ..................................

10,64

7,98

1,31

95

1890 ...........................................

10,83

8,13

1,37

99

1891 ..................................

12,25

10,90

1,44

104 !

1892 ..........................................

10,22

8,51

1,46

106

1893 ..........................................

9,36

7,53

1,47

107

1894 .................................

7,71

6,41

1,47

107

1895 ............................................

8,41

6,98

1,48

107

1896 ......................................

9,66

7,45

1,52

no

1897 ..........................................

11,45

8,10

1,57

114 1

1898 .....................................

11,29

8,40

1,74

126 i

1899 .........................................

10,97

9,35

1,92

139 |

1900 ........................................

10,73

8,94

1,98

143 j

| 1901

10,93

8,74

1,94

141 i

1902 ....................................

10,10

8,48

1,92

139

1903 ............................

10,37

8,41

1,95

141

I 1904 ....................................

10,66

8,77

1,98

143

1905 ......................................

10,88

9,01

2,02

146

1906 ..................................

10,88

9,06

2,18

158

1907 ............................

11,83

9,80

2,38

172

1908 ......................................

11,80

9,65

2,43

176

1909

12,07

9,54

2,45

1.78 i

1910 ...........................1

11,56

8,87

2,46

178 i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Jämföras veteprisen för åren 1876 — 80 med samma priser 1906 10

visa sig de förra avsevärt högre, rågprisen äro ungefär de samma, dagsverkspriserna

förhålla sig däremot under femårsperioderna som 98 : 172.

Den ständiga och betydande stegringen i arbetslönerna har utan tvivel

medfört nya behov och ökad konsumtion och är på samma gång en följd

av och eu orsak till den allmänna prisstegringen.

Motionärernas kategoriska förklaring, att den lämpliga tiden för

tullnedsättning just nu skulle vara inne, lider av det betänkliga felet,

att ingen hänsyn tagits till det säregna tullpolitiska läge som just nu råder

i Europa. Enär de flesta handelsfördrag utlöpa år 1917, pågår i ett

stort antal länder ett intensivt arbete för att man skall vara väl förberedd

till de förhandlingar, som dessförinnan komma att föras. Vi

anse det ej lämpligt att här närmare ingå på dessa internationella frågor,

men läget är sådant, att ingen med saken någorlunda förtrogen kan

dölja för sig, att därest vi vid denna tidpunkt icke äro rustade med

försvars- och bytesmedel, torde den period av ekonomiskt och därmed

kulturellt framåtskridande, som rått och ännu råder i vårt land, vara

tillända.

Om tullskyddet i Sverige nu upphörde eller i betydande grad försvagades,

skulle många därav berörda grenar av inhemsk industri bliva

ett lätt byte i händerna på utländska sammanslutningar, vilka genom

sin prispolitik säkerligen skulle draga försorg om, att konsumenternas

fördelar av den ändrade tullpolitiken bleve fullständigt illusoriska.

Såväl industri som jordbruk äro känsliga för hastiga växlingar.

Ofta förekommande omkastningar medföra alltid oro, förvirring och depression.

Med vad ovan anförts hava vi velat framhålla att spannmålstullarnas

avskrivning, under de förhållanden, som nu råda såväl inom som

utom vårt land, skulle vålla oberäknelig skada, samt att verkningarna

av industritullarnas borttagande skulle bliva lika ödesdigra för landet.

Sedan ett Riksdagens beslut om en utredning, även av den modifierade

art utskottet föreslagit, men dock med motionen som utgångspunkt,

skulle utan tvivel medföra en känsla av osäkerhet, en allvarlig

förstämning och betänksamhet hos den svenska produktionens män, samt

föranleda en stagnation inom den privata företagsamheten. Härtill skulle

säkerligen komma, att den utländska konkurrensen, som på grund av eu

målmedveten och följdriktig svensk tullpolitik hittills sett sina avsättningsmöjligheter

på vårt land förminskade, med förnyade krafter och even
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

tuellt med ekonomiska uppoffringar skulle söka tränga sig in för att i

den mån tullpolitiken omlägges vara beredd att fullständigt erövra den

svenska marknaden.

På grund av vad sålunda anförts hava vi hemställt,

att föreliggande motion ej måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda;

av herr Ollas A. Ericsson; samt

av herrar Bäckström, Christiernson, friherre Palmstierna och Månsson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

7 samt.

34 käft. (Nr 42.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.