Utlåtande, i anledning av väckt motion angående tryckning av konstitutionsutskottets protokoll.
1913-04-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1913:28, Utlåtande, i anledning av väckt motion angående tryckning av konstitutionsutskottets protokoll.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 28.
1
tfr 28.
Ankom till Riksdagens kansli den 3 april 1913 kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion angående tryckning av
konstitutionsutskottets protokoll.
I en inom Första kammaren väckt motion, nr 31, vilken för förberedande
behandling överlämnats till bankoutskottet, har herr B. Kjellén,
med instämmande av hr S. Clason, hemställt, »att Riksdagen måtte uppdraga
åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter verkställd utredning
genom lämplig person, på riksgäldskontorets bekostnad låta ombesörja
tryckning av konstitutionsutskottets protokoll i den mån sådant är med
gällande tryckfrihetsförordnings föreskrifter förenligt.»
Till stöd för motionen har anförts följande:
»Sverige har såsom bekant en utveckling i konstitutionellt hän- Motionen.
seende och ett konstitutionellt material att uppvisa, vartill väl intet
annat land i världen kan förete något fullt motsvarande; men största
delen av detta material är otryckt och därigenom även i väsentlig mån
otillgängligt samt dessutom i vetenskapligt hänseende obearbetat, ehuru
såväl den fortsatta utvecklingen i konstitutionellt hänseende som statsvetenskapen
skulle ofantligt främias därigenom att detta material både
gjordes mera tillgängligt för forskningen och bearbetades.
Detta material har nämligen redan allt för länge varit mindre tillgängligt
och begagnat, än som för fosterlandet varit nyttigt och värdigt,
vadan det icke är för bittida, om man nu genom ökade ansträngningar
sökte att fruktbargöra de i arkivens gömmor befintliga konstitutionella
skatterna.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 23 käft. (Nr 28).
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 28.
Den berömvärda början, som redan 1873 ägde rum och föranlett
utgivandet av ''svenska riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra
till statsförfattningens historia under tidevarvet 1521 —1718’, — — är
nämligen långt ifrån tillräcklig, vartill kommer att densamma blott avser
Sveriges konstitutionella utvecklings tidigare skeden men icke den tid
och de lagar, som tillhöra vårt nuvarande statsskick, vars möjligast noggranna
kännedom ju särskilt påkallas av våra dagars arbete på det
konstitutionella området.
Utgivning i tryck av det nämnda materialet är emellertid av behovet
påkallat icke blott för att göra detsamma lättare tillgängligt ''för
forskningen’ utan även för att säkrare bevara detsamma åt eftervärlden,
än om det blott i unica exemplar finnes tillgängligt i Riksdagens
arkiv, där en eldsvåda lätt kunde förstöra detsamma, — — — —’
Dessa ord och omdömen, vilkas riktighet varje sakkunnig och förståndig
man alltjämt måste bestyrka, läsas i statsutskottets mem. nr
68, sid. 6 och följ. vid 1900 års riksdag. Det gällde då frågan om
tryckning av konstitutionsutskottets memorial m. m. vid 1810, 1812
och 1815 års urtima riksdagar. Frågan, väckt vid 1899 års riksdag,
hade av fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats åt förslagsställaren,
doktor A. Y. Ljungman, till närmare utredning; och det är i denna utredning
som uttalandet återfinnes. Riksdagen behjärtade också saken,
så till vida som den enhälligt beslöt att »uppdraga åt fullmäktige i
riksgäldskontoret att låta genom lämplig person på riksgäldskontorets
bekostnad ombesörja tryckning» av ifrågavarande handlingar.
Redan 1873 hade ett liknande beslut i liknande former och ordning
fattats. Den gången var det frågan om det första konstitutionsutskottets
(vid 1809—10 års riksdag) handlingar; saken väcktes på tal
i statsutskottet självt 1872, i sammanhang med en motion om tryckning
av 1809—10 års bondestånds protokoller; en utredning verkställdes, och
beslutet fattades så vid nästa riksdag.
Sedan dessa beslut 1873 och 1900 kommit till verkställighet 1874
och 1902, äger vårt riksdagstryck numera en sammanhängande följd av
konstitutionsutskottets »memorialer och övriga expeditioner» (de första
riksdagarna), »betänkanden och förklaringar» (1817—18), »memorialer,
utlåtanden och betänkanden» (från 1828—30) eller, som det numera
heter, »utlåtanden och memorial»; från och med 1817—18 års riksdag
bildande tredje samlingen i bihanget till riksdagsprotokollen (ända till
1912, då de förlädes till femte samlingen).
G-år man nu till utskottets eget arkiv, skall man emellertid finna,
Rankoutskottets utlåtande Nr 28.
3
att det innehåller åtskilligt utöver dessa mer eller mindre nakna utslag.
För statsskickets fyra första riksdagar har arkivet endast ett band
»Handlingar» (»Handlingar och protokoller 1817—18»); för de tre följande
(1823, 1828—30, 1834—35) finnas två band, ett för »Inkomne handlingar»,
och ett annat för »Protocoller och registratur», vilket senare
1834—35 svällt ut till väldig bredd (27 cm. i ryggen); 1840—41 års
riksdag betecknar kulmen, med icke mindre än fem hand, varav 2 för
»Inkomne handlingar», 2 (18--j-21 cm. i ryggen) för »Protocoller* och 1
för »Registratur»; 1844—45 års arkivmaterial är 4 band, i det att protokollen
sammandragits till ett; slutligen vid 1847—48 års riksdag är
en ren tredelning genomförd, i ett band Inkomna handlingar, ett band
Protocoller och ett Registratur. Denna tredelning bevaras sedan orubbad
ända till 1894, från vilket år (på lektor Elowsons förslag) ett fjärde
band upplagts åt utskottets Särskilda protokoll över granskningen av
statsrådsprotokollen.
Jämför man nu med riksdagshandlingarnas bihang tredje samlingen,
så finner man, att av dessa Henne band endast ett regelbundet
lämnas åt trycket, nämligen Registraturets (från 1891 ''Utlåtanden och
Registratur’). Konstitutionsutskottets »memorial och utlåtanden» i riksdagstrycket
motsvarar för varje riksdag tredje bandet allena i dess arkiv.
Vid närmare undersökning visar sig yttermera, att stora delar av arkivets
första band »Inkomne ‘handlingar» finnas publicerade på andra ställen
i riksdagstrycket; hit höra nämligen kungl. propositioner och motioner
i grundlagsfrågor, protokollsutdrag från stånd och kamrar m. in.
Alldeles oberört av all publikation är däremot tills dato band två, utskottets
protokoll. De slumra alltjämt — i ett enda exemplar, för
forskaren svårtillgängliga, utsatta för möjligheten att av eld alldeles förgöras
— i utskottets arkiv.
Det vill synas som om detta vore ett alltför dyrbart material, för
att ett sådant förhållande längre bör fortfara. Man må besinna, att det
här är frågan om en av de allra viktigaste källor till studiet av vår
författningsutveckling under gällande författnings tid, liksom till studiet
av vårt konstitutionella ansvar under samma tid. Detta innehåll ställer
konstitutionsutskottets arbete på en rangplats framför även de andra utskottens,
så betydelsefulla än deras områden vart för sig äro. Kravet på
publikation måste därför framstå tidigare och starkare i fråga om konstitutionsutskottets
originalhandlingar än i fråga om andra jämförliga akter.
Det följer av ovanstående utredning, att publikationen närmast
bör avse andra bandet i utskottets arkiv, eller de egentliga protokollen.
4
Banlcoutslcottets utlåtande Nr 28.
Här finnas nämligen — förutom alla upplysningar om utskottets inre
organisation och verksamhetsformer m. m. — premisserna eller själva
förarbetet till de resultat, som sedan komma till synes i form av memorial
eller utlåtande i den vid varje riksdag tryckta samlingen. Utgivaren bör
dock icke alldeles förbigå även arkivets första band, de inkomna handlingarna;
ty där anträffas — jämte redan tryckta eller mindre betydande
aktstycken, såsom de nakna förteckningarna på statsrådsprotokoll —- även sådana intressanta papper som motionärers direkt till utskottet
ställda skrivelser, tilläventyrs ock inom utskottet självt väckta motioner;
ett material, som lämpar sig väl till bilagor i en publikation av själva
protokollen.
Den grundlagsstiftande Riksdagens konstitutionsutskott synes ha
fått sina akter fullständigt utgivna i 1874 års publikation. Här torde
således intet vara att tillägga; utskottsarbetet började också (12 maj 1809)
med ett beslut att inga diskussionsprotokoll skulle föras. Den Ljungmanska
upplagan av 1810, 1812 och 1815 års akter innehåller däremot
för varje riksdag endast det konstituerande mötets protokoll, och även
detta ofullständigt. Då protokollen för dessa riksdagar finnas i följd i
arkivet, bör alltså den här till tryckning föreslagna upplagan börja med
1810 års urtima riksdag.
Publikationens gräns framemot vår egen tid bestämmes redan av
gällande tryckfrihetsförordnings § 2, mom. 4, för så vitt konstitutionsutskottets
protokoll »rörande statsrådet» här uppräknas bland de handlingar som icke
utan vidare kunna »före 50 år efter protokollets eller handlingens datum
till tryckning fordras»; såsom nämnt äro dessa protokoll före 1894
sammanblandade med utskottets övriga protokoll. Denna gräns sammanfaller
för närvarande, egendomligt nog, med en annan i själva protokollföringen.
När man ser handlingarna i arkivet, faller det genast i ögonen,
att bandet med protokollen, som ännu 1859—60 är skäligen digert, från
och med 1862—63 blivit betydligt magrare i ryggen. För så vitt en
flyktig granskning gett mig vid handen, beror detta därpå att referaten
över de vid sammankomsterna förda diskussionerna väsentligen torkat
inne. I begynnelsen (frånsett 1809—10 års möte) fördes rena och utförliga
diskussionsprotokoll, med angivande av både talare och argumenter;
längre fram bokfördes åtminstone de olika sidornas skäl och
motskäl med stor fullständighet; men från och med 1862 synes sekreteraren
i detta hänseende tagit sin uppgift vida lättare, sparande sitt
arbete därmed till själva betänkandet. Att protokollen, i samma mån
referaterna av mötesförhandlingarna inknappas, förlora i intresse, ligger
Bankoutskottets utlåtande Nr 28.
5
i öppen dag. Ur dessa synpunkter skulle ''terminus ad quem’ bildas av
1862—63 års riksdag. Men då givetvis eu allmän historisk épok är att
föredraga, så erbjuder sig av sig självt 1866 års stora reform (under
den självklara förutsättning att utgivningen icke skall hinna fram dit
förrän 50-årsterminen utlupit); så mycket mera som även det knappaste
referat av det grundlagsvårdande utskottets förarbeten på just denna
reform måste vara av värde för forskningen.
Yad som alltså här till tryckning föreslås, är konstitutionsutskottets
protokoll för det nu gällande statsskickets första period, 1810—1866, i
den mån sådant är med tryckfrihetsförordningens föreskrifter förenligt.
Det torde icke vara förmätet att hoppas, att Riksdagen, som i en lång
följd av år beviljat ett årligt anslag av 1,500 kr. till publikation av
författningsakter äldre än innevarande statsskick av 1809, förutom
4,000 kr. årligen till utgivande av andra handlingar för svensk historia
(numera sammanfattade i tvenne e. o. anslag, det ena å 4,500 kr. »till
fortsatt utgivande i tryck av sådana skrifter och handlingar, som äro av
vikt för fäderneslandets historia», det andra å 1,000 kr. till understöd
åt ''Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens
historia’) — det torde icke vara förmätet att hoppas, att Riksdagen icke
heller nu skall ställa sig avvisande, när det gäller ett för statsskickets
egen utveckling och således även dess egen konstitutionella ställning
ännu mycket mera betydande och närliggande område.
De nyssnämnda, till jämförelse framställda anslagen äro statsanslag
på åttonde huvudtiteln. När publikationer avse ämnen, som stå i mera
direkt sammanhang med Riksdagens egen organisation, har Riksdagen i
stället plägat bevilja anslaget på sin egen specialstat under riksgäldskontorets
överinseende; så de härovan nämnda, föregående editionerna av
konstitutionsutskottets handlingar enligt besluten 1873 och 1900, så
riksdagsregistren 1881 och 1892, så historiken över justitieombudsmannens
verksamhet 1907, så uppslagsboken över riksdagarna från ocli med 1907,
så senast den svenska upplagan av främmande grundlagar m. m. 1912.
Denna väg synes här desto naturligare, som det gäller i Riksdagens eget
arkiv befintliga aktstycken; och får jag alltså föreslå densamma.
Vad slutligen angår den viktiga frågan om kostnaden, med därmed
i sammanhang stående praktiska omständigheter, så kräver den en särskild
utredning, som Riksdagen i enlighet med föregående praxis icke
lärer underlåta att genom riksgäldskontoret låta verkställa, om den
överhuvud vill befordra ärendet. Jag anser mig därför, i likhet med
föregående motionärer i liknande fall, icke behöva göra något bestämt
förslag därutinnan.»
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 28.
Fullmäktige
i riksgäldskontoret.
Utskottet.
Utskottet har ansett sig böra hos fullmäktige i riksgäldskontoret
anhålla om uppgift så vitt möjligt å de ungefärliga kostnaderna såväl för
den i motionen ifrågasatta utredningen som för tryckningen av protokollen.
Med föranledande härav hava fullmäktige i yttrande den 6 nästlidne
mars anfört följande:
»Såsom av motionen inhämtas, avses med densamma tryckning av
konstitutionsutskottets protokoll för tiden 1810—1866. På grund av bestämmelserna
i gällande tryckfrihetsförordning kunna visserligen ifrågavarande handlingar
för 1865—1866 års riksdag ännu icke publiceras, men motionären har tänkt sig
att utgivningen skall hinna fram till dem först sedan de uppnått den föreskrivna
åldern av 50 år. Beträffande omfånget av de handlingar, som sålunda enligt
förslaget skulle befordras till trycket, kunna emellertid för närvarande endast
följande upplysningar lämnas. Protokollen för åren 1810—1866 upptager tillsammans
17 band av sinsemellan ganska olika storlek, men enligt vad motionären
meddelat, innehålla några av dessa band även en del andra handlingar, vilka
icke skulle medtagas i publikationen. A andra sidan borde i densamma ingå
åtskilliga handlingar, som återfinnas i andra band än de nämnda protokollsbanden.
För att beräkna den ifrågasatta publikationens omfång och kostnaderna för densamma
erfordras, såsom av förestående framgår, en närmare utredning av sakkunnig
person, och en sådan utredning lärer icke kunna medhinnas under loppet
av denna riksdag.
I händelse utskottet anser nödigt, att sådan utredning föreligger, innan
beslut fattas om tryckning av konstitutionsutskottets protokoll, torde därför lämpligen
— i likhet med vad vid 1911 års riksdag skedde med avseende å då
framställt förslag om utgivande på svenska språket av en samling utländska
grundlagar in. m. — uppdrag bör lämnas fullmäktige att låta verkställa och för
bankoutskottet vid nästkommande års riksdag framlägga den önskade utredningen
i ämnet.»
Såsom av fullmäktiges yttrande framgår, hava fullmäktige ansett
en närmare utredning av sakkunnig person vara erforderlig för att kunna
beräkna den ifrågasatta publikationens omfång och kostnaderna för densamma.
Även utskottet finner i likhet med fullmäktige, att, därest en sådan
publikation som den av motionären föreslagna anses böra komma till
stånd, beslut härutinnan bör föregås av sakkunnig utredning i ovan omförmälda
hänseenden. Utan att sålunda för närvarande vilja inlåta sig
på frågan om nyttan och betydelsen av en dylik publikation har utskottet
ansett sig böra tillstyrka en utredning i ämnet.
På sätt förut i liknande fall ägt rum, synes det böra uppdragas åt
fullmäktige i riksgäldskontoret att låta verkställa ifrågavarande utredning,
BanTcoutshottets utlåtande Nr 28.
7
och torde kostnaderna därför böra bestridas av förslagsanslaget till riks
dagskostnader.
Under åberopande av vad sålunda blivit anfört, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i anledning av förevarande
motion, uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att, med anlitande av förslagsanslaget till riksdagskostnader,
låta till nästkommande års riksdag verkställa
utredning angående omfattningen av och kostnaderna
för en publikation, avsedd att omfatta konstitutionsutskottets
protokoll för tiden 1810—1866, i den
män sådant är med gällande tryckfrihetsförordnings
föreskrifter förenligt, samt för Riksdagen framlägga
resultatet av omförmälda utredning.
Stockholm den 3 april 1913.
På bankoutskottets vägnar:
I. von STAPELMOHR.
Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
Av Första kammaren: herrar von Stapelmohr, Wallenberg, Carlberg, Holmquist,
Hedenstierna, Almer, Boos och Gelotte; samt
av Andra kammaren: herrar Wijk, Henricson, Vahlquist, Juhlin, Kristensson,
Leander, Sommelius och Sjöblom.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.