Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 22

1913-03-14 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1913:22, Bankoutskottets utlåtande Nr 22

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till Riksdagens kansli den 14 mars 1913 kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående ökat anslag åt änJce- och pupillkassan vid

riksbankens avdelningskontor och pappersbruk.

Fullmäktige i riksbanken hava den 20 februari 1913 till utskottet

avlåtit eu så lydande framställning:

»I skrivelse till bankoutskottet av oktober 1912, vilken skrivelse

härmed överlämnas, hava verkställande styrelseledamöterna vid riksbankens

avdelningskontor, med undantag av verkställande ledamöterna

vid avdelningskontoren i Malmö och Västerås, gjort framställning om

sådan ändring i nu gällande bestämmelser om deras delägarerätt i änkeoch

pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor, att de på grund av

den lön, de såsom verkställande styrelseledamöter åtnjuta, måtte tillerkännas

delägarerätt i nämnda kassa.

Delaktighet i änke- och pupillkassan har hitintills jämlikt § 1 i

stadgarna för kassan tillkommit verkställande styrelseledamöter, som

tillika äro tjänstemän i riksbanken endast i deras egenskap av tjänstemän

på ordinarie stat vid riksbankens avdelningskontor. I enlighet

härmed uppgår delaktighetsbeloppet för närvarande till sammanlagt

kronor 20,280.

Om ifrågavarande framställning vinner bifall, skulle däremot delaktighetsbeloppet

belöpa sig till sammanlagt kronor 24,240.

Det har synts fullmäktige att en så väsentlig ökning i kassans

förpliktelser icke utan vidare kunde påläggas densamma, så mycket mer

som den undersökning, grundad på allmänna änke- och pupillkassans

dödlighetstabeller och en räntefot av 3 V2 procent, om kassans förmåga

att fullgöra sina förpliktelser, vilken enligt fullmäktiges beslut den 14

Bihang till Biksdagens protokoll 1913. 8 sand. 18 käft. (Nr 22.) 1

Banko
fullmäktiges
framställning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

juni 1906 ägde rum samma år, g av till resultat, att en kapitalbrist då

förefanns å kronor 77,200, motsvarande en brist i det av Riksdagen

beviljade årliga anslaget av cirka kronor 2,700. Visserligen höjdes

därefter anslaget från kronor 4,550 till kronor 6,000 eller med

kronor 1,450, men i allt fall torde, även om eu räntefot av 4 procent

legat till grund för beräkningen, bristen i det årliga bidraget härmed

ej kunnat utjämnas.

Med fästat avseende härå, tillkomsten sedan år 1906, av 32 nya

delägare samt de ytterligare anspråk på kassan, som nu framställas,

hava fullmäktige ansett det vara angeläget att, innan dessa anspråk

underställas utskottets prövning, låta anställa en ny undersökning rörande

kassans likviditet, och hava fullmäktige uppdragit verkställandet

härav åt byrådirektören i riksförsäkringsanstalten K. Dickman.

Till fullgörande härav har Dickman avlämnat bilagda redogörelse.

Beräkningarna äro uppgjorda för den sista december 1912 på

grund av allmänna änke- och pupillkassans dödlighetstabeller och en

räntefot av 3 V2 procent.

Enligt denna räntefot förefinnes i kassans nu åliggande pensionsförbindelser

en kapitalbrist av kronor 249,000, motsvarande en brist i

det årliga bidraget av cirka kronor 8,700, och i dess blivande förbindelser,

i händelse föreliggande förslag bifalles, en kapitalbrist av

kronor 363,000, motsvarande en brist i det årliga bidraget av cirka

kronor 12,700.

Efter en räntefot av 4 procent reduceras kapitalbristen i förra

fallet till cirka kronor 134,000 och bristen i det årliga bidraget till

kronor 5,360 och i senare fallet till respektive kronor 228,000 och

kronor 9,120.

Resultatet av den gjorda undersökningen ådagalägger sålunda,

att kassan icke, utan att dess ställning ytterligare försvagas, kan påläggas

nya förpliktelser med mindre än att dess kapital förstärkes eller

det årliga bidraget ökas.

Med hänsyn till det sätt, varpå kassans tillgångar äro placerade

och framdeles antagas kunna placeras, torde en beräkning med 4 procent

räntefot vara betryggande. För att täcka den nuvarande bristen

och kunna möta ytterligare krav på kassan genom tillkomsten av nya

delägare erfordras alltså cirka 8,000 kronor samt för den ifrågavarande

ändringen i bestämmelserna för verkställande styrelseledamöter ytterligare

4,000 kronor.

Kassans ställning den sista december 1912 framgår av nedanstående

tablå:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

3

Vinst- och förlusträkning.

Debet:

An pensionsräkning .............................................................. kronor 10,420: 2 5

» omkostnadsräkning ......................................................... » 976: 6 8

» kapitalberäkningen gottgöres för skillnaden mellan

ovan och motstående...................................................... » 23,159: 92

Summa kronor 34,556: 8 5

Per riksbankens anslag

» intresseräkning ......

» delägareavgifter......

)> vakansbesparing......

Kredit:

...................................... kronor 6,000: —

....................................... » 16,613: 71

....................................... » 11,776: 48

....................................... » 166: 6 6

Summa kronor 34,556: 8 5

Utgående balansräkning.

Debet:

An räkning med riksbanken............................................ kronor 146:2 7

» innestående å depositionsräkning .......................... » 52,600: —

)) räntebärande obligationer ........................................ » 369,510: —

Summa kronor 422,256: 2 7

Kredit:

Per kapitalräkning.............................................................. kronor 422,256: 2 7

Summa kronor 422,256: 2 7

Till stöd för sin framställning hava sökandena i huvudsak framhållit,

att arbete och ansvar såsom verkställande styrelseledamot är i

många avseenden jämförligt med de åligganden och det ansvar, som

tillhöra tjänstemän i tredje och fjärde graderna vid huvudkontoret;

att denna likställighet i arbete och ansvar lett till en formell likställighet

i avlöning och delvis pensionsförhållanden;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

att uppdraget att vara verkställande styrelseledamot medför utåt

stora förpliktelser och uppoffringar i ekonomiskt avseende;

samt att på grund härav och de uppdrivna levnadskostnaderna en

verkställande styrelseledamot mötes av stora svårigheter att kunna förbättra

sina ekonomiska villkor och familjens framtidsutsikter.

Vidare har framhållits, hurusom enligt 78 § mom. 2 i bankoreglementet

verkställande styrelseledamot, som tillika är tjänsteman i riksbanken,

är berättigad att vid 65 levnadsår och 35 tjänsteår i pension

åtnjuta sin lön såsom sådan ledamot oavkortad, och hurusom genom

tillägg sistlidet år till § 80 i samma reglemente fullmäktige äga, om de

finna så erforderligt, att tidigare än i § 78 angives, på pensionsstat

överflytta verkställande styrelseledamot och beräkna pensionsbeloppet

efter den lön, som för verkställande styrelseledamot är bestämd, såvida

han under minst 10 år tjänstgjort som sådan.

Mot de skäl, som sålunda framhållits, hava fullmäktige ej något

att erinra.

På grund härav och då det väl får antagas, att förordnande att

vara verkställande styrelseledamot endast i mera sällsynta fall återkallas,

synes det fullmäktige vara med billighet förenligt, att verkställande

styrelseledamöter, som tillika äro tjänstemän i riksbanken, beredas delägarrätt

i änke- och pupillkassan, på grund av den lön, som tillkommer

dem i sådan egenskap, och att samma förmån jämväl inrymmes åt riksbankstjänsteman,

som nu innehar dylik befattning under villkor, att till

kassan erlägges ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan å ena

sidan vad som skolat av honom erläggas till kassan, ifall han under

den tid han tjänstgjort såsom verkställande styrelseledamot varit såsom

sådan delaktig i kassan, samt å andra sidan vad han för samma tid

erlagt.

Sammanlagda beloppet av dylika retroaktiva avgifter belöper sig

till omkring 5,000 kronor.

I enlighet med vad här anförts hemställa fullmäktige, att bankoutskottet

måtte förordna, att §§ 1 och 4 av stadgarna för änke- och

pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk skola

erhålla följande ändrade lydelse ävensom att efter stadgarna intages ett

övergångsstadgande av nedanstående lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

5

§ I
Delaktighet

i änkekassan — — — — i kassan erfordras.

Tjänsteman på ordinarie stat vid huvudkontoret, som utses och

förordnas till verkställande styrelseledamot, är jämväl berättigad till

delaktighet i kassan, såvida anmälan om överflyttning från bankostatens

änke- och pupillkassa sker hos fullmäktige i riksbanken inom månaden

näst efter förordnandet.

§ 4.

Pensionerna utgå med nedan angivna undantag efter beräkning

av den lön, som delägare å bankens stat uppbär, till belopp, motsvarande

24 procent av densamma.

Pensionsrätt för verkställande styrelseledamot beräknas efter den

lön, han i sådan egenskap enligt stat uppbär.

De årliga pensionerna utgöra efter delägare:

med 500 kronors lön ............................................................... kronor 144:

och med lön däröver intill 1,000 kronor ........................... » 240: .

Pensionsrätt för tjänstepersonalen vid Tumba pappersbruk, vilkens

avlöning till en del består av naturaförmåner, bestämmes i § 5 bär nedan.

Delägare, som förflyttas till annan, av rätt till pension----

kan vinna ytterligare ökad delägarrätt.

(jyergångsstadgande.

Tjänsteman på ordinarie stat i riksbanken, som redan innehar befattning

såsom verkställande styrelseledamot, är berättigad att i denna

sin egenskap tillgodonjuta delaktighet i kassan mot det att han senast

före utgången av år 1913 till kassan inbetalar ett belopp, motsvarande

skillnaden mellan a ena sidan, vad som skolat av honom erläggas till

kassan, ifall han under den tid, han tjänstgjort såsom verkställande styrelseledamot,

varit såsom sådan delaktig i kassan, samt å andra sidan

vad han för samma tid erlagt.

Vidare och under hänvisning till den utredning, som, efter vad

ovan angivits, verkställts av byrådirektören Dickman, hemställa fullmäk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Historik.

6 Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

tige, att riksbankens årsbidrag till kassan, vilket nu utgår med 6,000

kronor, måtte höjas till 18,000 kronor, därest fullmäktiges hemställan

bifalles om delaktighet i kassan för verkställande styrelseledamöter i

denna egenskap, och till 14,000 kronor, därest den nu gjorda framställningen

om delaktighet i kassan ej skulle bifallas.»

För riksbankens tjänstemän och betjänte finnas två pensionskassor,

nämligen bankostatens änke- och pupillkassa, för tjänstemän och betjänte

vid huvudkontoret samt änke- och pupillkassan vid riksbankens

avdelningskontor och pappersbruk, för tjänstemän och betjänte vid

nämnda kontor ävensom för vissa befattningshavare vid Tumba bruk.

Angående dessa kassors bildande och utveckling har bankoutskottet

vid 1877 års riksdag uti sitt memorial nr 8 i fråga om anslag till sistnämnda

kassa lämnat närmare redogörelse. Då nu höjt anslag till

samma kassa ifrågasättes, anser sig utskottet från denna redogörelse

böra erinra om följande:

För beredande av understöd åt nödställda änkor och minderåriga

barn efter tjänstemän och betjänte vid det forna bankodiskontverket

bemyndigades fullmäktige i riksbanken av rikets år 1823 församlade

ständer att av angivna medel tills vidare och intill dess någon lämpligare

utväg kunde vid eu kommande riksdag bliva rikets ständer förelagd, åt

sådana änkor och barn provisionelit anordna gratifikationer, vilka borde

vid påföljande riksdag till rikets ständers prövning och stadfästelse anmälas.

Denna välvilja utsträcktes vid 1828—1830 årens riksdag till

änkor och halm efter tjänstemän och betjänte vid dåvarande lånekontoren

i Göteborg, Malmö och Visby samt vid 1847—1848 årens riksdag

till tjänstepersonalens vid Tumba bruk änkor och barn, varförutom vid

sistnämnda riksdag rikets ständer, jämte förklarande, att de vid en kommande

riksdag ville tillse, huruvida eu särskild pensionsanstalt för änkor

och barn efter omförmälda tjänstemän och betjänte kunde till vägabringas,

ålade fullmäktige att emellertid, till beredande av fond för en dylik

pensionsinrättning, låta på lämpligaste sätt förränta icke allenast de

odisponerade behållningar, som redan funnos och intill näst följande

riksdag å fullmäktiges dispositionsräkning uppkomma, utan även de

lönebesparingar, som kunde uppstå för vakanta tjänster vid dessa Riksdagens

verk och inrättningar.

På hemställan av bankoutskottet vid 1850—1851 årens riksdag

beslöto rikets ständer, dels att den på berörda sätt vid 1852 års ingång

samlade fond av 20,000 rdr banko skulle överlämnas till en särskild

pensionsanstalt för änkor och barn efter tjänstemän och betjänte vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets utlåtande Nr 22.

7

bankodiskonten, lånekontoren och Tumba bruk, dels ock att den nya

pensionsinrättningen skulle vid varje års slut från och med år 1852 och

tills vidare samt intill dess densamma vunnit full stadga och säkerhet

från riksbanken erhålla till andra ändamål icke avsedda besparingar å

bankofullmäktiges dispositionsräkning till belopp av högst 600 rdr banko

årligen, varemot några gratifikationer från nämnda räkning icke vidare

finge av riksbankens medel till änkor och barn efter dessa tjänstemän

utdelas, hör den sålunda tillkomna pensionsinrättningen fastställde därefter

utskottet reglemente.

Omförmälda bidrag till pensionsinrättningen utbetalades i 11 år eller

till och med år 1862. Vid sistnämnda års riksdag anmälde fullmäktige

bos bankoutskottet, att, enär anstaltens kapital dåmera vuxit till nära

58,000 kronor, vars ränteavkomst vore fullt tillräcklig för bestridande

av de från anstalten utgående pensioner, så att genom överskottet av

nämnda avkomst, genom delägares årsavgifter och genom vakansbesparing

tillökning i kapitalet årligen borde uppkomma, det årliga anslaget

kunde upphöra, i följd varav detsamma icke vidare till kassan utgick.

__ Vid 1871 års utgång visa sig emellertid kassans inkomster icke

förslå till bestridande av pensionsavgifterna, och ehuru under följande

år extra avgift pålades kassans delägare och under år 1873 en gåva av

400 rdr rmt kom kassan till del, befanns vid revision av kassans räkenskaper

sistnämnda år förhållandet mellan kassans inkomster och utgifter

ej hava blivit bättre, än att för år 1874 en brist av 567 kronor 50 öre

vore att motse, såframt pensionsbeloppen under året bleve oförändrade.

I anledning av dessa förhållanden och då de förutsättningar, vilka,

etter vad förut omförmälts, år 1862 föranledde indragande av det kassan

beviljade anslag av 900 rdr, icke vunnit bekräftelse, samt vid sådant

förhållande den år 1851 givna utfästelsen om årligt understöd, intill dess

kassan vunnit full stadga och säkerhet, väl finge anses ännu icke vara

fullgjord, hemställde fullmäktige hos bankoutskottet vid 1874 års riksdag,

^ det utskottet måtte hos Riksdagen föreslå, att till diskontverkens

och Tumba bruks änke- och pupillkassa finge från och med år 1874

samt till dess kassan vunnit full stadga och säkerhet av riksbankens

medel utbetalas ett årligt belopp av 900 kronor.

_ Vid föredragning av detta ärende fann utskottet väl de av fullmäktige

anförda förhållanden tala för att något understöd åt kassan beleddes,

men då utskottet föreställde sig, att förändrade anordningar

borde kunna åstadkommas i den riktning, att för samtliga de under riksbanken

hörande tjänstemän likartade villkor i avseende på såväl löneförmåner

som pensionering bleve åvägabragta och det syntes förmånligt,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankout skottets utlåtande Nr 22.

om i sammanhang därmed även anstalterna för understöd åt tjänstemännens

familjer bleve likformigt ordnade och de för ändamålet inrättade

särskilda kassorna om möjligt sammanslagna till en kassa, fann

utskottet sig för det dåvarande icke böra gorå någon. framställning till

Riksdagen i ämnet, utan anmodade fullmäktige att i detta ärende till

1875 års Riksdags bankoutskott avgiva utlåtande.

Sedan med anledning härav en på vetenskapliga grunder fotad utredning

av pensionskassornas ställning och de villkor, under vilka nya

delägare i bankostatens kassa skulle kunna emottagas, blivit verkställd

samt delägarne i sistnämnda kassa förklarat sig villiga att på vissa uppgivna

villkor bereda delaktighet i denna kassa åt tjänstemän och betjänte

vid avdelningskontoren och pappersbruket, hemställde fullmäktige hos

bankoutskottet vid 1876 års riksdag, att utskottet ville hos Riksdagen

göra framställning därom, att, för beredande av delägarerätt i nämnda

kassa åt ifrågavarande tjänstemän och betjänte, utgörande ett antal av

29, med pensioner motsvarande dem som i samma kassa utginge samt

med de såväl åligganden som förmåner, kassans reglemente bestämde,

måtte utöver de 200 kronor, vilka alltjämt av riksbankens medel till

denna kassa utgått, av Riksdagen anslås ett årligt belopp av 3,400

kronor.

Då vid prövning härav och i sammanhang därmed iramlagda förslag

till ändrade reglementsbestämmelser utskottet i det för bankostatens

kassa gällande reglemente fann införd bestämmelse därom, att pensionerna

finge av delägarne själva ökas, när de funne kassans ställning

sådant medgiva, men utskottet fann tryggheten och säkerheten för

kassans bestånd efter den ifrågasatta sammanslagningen. erfordra tillförlitlig

kontroll till förekommande av förhastade beslut i omförmälda

hänseende, hemställde utskottet genom fullmäktige till delägarne i bankostatens

kassa, huruvida de ville underkasta sig förändring av kassans

reglemente i det syfte, att alla frågor rörande saväl höjning som minsk

ning i pensionsbeloppen för pensionstagare skulle underställas bankofullmäktiges

prövning och godkännande. Då delägarne icke funnos

benägna härtill, lämnade utskottet fullmäktige i uppdrag att vid paföl

jande riksdag inkomma med dels utredning, på vilka villkor bankostatens

kassa innehade de till densamma hittills anvisade fonder samt

de bidrag, som kassan av Riksdagen åtnjöte, dels ock förslag, på vad

sätt diskontverkens och Tumba bruks änkekassa skulle kunna sättas i

stånd att såsom delägare emottaga alla avdelningskontorens tjänstemän

och betjänte och att åt såväl deras som tjänstepersonalens vid pappers
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

9

bruket änkor och barn bereda enahanda pensionsbelopp, som erhölles i

bankostatens kassa.

Av den utredning, som därefter framlades för bankoutskottet vid

1877 års riksdag, framgick, att bankostatens änke- och pupillkassa,

som inrättades år 1748 för tjänstepersonalen inom det då varande bankoverket

eller riksbankens nuvarande huvudkontor, bildats dels av de

medel, vilka alltsedan 1689 under namn av cantonal- och avancementspengar

utbetalats av tjänstemän och betjänte vid riksbanken, dels av

de lönebesparingar, vilka i följd av genom dödsfall eller befordringar

ledigblivna tjänster inom bankoverket kunde under den månad, då tjänst

åter tillsattes, uppstå, sedan kostnaden för tjänstens bestridande blivit

av kassan gottgjord, dels av delägarnes pensionsavgifter, dels ock av

de medel, vilka blivit kassan vid dess stiftande eller sedermera tillerkända.

Dessa sistnämnda medel utgöras av

l:o) från riksbanken outtagna s. k. auktionsöverskottsmedel till

belopp av 8,461 daler 20 öre silvermynt eller 2,115 kronor 41 öre,

vilka vid kassans bildande tilldelades densamma för att uppbringa dess

kapitalfond till 20,000 daler silvermynt;

2:6) på åtskilliga räkningar i banken innestående behållningar

ävensom sådana över 50 år gamla fordringsposter, som bestodo av outtagna

auktionsöverskott på de före år 1830 försålda guld- och silverpanter

eller utgjorde behållningar på räkningarna i förra växelbanken

eller den då varande depositionsavdelningen, Öm vilkas utbekommande

vederbörande ägare icke inom viss föreskriven tid anmälde sig; varande

dessa medel, vilka sålunda, likasom här ovan förut omförmälda outtagna

auktionsöverskottsmedel, tillhört enskilda personer, som ägt att utfordra

dem från banken, men försummat att göra sin rätt därtill gällande,

kassan tillerkända genom kungl. kungörelsen den 6 augusti 1841, och

hava de kassan härigenom tillflutna medel beräknats uppgå till 29,080

kronor 48 öre; samt

3:o) av riksbankens egna medel till kassan anslagna 800 daler

silvermynt eller 200 kronor årligen, vilka allt ifrån kassans stiftelse

kommit henne till godo.

Efter det bankoutskottet vid 1877 års riksdag tagit del av berörda

utredning samt av fullmäktige avgivits utlåtande i fråga om diskontverkens

samt Tumba bruks änke- och pupillkassas sättande i sådant

skick, att den skulle kunna åt samtliga avdelningskontorens och pappersbrukets

tjänstemän bereda enahanda pensioner, som i bankostatens kassa

erhölles, meddelade utskottet till Riksdagen, att utskottet delade den av

föregående Riksdagars bankoutskott omförmälda åsikt om önskvärdheten

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 sand. 18 käft. (Nr 22.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskuttets utlåtande Nr 22.

därav, att grunderna för pensioneringen bleve enahanda för riksbankens

samtliga tjänstemän och betjänte och för sådant ändamål lämpligast varit,

om tjänstepersonalen vid avdelningskontoren och pappersbruket kunnat

förvärva delägarerätt i bankostatens kassa, som befunne sig i god ställning

och förmåga att åt sina delägares änkor och barn bereda skäligen goda

pensioner. Då emellertid de av utskottet vidtagna försök till överenskommelse

om gemensam pensionsreglering strandat huvudsakligen emot

delägarnes i sistnämnda kassa obenägenhet att underkasta sig den kontroll

i avseende å pensioneringen, varförutan utskottet icke ansett sig kunna

eller böra föreslå Riksdagen att till den gemensamma änkekassan anslå

för det avsedda ändamålet erforderliga medel, fann utskottet icke någon

annan utväg än att så ordna diskontverkens och Tumba bruks änkeoch

pupillkassa, att pensionsbeloppen i denna kassa gjordes lika stora

med dem, som för tjänster med motsvarande löner funnes i bankostatens

kassa bestämda.

För detta ändamål och på grund av verkställda beräkningar beslöt

1877 års Riksdag, att änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor

och pappersbruk skulle äga att av riksbankens medel erhålla ett

årligt anslag av 4,550 kronor, varefter bankoutskottet, enligt Riksdagens

uppdrag, fastställde stadgar för kassan, upprättade på de av fullmäktige

i riksbanken angivna grunder. Härigenom blevo delägarne i den nya

kassan med avseende på pensionsrätt och pensionsavgifter i huvudsak

likställda med delägarne i bankostatens kassa.

Vid riksdagen år 1898 blev frågan om de båda kassornas sammanslagning

å nyo upptagen, i det att bankoutskottet anmodade fullmäktige

att låta verkställa undersökning av kassornas ställning och förmåga att

uppfylla sina förbindelser samt att utreda på vilka villkor en dylik

sammanslagning av kassorna kunde äga rum.

Den sålunda begärda undersökningen verkställdes under december

månad 1898 och gav till resultat, att, vid jämförelse mellan kapitalvärdena

å de båda kassornas aktiva och passiva, bankostatens kassas

ställning utvisade ett kapitalöverskott av omkring 103,000 kronor samt att

den andra kassans aktiva och passiva ungefär jämnt balanserade varandra.

Anmodade att avgiva yttrande angående den föreslagna sammanslagningen,

förklarade delägarne i bankostatens kassa vid sammanträde

under februari månad 1899, att de ej kunde för det dåvarande medgiva

sådan sammanslagning, samt åberopade såsom skäl härför, att kassan

enligt berörda utredning ägde god förmåga att fullgöra alla densamma

åliggande förbindelser, men att svårligen kunde bedömas, vad i framtiden

erfordrades till pensionerande av änkor och barn till tjänstemän och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bankoutskottets utlåtande jVr 22.

betjente vid . riksbankens allt talrikare avdelningskontor, varför en

sammanslagning av de båda kassorna syntes kunna bliva för bankostatens

änkekassa förlustbringande.

Fullmäktige meddelade detta till 1899 års bankoutskott under tillkännagivande

tillika, att, då beslutanderätten i avseende å bankostatens

kassa syntes ensamt tillhöra dess delägare, fullmäktige ej framlagt något

förslag^ i avseende å villkoren för den ifrågasatta sammanslagningen.

_ Utskottet vidhöll emellertid uppfattningen, att det ur synpunkten

av riksbankens intresse vore av synnerlig vikt, att en uppgörelse om

kassornas sammanslagning kunde komma till stånd; och enär, såvitt

handlingarna utvisade, delägarne i bankostatens kassa icke principiellt,

utan allenast av ekonomiska betänkligheter ställt sig för det dåvarande

avvisande i förhållande till den hos dem gjorda framställningen i ämnet,

vid vilken ej varit fogat något förslag till sammanslagningens genomförande,

fann utskottet frågan böra å nyo upptagas till behandling samt

anmodade fullmäktige att söka uppgöra förslag till kassornas sammanslagning,

sa inrättat, att delägarnes i bankostatens änke- och pupillkassa

fördel och rätt behörigen tillgodosåges.

Med anledning härav anförde fullmäktige i skrivelse till bankoutskottet

vid 1900 års riksdag, att de genom delegerade behandlat frågan

tillsammans med delegerade bland styrelsen för bankostatens kassa samt

låtit genom professor And. Lindstedt verkställa en vetenskaplig utredning

beträffande beloppet av det årliga tillskott, som skulle erfordras,

därest de båda kassorna skulle förenas till eu enda kassa med enahanda

förmåga att motsvara sina förbindelser, som bankostatens änkekassa visat

sig äga. Med anledning av denna utredning hade styrelsen för bankostatens

kassa förklarat sig villig tillstyrka kassans delägare att i densamma

upptaga avdelningskontorens änkekassa mot ett årligt bidrag av

7,550 kronor utöver det belopp av 4,550 kronor, som till den sistnämnda

utginge, eller tillsammans 12,100 kronor årligen, dock att detta anslagberäknades

på grund av medelmarkegångspriset å spannmål, varjämte

kostnaden för de i landsorten boende delägarnes deltagande i revision

av kassan, som skulle i Stockholm förrättas, borde av riksbanken bekostas.

I sistnämnda skrivelse tillkännagåvo emellertid fullmäktige, att, för

avhjälpande av en av de väsentligaste olägenheterna av två änke- och

pupillkassa-^ för riksbankens tjänstemän och betjänte, bankostatens änkekassa,

på framställning av fullmäktige, förklarat sig villig träffa sådan

överenskommelse, att, när delägare i någondera kassan från denna överflyttades

till den andra, den förra kassan skulle, så långt av delägare

inbetalda avgifter därtill försloge, till den andra kassan i delägarens

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

BankoutsJcottets utlåtande Nr 22.

ställe betala på honom belöpande inträdesavgift, dock att, därest den

nya delägarerätten vore större än den, han förlorade, delägaren skulle

för den överskjutande delen själv erlägga därför belöpande avgifter.

Med anledning härav och då det årliga tillskott från riksbankens sida,

som av styrelsen för bankostatens kassa begärts för den ifrågasatta

sammanslagningen, vore så betydligt, att fördelarna av en sådan ej

syntes motsvara kostnaderna, funno sig fullmäktige, då ingen anledning

ej heller förefanns, att delägarne i denna kassa skulle finnas villiga att

nedsätta de av dess styrelse framställda anspråken, ej böra fördröja

frågan genom inhämtande av deras yttrande, utan överlämnade frågan

till utskottets prövning och särskilda bedömande, huruvida frågan om

sammanslagningen borde tills vidare förfalla, därest mellan principalerna

för de båda kassorna träffades överenskommelse i ovanberörda hänseende.

Utskottet återremitterade ärendet med anmodan till fullmäktige att

avgiva yttrande angående det för sammanslagningen begärda ökade

anslaget ävensom från styrelsen för bankostatens änkekassa inhämta

yttrande, huruvida den ej vore villig att eftergiva det uppställda villkoret

angående det ifrågasatta bidragets beräknande efter markegångspris.

När därefter delägarne i bankostatens änkekassa blevo i frågan

hörda, förklarade sig dessa, med vidhållande av sin föregående år uttalade

åsikt, fortfarande ej vilja ingå på en förening av de ifrågavarande

kassorna. Enligt de vid sammanträden med delägarne för frågans

behandling förda protokoll hade dock kassans styrelse töreslagit, att

kassan skulle förklara sig villig att för ifrågasatta nya förpliktelser i

stället för begärda årliga anslag, som skulle beräknas efter markegångspris,

en gång för alla mottaga ett i penningar bestämt belopp, vilken

ersättning, efter en räntesats av 4 V2 procent, skulle utgöra 268,888 kronor

89 öre. En stor minoritet bland kassans delägare anslöt sig till detta

förslag och uttalades i särskild reservation mot det fattade beslutet, att,

då bankoutskottet uttryckligen angivit, att det ifrågasatte endast sådant

förslag till de båda kassornas sammanslagning, att därvid bankostatens

änkekassas fördel och rätt behörigen tillgodosåges, samt uppenbart vore,

att förslag till kassornas sammanslagning kunde uppgöras på sådant

sätt, att bankostatens kassas rätt ej i någon mån träddes för när, delägarne

ej bort avvisa utskottets framställning, utan att det ålegat dem

att avgiva sådant förslag, som utskottet begärt.

Efter det fullmäktige för utskottet anmält vad sålunda i frågan

förekommit, fann utskottet frågan om de båda kassornas sammanslagning

ej föranleda till någon utskottets vidare åtgärd.

Däremot bemyndigades fullmäktige att för avdelningskontorens

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

13

änkekassa ingå på ovan omförmälda avtal angående inbetalande av

inträdesavgift för sådan delägare, som överginge från den ena kassan

till den andra.

o

År 1907 höjdes på framställning av fullmäktige det till kassan

utgående bidraget, 4,550 kronor, med 1,450 kronor till sitt nuvarande

belopp 6,000 kronor.

Förevarande framställning avser höjning av riksbankens årsbidrag

till kassan med dels 8,000 kronor, därav 5,360 kronor för att täcka den

nuvarande bristen och återstoden för att sätta kassan i stånd att möta

ytterligare krav genom tillkomsten av nya delägare, dels ock ytterligare

4,000 kronor, därest delaktighet i kassan, på sätt föreslagits, skall medgivas

verkställande styrelseledamöter i denna deras egenskap.

I likhet med fullmäktige anser utskottet det vara med billighet

förenligt, att verkställande styrelseledamot, som tillika är tjänsteman i

riksbanken, beredes delägarrätt i kassan på grund av den lön, som

tillkommer honom i sådan egenskap, och då utskottet även i övrigt

finner ifrågavarande framställning välgrundad, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må höja riksbankens årsbidrag

till änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor

och pappersbruk, nu 6,000 kronor, med 12,000

kronor till 18,000 kronor.

Stockholm den 14 mars 1913.

På bankoutskottets vägnar:

O

I. von STAPELMOHR.

Vid detta ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:

Av Första kammaren: herrar von Stapelmohr, Neiglick, Bedenstierna, Gustafsson,

Schödén, Almer, Boos och Gelotte samt

av Andra kammaren: herrar Wijk, Söde) berg, Olsson i Blädinge, Kristensson,

Leander, Carlson, Bagberg och Erlansson.

Utskottet.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 18 höft. (Nr 22.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.