Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.

1913-02-05 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1913:3, Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Bankoutskottets utlåtande Nr 3.

Nr 3.

Ankom till Riksdagens kansli den 5 februari 1913 kl. 12 m.

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse

och förvaltning.

Enligt § 4 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet

att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma

styrd och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig

uppmärksamhet följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska

kassans upprätthållande samt myntutväxlingens fortgång och bestånd.

Sedan utskottet numera fullgjort detta uppdrag, får utskottet avgiva

berättelse över den verkställda granskningen.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels

fullmäktiges i riksbankens allmänna och särskilda protokoll för tiden

från och med den 15 januari 1912, intill vilken dag ansvarsfrihet beviljats

för deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder, och till

början av innevarande års riksdag, dels de av vederbörande revisorer

avgivna berättelser om verkställd granskning av riksbankens såväl

huvudkontors som samtliga avdelningskontors i orterna förvaltning under

år 1911, dels ock fullmäktiges med utskottets memorial nr 1 till Riksdagen

överlämnade berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse

och förvaltning år 1912, ävensom de av styrelserna för riksbankens avdelningskontor

i avseende å dessa kontors förvaltning under samma år

lämnade redogörelser.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgivningen, in- och

utlåningsrörelsen ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvudoch

avdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för

en närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga

sifferredogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits

av Riksdagens revisorer och riksbankens fullmäktige, liksom i utskottets

förut till Riksdagen avlåtna memorial nr 1.

Bihang till Riksdagens protokoll 1013. 8 sand. 3 käft. (Nr 3.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcoitcts utlåtande Nr B.

2

Å sin utlånings- och övriga rörelse under år 1912, har riksbanken

erhållit en vinst av kr. 7,057,893:10, nämligen:__

—--

A riksbankens

Å avbetat

Summa

Summa

egna kapital.

ningslåne-

fonden.

vinst år 1912.

vinst ar 1911.

Kronor.

Ö.

Kronor. ]

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Vid huvudkontoret ........

4,195,165

26

115,999

14

4,311,164

40

3,466,281

L9

,, kontoret i

Göteborg

339,906

06

101,916

01

441,822

07

510,162

20

Malmö ...

614,069

06

30,630

42

644,699

48

585,152

96

Falun......

—

—

9,658

97

9,658

97

12,406

Gäfle ......

124,525

70

5,502

88

130,028

58

220,314

79

Halmstad

- -

—

14,541

86

14,541

86

17,636

41

Härnösand............

43,810

11

14,443

69

58,253

80

187,049

25

Jönköping ............

47,491

02

28,235

87

75,726

89

62,685

99

Kalmar...

25,925

70

10,693

24

36,618

94

25,460

87

Karlskrona............

11,616

50

23,860

88

35,477

38

43,907

52

Karlstad

68,335

46

6,698

93

75,034

39

53,662

58

Kristianstad .........

34,110

62

10,657

03

44,767

65

36,500

40

Linköping ............

57,373

38

25,902

96

83,276

34

81,107

02

Luleå......

12,920

47

36,771

93

49,692

40

71,361

94

Mariestad ...........

63,802

83

7,358

94

71,161

77

82,823

83

Norrköping .........

97,984

50

14,185

17

112,149

67

134,520

62

Nvköping ...........

82,229

23

3,559

93

85,789

16

81,272

09

Sundsvall ............

171,245

27

12,529

44

183,774

71

208,793

95

Umeå ..

56,594

71

20,299

99

76,894

70

67,949

78

Uppsala

120,774

87

23,204

76

143,979

63

124,332

90

Visby.....

45,082

53

28,559

11

73,641

64

63,531

38

Vänersborg .........

—

—

6,149

97

6,149

97

7,738

87

Västerås

28,502

48

3,191

57

31,694

05

25,415

17

Växjö ..

—

—

7,087

27

7,087

27

4,590

53

Örebro ..

224,927

45

11,576

86

236,504

31

190,855

48

n n

Östersund ...........

31,165

97

15,439

53

46,605

50

| 19,906

53

Kronor

6,497,539

18

588,656

35

7,086,195

53

6,385,420

25

Avgår förlust

år 1911

år 1912

i Falun........

—

5,737: 33

i Halmstad...

15,756:12

14,310: 66

i Vänersborg

4,162: 30

3,162: 43

i Växjö.........

19,607: 83

5,092: Öl

i Östersund...

34,765: 08

—

28,305

4;

28,305

''41

74,291

39

Kronor

|6,4ö9,236|7E

588,656(3 s

[7,057,893

10(6,311,128(86

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankon t skottets utlåtande Nr 3.

8

l:o

I den av Riksdagens revisorer den 30 november 1911 avgivna r4!''3- bun''- berättelsen angående riksbanken hade revisorerna under § 40 anfört, bankshusets

hurusom revisorerna fäst sin uppmärksamhet å en beträffande riksban- granitsockel

kens hus i Stockholm vidtagen åtgärd, hvarigenom i husets granitsockel

borrats en mängd hål, enligt uppgift i syfte att längs byggnadens västra

sida anbringa fasta stöd för klängväxter.

Revisorerna anförde vidare, att de i skrivelse till fullmäktige uttalat

sitt beklagande av att utan byggnadssakkunnigas hörande samt i

övrigt ingående utredning och noggrant övervägande av i ovanberörda

syfte framställt förslag ifrågavarande ingrepp på riksbankens hus

kommit till utförande, ävensom meddelat, att revisorerna föreställde sig,

att fullmäktige skulle finna angeläget att låta saken bliva föremål för

noggrann utredning samt i avvaktan därå låta inställa de påbörjade

arbetena.

Denna utredning hade synts revisorerna böra verkställas af särskilt

byggnadssakkunniga samt omfatta icke allenast frågan, huruvida

den tilltänkta anordningen att bekläda riksbankshusets granitsockel med

klängväxter över huvud taget borde komma till utförande, utan även,

oavsett om detta skulle visa sig olämpligt, huru verkningarna av redan

skedda åtgärder på ändamålsenligaste sätt kunde undanröjas.

För egen del ville revisorerna i likhet med överintendentsämbetet,

vars yttrande i ärendet infordrats och funnes intaget i revisionsberättelsen,

draga i tvivelsmål lämpligheten av varje anordning med klängväxter,

som kunde dölja riksbankshusets dyrbara och med byggnadens

yttre i övrigt samverkande granitsockel. Emellertid hade revisorerna

för det dåvarande funnit sig icke kunna avgiva något bestämdt förslag

i ärendet, innan sådan utredning förelåge, som i skrivelsen till fullmäktige

ifrågasatts, men då överintendentsämbetet förutsatte, att ifrågavarande

borrhål skulle på lämpligt sätt medelst ifyllning eller lagningigensättas,

hade revisorerna hemställt, att Riksdagen måtte härom fatta

beslut samt i samband därmed meddela de bestämmelser, vartill nämnda

utredning — vilken syntes kunna för Riksdagen föreläggas — kunde

giva anledning.

Sedan, på sätt av § 42 i fullmäktiges berättelse till 1912 års bankoutskott

framginge, fullmäktige, vilka emellertid låtit inställa de påbörjade arbetena,

hos Svenska teknologföreningens avdelning för husbyggnsdskonst

hemställt, att avdelningen ville utse tre sakkunniga att verkställa den

av statsrevisorerna begärda utredningen och att därefter till fullmäktige

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

jUanleoutskottcts utllåtandc Nr 3.

avgiva utlåtande i ämnet, hade fullmäktige i skrivelse den 5 februari

1912 meddelat utskottet, att de av avdelningen valda personerna, arkitekterna

Wilh. Klemming, Gustaf Wickman och L. I. Wahlman i en till

fullmäktige ingiven skrivelse hemställt,

Datt igensättning av eu del av hålen i bankbyggnadssockeln måtte

få ske vid lämplig väderlek för att därefter under någon tid utröna om

dessa igensättningar kunde verkställas så, att de icke verkade störande

för ögat,

att prov måtte få företagas med slingerväxternas uppfästande på

ett eller annat ställe för att utröna den estetiska inverkan av detsamma

samt att kommitterade först därefter finge avlämna det begärda utlåtandet».

Fullmäktige förklarade sig tillika anse, att denna de sakkunnigas

hemställan borde bifallas, men att, då statsrevisorernas anmälan i ämnet

vore överlämnad till Riksdagens avgörande, fullmäktige funnit sig

förhindrade att omedelbart i saken besluta och därför underställde denna

hemställan utskottets bestämmande.

Förlidet års bankoutskott förklarade i sitt utlåtande nr 3, angående

verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning, att utskottet,

som för sin del biträdde de sakkunnigas av fullmäktige tillstyrkta

hemställan, ansåge det vara lämpligast att avvakta resultatet

av den ifrågasatta utredningen och föreslog därför, att revisorernas

ifrågavarande hemställan icke för det dåvarande måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Detta utskottets förslag blev ock av Riksdagen bifallet.

Med skrivelse till bankoutskottet den 9 januari 1913 hava nu

fullmäktige överlämnat ett av ovannämnda sakkunniga, arkitekterna

Klemming, Wickman och Wahlman avgivet yttrande i ifrågavarande

ärende, eå lydande:

»Hänvisande till vår skrivelse till herrar bankofullmäktige av den 31 sistlidne

januari få vi, sedan vi låtit utföra dels igensättning av en del av de i riksbankshusets

granitsockel för klängväxters fästande borrade hålen, dels prov med klängväxternas

uppfästande på en del ställen, och sedan vi under sommarens lopp hava iakttagit

verkan av dessa anordningar härmed göra följande uttalande. Klängväxterna böra

bibehållas, men de böra icke ledas upp över den undre sockeln på andra ställen än å

ömse sidor av samtliga fönster- dörr- och ventilationsöppningar i sockelmuren samt i

de båda inåtgående hörnen å ömse sidor av det framspringande mittpartiet och på

sådant sätt, som de utförda tillfälliga proven ange. Mellan dessa öppningar böra klängväxterna

endast ledas upp till en höjd av c:a 20 c.m. under den undre sockelns

överkant och där hängas över en hönson tel t fästad järnstång anbragt på sätt utfört

prov å nämnda mittparti anger,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutsliottets utlåtande Nr 3.

5

V1 4° oppmngär som ligga å ömse sidor vid början av byggnadens halvrunda

del hora planteringarna fullföljas på tilltänkt sätt genom jords ifyllande och klängvaxters

anbringande i därför anordnade avbalkningar samt växternas ledande å förut

namnda horisontala järnstång och därifrån upp på ömse sidor om dessa öppningar i

likhet med anordningarna vid de övriga.

De hål som bliva överflödiga igensättas på sätt som de redan försöksvis igensatta

och där för planteringarnas fullföljande hål behöva göras iakttages, att de anbringas

i fogarna mellan undre och övre sockellivet och mellan övre sockellivet och

overhggaren.

Klängväxterna böra 2 a 3 gånger varje år ansas och beskäras.

Ehuru vi icke blivit anmodade att yttra oss om planteringarna i övrigt anse

vi oss av estetiska skäl böra framhålla, att en mittför mittpartiet planterad salix bör

borttagas samt att buskplanteringarna på ömse sidor om detta mittparti böra förändras

sa att de komma att bestå av högre buskgrupper vid sidorna och lägre i mitten

. ^sättande av överflödiga hål bör ske med cement blandat med fina korn

av gra granit. Före igensättande urspolas de med vatten och efter den ifyllda massans

hårdnande hugges den helt lätt i likhet med sockeln.»

För egen del . hava fullmäktige förklarat sig icke hava nå»-ot

att eimra mot hvad i berörda yttrande blivit föreslaget.

Av den i detta ärende förebragta utredningen framgår, att de utskottet.

sakkunniga anse slingerväxters uppdragande, på sätt som föreslagits,

skola bliva till prydnad för riksbankshuset.

i .ii Utan att vare sig till- eller avstyrka detta de sakkunnigas förslag

haller emellertid utskottet före, att fullmäktige i detta avseende höra

aga bestämmanderätt,

beträffande däremot de sakkunnigas förslag om upptagande av

nya borrhål, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka en dylik åtgärd.

..ad slutligen angår de sakkunnigas förslag att en del borrhål böra

igensättas, har utskottet icke något att däremot erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med godkännande av vad utskottet

sålunda anfört, måtte låta bero vid vad i detta ärende

förekommit.

2: o.

. Ang. ådömd

I § 46 av sin den 30 november 1911 avgivna berättelse angående "SSf

riksbanken, hade Riksdagens revisorer vidare om förmäl t, hurusom vid f^förslingmånadsavslutnirigen

den 28 februari 1911 upptäckts vid avdelningskon
i

Östersund.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankout,skottets utlåtande JSr 3.

Ang. verkställda

särskilda

undersökningar

vid

avdelningskontor.

toret i Östersund, att förskingringar och förfalskningar därstädes blivit

begångna och att vid undersökning, som företagits, det förskingrade

beloppet visats uppgå till 70,350 kronor. Av berättelsen framgick därjämte,

att fullmäktige låtit utföra talan mot vederbörande ansvars- och

ersättningsskyldiga.

Nu har styrelsen för avdelningskontoret i Östersund i sin den 11

januari 1913 till utskottet avgivna berättelse meddelat, att stärbhusdelägarna

efter avlidne verkställande styrelseledamoten vid kontoret Olof

Larsson genom Svea hofrätts den 8 december 1911 meddelade, af Kungl.

Maj:t den 27 mars 1912 fastställda utslag blivit ålagda ersättningsskyldighet

för ett av vissa tjänstemän vid kontoret förskingrat belopp av

70,000 kronor jämte ränta. Genom utdelning från konkursboet efter

bemälde Larsson hade hittills influtit ett belopp av 15,000 kronor, som

avskrivits å de genom utslaget tilldömda räntor å de förskingrade medlen,

men i övrigt hade någon gottgörelse ännu ej erhållits; hvilket utskottet

velat för Riksdagen

omförmäla.

3:o.

I anledning av ,de här ovan under 2:o berörda förhållandena vid

avdelningskontoret i Östersund omnämnde utskottet under punkt 2:o av

sitt utlåtande till 1912 års Riksdag angående verkställd granskning av

riksbankens styrelse och förvaltning, att utskottet i skrivelse till fullmäktige

anfört, att, ehuru utskottet vore livligt öfvertyga!, att fullmäktige

icke skulle underlåta att, i hvad på dem ankomme, vidtaga de

åtgärder, som i fråga om kontrollen å riksbankens avdelningskontor till

äventyrs kunde anses erforderliga, utskottet likväl ansett sig höra framhålla

önskvärdheten av att fullmäktige, med begagnande av den i § 45

gällande bankoreglemente dem tillförsäkrade rätt, ville genom tjänstemän

i riksbanken med särskild insikt och erfarenhet i räkenskapsföring

låta vid de olika avdelningskontoren tid efter annan verkställa undersökningar

av mera omfattande beskaffenhet än som lämpligen kunde

äga rum vid de inventeringar och undersökningar, fullmäktige själva

årligen anställde vid kontoren.

Enligt vad Riksdagens revisorer i sin den 30 november 1912 avgivna

berättelse angående riksbanken omförmält, hava fullmäktige förklarat

sig anse, att den av utskottet ifrågasatta undersökningen borde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande ''Nr 3. ?

verkställas av två tjänstemän, av vilka den ene borde äga specialinsikt

i bokföringen och arbetssättet vid avdelningskontoren och därför utses

från något av dessa kontor.

Vidare hava revisorerna meddelat, att före revisionens början särskilda

undersökningar verkställts vid kontoren i Nyköping och Vänersborg.

I sin till bankoutskottet den 17 januari 1913 avgivna berättelse

hava fullmäktige sedermera anmält, att sådana undersökningar jämväl

ägt rum vid kontoren i Härnösand och Sundsvall.

Utskottet, som tagit del av innehållet i de över ovannämnda undersökningar

avgivna berättelserna, har funnit, att dessa undersökningar

skett på ett ändamålsenligt sätt; vilket utskottet härmed velat för

Riksdagen

omförmäla.

4:o.

I övrigt har utskottet i den av Riksdagens revisorer avgivna

berättelsen ej funnit några uttalanden, som påkalla särskilt yttrande

från utskottets sida.

5:o.

Efter granskning av riksbankens räkenskaper för år 1911 hava

Riksdagens senast församlade revisorer i sin därom avgivna berättelse

meddelat, att vid riksbankens förvaltning under den tid, granskningen

omfattat, revisorerna ej funnit något att anmärka eller erinra, samt att

de för sin del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valda av Riksdagen, granskat avdelningskontorens

i orterna förvaltning år 1911, hava likaledes i sina berättelser

tillstyrkt ansvarsfrihet för kontorens styrelser, och enär utskottet vid

den nu verkställda undersökningen och granskningen av riksbankens

tillstånd och huru densamma styrd och förvaltad blivit, funnit, att

fullmäktige med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag, får utskottet

hemställa,

Bilesdagens

revisorers

berättelse.

Ang. tillstyrkan

av

ansvarsfrihet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banhoutslcottets utlåtande Nr 3.

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken

beviljas dels för förvaltningen under år 1911 av bankens

såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor i

orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas

antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den

15 januari 1912 till och med den 14 januari innevarande

år.

Stockholm den 5 februari 1913.

På bankoutskottets vägnar

I. von STAPELMOHR,

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

herrar von Stapelmohr, Wijh, Sivartg, Neiglich, Garlberg, Hedenstierna, Boos,

Ingmansson, Gelotte, Vahlquist, Söderberg, Leander, Jonsson i Gumboda, Erlansson

och Sjöblom.

STOCKHOLM. P. A. NYMANS EFTERTRÄDARE. 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:15 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken, i anledning av verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten