Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om inrättande av ett Riksbankens avdelningskontor i Hälsingborg.

1913-03-10 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1913:20, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om inrättande av ett Riksbankens avdelningskontor i Hälsingborg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 mars 1913 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om inrättande av ett

Riksbankens avdelningskontor i Hälsingborg.

I två likalydande, till bankoutskottet remitterade motioner, väckta

den ena inom Första kammaren (nr 15) av herr O. Trapp och den andra

inom Andra kammaren (nr 51) av herrar M. Sommelius och A. J. Christiernson,

har hemställts, »att Riksdagen måtte besluta, att i Hälsingborg

ett avdelningskontor av Sveriges Riksbank skall inrättas».

Till stöd för denna framställning hava motionärerna anfört följande.

»Sedan Sveriges Riksbank genomfört sin ursprungliga plan att anlägga

avdelningskontor i landets samtliga residensstäder, har banken ansett det lämpligt

att på en och annan betydelsefullare plats dessutom upprätta kontor, såsom i

Sundsvall år 1905 och i Norrköping år 1910. För närvarande uppgår antalet

av Riksbankens avdelningskontor till det relativt ringa antalet av 25 stycken.

Redan år 1905 uttalade bankoutskottet i sitt utlåtande av den 28 februari,

att Riksbanken borde utom i länsstäderna anbringa avdelningskontor på en och

annan betydelsefullare plats i landet, varvid utskottet särskilt uttalade sig för

Borås, Hälsingborg, Norrköping, Eskilstuna och Sundsvall. Då nu två av dessa

städer, Sundsvall och Norrköping, erhållit kontor av Riksbanken, våga vi uttala

den förhoppningen, att jämväl de övriga nämnda orterna snarast må bliva

ihåglcomna.

I mars 1911 avläto Hälsingborgs stadsfullmäktige till fullmäktige i Riksbanken

en skrivelse med hemställan om öppnande av ett avdelningskontor i

Hälsingborg. Bankofullmäktige tillstyrkte i skrivelse till bankoutskottet framställningen,

som dock icke föranledde till någon åtgärd.

Då vi nu tillåta oss att göra en förnyad hemställan, att ett avdelningskontor

av Sveriges Riksbank måtte i Hälsingborg förläggas, så torde vi böra

anföra, att staden Hälsingborg vid senaste årsskifte hade cirka 33,700 innevånare

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 17 Käft. (Nr 20—21.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

BanJcoutsleottets utlåtande Nr 20.

och sålunda är den sjätte i ordningen av landets städer, att den är belägen i eu

folkrik och bördig trakt, vars näringskällor äro huvudsakligen jordbruk, handel,

sjöfart och fiske samt att Skånes hela stenkols- och lerindustri finnes i stadens

omedelbara närhet. Särskilt är sjöfartsnäringen i stark tillväxt, ej blott i staden,

utan även längs hela kusten.

Närmast belägna stad är Landskrona på ett avstånd av cirka 20 kilometer,

Ängelholm cirka 30 kilometer. Mera betydande orter i stadens närhet äro Höganäs,

Båstad m. fl.

Följande bankinrättningar finnas för närvarande i staden:

Skandinaviska Kreditaktiebolaget,

Aktiebolaget Skånska Handelsbanken,

Sydsvenska Kredit Aktiebolaget samt

Huvudkontoret av Bankaktiebolaget Södra Sverige.

Dessutom arbeta i staden tre jämförelsevis betydande sparbanker, av vilka

den ena disponerar en inlåning av 20 miljoner kronor. Det torde få anföras,

att av de orter, varest Riksbanken redan nu har avdelningskontor, endast Göteborg,

Malmö och Norrköping i handels- och näringsverksamhetens omfattning

överträffa Hälsingborg.

I telegrafverkets byggnad i Hälsingborg finnes för banklokäl lämpligt

utrymme, vilket helt säkert när som helst torde kunna disponeras.»

Utskottet har ansett sig böra inhämta fullmäktiges i riksbanken

yttrande i ämnet; och hava med anledning härav fullmäktige i skrivelse

den 20 nästlidna februari anfört följande.

»Fullmäktige få härmed avgiva infordrat yttrande över av herr Trapp inom

Första kammaren och av herr Christiernson inom Andra kammaren väckta motioner

om inrättande av ett Riksbankens avdelningskontor i Hälsingborg.

I anledning av framställning från stadsfullmäktige i Hälsingborg hemställde

fullmäktige i skrivelse till bankoutskottet den 25 januari 1912, att utskottet

måtte hos Riksdagen förorda inrättande av ett Riksbankens avdelningskontor i

Hälsingborg. Denna fullmäktiges framställning föranledde emellertid icke till

någon utskottets åtgärd.

För bestämmande av det område, som lämpligen borde tilläggas ett avdelningskontor

i Hälsingborg, infordrade fullmäktige yttrande från verkställande

styrelseledamoten vid avdelningskontoret i Malmö. Denne föreslog, att området,

såväl med hänsyn till avståndet från Hälsingborg som ock med avseende å

kommunikationsförhållandena till å ena sidan sistnämnda stad och å andra sidan

till Malmö, Kristianstad och Halmstad, borde omfatta städernao Hälsingborg,

Landskrona och Ängelholm ävensom Bjäre, Norra och Södra Åsbo härader i

Kristianstads län samt Luggude och Rönnebergs härader i Malmöhus län. Sedan

detta förslag, i de delar, där någon tvekan syntes kunna uppstå, underställts en

med ortsförhållandena synnerligen förtrogen person och av honom tillstyrkts,

ansågo sig fullmäktige böra förorda detsamma. Detta förord vidhålla fullmäktige.

Det ifrågasatta nya avdelningskontorets distrikt skulle bildas av områden

nu tillhörande avdelningskontoren i Malmö, Kristianstad och Halmstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BanJcoutslcottets utlåtande Nr 20. B

En granskning av omsättningen vid nyssnämnda tre kontor under åren

1910—1912 har givit vid handen, att överflyttning av rörelse från dessa kontor

till det ifrågasatta kontoret i Hälsingborg skulle i främsta rummet ske från

Malmökontoret. På rörelsen vid kontoren i Kristianstad och Halmstad skulle

det nya kontoret icke komma att i avsevärd grad inverka.

Av de vid dessa tre kontor under åren 1910—1912 direkt diskonterade

växlarna (rediskonterade växlar icke inberäknade) hänförde sig till det för det

nya kontoret ifrågasatta distriktet:

1910 173 st. å ....................................... kr. 4,889,566

1911 128 » > » 4,144,908

1912 161 » » ....................................... » 4,422,866

Under samma år inkasserades inom samma distrikt i riksbanken diskonterade

växlar:

1910 11,707 st. å ................................. kr. 31,768,531

1911 9,065 » » > 16,245,961

1912 8,877 » » » 10,053,563

Uti de tre nämnda kontoren utestodo lån mot hypotek till låntagare

bosatta inom distriktet i fråga:

31 dec. 1910 .......................................... kr. 1,557,000

» » 1911 .......................................... > 1,014,000

* » 1912 .......................................... » 939,000

Av dessa siffror framgår, att ett avdelningskontor i Hälsingborg skulle

redan från början kunna påräkna eu ganska betydande rörelse till följd av

överflyttningar från de äldre närliggande kontoren. Dessa överflyttningar skulle

givetvis icke medföra någon ökning av Riksbankens vinst, utan allenast en överflyttning

av vinst från de äldre till det nya kontoret. Att detta skulle kunna

tillföra Riksbanken någon ny kundkrets av större omfattning och betydenhet,

hålla fullmäktige för osannolikt, då på platsen redan finnas flera privata bankinrättningar,

bland vilka en större därstädes har huvudkontor. Men när fullmäktige

det oaktat nu liksom för ett år sedan förorda förslaget om inrättande

av ett Riksbankens avdelningskontor i Hälsingborg, beror detta på hänsyn till

Hälsingborgs stads betydelse som handels- och industricentrum.

Emellertid hava fullmäktige med anledning av det motstånd förslaget

mötte förra året inom bankoutskottet samt med hänsyn till de enligt fullmäktiges

förmenande ganska svaga utsikterna till att det nya kontoret skulle kunna, frånsett

inkomsten av den från de äldre kontoren övertagna rörelsen, inom den

närmaste framtiden lämna något avsevärt bidrag till Riksbankens vinst, ansett

sig böra något modifiera sitt fjorårsförslag.

Till följd av det otillfredsställande resultatet av rörelsen vid åtskilliga av

Riksbankens avdelningskontor, i den mån resultatet framgår av vinsten på rörelsen,

bär hos fullmäktige uppstått tanken, att dessa kontor skulle kunna givas en organisation

och personalutrustning som närmare motsvarade den begränsade rörelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 20.

Denna förenklade typ av riksbankskontor hava fullmäktige tänkt sig på

följande sätt anordnad. I stället för styrelse, bestående av verkställande direktör

och två eller tre ledamöter, skulle styrelsen bestå av två personer, varav den ene

en Riksbankens tjänsteman med titel bankokommissarie och den andre en med

ortens förhållanden väl förtrogen person, vilken med titel kontrollant skulle deltaga

i prövningen av låneärenden m. m. samt innehava ena nyckeln till huvudkassan.

För den senare skulle finnas en suppleant. Bankokommissarien skulle

fungera såsom kontorschef samt tillika fullgöra kamrersgöromålen. Personalen

skulle förutom kontorschefen bestå av eu kassör och en registrator samt en vaktmästare.

Någon ombudsman skulle icke förordnas.

Kontorschefen borde i avlöningshänseende likaställas med verkställande

styrelseledamot vid mindre kontor. Kontrollanten borde uppbära ett arvode av

1,200 kr. eller samma arvode, som styrelseledamot vid de minsta kontoren.

Kassören borde tilläggas samma avlöningsförmåner som kassör vid sådant kontor.

Fullmäktige hålla före, att en dylik förenklad organisation av de minsta

kontoren skulle utan men för rörelsen och utan åsidosättande av Riksbankens

trygghet låta sig genomföras.

Ehuru ett avdelningskontor i Hälsingborg redan från början skulle genom

överflyttningar från äldre närliggande kontor få en ganska omfattande rörelse,

borde enligt fullmäktiges förmenande detta kontor till att börja med anordnas i

enlighet med den av fullmäktige ifrågasatta förenklade kontorstypen. Visade det

sig, att kontoret tillförde Riksbanken någon ny rörelse av avsevärd omfattning,

finge man taga under övervägande frågan om att giva det samma organisation

som övriga kontor av motsvarande betydenhet.

Genom att anordna det föreslagna nya kontoret enligt den ifrågasatta förenklade

typen finge man denna praktiskt prövad. Sedan någon tids erfarenhet

vunnits, kunde man efter hand bringa de Riksbankens kontor, där rörelsen är

minst omfattande, i överensstämmelse med den nya kontorstypen. Såsom en förberedelse

till eu dylik omorganisation hava fullmäktige för avsikt att, om detta

fullmäktiges förslag vinner Riksdagens godkännande, efter hand som vakanser

uppstå vid dessa kontor fylla vakanserna genom förordnanden.

Med anledning av de i ämnet väckta motionerna samt på grund av vad

sålunda anförts få fullmäktige hemställa, att bankoutskottet måtte hos Riksdagen

förorda,

att ett Riksbankens avdelningskontor inrättas i Hälsingborg, .

att kontorets lånedistrikt erhåller den omfattning ovan angivits,

att antalet tjänstebefattningar vid kontoret bestämmes till:

en kontorschef, tillika kamrer;

en kontrollant, jämte en suppleant för honom;

en kassör;

en registrator;

en vaktmästare;

att i avseende å löneförmåner kontorschefen likställes med verkställande

styrelseledamot, kontrollanten med styrelseledamot samt övrig personal med motsvarande

befattningshavare vid Riksbankens minsta avdelningskontor, samt

att åt fullmäktige uppdrages att vidtaga de för kontorets öppnande erforderliga

åtgärder och närmare bestämma tiden, då rörelsen vid kontoret må begynna.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banhoutslcottets utlåtande Nr 20.

5

På sätt i motionerna ävensom i fullmäktiges yttrande omförmäles, Utskottet.

hemställde fullmäktige i anledning av framställning från stadsfullmäktige

i Hälsingborg hos förlidet års bankoutskott, att utskottet måtte föreslå

Riksdagen inrättandet av ett riksbankens avdelningskontor i nämnda stad.

Utskottet ansåg sig emellertid icke böra förorda framställningen, vilken

alltså icke ftranledde till vidare åtgärd.

Yad det nu föreliggande förslaget beträffar, hava fullmäktige i sitt

däröver avgivna yttrande ansett sig böra förorda, att, med hänsyn till

Hälsingborgs stads betydelse såsom handels- och industricentrum, ett avdelningskontor

inrättas därstädes. Fullmäktige hava emellertid därvid på

anförda skäl funnit sig böra föreslå, att kontoret erhåller en något enklare

och mindre kostsam organisation än övriga kontor; och hava fullmäktige

tillika framhållit, att en dylik organisationsform så småningom borde

kunna vinna tillämpning vid de minsta kontoren, där rörelsen vore mera

begränsad.

Då omfattningen av Hälsingborgs handel, industri och sjöfart onekligen

är mycket betydande, och anledning tinnes att antaga, att rörelsen

därstädes kommer att ytterligare utveckla sig, har utskottet ansett sig

böra biträda det föreliggande förslaget om inrättande av ett riksbankens

avdelningskontor på platsen. Detta har emellertid skett under den bestämda

förutsättningen, att ifrågavarande kontor inrättas efter den av

fullmäktige ifrågasatta organisationsformen, vars genomförande bör ställa

sig ej obetydligt billigare än med ett kontor av det vanliga slaget. Sedan

någon tids erfarenhet vunnits i fråga om den nu föreslagna typen, torde

det vara lämpligt tillse, i vad mån denna organisationsform kan och bör

vinna tillämpning vid de kontor, där rörelsen är minst omfattande.

Åberopande vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må besluta,

a) att ett riksbankens avdelningskontor skall inrättas

i Hälsingborg;

b) att detta kontors lånedistrikt skall omfatta

Hälsingborg, Landskrona och Ängelholm ävensom Bjäre,

Norra och Södra Åsbo härader i Kristianstads län

samt Luggude och Rönnebergs härader i Malmöhus

län;

c) att antalet tjänstebefattningar vid kontoret

bestämmes till:

en kontorschef, tillika kamrer;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 20.

en kontrollant, jämte en suppleant för honom;

en kassör;

en registrator;

en vaktmästare;

d) att i avseende å löneförmåner kontorschefen

likställes med verkställande styrelseledamot, kontrollanten

med styrelseledamot samt övrig personal med motsvarande

befattningshavare vid riksbankens minsta avdelningskontor;

samt

e) att åt fullmäktige uppdrages att vidtaga de

för kontorets öppnande erforderliga åtgärder och närmare

bestämma tiden, då rörelsen vid kontoret må

begynna.

Därest den här ovan gjorda framställningen av Riksdagen godkännes,

är det utskottets avsikt att framdeles avgiva förslag till erforderliga

ändringar i eller tillägg till bankoreglementet.

Stockholm den 10 mars 1913.

På banko utskottets vägnar:

1. von STAPELMOHR.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

av Första kammaren: herrar von Stapelmohr, Neiglick, Carlberg, Hedenstierna,

Schödén, Almer, Roos och Oelotte; samt

av Andra kammaren: herrar Wijk, Henricson, Vahlquist, Söderberg, Juhlin, Ilristensson,

Leander och Sommelius.

Reservation

av herrar Neiglick, Almer, Vahlquist, Juhlin, Kristensson och Leander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.