Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kmigl. Maj:ts proposition angående uppförande å allmänna indragningsstaten av viss ersättning till innehavaren av bergmästarlostället i Filipstad m. m.

1913-02-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1913:11, Utlåtande, i anledning av Kmigl. Maj:ts proposition angående uppförande å allmänna indragningsstaten av viss ersättning till innehavaren av bergmästarlostället i Filipstad m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till Riksdagens kansli den 25 februari 1913 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kmigl. Maj:ts proposition angående uppförande

å allmänna indragningsstaten av viss ersättning

till innehavaren av bergmästarlostället i Filipstad m. m.

I en till Riksdagen den 31 januari innevarande år avlåten, till

bankoutskottet remitterad proposition, nr 54, liar Kungl. Maj:t, under

åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit Riksdagen att å allmänna indragningsstaten

från och med år 1914 uppföra ett belopp av 215 kronor, motsvarande

i jämnat tal fem procent ränta å den del, 4,291 kronor 94 öre, av det

i nämnda protokoll angivna ersättningsbeloppet för en från bergmästarbostället

i Filipstad bortförd ekonomibyggnad, som skulle till statskontoret

inlevereras, att årligen tillgodokomma vederbörande innehavare

av nämnda bergmästarboställe.

Till ovannämnda statsrådsprotokoll har departementschefen i ärendet

anfört följande.

»År 1775 förstördes genom brand en av Kungl. Maj:t och kronan

till bergmästarboställe anslagen gård i Filipstad. Med anledning därav

inköpte Värmlands och Dals bruksägare en annan gård i samma stad,

i ändamål att densamma skulle tjäna till boställe åt bergmästaren i

distriktet i stället för det av Kungl. Maj:t förut anslagna. Det sålunda

inköpta bostället blev därefter av bruksägarna bebyggt och innehades

sedermera av bergmästarna i distriktet oavbrutet intill år 1893, då det

av stärbhusdelägarna efter en avliden bergmästare överlämnades till

bruksägarna.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 saml. 9 höft. (Nr 11.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutslcottets utlåtande Nr 11.

T. f. Bergmästaren

Hj.

Nordqvistsi

framställning.

Genom av bruksägarna i nämnda landskap fattat beslut blev år

1894 dåvarande bergmästaren förvägrad tillträde till bostället, vilket

dåmera disponerades av bruksägarna.

Med anledning härav anliängiggjorde Kungl. Maj:t och kronan år

1905 rättegång mot bruksägarna, vilken rättegång genom Kungl. Maj:ts

den 15 maj 1911 meddelade dom slutligen avgjordes.

Genom nämnda dom hava vederbörande bruksägare förpliktats att

till Kungl. Maj:t och kronan för bergmästarens i västra distriktet räkning

den 30 september 1911 avträda bergmästarboställets i Filipstad tomt med

därtill hörande åbyggnader samt att före avträdesdagen icke blott försätta

bostället i fullgott skick utan även i stället för en av bruksägarna

nedriven och bortförd uthusbyggnad uppföra ny sådan byggnad, inrymmande

vagnbod, vedbod och två lador samt loge, allt av timmer, till en

längd av åttiotvå fot, bredd av trettio fot och höjd av tolv fot.

Med underdånig skrivelse den 11 januari 1912 har kommerskollegium

överlämnat en till kollegium inkommen, den 10 oktober 1911 dagtecknad

skrift, däri t. f. bergmästaren i västra distriktet Hjalmar Nordqvist,

med anledning av den bruksägarna sålunda ådömda förpliktelsen

att uppföra omförmälda ekonomibyggnad, anfört huvudsakligen följande.

Under den tid, då till bergmästarens löneförmåner liörde innehav av boställsjord,

hade otvivelaktigt en sådan byggnad varit nödvändig för jordbruket, men

klart vore, att den under nuvarande förhållanden bleve till ingen eller ringa nytta

för boställsinnehavaren, vilken i redan befintliga uthus disponerade över tillräckligt

utrymme. Det syntes därför, som om de medel, vilka skulle tarvas för ifrågavarande

byggnads uppförande och som enligt ett vid skriften fogat kostnadsförslag

beräknades till 5,000 kronor, skulle kunna användas på ett för boställsinnehavaren

förmånligare sätt, till exempel genom avsättande av en fond, varur lian Unge njuta

avkastningen till välbehövligt understöd för boställets underhåll. Även andra arbeten

än dem, som bruksägarna voro villiga eller skyldiga att bekosta, borde nämligen

utföras. Ett sådant arbete, som på grund av nutida fordringar måste anses

nödvändigt för en i stad belägen gård, vore införandet av vatten- och avloppsledningar;

och hade Nord qvist fördenskull på eget bevåg gått i författning härom.

Då emellertid detta arbete för all framtid komme bostället till godo, syntes det rätt

och billigt, att dessa kostnader gäldades av de medel, som genom eventuell inhibering

av uthusbyggnaderna skulle kunna anskaffas. På av Nordqvist framställd

förfrågan hade vederbörande bruksägare, såsom framginge av ett skrivelsen bifogat

utdrag av protokoll vid sammanträde den 8 september 1911, förklarat sig villiga

att i ersättning för befrielse från meromnämnda byggnads uppförande till Kungl.

Maj:t och kronan betala den summa av 5,000 kronor, som byggnaden beräknades

skola komma att kosta. I avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut härom hade bruksägarna

tills vidare uppskjutit arbetets påbörjande. Nordqvist hemställde slutligen,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 11. 3

att kollegium måtte, i anslutning till vad sålunda anförts, göra framställning i ämnet

till Kung!. Maj:t.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Värmlands län, som, efter hörande

av magistraten i Filipstad, på anmodan av kollegium avgivit

yttrande i ämnet, har därvid icke haft något att erinra mot t. f. bergmästarens

framställning samt i likhet med magistraten tillstyrkt, att beloppet,

5,000 kronor, finge godtagas såsom skälig ersättning för ifrågavarande

nybyggnad.

I en till kollegium sedermera inkommen skrivelse av den 7 december

1911 har Nordqvist upplyst, att vatten- respektive avloppsledning

dåmera funnes införd i bostället, varjämte han överlämnat vederbörligen

kvitterade räkningar å kostnaderna härför, uppgående till ett

sammanlagt belopp av 708 kronor 6 öre. Nordqvist har härvid framhållit,

att kostnadsbeloppet måste i förhållande till vanliga priset på

platsen för dylika arbeten anses särdeles lågt; och har tillika å specifikationen

av sakkunnig person vitsordats, att ifrågavarande kostnader

vore synnerligen moderata.

I sin ovanberörda underdåniga skrivelse har kommerskollegium

anfört, bland annat, följande:

»Under nu rådande förhållanden, då något jordbruk icke bedrives vid bostället

och de befintliga uthusbyggnaderna äro för sitt ändamål fullt tillräckliga, är, såsom

av t. f. bergmästaren framhållits, en ekonomibyggnad av beskaffenhet som den

ifrågavarande till ringa eller ingen nytta för boställsinnehavaren. Det av Nordqvist

väckta förslaget, att bruksägare skulle mot erläggande av visst penningebelopp

befrias från den dem åliggande skyldigheten att uppföra denna byggnad, synes därför

vara värt allt beaktande. Såsom ersättning hava bruksägarna erbjudit 5,000

kronor och torde mot storleken av detta belopp, som av såväl Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Värmlands län som magistraten i Filipstad ansetts utgöra skälig

ersättning för byggnaden, någon erinran icke vara att göra. Det synes billigt, att

Nordqvist ur detta belopp erhåller gottgörelse för sina kostnader för inledande av

vatten- och avloppsledning till bostället med det belopp, som han visat sig hava

härför utgivit, eller 708 kronor 6 öre. Detta arbete, vars utförande torde hava

varit synnerligen önskvärt, måste anses hava länt bostället till beståndande nytta

och har icke kunnat vederbörande åläggas såsom underhållsarbete. Med återstoden

av ersättningsbeloppet, eller 4,291 kronor 94 öre, synes, i likhet med vad förut i

likartat fall ägt rum, böra förfaras så, att det överlämnas till statsverket och att

en lämpligen avpassad ränta å detsamma kommer boställsinnehavaren till godo.»

Statskontoret, som den 29 april 1912 avgivit infordrat underdånigt utlåtande

i ärendet, har därvid anfört, att statskontoret i likhet med kommerskollegium funne

skäl föreligga att, då under nu rådande förhållanden något jordbruk icke bedreves

Kungl,'' Maj.ts

befallningshavande.

Ytterligare

skrift av

Nordqvist.

Kommers
kollegium.

Statskontoret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr. 11.

Departements
chefen.

vid bostället, biträda det av t. f. bergmästaren väckta förslaget, att bruksägarna

skulle mot erläggande av visst penningebelopp befrias från den dem åliggande skyldigheten

att uppföra ifrågavarande byggnad. Statskontoret hade icke heller något

att erinra mot det av bruksägarna i sådant avseende erbjudna ersättningsbeloppet,

av vilket belopp det syntes statskontoret billigt att t. f. bergmästaren erhölle gottgörelse

med 708 kronor 6 öre för av honom bestridda kostnader för inledande av

vatten- och avloppsledningar till bostället. Yad beträffade återstoden av ersättningssumman

eller 4,291 kronor 94 öre, funne sig statskontoret böra, med stöd av nådiga

brevet den 1 juni 1877 i fråga om användandet av expropriationsmedel för bergmästarbostället

Stora Gården inom Örebro län, hemställa, att sistnämnda belopp

måtte under inkomsttiteln »diverse inkomster» till statskontoret inlevereras, och att

Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att medgiva dels att å

allmänna indragningsstaten måtte varda uppfört ett årligt belopp av 215 kronor,

i jämnt tal motsvarande 5 procent ränta å nyssberörda återstod, att till vederbörande

tjänsteman, vilken i sådan egenskap innehade bostället, utgå, dels att motsvarande

ersättning för tiden från den dag, då bruksägarna till kronans kassa inbetalade

merberörda belopp, intill 1913 års utgång måtte få till boställshavaren

utbetalas.

Den förebragta utredningen giver vid handen, att den ekonomibyggnad,

som bruksägarna ålagts att uppföra, icke längre är erforderlig

för boställsinnehavaren eller för skötseln av bostället. Det synes därför

vara att förorda, att, på sätt föreslagits, bruksägarnas byggnadsskyldighet

utbytes mot skyldighet att erlägga eu summa av den storlek, som

skulle åtgå för uppförande av berörda byggnad. Den sålunda ifrågasatta

ekvivalenten för bruksägarnas byggnadsskyldighet kan, såsom ock

de hörda myndigheterna vitsordat, skäligen beräknas till det av bruksägarna

enligt kostnadsförslag angivna belopp av 5,000 kronor. Nämnda

belopp bör på ändamålsenligt sätt komma bostället och boställshavaren

till godo.

Angående användningen av berörda belopp har föreslagits, att

Nordqvist skulle erhålla ersättning för av honom bestridda kostnader

för inledande av vatten- och avloppsledning till bostället med 708 kronor

6 öre samt att återstoden, 4,291 kronor 94 öre, skulle inlevereras till statsverket

och att fem procent ränta å sistnämnda belopp skulle från den dag,

beloppet bleve till kronans kassa inbetalt, tillkomma vederbörande boställshavare.

Häremot har jag icke funnit anledning till erinran. \ ad

särskilt angår beloppet i dess sistnämnda del vill jag endast erinra, att,

såsom ämbetsverken även antytt, Kungl. Maj:t under liknande omständigheter

genom nådigt brev den 1 juni 1877 i enlighet med en av

Kungl. Maj:t till Riksdagen gjord och av Riksdagen bifallen framställning

förordnat om motsvarande användning av expropriationsmedel för

ett från bergmästarbostället Stora Glården inom Örebro län exproprierat

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 11.

5

område. I denna del lärer emellertid Riksdagens medgivande böra av

Knngl. Maj:t inhämtas.

Under förutsättning av Riksdagens bifall till vad sålunda må komma

att föreslås, är det min avsikt att göra särskild framställning därom,

att för innevarande år från den dag, då det bruksägarna åliggande ersättningsbeloppet

inbetalas, gottgörelse, beräknad efter 215 kronor för

år, må av statskontoret under förskottstitel till boställsbavaren utbetalas.»

Utskottet, som med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen

finner sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts proposition,

hemställer,

att Riksdagen må å allmänna indragningsstaten

från och med år 1914 uppföra ett belopp av 215 kronor,

motsvarande i jämnat tal fem procent ränta å den del,

4,291 kronor 94 öre, av det i statsrådsprotokollet över

finansärenden den 31 januari 1913 angivna ersättningsbeloppet

för en från bergmästarbostället i Filipstad

bortförd ekonomibyggnad, som skulle till statskontoret

inlevereras, att årligen tillgodokomma vederbörande

innehavare av nämnda bergmästarboställe.

Stockholm den 25 februari 1913.

På bankoutskottets vägnar:

I. von STAPELMOHR.

Vid förestående ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:

av Första kammaren: herrar von Stapelmohr, Swartz, Neiglick, Wallenberg,

Elcman, Carlberg, Holmquist och Iledenstierna samt

av Andra kammaren: herrar Wijlc, Iienricson, Vahlquist, E. J. Söderberg,

Juhlin, Olsson i Blädinge, Kristensson och Leander.

Reservation:

av herrar E. J. Söderberg och Kristensson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt 9 höft. (Nr 11.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:10 Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 1 i texten