Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående tryckning av konstitutionsutskottets protokoll.

1913-04-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1913:28, Utlåtande, i anledning av väckt motion angående tryckning av konstitutionsutskottets protokoll.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 28.

1

tfr 28.

Ankom till Riksdagens kansli den 3 april 1913 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående tryckning av

konstitutionsutskottets protokoll.

I en inom Första kammaren väckt motion, nr 31, vilken för förberedande

behandling överlämnats till bankoutskottet, har herr B. Kjellén,

med instämmande av hr S. Clason, hemställt, »att Riksdagen måtte uppdraga

åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter verkställd utredning

genom lämplig person, på riksgäldskontorets bekostnad låta ombesörja

tryckning av konstitutionsutskottets protokoll i den mån sådant är med

gällande tryckfrihetsförordnings föreskrifter förenligt.»

Till stöd för motionen har anförts följande:

»Sverige har såsom bekant en utveckling i konstitutionellt hän- Motionen.

seende och ett konstitutionellt material att uppvisa, vartill väl intet

annat land i världen kan förete något fullt motsvarande; men största

delen av detta material är otryckt och därigenom även i väsentlig mån

otillgängligt samt dessutom i vetenskapligt hänseende obearbetat, ehuru

såväl den fortsatta utvecklingen i konstitutionellt hänseende som statsvetenskapen

skulle ofantligt främias därigenom att detta material både

gjordes mera tillgängligt för forskningen och bearbetades.

Detta material har nämligen redan allt för länge varit mindre tillgängligt

och begagnat, än som för fosterlandet varit nyttigt och värdigt,

vadan det icke är för bittida, om man nu genom ökade ansträngningar

sökte att fruktbargöra de i arkivens gömmor befintliga konstitutionella

skatterna.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 23 käft. (Nr 28).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 28.

Den berömvärda början, som redan 1873 ägde rum och föranlett

utgivandet av ''svenska riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra

till statsförfattningens historia under tidevarvet 1521 —1718’, — — är

nämligen långt ifrån tillräcklig, vartill kommer att densamma blott avser

Sveriges konstitutionella utvecklings tidigare skeden men icke den tid

och de lagar, som tillhöra vårt nuvarande statsskick, vars möjligast noggranna

kännedom ju särskilt påkallas av våra dagars arbete på det

konstitutionella området.

Utgivning i tryck av det nämnda materialet är emellertid av behovet

påkallat icke blott för att göra detsamma lättare tillgängligt ''för

forskningen’ utan även för att säkrare bevara detsamma åt eftervärlden,

än om det blott i unica exemplar finnes tillgängligt i Riksdagens

arkiv, där en eldsvåda lätt kunde förstöra detsamma, — — — —’

Dessa ord och omdömen, vilkas riktighet varje sakkunnig och förståndig

man alltjämt måste bestyrka, läsas i statsutskottets mem. nr

68, sid. 6 och följ. vid 1900 års riksdag. Det gällde då frågan om

tryckning av konstitutionsutskottets memorial m. m. vid 1810, 1812

och 1815 års urtima riksdagar. Frågan, väckt vid 1899 års riksdag,

hade av fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats åt förslagsställaren,

doktor A. Y. Ljungman, till närmare utredning; och det är i denna utredning

som uttalandet återfinnes. Riksdagen behjärtade också saken,

så till vida som den enhälligt beslöt att »uppdraga åt fullmäktige i

riksgäldskontoret att låta genom lämplig person på riksgäldskontorets

bekostnad ombesörja tryckning» av ifrågavarande handlingar.

Redan 1873 hade ett liknande beslut i liknande former och ordning

fattats. Den gången var det frågan om det första konstitutionsutskottets

(vid 1809—10 års riksdag) handlingar; saken väcktes på tal

i statsutskottet självt 1872, i sammanhang med en motion om tryckning

av 1809—10 års bondestånds protokoller; en utredning verkställdes, och

beslutet fattades så vid nästa riksdag.

Sedan dessa beslut 1873 och 1900 kommit till verkställighet 1874

och 1902, äger vårt riksdagstryck numera en sammanhängande följd av

konstitutionsutskottets »memorialer och övriga expeditioner» (de första

riksdagarna), »betänkanden och förklaringar» (1817—18), »memorialer,

utlåtanden och betänkanden» (från 1828—30) eller, som det numera

heter, »utlåtanden och memorial»; från och med 1817—18 års riksdag

bildande tredje samlingen i bihanget till riksdagsprotokollen (ända till

1912, då de förlädes till femte samlingen).

G-år man nu till utskottets eget arkiv, skall man emellertid finna,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Rankoutskottets utlåtande Nr 28.

3

att det innehåller åtskilligt utöver dessa mer eller mindre nakna utslag.

För statsskickets fyra första riksdagar har arkivet endast ett band

»Handlingar» (»Handlingar och protokoller 1817—18»); för de tre följande

(1823, 1828—30, 1834—35) finnas två band, ett för »Inkomne handlingar»,

och ett annat för »Protocoller och registratur», vilket senare

1834—35 svällt ut till väldig bredd (27 cm. i ryggen); 1840—41 års

riksdag betecknar kulmen, med icke mindre än fem hand, varav 2 för

»Inkomne handlingar», 2 (18--j-21 cm. i ryggen) för »Protocoller* och 1

för »Registratur»; 1844—45 års arkivmaterial är 4 band, i det att protokollen

sammandragits till ett; slutligen vid 1847—48 års riksdag är

en ren tredelning genomförd, i ett band Inkomna handlingar, ett band

Protocoller och ett Registratur. Denna tredelning bevaras sedan orubbad

ända till 1894, från vilket år (på lektor Elowsons förslag) ett fjärde

band upplagts åt utskottets Särskilda protokoll över granskningen av

statsrådsprotokollen.

Jämför man nu med riksdagshandlingarnas bihang tredje samlingen,

så finner man, att av dessa Henne band endast ett regelbundet

lämnas åt trycket, nämligen Registraturets (från 1891 ''Utlåtanden och

Registratur’). Konstitutionsutskottets »memorial och utlåtanden» i riksdagstrycket

motsvarar för varje riksdag tredje bandet allena i dess arkiv.

Vid närmare undersökning visar sig yttermera, att stora delar av arkivets

första band »Inkomne ‘handlingar» finnas publicerade på andra ställen

i riksdagstrycket; hit höra nämligen kungl. propositioner och motioner

i grundlagsfrågor, protokollsutdrag från stånd och kamrar m. in.

Alldeles oberört av all publikation är däremot tills dato band två, utskottets

protokoll. De slumra alltjämt — i ett enda exemplar, för

forskaren svårtillgängliga, utsatta för möjligheten att av eld alldeles förgöras

— i utskottets arkiv.

Det vill synas som om detta vore ett alltför dyrbart material, för

att ett sådant förhållande längre bör fortfara. Man må besinna, att det

här är frågan om en av de allra viktigaste källor till studiet av vår

författningsutveckling under gällande författnings tid, liksom till studiet

av vårt konstitutionella ansvar under samma tid. Detta innehåll ställer

konstitutionsutskottets arbete på en rangplats framför även de andra utskottens,

så betydelsefulla än deras områden vart för sig äro. Kravet på

publikation måste därför framstå tidigare och starkare i fråga om konstitutionsutskottets

originalhandlingar än i fråga om andra jämförliga akter.

Det följer av ovanstående utredning, att publikationen närmast

bör avse andra bandet i utskottets arkiv, eller de egentliga protokollen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 28.

Här finnas nämligen — förutom alla upplysningar om utskottets inre

organisation och verksamhetsformer m. m. — premisserna eller själva

förarbetet till de resultat, som sedan komma till synes i form av memorial

eller utlåtande i den vid varje riksdag tryckta samlingen. Utgivaren bör

dock icke alldeles förbigå även arkivets första band, de inkomna handlingarna;

ty där anträffas — jämte redan tryckta eller mindre betydande

aktstycken, såsom de nakna förteckningarna på statsrådsprotokoll —- även sådana intressanta papper som motionärers direkt till utskottet

ställda skrivelser, tilläventyrs ock inom utskottet självt väckta motioner;

ett material, som lämpar sig väl till bilagor i en publikation av själva

protokollen.

Den grundlagsstiftande Riksdagens konstitutionsutskott synes ha

fått sina akter fullständigt utgivna i 1874 års publikation. Här torde

således intet vara att tillägga; utskottsarbetet började också (12 maj 1809)

med ett beslut att inga diskussionsprotokoll skulle föras. Den Ljungmanska

upplagan av 1810, 1812 och 1815 års akter innehåller däremot

för varje riksdag endast det konstituerande mötets protokoll, och även

detta ofullständigt. Då protokollen för dessa riksdagar finnas i följd i

arkivet, bör alltså den här till tryckning föreslagna upplagan börja med

1810 års urtima riksdag.

Publikationens gräns framemot vår egen tid bestämmes redan av

gällande tryckfrihetsförordnings § 2, mom. 4, för så vitt konstitutionsutskottets

protokoll »rörande statsrådet» här uppräknas bland de handlingar som icke

utan vidare kunna »före 50 år efter protokollets eller handlingens datum

till tryckning fordras»; såsom nämnt äro dessa protokoll före 1894

sammanblandade med utskottets övriga protokoll. Denna gräns sammanfaller

för närvarande, egendomligt nog, med en annan i själva protokollföringen.

När man ser handlingarna i arkivet, faller det genast i ögonen,

att bandet med protokollen, som ännu 1859—60 är skäligen digert, från

och med 1862—63 blivit betydligt magrare i ryggen. För så vitt en

flyktig granskning gett mig vid handen, beror detta därpå att referaten

över de vid sammankomsterna förda diskussionerna väsentligen torkat

inne. I begynnelsen (frånsett 1809—10 års möte) fördes rena och utförliga

diskussionsprotokoll, med angivande av både talare och argumenter;

längre fram bokfördes åtminstone de olika sidornas skäl och

motskäl med stor fullständighet; men från och med 1862 synes sekreteraren

i detta hänseende tagit sin uppgift vida lättare, sparande sitt

arbete därmed till själva betänkandet. Att protokollen, i samma mån

referaterna av mötesförhandlingarna inknappas, förlora i intresse, ligger

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 28.

5

i öppen dag. Ur dessa synpunkter skulle ''terminus ad quem’ bildas av

1862—63 års riksdag. Men då givetvis eu allmän historisk épok är att

föredraga, så erbjuder sig av sig självt 1866 års stora reform (under

den självklara förutsättning att utgivningen icke skall hinna fram dit

förrän 50-årsterminen utlupit); så mycket mera som även det knappaste

referat av det grundlagsvårdande utskottets förarbeten på just denna

reform måste vara av värde för forskningen.

Yad som alltså här till tryckning föreslås, är konstitutionsutskottets

protokoll för det nu gällande statsskickets första period, 1810—1866, i

den mån sådant är med tryckfrihetsförordningens föreskrifter förenligt.

Det torde icke vara förmätet att hoppas, att Riksdagen, som i en lång

följd av år beviljat ett årligt anslag av 1,500 kr. till publikation av

författningsakter äldre än innevarande statsskick av 1809, förutom

4,000 kr. årligen till utgivande av andra handlingar för svensk historia

(numera sammanfattade i tvenne e. o. anslag, det ena å 4,500 kr. »till

fortsatt utgivande i tryck av sådana skrifter och handlingar, som äro av

vikt för fäderneslandets historia», det andra å 1,000 kr. till understöd

åt ''Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens

historia’) — det torde icke vara förmätet att hoppas, att Riksdagen icke

heller nu skall ställa sig avvisande, när det gäller ett för statsskickets

egen utveckling och således även dess egen konstitutionella ställning

ännu mycket mera betydande och närliggande område.

De nyssnämnda, till jämförelse framställda anslagen äro statsanslag

på åttonde huvudtiteln. När publikationer avse ämnen, som stå i mera

direkt sammanhang med Riksdagens egen organisation, har Riksdagen i

stället plägat bevilja anslaget på sin egen specialstat under riksgäldskontorets

överinseende; så de härovan nämnda, föregående editionerna av

konstitutionsutskottets handlingar enligt besluten 1873 och 1900, så

riksdagsregistren 1881 och 1892, så historiken över justitieombudsmannens

verksamhet 1907, så uppslagsboken över riksdagarna från ocli med 1907,

så senast den svenska upplagan av främmande grundlagar m. m. 1912.

Denna väg synes här desto naturligare, som det gäller i Riksdagens eget

arkiv befintliga aktstycken; och får jag alltså föreslå densamma.

Vad slutligen angår den viktiga frågan om kostnaden, med därmed

i sammanhang stående praktiska omständigheter, så kräver den en särskild

utredning, som Riksdagen i enlighet med föregående praxis icke

lärer underlåta att genom riksgäldskontoret låta verkställa, om den

överhuvud vill befordra ärendet. Jag anser mig därför, i likhet med

föregående motionärer i liknande fall, icke behöva göra något bestämt

förslag därutinnan.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 28.

Fullmäktige

i riksgäldskontoret.

Utskottet.

Utskottet har ansett sig böra hos fullmäktige i riksgäldskontoret

anhålla om uppgift så vitt möjligt å de ungefärliga kostnaderna såväl för

den i motionen ifrågasatta utredningen som för tryckningen av protokollen.

Med föranledande härav hava fullmäktige i yttrande den 6 nästlidne

mars anfört följande:

»Såsom av motionen inhämtas, avses med densamma tryckning av

konstitutionsutskottets protokoll för tiden 1810—1866. På grund av bestämmelserna

i gällande tryckfrihetsförordning kunna visserligen ifrågavarande handlingar

för 1865—1866 års riksdag ännu icke publiceras, men motionären har tänkt sig

att utgivningen skall hinna fram till dem först sedan de uppnått den föreskrivna

åldern av 50 år. Beträffande omfånget av de handlingar, som sålunda enligt

förslaget skulle befordras till trycket, kunna emellertid för närvarande endast

följande upplysningar lämnas. Protokollen för åren 1810—1866 upptager tillsammans

17 band av sinsemellan ganska olika storlek, men enligt vad motionären

meddelat, innehålla några av dessa band även en del andra handlingar, vilka

icke skulle medtagas i publikationen. A andra sidan borde i densamma ingå

åtskilliga handlingar, som återfinnas i andra band än de nämnda protokollsbanden.

För att beräkna den ifrågasatta publikationens omfång och kostnaderna för densamma

erfordras, såsom av förestående framgår, en närmare utredning av sakkunnig

person, och en sådan utredning lärer icke kunna medhinnas under loppet

av denna riksdag.

I händelse utskottet anser nödigt, att sådan utredning föreligger, innan

beslut fattas om tryckning av konstitutionsutskottets protokoll, torde därför lämpligen

— i likhet med vad vid 1911 års riksdag skedde med avseende å då

framställt förslag om utgivande på svenska språket av en samling utländska

grundlagar in. m. — uppdrag bör lämnas fullmäktige att låta verkställa och för

bankoutskottet vid nästkommande års riksdag framlägga den önskade utredningen

i ämnet.»

Såsom av fullmäktiges yttrande framgår, hava fullmäktige ansett

en närmare utredning av sakkunnig person vara erforderlig för att kunna

beräkna den ifrågasatta publikationens omfång och kostnaderna för densamma.

Även utskottet finner i likhet med fullmäktige, att, därest en sådan

publikation som den av motionären föreslagna anses böra komma till

stånd, beslut härutinnan bör föregås av sakkunnig utredning i ovan omförmälda

hänseenden. Utan att sålunda för närvarande vilja inlåta sig

på frågan om nyttan och betydelsen av en dylik publikation har utskottet

ansett sig böra tillstyrka en utredning i ämnet.

På sätt förut i liknande fall ägt rum, synes det böra uppdragas åt

fullmäktige i riksgäldskontoret att låta verkställa ifrågavarande utredning,

s. 7 Kontrollera mot PDF

BanTcoutshottets utlåtande Nr 28.

7

och torde kostnaderna därför böra bestridas av förslagsanslaget till riks

dagskostnader.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i anledning av förevarande

motion, uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att, med anlitande av förslagsanslaget till riksdagskostnader,

låta till nästkommande års riksdag verkställa

utredning angående omfattningen av och kostnaderna

för en publikation, avsedd att omfatta konstitutionsutskottets

protokoll för tiden 1810—1866, i den

män sådant är med gällande tryckfrihetsförordnings

föreskrifter förenligt, samt för Riksdagen framlägga

resultatet av omförmälda utredning.

Stockholm den 3 april 1913.

På bankoutskottets vägnar:

I. von STAPELMOHR.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

Av Första kammaren: herrar von Stapelmohr, Wallenberg, Carlberg, Holmquist,

Hedenstierna, Almer, Boos och Gelotte; samt

av Andra kammaren: herrar Wijk, Henricson, Vahlquist, Juhlin, Kristensson,

Leander, Sommelius och Sjöblom.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.