Bankoutskottets utlåtande Nr 37
1913-05-02 · 45 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 43 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1913:37, Bankoutskottets utlåtande Nr 37
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
1
Nr 37.
Ankom till Kiksdagens kansli den 5 maj 1913 kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning av dels framställning från fullmäktige i
riksgäldskontoret angående förstärkt amortering av statsskulden
dels ock en i ämnet väckt motion.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava till bankoutskottet'' avlåtit en
den 27 februari 1913 dagtecknad skrivelse, så lydande:
»Med bifall till därom av fullmäktige i riksgäldskontoret gjorda framställningar
beslöt Riksdagen år 1909 och 1912 att i anledning av statslånen
av år 1908 och 1911 samt det med 3,6 / ränta löpande statslånet anvisa
för amortering av statsskulden proportionsvis större belopp än dem, som i
sådant hänseende blivit bestämda med föranledande av övriga svenska statsräntelåns
upptagande. Det har emellertid synts fullmäktige vara anledning
taga under övervägande, huruvida icke omständigheterna påkalla ytterligare
ökning i de anslagsbelopp, som avses för statsskuldens amortering. Såsom
bekant har denna skuld särskilt under de senare åren vuxit med alltmera
ökad hastighet, och få fullmäktige till belysning härav meddela, att de
fonderade statslånen vid slutet av nedan nämnda år uppgingo till följande
belopp i runda tal:
år 1872 ............kr. 116,769,000: —
» 1882 ............ » 223,951,000: —
» 1892 ............ » 266,706,000: —
» 1902 ............ » 346,693,000: —
» 1912............ > 602,200,000: —
Härav framgår, att skulden under ifrågavarande tioårsperioder vuxit
med följande belopp:
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 sand. 31 höft. (Nr 37.)
Fullmäktige
i riksgäldskontoret.
1
2
Banlcoutslcottets utlåtande Nr 37.
1873—1882 ..........kr. 107,182,000: —
1883—1892 ..........» 42,755.000: —
1893—1902 » 79,987,000: —
1903—1912 ..........» 255,507,000: —
Härjämte må erinras, att riksgäldskontoret för närvarande har en
oanvänd lånerätt till belopp av omkring 50 miljoner kronor för beredande
av medel till utgifter, som anvisats av föregående Riksdagar, samt att
Kung!. Maj:t i den till innevarande års Riksdag avlåtna statsverkspropositionen
gjort framställning om beviljande av mer än 42 miljoner kronor
att anskaffas genom upplåning.
Den svenska statens nuvarande skuld är till allra största delen
placerad utomlands, och antagligt är att även framdeles upplåningen för
statens räkning måste till väsentlig del verkställas i utlandet. De olägenheter
av ekonomisk och politisk art, som en stor utländsk skuldsättning
kan medföra, få icke underskattas, och detta förhållande synes fullmäktige
böra utgöra en kraftig maning att genom ökade amorteringsanslag söka
motverka en alltför hastig tillväxt av denna skuldsättning. Åtgärder i
detta syfte äro ock enligt fullmäktiges mening påkallade av hänsyn till
kommande generationer, på det att desamma icke måtte bliva alltför
mycket betungade av den nu gjorda upplåningen.
Till upplysning om den nuvarande fonderade statsskulden och de
anslag, som enligt gällande bestämmelser utgå till ränta och avbetalning
å densamma, ävensom de beräknade amorteringstiderna för de särskilda
lånen få fullmäktige meddela följande uppgift. De däruti angivna beloppen
äro avrundade till jämna tusental kronor.
Käntefot.
Kapital-
belopp
Vi 1913.
Annuitet år 1913.
Ånuuiteten
i procent av
Lånets
beräknade
amorterings- tid från upp- tagandet. 1
Aniorte-
ringslån.
1880 års lån
Kanta.
Amorte-
ring.
Summa.
ursprungliga
lånebeloppet.
3 Va %
70,759,000
2,429,000
2,722,000
5,151,000
4,3 %
50 år
1886 > »
3X/2 %
56,439,000
1,968,000
445,000
2,413,000
3,74 %
75 »
1890 > »
37» %
26,781,000
927,000
579,000
1,506,000
4,24 %
50 i
1899 > >
Ol/2 %
32,908,000
1,152,000
372,000
1,524,000
4,23 %
54 >
Summa för amorteringslån
186,8S7,009
6,476,000
4,118,000
10,594,000
1 Vad angår 3,6 % lånet räknas den angivna amorteringstiden från slutet av år 1908 beträffande
då utelöpande obligationer å 52,551,000 kr. för obligationsbelopp, som därefter försålts, räknas samma
amorteringstid (46 år) från slutet av det år, under vilket försäljningen ägt rum.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
ö
Räntefot.
Kapital-
belopp
Vi 1913.
Annuitet år 1913.
Ånnuiteten
i procent av
ursprungliga
lånebeloppet
Lånets
beräknade
Räntelån.
Ränta.
Amorte-
ring.
Summa.
amorterings- tid från upp- tagandet.
3,6 % lånet .
3,6 %
84,819,000
3,053,000
763,000
3,816,000
4.5 %
146 år
1888 års lån
3 a
84,191,000
726,000
160,000
886,000
3,32 a
79 >
1894 »
»
3 %
17,503,000
525,000
147,000
672,000
3,73 %
56 >
f 4 * under 1
1900 »
1 de första tio
låren, därefter!
36,330,000
1,271,000
182,000
1,453,000
4 %
7072»
1 3>/2 * J
1904 »
372 %
36,000,000
1,260,000
120,000
1,380,000.
3,83 %
71 »
1906 »
>
372 it
( 4 % under ]
43,200,000
1,512,000
144,000
1,656,000
3,83 %
71 >
1907 »
j de första åtta 1
jåren, därefter!
1 37a % )
46,800,000
1,872,000
—
1,872,000
4 %
6872 »
j 4 % under 1
1908 >
1 de första tio !
jåren, därefter!
54,480,000
2,179,000
272,000
2,451,000
4,5 %
4872 >
! 372 % J
[4 % under dej
1911 »
5
1 första femton!
låren, därefter{
72,000,000
2,880,000
360,000
3,240,000
4,5 %
50 >
l 372 % j
Summa för räntelån
415,313,000
15,278.000
2,148,000
17,426,000
Summa summarum
602,200,000
21,754,000
6,266,000
28,020,000
Med avseende å förestående uppgift få fullmäktige påpeka, att de
belopp, som för rcmtelänen upptagas i kolumnen för amortering, skola
ingå till fonden för statsskuldens amortering, vilken fond enligt riksgäldskontorets
reglemente skall av fullmäktige med hänsyn till föreliggande
förhållanden användas antingen till amortering av statsskulden medelst
ökad^ utlottning, eller obligationsinköp eller ock till minskning i den nya
upplåning, vartill fullmäktige av Riksdagen erhållit bemyndigande. Vid
innevarande års början uppgick behållningen å denna fond till omkring
9,668,000 kr.
Vidare bör erinras att i anledning av de särskilda räntelånens upptagande
bestämda annuitetsanslag blivit anvisade att årligen utgå med
oförändrade . belopp. (Med avseende å 3,6 % lånet, vars slutliga obligationsbelopp
icke är begränsat, skall emellertid annuitetsanslaget ökas enligt
1 Se noten å föregående sida.
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
fastställda grunder i händelse nya obligationer av lånet försäljas.) Av
dessa annuitetsanslag bestrides främst ränta å vederbörande lån, och återstoden
avsättes till omförmälda fond för statsskuldens amortering. I mån
som räntelånen amorteras bliva alltså större belopp av annuitetsanslagen
lediga för avsättning till amorteringsfonden, och på samma sätt verkar
den nedsättning i obligationsräntan, som beträffande en del lån automatiskt
inträder efter viss löpetid. Särskilt i följd av sistnämnda förhållande
komma avsättningarna till amorteringsfonden, som nu endast, obetydligt
överstiga V2 % av räntelånens sammanlagda kapitalbelopp, att inom få år
avsevärt ökas.
De för räntelånen angivna amorteringstiderna äro beräknade under
antagande, att det annuitetsanslag, som anvisats i anledning av varje låns
upptagande, användes uteslutande för detta låns förräntning och amortering,
samt under förutsättning tillika att obligationerna inlösas till pari
och icke uppköpas till lägre kurser, varigenom naturligtvis amorteringen
påskyndas.
Såsom av tabellen framgår, är det särskilt bland räntelånen flera,
som utvisa ganska långa amorteringstider, endast för tre av dessa lån,
vilka dock tillsammans utgöra något mer än hälften av räntelånens hela
kapitalbelopp, stannar amorteringstiden vid 50 år eller något därunder,
varemot den för de övriga sex lånen uppgår till i medeltal 70 år. Med
hänsyn till den stora omfattning, i vilken upplåningen för statens räkning
under senare tid pågått, och då man även för framtiden torde hava anledning
att räkna med eu regelbundet återkommande ny upplåning till
betydande belopp, synes det fullmäktige vara uppenbart att sistnämnda
tid för lånens amortering är mer än tillbörligt lång, då därigenom skuldens
amortering framskjutes till en generation, som säkerligen bliver tillräckligt
betungad redan med utgifterna för förräntning och amortering
av lån, vilkas upptagande ligger densamma närmare i tiden. Det har
ock synts fullmäktige kunna sättas i fråga, huruvida amorteringstiden för
lånen står i rätt förhållande till den tid, som anses böra beräknas för
amortering av de anläggningar, vari de upplånta medlen blivit nedlagda.
I sådant avseende har man att förnämligast taga i betraktande statens
järnvägar, kanal- och slussverk, elektriska kraftverk och telefonanläggningar,
och hava fullmäktige därför ansett lämpligt att i fråga om dessa statens
affärsföretag införskaffa upplysningar och beräkningar såväl angående den
amorteringstid, som för de särskilda anläggningarna kan anses vara rent
affärsmässigt berättigad, som ock beträffande den vinst, som företagen under
den närmaste framtiden kunna väntas lämna att tillgodoföras statsverket.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
5
Efter att hava i detta syfte gjort framställning till Kungi. Maj:t
hava fullmäktige nu fått från järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och
telegrafstyrelsen mottaga särskilda skrivelser med utredningar i angivna
hänseenden.
Av de sålunda inkomna utredningarna, vilka finnas bifogade denna
fullmäktiges skrivelse, inhämtas beträffande amorteringstiden för de särskilda
anläggningarna, att desamma beräknas: för telegraf- och telefonanläggningarna
till 25 år, för de elektriska kraftverken till 40 ä 45 år
och för kanalverken till BO å 65 år. Vad angår statens järnvägar, har
järnvägsstyrelsen upplyst, att numera årligen till en förnyelsefond avsättas
av trafikmedel de belopp, som beräknas motsvara den värdeminskning,
som statsbanans egendom på grund av slitning och ålder under året undergått
och som icke blivit ersatt genom löpande underhållsarbeten. Av
denna fond bekostas erforderliga förnyelsearbeten; och har järnvägsstyrelsen
framhållit, hurusom genom upprättandet av förnyelsefonden garanti
vunnits för att statens järnvägars verkliga värde allt framgent icke kommer
att understiga det bokförda värdet. Avsättningarna till förnyelsefonden
belöpa sig för de se senaste åren till något mer än 1 % (för år 1911 1,2
%) av statsjärnvägarnas hela anläggningskostnad, vilket motsvarar en amor-,
teringstid av något mindre än 40 år. Då emellertid genom dessa avsättningar
till förnyelsefonden — vilka avsättningar, såsom ovan nämnts, bestridas
direkt av trafikmedlen och sålunda i likhet med utgifterna för
drift och underhåll avräknas vid redovisningen till statsverket av järnvägarnas
överskottsmedel — värdet av järnvägsanläggningarna allt framgent
bibehålies oförminskat, synes den för desamma beräknade jämförelsevis
korta amorteringstiden icke nödvändigt behöva motsvaras av en fullt
lika hastig amortering av den skuld, som upptagits för ändamålet. Med
avseende härå och i betraktande av de amorteringstider, som beräknats
för statens övriga här ovan oinförmälda anläggningar, synes det fullmäktige
kunna försvaras, om man så sörjer för statsskuldens amortering, att
de särskilda lånen kunna bliva aterbetalda inom en tid ej överstigande
50 år från upptagandet. Såsom förut i denna skrivelse blivit påvisat, är
dock denna fordran för närvarande icke uppfylld.
Vad angår amorteringslånen synes det emellertid fullmäktige icke
vara anledning att nu öka de för dem utgående amorteringsanslagen.
Visserligen hava ett par av dessa lån längre amorteringstider än 50 år,
men å andra sidan äro nästan alla lånen av denna typ upptagna för jämförelsevis
lång tid sedan och sålunda snart återbetalda. De årliga amorteringarna^
å desamma uppgå också nu till proportionsvis betydande belopp
(för innevarande år 2,2 % av det återstående kapitalbeloppet).
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Beträffande åter räntelånen äro de i allmänhet ganska nyligen upptagna
och för sex av dessa lån med ett sammanräknat kapitalbelopp av
över 204 miljoner kronor uppgår amorteringstiden, såsom ovan nämnts,
till i medeltal omkring 70 år. Enligt fullmäktiges mening måste det anses
vara önskvärt, om genom ökade anslag den beräknade amorteringstiden
för dessa lån kunde nedbringas till 50 år från upptagandet. Deri ökning
i annuitetsanslagen, som härför skulle erfordras, uppgår enligt verkställd
uträkning till sammanlagt 1,412,000 kronor att utgå från och med nästkommande
år. I överensstämmelse med gällande bestämmelser borde detta
tilläggsanslag tillgodoföras fonden för statsskuldens amortering.
Med hänsyn till de stora anspråk, som för närvarande ställas på
statsregleringen, hava fullmäktige emellertid tänkt sig att det sålunda
ifrågasatta fasta tilläggsanslaget till amorteringsfonden skulle kunna tills
vidare begränsas till 1,000,000 kronor årligen. I sammanhang härmed
måste fullmäktige dock framhålla angelägenheten därav att, så snart statsverkets
kassafond uppnått för dess ändamål erforderlig storlek, de överskott,
som därefter för särskilda år kunna komma att uppstå å statsregleringen,
tagas i anspråk för ökad avsättning till fonden för statsskuldens
amortering.
För att visa huru det ställer sig med amorteringen av de nuvarande
fonderade statslånen under förutsättning dels att annuitetsanslagen utgå i
enlighet med nu gällande bestämmelser, dels ock att de från och med år
1914 ökas med ett tilläggsanslag å 1,000,000 kronor, få fullmäktige såsom
bilagor till denna skrivelse överlämna två häröver upprättade tabeller I
och II. 1
Av dessa tabeller framgå följande medeltal för annuiteterna å statslånen.
Enligt nuvarande Med tilläggsanslag
bestämmelser. av 1,000,000 kr.
år 1914—1923 .
» 1924—1933 .
» 1934—1943 .
» 1944—1953 .
» 1954—1963 .
» 1964—1973 .
» 1974—1977 .
. 28.259,068: 25
. 26,774,097:96
. 22,452,326:36
. 21,103,802:74
. 12,801,322:54
. 5,999,048:20
. 3,376,909:32
år 1914—1923 .
» 1924—1933 .
» 1934—1943 .
» 1944—1953 .
» 1954—1961 .
. 29,259,068:25
. 27,774,097:96
. 23,452,326:36
. 22,103,802:74
. 9,206,763: 19
I dessa beräkningar har man utgått från den förutsättningen, att avsättningarna
till fonden för statsskuldens amortering blivit omedelbart använda till minskning av statsräntelånen.
Av denna anledning samt i följd av vissa andra för kalkylen erforderliga mindre
korrektioner äro de belopp, varmed i tabellerna statsskulden samt ränta och amortering å
densamma upptagits, i någon mån skiljaktiga från uppgifterna i räkenskaperna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Statsskulden komme att utgöra vid början av följande år:
med annuiteter enligt
nuvarande bestämmelser.
1914 ....... 585,345,262: 74
1924 ....... 499,394,9383 53
1934 ....... 388,560,319: 09
1944 ....... 283,537,077:95
1954 ....... 151,859,155: 64
1962 ....... 67,399,996: 14
1974 ....... 12,660,146: 58
1978 ....... ..
med tilläggsanslag av
1,000,000 kronor.
585,345,262: 74
487,662,545: —
360,279,637: 91
231,913,402: 30
67,308,849: 52
Med avseende å den ifrågasatta höjningen av annuitetsanslagen med
1,000,000 kronor hava fullmäktige ansett det vara skäl tillse, i vad män
medel till bestridande av de sålunda ökade annuitetsanslagen kunna väntas
inflyta från statens ovannämnda affärsföretag, vilkas anläggningskapital
huvudsakligen anskaffats genom upplåning, ävensom från statens på samma
sätt tillkomna utlåningsfonder. Beträffande den beräknade vinsten av berörda
affärsföretag i deras nuvarande eller genom redan fattade beslut bestämda
omfattning hava järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen
i. sina omförmälda _ till fullmäktige avlåtna skrivelser meddelat
uppgifter för de närmaste tio åren, och^vad angår statsverkets inkomst
av lånefonderna torde den för nämnda tid kunna antagas uppgå till i det
närmaste samma belopp, som i sådant hänseende beräknats i den till innevarande
Riksdag avlåtna statsverkspropositionen. En sammanställnino- av
dessa särskilda inkomstposter visar följande resultat.
År.
Statens
järnvägar.
Telegraf- och
telefonväsendet.
Elektriska
kraftverk och
kanalverk.
Statens
utlånings-
fonder.
Summa.
1914......
19,500,000
5,000,000
1,497.000
4,800,000
30,797,000
1915.....
18,600,000
4,500,000
2,580,000
4,800,000
30,480,000
191G ......
19,500,000
4,000,000
3,219,000
4,800,000
31,519.000
1917......
19,900,000
5,000,000
3,509,000
4,800,000
33,209,000
1918......
20,400,000
5,000,000
3,620,000
4,800,000
33,820,000
1919.......
21,000,000
5,000,000
3,733,000
4,800,000
34,533,000
1920 ........
21,600,000
5,000,000
3,838,000
4,800,000
35,238,000
1921.......
22,300,000
5,000,000
3,955,000
4,800,000
36,055,000
1922 ......
22,900,000
5,000,000
4,074,000
4,800,000
36,774,000
1923 ........
23,400,000
5,000,000
4,195,000
4,800,000
37,395,000
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Då, såsom ovan nämnts, annuiteterna å statslånen enligt nuvarande
bestämmelser belöpa sig för tioårsperioden 1914—1923 till i medeltal omkring
28,259,000 kronor årligen, framgår härav att ifrågavarande inkomster
&kunna anses fullt tillräckliga för bestridande av dessa annuiteter tillökade
med ett årligt anslag å 1,000,000 kronor, och hava fullmäktige
häruti funnit stöd för sin mening att tillstyrka anvisandet av ett sådant
tilläggsanslag. ______
Med hänsyn till statens blivande nya upplåning har det synts vara
av intresse att göra en beräkning, huru det i framtiden komme att ställa
sig med utgifterna för statsskulden och skuldens belopp under antagande
att staten årligen upplånar en viss summa. En sådan beräkning är gjord
i den vid denna skrivelse fogade tabell III. Den årliga upplåningen har
där antagits till den jämförelsevis måttliga summan av 20 miljoner kronor.
Beräkningarna, som avse återstående skuld vid arets början samt ränta
och amortering, äro gjorda under tvenne skilda förutsättningar i avseende
å planen för amorteringen. Enligt det ena alternativet skulle grunderna
vara desamma som för de senaste lånen, nämligen 3V2 procents ränta och
avsättning under hela lånetiden av 41/2 procent å ursprungliga lånebeloppet
för förräntning och amortering, vilket motsvarar 44 års amorteringstid.
Enligt det andra alternativet skulle amortering ske med lika belopp
årligen under 50 år, så att annuiteten skulle utgöra dels ränta a åtel stående
skulden, dels 2 procent å ursprungliga lånebeloppet. Skillnaden
mellan dessa alternativ är deri, att man med tillämpning av det senare
icke kastar så stor del av amorteringen över till en mer avlägsen framtid,
som hittills varit regeln, och att den generation, som upptagit lånet, får
vidkännas högre annuiteter än enligt det förra alternativet.
Med en årlig upplåning av 20 miljoner kronor växa naturligtvis
annuiteter och skuldbelopp årligen, till dess efter slutbetalning av det
först upptagna lånet jämnvikt inträder. Enligt det förra alternativet år
annuiteten år 1914 900,000 kronor och ökas årligen med 900,000 kronor,
tills den år 1957 stigit till 39,600,000 kronor, vid vilken summa annuiteten
sedan kvarstår. Enligt det senare alternativet utgör annuiteten år 1914
1,100,000 kronor och har år 1963 uppnått en summa av 37,850,000 kronor,
som sedan blir bestående. I 10-årigt medeltal blir annuiteten enligt de
båda alternativen ,,, rT
Alt. I. Alt. II.
1914—1923 ....... 4,950,000 5,819,000
1924—1933 ....... 13,950,000 15,419,000
1934—1943....... 22,950,000 23,619,000
1944—1953 ....... 31,950,000 30,418,200
1954—1963....... 39,060,000 35,818,200
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
9
Den återstående skulden vid 1963 års slut blir enligt det förra
alternativet 531 miljoner och enligt det senare 490 miljoner kronor.
En jämförelse visar, att enligt alternativ IT annuiteterna under de
första 29 åren bliva något högre, men under den övriga tiden i samma
mån lägre, och att efter 1963, då jämnvikt uppnåtts, skuldsumman enligt
alternativ II är 41 miljoner lägre och annuiteten 1,750,000 kronor
mindre.
1 tabellen IV har slutligen gjorts sammanräkning av annuiteten för
de nuvarande lånen och för den i tabellen III antagna nya upplåningen
under olika förutsättningar, nämligen:
a) summan av annuiteter för nuvarande lån enligt nu gällande bestämmelser
och annuiteter för de nya lånen enligt alt. I,
b) summan av annuiteter för nuvarande lån enligt nu gällande bestämmelser
och annuiteter för de nya lånen enligt alt. II, och
c) summan av annuiteter för nuvarande lån med beräkning av årligt
tilläggsanslag av 1,000,000 kronor och annuiteter för de nya lånen
enligt alt. II.
Den gjorda sammanställningen visar, att annuiteterna i medeltal för
10 år och kapitalskuldens belopp nedan angivna år utgjort i runda tal
under de olika förutsättningarna:
a.
b.
C.*
Annuiteter 1914—1923 .......
33,209,000
34,078,000
35,078,000
1924—1933 .......
40,724,000
42,193,000
43,193.000
1934-1943 .......
45,402,000
46,071,000
47.071,000
1944—1953 .......
53,054,000
51,522,000
52,522,000
1954-1963 .......
51,859,000
48,619,000
43,184,000
1964-1973 .......
45,599,000
43,847,000
37,850,000
Kapitalskuld 1923 ....
699,781,000
691,674,000
681,305,000
1933 .........
750,299,000
721,612,000
695,253,000
1943 ..........
771,090,000
720,648,000
671,736,000
1953 .........
712,176,000
654,749,000
574,024,000
1963 .......
614,701,000
573,399,000
510,000,000
1973 .......
564,704,000
526,974,000
510,000,000
Härav framgår, att, om man ändrar amorteringsplanen för de ovan
beräknade nya lånen, så att årligen amorteras 1 .Medel, erfordras ökade
annuiteter under de tre första 1 O-årsperioderna (1914—1943) med respek
Bihang
till Riksdagens protokoll 1913. 8 sand. 31 käft. (Nr 37.)
2
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
tive 869,000, 1,469,000 och 669,000 kronor, varemot annuiteterna under
de tre följande 1 O-årsperioderna minskas med respektive 1,532,000,
3.240.000 och 1,752,000 kronor, med det resultat, att kapitalskulden efter
några år ställer sig betydligt lägre än om nu gällande amorteringsplaner
tillämpas, så att skillnaden komme att utgöra om 20 år 28,7 miljoner,
om 30 år 50,5 miljoner, om 40 år 57,4 miljoner, om 50 år 41,3 miljoner
och om 60 år 37,7 miljoner kronor.
Om jämte sådan omläggning av amorteringsplanen ytterligare ett
anslag av i ,000,000 kronor årligen skulle beviljas till påskyndande av den
nuvarande statsskuldens amortering, komme annuiteterna att under de tre
första 10-årsperiodema i årligt medeltal ökas med respektive 1,869,000,
2.469.000 och 1,669,000 kronor, men under de tre följande 10-årsperioderna
minskas med respektive 532,000, 8,675,000 och 7,749,000 kronor.
Skillnaden mellan kapitalskuldens belopp under sådan förutsättning och
dess belopp vid tillämpning av nu gällande grunder blir högst betydlig
och kommer att utgöra om 20 år 55 miljoner, om 38 år 99,3 miljoner,
om 40 år 138,2 miljoner, om 50 år 104,7 miljoner och om 60 år 54,7
miljoner kronor.
En tillämpning av systemet med fasta amorteringsanslag, som alltifrån
lånets upptagande under hela dess beräknade löpetid utgå med oförändrade
belopp, medför visserligen, såsom av förestående utledning framgår,
i framtiden betydande fördelar för statens ekonomi. A andra sidan
skulle dock genomförandet av detta system bliva mera betungande för den
närmaste generationen. Huruvida det får anses lämpligt att med avseende
å lån, som framdeles upptagas, tillämpa ifrågavarande system, synes därför
i varje fall böra avgöras med hänsyn till de vid lånets upptagande
föreliggande finansiella förhållandena. Då emellertid frågan är av stor
betydelse, hava fullmäktige ansett den däruti verkställda utredningen böra
redan nu komma till Riksdagens kännedom.
Vare sig det ena eller det andra av de ovan omförmälda systemen
för amorteringen framdeles kommer till användning, bör man emellertid
enligt fullmäktiges mening hålla fast vid, att de anslag, som i anledning
av nya låns upptagande anvisas till ränta och amortering, bestämmas till
sådana belopp, att lånen därigenom kunna bliva återbetalade inom en tid
av högst 50 år. I händelse de nya lånen äro av räntetyp torde ock,
i likhet med vad nu är bestämt, de för amortering avsedda medlen böra
ingå till fonden för statsskuldens amortering att av fullmäktige användas
antingen till amortering av statsskulden medelst ökad utlottning eller
obligationsinköp, eller och till minskning i ny upplåning. De två olika sätt
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
11
för ifrågavarande medels användning som sålunda äro medgivna, leda båda
till begränsning av statsskuldens belopp, och det synes fullmäktige vara
viktigt att dem fortfarande lämnas öppet att med hänsyn till föreliggande
förhållanden välja den utväg, som för ändamålet befinnes lämpligast.
Under åberopade av vad ovan i denna skrivelse blivit anfört få fullmäktige,
som för närvarande endast vilja göra framställning med avseende
å den ökade amortering, som synes vara påkallad av de nuvarande statsräntelånens
upptagande, hemställa, att bankoutskottet behagade föreslå
Riksdagen besluta, att till fonden för statsskuldens amortering skall —
förutom de medel, som enligt Riksdagens förut fattade beslut i anledning
av statsräntelånens upptagande dit ingå — från och med år 1914 årligen
avsättas ett anslag av 1,000,000 kronor.»
De i fullmäktiges skrivelse omförmälda bilagor äro detta utlåtande
bifogade.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
Andra kammaren av herr E. Kristensson väckt motion, nr 342, däri motionären,
med hänvisning till fullmäktiges i riksgäld skontoret ovan intagna
framställning, hemställt, »att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Magt
anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda grunderna för
statens finanspolitik särskilt i fråga om den utländska skuldsättningen samt
för Riksdagen framlägga det förslag, vartill en sådan utredning kan
föranleda».
Vad fullmäktige anfört till stöd för förslaget om en ytterligare ökning
av de anslagsbelopp, som avses för statsskuldens amortering, finner
utskottet synnerligen beaktansvärt, och det måste enligt utskottets mening
anses välbetänkt, att till fonden för statsskuldens amortering må kunna utöver
de medel, som enligt Riksdagens förut fattade beslut i anledning av
statsräntelånens upptagande dit ingå, avsättas ytterligare en million kronor
årligen. Fullmäktige hava föreslagit, att en sådan avsättning måtte ske
redan från och med år 1914. Det synes emellertid med skäl kunna
ifrågasättas, huruvida budgeten kan medgiva en dylik belastning.
Utskottet vill i detta avseende erinra, att Kungl. Maj:t i skrivelse den 18
nästlidna april (nr 274) gifvit Riksdagen tillkänna, att Kungl. Maj:t funnit
frågan om vissa framställningar till Riksdagen under åttonde huvudtiteln
hava förfallit, i följd varav medel för berörda ändamål, upptagna till ett
Motion
11: 312.
Utskottet.
12
Banko utskottets utlåtande Nr 37.
sammanlagt belopp av omkring 600,000 kronor, ej behövde beräknas å
1914 års stat. Under sådana förhållanden har utskottet ansett, att åtminstone
ett belopp av 500,000 kronor bör kunna redan för år 1914 beräknas
för ifrågavarande ändamål. Utskottet har dessutom, i anslutning till
vad här ovan blivit anfört, funnit sig böra föreslå en skrivelse till Kungl.
Maj:t med anhållan, att Kungl. Magt måtte vid uppgörande av förslag
till'' riksstat från och med år 1915 årligen beräkna ett belopp av en million
kronor, att på sätt fullmäktige föreslagit användas till amortering av statsskulden.
Vidkommande härefter herr Kristenssons motion anser utskottet tillräckliga
skäl icke föreligga för Riksdagen att hos Kung]. Maj:t begära en
utredning av den omfattning, motionären synes hava avsett. Utskottet har
alltså funnit sig böra avstyrka bifall till motionen,
Åberopande vad sålunda blivit anfört får utskottet hemställa,
att Riksdagen må besluta,
l:o) att till fonden för statsskuldens amortering
skall — förutom de medel, som enligt Riksdagens förut
fattade beslut i anledning av statsräntelånens upptagande
dit ingå — för år 1914 avsättas ett belopp av
500,000 kronor;
2:o) att i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla, det
Kungl. Maj:t måtte vid uppgörande av förslag till riksstat
från och med år 1915 årligen beräkna — förutom
de medel, som enligt Riksdagens förut fattade beslut
i anledning av statsräntelånens upptagande ingå till fonden
för statsskuldens amortering — ytterligare ett belopp
av 1,000,000 kronor för att avsättas till nämnda
fond; samt
3:o) att förevarande motion II: 342 icke skall till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 maj 1913.
På bankoutskottets vägnar:
1. von STAPELMOHR.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
13
Reservation
av herr Kristensson, som ansett, att utskottets yttrande bort äga
följande lydelse:
Den störa ökningen av vår utländska statsskuld, som i synnerhet det
senaste årtiondet haft att uppvisa, förlänar problemet om statslånens amortei
ing den allra största betydelse, och utskottet kan därför icke underlåta
att. uttrycka sitt erkännande åt riksgäldsfullmäktige, som i föreliggande
skrivelse bidragit till denna frågas belysande. Emellertid kan utskottet
icke ansluta sig till fullmäktiges här gjorda framställning.
Utskottet vill till en början erinra om, att uttrycket »statsskuldens
amortering» är ett icke fullt lämpligt uttryck, enär detta rätteligen borde
innebära, att statsskuldens totalbelopp minskades. För ändamål, vartill
liksdagen beslutat att lånemedel få användas, ha nya lån upptagits, och
statsskulden har därför växt med omkring- 250,000,000 kronor under den
sista tioårsperioden, vartill kan anföras, att i årets statsverksproposition äro
över 40,000,000 kronor avsedda att täckas med lånemedel. Den »amortering»
av statsskulden, som nu äger ruin, utgör endast avbetalning å vissa äldre
lån, under det att samtidigt ny upplåning sker till högre belopp genom
uppläggandet av nya lån.
Då för de nya lånen måste betalas högre ränta än för de äldre,
torde det för staten innebära en ränteförlust, om staten okär den nu fastställda
amorteringen av de äldre billigare räntelånen, samtidigt som staten
upptager nya, dyrare lån. Enligt vad utskottet håller före, bör det under
sådana förhållanden för staten rent ekonomiskt sett vara fördelaktigast att
icke amortera mera på räntelånen — för amorteringslånen är som bekant
viss amortering fastställd än vad som kan anses vara önskvärt för
statens kredit på den internationella lånemarknaden. Fullmäktige ha dock
icke alls påvisat, att av detta skäl en ökning av nu fastställda amorteringsanslag
är erforderlig eller att medel skulle saknas för ifrågavarande ändamål.
Fullmäktige påpeka, hurusom den svenska statens skuld är till allra
största delen placerad utomlands och att det är antagligt, att även framdeles
upplåningen för statens räkning måste till väsentlig del verkställas
i utlandet, samt att man icke får underskatta de olägenheter av ekonomisk
och politisk art, som detta kan medföra, vilket synes böra utgöra en kraf
-
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
tig maning att genom ökade amorteringsanslag söka motverka en alltför
hastig tillväxt av denna skuldsättning. Åtgärder i detta syfte äro ock enligt
fullmäktiges mening påkallade av hänsyn till kommande generationer.
Utskottet för sin del anser, att staten icke bör fortfara med att öka
sin utländska skuldsättning utan att staten närmare klargjort, vilka vådor
och fördelar detta kan innebära, varför utskottet anser denna fråga val
förtjänt av en undersökning. Vidare delar utskottet den åsikten, att kommande
generationer icke böra bliva obebörigen betungade av den nu gjorda
upplåningen. Även denna fråga synes utskottet vara förtjänt av närmare
granskning, varvid hänsyn bör tagas jämväl till den ökade skattekraft och
amorteringsförmåga, som kan vara en följd av med lånemedel upprättade
företag, spörsmål, på vilka fullmäktige icke ingått. Däremot kan utskottet
icke förorda, att Riksdagen, innan en närmare utredning föreligger,
skulle slå in på den av fullmäktige anvisade vägen eller en million
kronors ytterligare årlig avsättning till fonden för statsskuldens amortering.
En annan och måhända naturligare utväg att minska skuldsättningen,
ifall detta ur statsfinansiella och politiska synpunkter anses önskvärt, vore
att i kommande budgeter till de ändamål, vartill nu lånempdel användas,
använda mer av anslagsmedel och mindre av lånemedel. Åtminstone synes
det utskottet, att även möjligheten att framkomma på denna väg först
bör undersökas, och detta så mycket mer som den internationella penningmarknaden
för statslån för närvarande är synnerligen ogynnsam, och
statslån under den närmaste framtiden sannolikt komma att betinga högre
ränta, än vad hittills varit vanligt.
Riksgäldsfullmäktiges framställning grundar sig därpå, att man bör
rätta amorteringstiden för vissa statslån efter den avskrivningstid, som kan
anses behövlig för vissa statens företag. Häremot kan anföras, att vissa
lån icke hänföras till vissa bestämda företag, och att vad fullmäktige anfört,
vilket blott omfattar eu del av det föreliggande materialet, jämväl i
detta avseende torde behöva fullständigas, innan Riksdagen gör ett principuttalande
av så lång räckvidd, som nu ifrågasatts.
Fullmäktige ha föreslagit, att redan i 1914 års stat utöver de medel,
som enligt Riksdagens förut fattade beslut i anledning av statsräntelånens
upptagande dit ingå, må avsättas ytterligare eu million kronor. Det synes,
oavsett vad utskottet förut anfört, med skäl kunna ifrågasättes, huruvida
budgeten kan medgiva eu dylik belastning. Utskottet kan för sin del
ännu icke överskåda, i vad mån sannolika besparingar komma att uppstå,
och då dessutom utgången av väckt fråga om växelstämpelskattens borttagande
är synnerligen oviss, har utskottet så mycket mindre kunnat förorda
fullmäktiges förslag i denna del.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
15
I anslutning till vad utskottet här ovan antört och med anledning
av fullmäktiges i riksgäldskontoret ifrågavarande framställning och herr
Kristenssons motion II: 342 får utskottet hemställa,
att Riksdagen måtte besluta, att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes låta
utreda, huruvida och på vad sätt statsräntelånens amortering
bör ökas, samt huruvida för ändamål, vartill nu
lånemedel användas, för framtiden må i högre grad användas
anslagsmedel.
Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
Af Första kammaren: herrar von Stapelmohr, Neiglick, Ekman, Carlberq, llolmqmst,
Redenstierna, Schödén och Köhlin; samt
av Andra kammaren: herrar Wijk, Henricson, Vahlquist, Söderberg, Kristensson,
Leander, Carlson i Herrljunga och Sommelius..
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Tabell I. Annuiteter
År.
A m
o r
tering
s 1
å n e n.
Statsräntelånen enligt nu gällande bestämmelser.
Ränta.
Amortering.
Summa.
Ränta.
Amortering.
Summa.
1912 . .
6,708,315
69
3,969,111
06
10,677,426
76
14,996.547
36
2,426,792
37
17,423,339
73
1913 . .
6,569,361
81
4,126,065
53
10,695,427
34
14,909,733
67
2,513,606
06
17,423,339
73
1914 . .
6,424,949
52
4,283,862
86
10,708,812
38
14,819,787
10
2,603,552
63
17,423,339
73
1915. .
6,275,014
31
4,444,111
97
10,719,126
28
14,726,593
67
2,696,746
06
17,423,339
73
1916 . .
6,119,470
39
4,713,659
50
10,833,129
89
14,396,035
23
3,027,804
50
17,423,339
73
1917 . .
5,954,492
31
4,877,555
68
10,832,047
99
14,287.799
25
3,135,540
48
17,423,339
73
- 1918 . .
5,783,777
86
5,042,256
30
10,826,034
16
14,046,687
94
3,376,651
79
17,423,339
78
1919 . .
5,607,298
59
5,210,121
10
10,817,419
69
13,798,959
79
3,624,379
94
17,423,339
73
i 1920 . .
5.424,951
65
5,487,774
80
10,912,726
45
13,671,489
47
3,751,850
26
17,423,339
73
j 1921 . .
5,232,872
54
5,659,332
69
10,892,205
23
13,539,509
31
3,883,830
42
17,423,339
73
1922 . .
5,034,795
89
5,832,936
32
10,867,732
21
13,402,858
92
4,020,480
81
17,423,339
73
1923 . .
4,830,643
12
6,117,408
85
10,948,051
97
13,261,372
It
4,161,967
62
17,423,339
73
1924 . .
4,616,533
81
6,296,268
45
10,912,802
26
13,114,876
81
4,308,462
92
17,423,339
73
1925 . .
4,386,164
41
6,585,590
92
10,971,755
33
12,963,194
49
4,460,145
24
17,423,339
73
1926 . .
4,165,668
73
6,768,059
15
10,933,727
88
12,806,240
59
4,617,199
14
17,423,339
73
1927 . .
3,928,786
66
7,063,480
47
10,992,267
13
12,319,566
22
5,103,773
51
17,423,339
73
1928 . .
3,681,564
85
7,360,150
65
11,041,715
50
12,143,091
57
5,280,248
16
17,423,339
73
1929 . .
3,423,959
67
7,660,781
91
11,084,741
48
11,960,496
90
5,462,842
83
17,423,339
73
1930 . .
3,155,832
21
7,963,550
95
11,119,383
16
11,771,569
41
5,651,770
32
17,423,339
73
1931 . .
2,877,107
92
2,606,553
71
5,483,661
68
11,576,088
90
5,847,250
83
17,423,339
73
1932 . .
2,785,878
54
2,697,621
58
5,483,500
12
11,375,827
48
6,049,512
25
17,423,339
73
1933 . .
2,691,461
79
2,792,566
05
5,484,027
84
11,164,549
33
6,258,790
40
17,423,339
73
1934. .
2,593,721
98
2,890,008
31
5,483,730
29
10,948,010
38
6,475,329
35
17,423,339
73
1935 . .
2,492,571
69
2,991,097
63
5,483,669
32
10,723,958
07
6,699,381
66
17,423,339
73
1936 . .
2,387,883
27
3,095,711
14
5,483,594
41
10,492,131
05
6,931,208
68
17,423,339
78
1937 . .
2,279,533
38
3,204,102
18
5,483,635
56
10,252,258
86
7,171,080
87
17,423,339
73
1938 . .
2,167,389
80
3,316,906
30
5,484,296
10
10,004,061
55
7,419,278
18
17,423,339
78
1939 . .
2,051,298
08
3,432,514
59
5,483,812
67
9,746,249
46
7,676,090
27
1 17,423,339
73
1940 . .
1,931,160
07
3,552,175
97
5,483,336
04
9,481,522
85
7,941,816
88
j 17,423,339
73
1941 . .
1,806,833
91
2,161,453
31
3,968,287
22
9,206,571
49
8,216,768
24
17,423,339
73
1942 . .
! 1,731,183
05
2,236,370
39
3,967,553
44
8,922,074
34
8,501,265
39
17,423,339
73
| 1943 . .
! 1,652,910
08
2,315,041
20
3,967,951
28
8,627,699
13
8,795,640
1 60
i 17,423,339
i 73
j 1944 . .
1,571,883
64
2,396,025
75
| 3,967,909
39
8,323,102
05
9,100,237
68
! 17,423,339
; 7 3
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
17
å nuvarande statslån.
Statsräntelånen med extra anslag av 1,000,000 kronor
årligen från och med 1914.
Summa annuiteter
enligt nuvarande
bestämmelser.
Samma annuiteter
med extra anslag
av 1,000,000
kronor.
År.
Ränta.
Amortering.
Summa.
14,996,547
36
2,426,792
37
17,423,339
73
28,100,766
48
28,100,766
48
1912
14,908,733
67
2,514,606
06
17,423,339
73
28,118,767
07
28,118,767
07
1913
14,819,787
10
3,603,552
63
18,423,339
73
28,132,152
11
29,132,152
11
1914
14,691,593
67
3,731,746
06
18,423,339
73
28,142,466
Öl
29,142,466
01
1915
14,324,810
23
4,098,529
50
18,423,339
73
28,256,469
62
29,256,469
62
1916
14,179,081
37
4,244,258
36
18,423,339
73
28,255,387
72
29,255,387
72
1917
13,899,164
94
4,524,174
79
18,423,339
73
28,249,373
89
29,249,373
89
1918
13,611,273
48
4,812,066
25
18,423,339
73
28,240,759
42
29,240,759
42
1919
13,442,234
15
4,981,105
58
18,423,339
73
28,336,065
18
29,336,065
18
1920
13,267,230
05
5,156,109
68
18,423,339
73
28,315,544
96
29,315,544
96
1921
13,086,049
88
5,337,289
85
18,423,339
73
28,291,071
94
29,291,071
94
1922
12,898,474
76
5,524,864
97
18,423,339
73
28,371,391
70
29,371,391
70
1923
12,704,278
05
5,719,061
68
18,423,339
73
28,336,141
99
29,336,141
99
1924
12,503,224
77
5,920,114
96
18,423,339
73
28,395,095
06
29,395,095
06
1925
12,295,071
93
6,128,267
80
18,423,339
73
28,357,067
61
29,357,067
61
1926
11,755,610
16
6,667,729
57
18,423,339
73
28,415,606
86
29,415,606
86
1927
11,524,397
05
6,898,942
68
18,423,339
73
28,465,055
23
29,465,055
23
1928
11,285,149
07
7,138,190
66
18,423,339
73
28,508,081
21
29,508,081
21
1929
11,037,583
37
7,385,756
36
18,423,339
73
28,542,722
89
29.542,722
89
1930
10,781,413
35
7,641,926
38
18,423,339
73
22,907,001
36
23,907,001
26
1931
10,516,338
28
7,907,001
45
18,423,339
73
22,906,839
85
23,906,839
85
1932
10,242,048
02
8,181,291
71
18,423,339
73
22,907,367
57
23,907,367
57
1933
9,958,221
51
8,465,118
22
18,423,339
73
22,907,070
02
23,907,070
02
1934
9,664,526
60
8,758,813
13
18,423,339
73
22,907,009
05
23,907,009
05
1935
9,360,620
47
9,062,719
26
18,423,339
73
22,906,934
14
23,906,934
14
1936
9,046,144
38
9,377,195
35
18,423,339
73
22,906,975
29
23,906,975
29
1937
8,720,733
07
9,702,606
66
18,423,339
73
22,907,635
83
23,907,635
83
1938
8,384,004
47
10,039,335
26
18,423,339
73
22,907,152
40
23,907,152
40
1939
8,035,564
29
10,387,775
44
18,423,339
73
22,906,675
77
23,906,675
77
1940
7,475,004
39
10,748,335
34
18,423,339
73
21,391,626
95
22,391,626
95
1941
7,301,902
38
11,121,437
35
18,423,339
73
21,390,893
17
22,390,893
17
1942
6,915,821
15
11,507,518
58
18,423,339
73
21,391,291
Öl
22,391,291
01
1943
6,516,308
35
11,907,031
38
18,423,339
73
21,391,249
12
22,391,249
12
1944
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 37,
Tabell I. (Forts.) Annuiteter
År.
A m
0
tering
s 1 å n e n.
Statsräntelånen enligt nn gällande bestämmelser.
Ränta.
Amortering.
Summa.
Ränta.
Amortering.
Summa.
1945. .
1,488,022
74
2,480,005
60
3,968.028
34
8,007,927
26
9,415,412
47
17,423,339
73
1946 . .
1,401,224
54
2,566,697
62
3,967,922
16
7,681,806
55
9,741,533
18
17,423.339
78
1947 . .
1,311,388
13
2,656,423
37
3,967,811
50
7,344,328
80
10,079,010
93
17,423.339
73
1948 . .
1,218,413
31
2,749,542
85
3,967,956
16
6,995,189
65
10,428,150
08
17,423,339
73
1949. .
1,122,179
31
2,845,734
50
3,967,913
81
6,626,691
62
10,611,501
26
17,238,192
88
1950. .
1,022,578
60
2,945,319
89
3,967,898
49
6,265,378
72
10,485,661
Öl
16,751,039
73
1951 . .
919,492
41
3,048,327
44
3,967,829
85
5,898,868
18
10,852,171
55
16,751,039
73
1952 . .
812,800
59
3,155,147
16
3,967,947
75
5,519,526
06
11,231,513
67
16,751,039
73
1953 . .
702.370
44
3,265,389
05
3,967,759
49
5,126,902
48
11,624,137
25
16,751,039
73
1954 . .
588,081
83
1,856,301
54
2,444,383
37
4,720,531
80
12,030,507
93
16,751,039
73
1955 . .
523,111
27
1,921,246
19
2,444,357
46
4,299,931
97
12,451,107
76
16,751,039
73
1956 . .
455,867
66
1,988,183
02
2,444,050
68
3,806,305
24
10,048,346
25
13,854,651
49
1957 . .
386,281
25
2,058,307
31
2,444,588
56
3,510,333
86
6,560,982
27
10,071,316
13
1958 . .
314,240
50
2,130,025
33
2,444,265
83
3,288,805
62
6,311,194
38
9,600,000
—
1959 . .
239,689
61
2,204,532
39
2,444,222
—
3,067,913
83
6,532,086
17
9,600,000
—
1960 . .
162,530
99
2,281,828
49
2,444,359
48
2,839,290
80
6,760,709
20
9,600,000
—
1961 . .
82,666
98
2,361,913
66
2,444,580
64
2,538,482
67
6,961,887
61
9,510,370
28
1962 . .
—
—
—
—
—
—
2,358,999
88
4,001,000
12
6,360,000
—
1963 . .
—
—
—
—
—
—
2,218,964
87
4,141,635
13
6,360,000
—
1964 . .
—
—
—
—
—
—
2,074,028
63
4,285,971
37
6,360,000
—
1965 . .
—
—
—
—
—
—
1,924,019
65
4,435,980
35
6,360,000
—
1966 . .
—
—
—
—
—
—
1,768,760
34
4,591,239
66
6,360,000
—
1967 . .
_
—
—
—
—
—
1,608,066
95
4,751,933
05
6,360,000
—
1968 . .
_
—
—
—
—
—
1,441,749
29
4,918,250
71
6,360,000
—
1969. .
—
—
—
—
—
—
1,269,610
51
5,090,389
49
6,360,000
—
1970. .
—
—
—
—
—
—
1,091,446
88
5,268,553
12
6,360,000
—
1971 . .
—
—
—
—
—
—
880,920
65
4,773,561
33
5,654,481
98
1972 . .
—
—
—
—
—
—
739,970
86
4,168,029
14
4,908,000
—
1973 . .
—
—
—
—
—
—
594,091
91
4,313,908
09
4,908,000
—
1974 . .
—
—
—
—
—
—
443,105
13
4,464,894
87
4,908,000
—
1975 . .
_
—
—
—
—
—
266,896
20
4,420,334
07
4,687,230
27
1976 . .
—
—
—
—
—
117,858
76
2,367,454
37
2,485,313
13
1977 . .
—
—
—
—
—
—
24,630
60
1,407,463
27
1,432,093
87
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
19
å nuvarande statslån.
Statsräntelånen med extra anslag av 1,000,000 kronor
årligen från och med 1914.
Summa annuiteter
enligt nuvarande
bestämmelser.
Summa annuiteter
med extra anslag
av 1,000,000
kronor.
År.
Amortering.
Summa.
6,102,895
77
12,320,443
96
18,423,339
73
21,391,368
07
22,391,368
07
1945
5,675,098
97
12,748,240
76
18,423,339
73
21,391,261
89
22,391,261
89
1946
5,232,386
45
13,190,953
28
18,423,339
73
21,391,151
23
22,391,151
23
1947
4,774,329
31
13,649,010
42
18,423,339
73
21,391,295
89
22,391,295
89
1948
4,293,101
18
13,945,091
70
18,238,192
88
21,206,106
69
22,206,106
69
1949
3,815.112
60
13,935,927
13
17,751,039
73
20,718,938
22
21,718,938
22
1850
3,327,842
76
14,423,196
97
17,751,039
73
20,718,869
58
21,718,869
58
1951
2,824,514
74
14,926,524
99
17,751,039
73
20,718,987
48
21,718,987
48
1952
2,301,530
77
15,449,508
96
17,751,039
73
20,718,799
22
21,718,799
22
1953
1,761,272
08
15,989,767
65
17,751,039
73
19,195,423
10
20,195,423
10
1954
1,202,098
16
16,548,941
57
17,751,039
73
19,195,397
19
20,195,397
19
1955
565,047
24
14,289,604
25
14,854,651
49
16,298,702
17
17,298,702
17
1956
64,368
47
3,678,199
12
3,742,566
59
12,515,904
69
6,187,155
15
1957
—
—
—
—
—
—
12,044,265
83
2,444,265
83
1958
—
—
—
—
—
—
12,044,222
—-
2,444,222
—
1959
—
—
—
—
—
—
12,044,359
48
2,444,359
48
1960
—
—
—
—
—
—
11,954,950
92
2,444,580
64
1961
—
—
—
—
—
—
6,360,000
—
—
—
1962
—
—
—
—
—
—
6,360,000
—
—
—
1963
—
—
—
—
—-
—
6,360,000
—
—
—
1964
—
—
—
—
—
—
6,360,000
—
—
—
1965
—
—
—
—
—
—
6,360,000
—
—
—
1966
—
—
_
—
—
—
6,360,000
—
—
—
1967
—
—
—
—
—
6,360,000
—
—
—
1968
—
—
—
—
—
6,360,000
—
—
—
1969
—
—
—
—
—
—
6,360,000
—
—
—
1970
—
—
—
—
—
—
5,654,481
98
—
—
1971
—
—
—
—
—
—
4,908,000
—
—
—
1972
—
—
—
—
—
—
4,908,000
—
—
—
1973
—
—
—
—
—
—
4,908,000
—
—
1974
—
—
—
—
—
—
4,687,230
27
—
—-
1975
—
—
—
—
—
—
2,485,313
13
—
—
1976
—
—
—
—
—
—
1,432,098
87
—
—
1977
20
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Tabell II. Kapitalskuld å nuvarande
År.
Om annuiteter utgå enligt nn gällande
bestämmelser.
Om annnitetsanslagen ökas med 1,000,000 kronor.
Amorteringslån.
Statsräntelån.
Summa.
Amorteringslån.
Statsräntelån.
Summa.
1912 ....
191,665,162
68
406,716,676
08
598,381,837
76
191,665,162
68
406,716,675
08
598,881,837
76
1913. . . .
187,696,051
62
404,289,882
71
591,985,934
33
187,696,051
62
404,289,882
71
591,985,934
33
1914 ....
183,569,986
09
401,775,276
65
585,345,262
74
183,569,986
09
401,775,276
65
585,345,262
74
1915 ....
179,286,123
23
399,172,724
02
578,458,847
25
179,286,123
23
398,171,724
02
577,457,847
25
1916 ....
174,842,011
26
396,475,977
95
571,317,989
21
174,842,011
26
394,439,977
96
569,281,989
22
1917. . . .
170,128,351
76
393,448,673
43
563,577,025
19
170,128,351
76
390,341,448
46
560,469,800
22
1918 ....
165,250,796
08
390,313,132
98
555,563,929
Öl
165,250,796
08
386,097,190
10
551,347,986
18
1919 ....
160,208,539
78
386,936,481
14
547,145,020
92
160,208,539
78
381,573,015
31
541,781,555
09
1920 . . . .
154,998,418
68
383,312,101
33
538,310,520
Öl
154,998,418
68
376,760,949
06
531,759,367
74
1921 ....
149,510.643
88
379,560,250
94
529,070,894
82
149,510,643
88
371,779,843
48
521,290,487
36
1922 ....
143,851,311
19
375,676,420
52
519,527,731
71
143,851,311
19
366,623,733
SO
510,475,044
99
1923. . . .
138,018,374
87
371,655,939
71
509,674,314
68
138,018,374
87
361,286,443
95
499,304,818
82
1924. . . .
131,900,966
02
367,493,972
09
499,394,938
11
131,900,966
02
355,761,578
98
487,662,545
—
1925. . . .
125,604,697
57
363,185,509
59
488,790,207
16
125,604,697
57
350,002,517
30
475,607,214
87
1926 ....
119,019,106
65
358,725,364
35
477,744,471
119,019,106
65
344,122,402
34
463,141,508
99
1927 ....
112,151,047
50
354,108,165
21
466.359,212
71
112,251,047
50
337,994,134
54
450,245,182
04
1928 ....
105,187,567
03
349,004,391
70
354,191,958
73
105,187,567
03
331,326,404
97
436,513,972
—
1929. . . .
97,827,416
38
343,724,143
54
441,551,559
92
97,827,416
38
324,427,462
29
422,254,878
67
1930 ....
90,166,634
47
338,261,300
71
428,427,935
18
90,166,634
47
317,289,271
63
407,455,906
10
1931 ....
82,203,083
52
332,609,530
39
414,812,613
91
82,203,083
52
319,903,515
27
392,106,598
79
1932 ....
79,596,529
81
326,762,279
56
406,358,809
37
79,596,529
81
302,261,588
89
381,858,118
70
1933 ....
76,898,908
23
320,712,767
31
397,611,675
54
76,898,908
23
294,354,587
44
371,253,495
67
1934. . . .
74,106,342
18
314,453,976
91
388,560,319
09
74,106,342
18
286,173,295
73
360,279,637
91
1935. . . .
71,216,333
87
307,978,647
56
379,194,981
43
71,216,333
87
277,708,177
51
348,924,511
38
1936 ....
68,225,236
24
301,279,265
90
369,504,502
14
68,225,236
24
268,949,364
38
337,174,600
62
1937 ....
65,129,525
10
294,348,057
22
359,477,582
32
65,129,525
10
259,886,645
12
325,016,170
22
1938 ....
61,925,422
91
287,176,976
35
349,102,399
27
61,925,422
92
250,509,449
77
312,434,872
69
1939 ....
58,608,516
62
279,757,798
17
338,366,214
79
58,608,516
62
240,806,843
a
299,415,359
73
1940 ....
55,176,002
03
272,081,607
90
327,257,609
93
55,176,002
03
230,767,507
85
285,943,509
88
1941 ....
51,623,826
06
264,139,791
02
315,763,617
08
51,623,826
06
220,379,732
41
272,003,558
47
1942 ....
49,462,372
75
255,923,022
78
305,385,395
53
49,462,372
75
209,631,397
07
259,093,769
82
1943 ....
47,226,002
36
247,421,747
39
294,647,759
75
47,226,002
30
198,509,959
72
245,735,962
08
1944. . . .
44,910,961
16
238,626.116
79
283,537,077
95
44,910,961
16
187,002,441
14
231,913,402
30
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
21
statslån vid varje års början.
År.
Om annuiteter utgå enligt
bestämmelser.
nu gällande
Om annuitetsanslagen ökas med 1,000,000 kronor.
Amorteringslån.
Statsräntelån.
Summa.
Amorteringslån.
Statsräntelån.
Summa.
1945 ....
42,514,935
41
229,525,879
It
272,040,814
52
42,514,935
41
175,095,409
76
217,610,345
17
1946 . . . .
40,034,929
81
220,110,466
64
260,145,396
45
40,034,929
81
162,774,965
80
202,809,895
61
1947 ....
37,468,232
19
210,368,933
46
247,837,165
65
37,468,232
19
150,026,725
04
187,494,957
23
1948. . . .
34,811,808
82
200,289,952
53
235,101,761
35
34,811,808
82
136,835,771
76
171,647,580
58
1949 . . . .
32,062,265
97
189,861,802
45
221,924,068
42
32,062,265
97
123,186,761
34
155,249,027
31
1950. . . .
29,216,531
47
179,250,301
19
208,466,832
66
29,216,531
47
109,241,669
64
138,458,201
11
1951 ....
26,271,211
58
168,764,640
18
195,035,851
76
26,271,211
58
95,305,742
51
121,576,954
09
1952 . . . .
23,222,874
14
157,912,468
63
181,135,342
77
23,222,874
14
80,882,545
54
104,105,419
68
1953 . . . .
20,067,726
98
146,680,954
96
166,748,681
94
20,067,726
98
65,956,020
55
86,023,747
53
1954 ....
16,802,337
93
135,156,817
71
151,859,155
64
16,802,337
93
50,506,511
59
67,30S,849
52
1955. . . .
14,946,036
39
123,026,309
78
137,972,346
17
14,946,036
39
34,516,743
94
49,462,780
33
1956. . . .
13,024,790
20
110,575,&2
02
123,599,992
22
13,024,790
20
17,967,802
37
30,992,592
57
1957. . . .
11,036,607
18
100,526,855
77
111,563,462
95
11,036,607
18
3,678,198
12
14,714,805
30
1958. . . .
8,978,299
87
93,965,873
50
102,944,173
37
8,978,299
87
—
—
8,978,299
87
1959. . . .
6,848,274
54
87,654,679
12
94,502,953
66
6,848,274
54
—
—
6,848,274
54
1960 ....
4,643,742
15
81,122,592
95
85,766,335
10
4,643,742
15
—
—
4,643,742
15
1961 ....
2,361,913
66
73,361,883
75
76,723,797
41
2,361,913
66
—
—
2,361,913
66
1962 ....
—
—
67,399,996
14
67,399,996
14
—
—
—
—
_
_
1963 . . . .
—
—
63,398,996
02
63,398,996
02
—
—
—
—
—
_
1964 . . . .
—
—
59,257,960
89
59,257,960
89
—
—
—
—
_
_
1965. . . .
—
—
54,971,989
52
54,971,989
52
—
—
—
—
_
_
1966 ....
—
—
50,536,009
17
50,536,009
17
—
—
—
—
—
_
1967 . . . .
—
—
45,944,769
51
45,944,769
51
—
—
—
—
_
_
1968 ....
—
—
41,192,836
46
41,192,836
46
—
—
—
—
_
_
1969 ....
—
—
36,274,585
75
36,274,585
75
—
—
—
—
_
_
1970. . . .
—
—
31,184,196
26
31,184,196
26
—
—
—
—
_
_
1971. . . .
—
—
25,915,643
14
25,915,643
14
—
—
—
—
—
_
1972. . . .
—
—
21,142,081
81
21,142,081
81
—
—
—
—
—
_
1973 ....
—
—
16,974,054
07
16,974,054
67
—
—
—
—
_
_
1974 ....
—
—
12,660,146
58
12,660,146
58
—
—
—
—
_
_
1975 ....
—
—
8,195,251
71
8,195,251
71
—
—
—
—
_
_
1976 ....
—
—
3,774,917
64
3,774,917
64
—
—
—
—
—
_
1977 ....
—
—
1,407,463
27
1,407,463
27
—
—
—
—
—
—
22
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Tabell III. Kapitalskuld ock annuiteter för ny upplåning till
År.
Alternativ I.
3Vs procent ränta — annuitet 4Va procent.
Alternativ 11.
87a procent ränta — amortering årligen 2 procent
av ursprungliga kap.
Skuld vid
ärets början.
Ränta.
Amorterin
er
o*
Annuitet.
Skuld vid
årets början.
Ränta.
Amorterin
V
Annuitet.
1914 . .
20,000.000
700,000
200,000
900,000
20,000,000
_
700,000
_
400,000
_
1,100,000
_
1915 . .
39,800,000
—
1,393,000
—
407,000
—
1,800,000
—
39,600,000
—
1,386,000
—
800,000
—
2,186,000
—
1916 . .
59,393,000
—
2,078,755
—
621,244
—
2,700,000
—
58,800,000
—
2,058,000
—
1,200,000
—
3,258,000
—
1917 . .
78,771,756
—
2,757,011
46
842,988
54
3,600,000
—
77,600,000
—
2,716,000
—
1,600,000
—
4,316,000
—
1918 . .
97,928,767
46
3,427,506
86
1,072,493
14
4,500,000
—
96,000,000
—
3,360,000
—
2,000,000
—
5,360,000
—
1919 . .
116,856,274
32
4,089,970
60
1,310,029
40
5,400,000
—
114,000,000
—
3,990,000
—
2,400,000
—
6,390,000
—
1920 . .
135,546,244
92
4,744,118
57
1,555,881
43
6,300,000
—
131,600,000
-
4,606,000
—
2,800,000
—
7,406,000
—
1921 . .
153,990,363
49
5,389,662
72
1,810,337
28
7,200,000
—
148,S00,000
—
5,208,000
—
3,200,000
—
8,408,000
—
1922 . .
172,180,026
21
6,026,300
92
2,073,699
08
8,100,000
—
165,600,000
—
5,796,000
—
3,600,000
—
9,396,000
—
1923 . .
190,106,327
18
6,653,721
45
2,346,278
55
9,000,000
—
182,000,000
—
6,370,000
—
4,000,000
—
10,370,000
—
1924 . .
207,760,048
58
7,271,601
70
2,628,398
30
9,900,000
—
198,000,000
—
6,930,000
—
4,400,000
—
11,330,000
—
1925 . .
225,131,650
28
7,879,607
76
2,920,392
24
10,800,000
—
213,600,000
—
7,476,000
—
4,800,000
—
12,276,000
—
1926 . .
242,211,258
04
8,477,394
03
3,222,605
97
11,700,000
—
228,800,000
—
8,008,000
—
5,200,000
—
13,208,000
—
1927 . .
258,988,652
07
9,064,602
82
3,535,397
IS
12,600,000
—
243,600,000
—
8,526,000
—
5,600,000
—
14,126,000
—
1928. .
275,453,254
89
9,640,863
92
3,859,136
08
13,500,000
—
258,000,000
—
9,030,000
—
6,000,000
—
15,030,000
—
1929 . .
291,594,118
81
10,205,794
16
4,194,205
84
14,400,000
—
272,000,000
-
9,520,000
—
6,400,000
—
15,920,000
—
1930 . .
307,399,912
97
10,758,996
95
4,541,003
05
15,300,000
—
285,600,000
—
9,996,000
-
6,800,000
—
16,796,000
—
1931 . .
322,858,909
92
11,300,061
84
4,899,938
16
16,200,000
—
298,800,000
—
10,458,000
—
7,200,000
—
17,658,000
—
1932 . .
337,958,971
76
11,828,564
Öl
5,271,435
99
17,100,000
—
311,600,000
-
10,906,000
—
7,600,000
—
18,506,000
—
1933 . .
352,687,535
77
12,344,063
75
5,655,936
25
18,000,000
—
324,000,000
—
11,340,000
—
8,000,000
-
19,340,000
—
1934. .
367,031,599
52
12,846,105
98
6,053,894
02
18,900,000
—
336,000,000
—
11,760,000
-
8,400,000
—
20,160,000
—
1935 . .
380,977,705
50
13,334,219
69
6,465,780
31
19,800,000
—
347,600,000
—
12,166,000
—
8,800,000
—
20,966,000
—
1936. •
394,511,925
19
13,807,917
38
6,892,082
62
20,700,000
—
358,800,000
—
12,558,000
—
9,200,000
—
21,758,000
—
1937 . .
407,619,842
57
14,266,694
49
7,333,305
51
21,600,000
—
369,600,000
—
12,936,000
—
9,600,000
—
22,536,000
—
1938 . .
420,286,537
06
14,710,028
80
7,789,971
20
22,500,000
—
380,000,000
—
13,300,000
—
10,000,000
—
23,300,000
—
1939 . .
432,496,565
86
15,137,379
80
8,262,620
20
23,400,000
—
390,000,000
—
13,650,000
—
10,400,000
—
24,050,000
—
1940 . .
444,233,945
66
15,548,188
10
8,751,811
90
24,300,000
—
399,600,000
—
13,986,000
—
10,800,000
—
24,786,000
—
1941 . .
455,482,133
76
15,941,874
68
9,258,125
32
25,200,000
—
408,800,000
—
14,308,000
—
11,200,000
—
25,508,000
—
1942 . .
466,224,008
44
16,317,840
130
9,782,159
70
26,100,000
—
417,600,000
—
14,616,000
—
11,600,000
—
26,216,000
—
1943 . .
476,441,848
74
16,675,564
•71
10,324,435
29
27,000,000
—
426,000,000
—
14,910,000
—
12,000,000
—
26,910,000
—
1944 . .
486,117,413
45
17,014,10947
10,885,890
53
27,900,000
—
434,000,000
—
15,190,000
—
12,400,000
—
27,590,000
—
1945. .
495,231,522
92
17,333,103''äO
11,466,896
70
28,800,000
—
441,600,000
15,456,000
—
12,800,000
28,256,000
—
1946 . .
503,764,626
22
17,631,761192
12,068,238
08
29,700,000i—
448,800,000
15,708,000
—
13,200,000
_
28,908,000
—
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
23
belopp av 20 miljoner kronor årligen från och med 1913.
År.
Alternativ I.
3''/a procent ränta — annuitet 41/»
procent.
Alternativ II.
3‘/ä procent ränta — amortering årligen 2 procent
av ursprungliga kap.
Skuld vid
årets början.
Ränta.
Amortering.
Annuitet.
Sknld vid
årets början.
Ränta.
Amortering.
Annuitet.
1947. .
511,696,388
14
17,909,373
58
12,690,626
42
30,600,000
455,600,000
15,946,000
_
13,600,000
—
29,546,000
—
1948. .
519,005,761
72
18,165,201
66
13,334,798
34
31,500,000
—
462,000,000
—
16,170,000
14,000,000
''_
30,170.000
—
1949 . .
525,670,963
38
18,398,483
72
14,001,516
28
32,400,000
—
468,000,000
—
16,380,000
14,400,000
30,780,000
1950. .
531,669,447
10
18,608,430
65
14,691,569
35
33,300,000
—
473,600.000
—
16,576,000
14,800,000
''_
31,376.000
1951 . .
536,977,877
75
18,794,225
72
15,405,774
28
34,200,000
—
478,800,000
—
16,758,000
—
15,200,000
31,958,000
—
1952 . .
541,572,103
47
18,955,023
62
16,144,976
38
35,100,000
—
483,600,000
—
16,918,000
—
15,600,000
•-
32,518,000
—
1953 . .
545,427,127
09
19,089,945
45
16,910,054
55
36,000,000
—
488,000,000
—
17,080,000
—
16,000,000
—
33,080,000
—
1954 . .
548,517,072
54
19,198,097
54
17,701,902
46
36,900,000
—
492,000,000
—
17,220,000
—
16,400,000
—
33,620,000
—
1955 . .
550,815,170
08
19,278,530
95
18,521,469
05
37,800,000
—
495,600,000
—
17,346,000
—
16,800,000
—
34,146,000
—
1956 . .
552,293,701
03
19,330,279
54
19,369,720
46
38,700,000
—
498,800,000
—
17,458,000
—
17,200,000
—
34,658,000
—
1957 . .
552,923,980
57
19,352,339
32
20,247,660
68
39,600,000
—
501,600,000
—
17,556,000
—
17,600,000
—
35,156,000
—
1958 . .
552,676,319
89
19,343,671
20
20,256,328
80
39,600,000
—
504,000,000
—
17,640,000
—
18,000,000
—
35,640,000
—
1959 . .
552,419,991
09
19,334,699
69
20,265,300
31
39,600,000
—
506,000,000
-
17,710,000
—
18,400,000
—
36,110,000
—
1960 . .
552,154,690
78
19,325,414
18
20,274,585
82
39,600,000
—
507,600,000
—
17,766,000
—
18,800,000
—
36,566,000
—
1961 . .
551,880,104
96
19,315,803
67
20,284,196
33
39,600,000
—
508,800,000
—
17,808,000
—
19,200,000
—
37,000,000
—
1962 . .
551,595,908
63
19,305,856
80
20,294,143
20
39,600,000
—
509,600,000
—
17,836,000
—
19,600,000
—
37,436,000
—
1963 . .
551,301,765
43
19,295,561
79
20,304,438
21
39,600,000
—
510,000,000
—
17,850,000
—
20,000,000
—
37,850,000
—
1964 . .
550,997,327
22
19,284,906
45
20,315,093
55
39,600,000.
—
510,000,000
—
17,850,000
—
20,000,000
—
37,850,000
—
1965 . .
550,682,233
67
19,273,878
18
20,326,121
82
39,600,000;
—
510,000,000
—
17,850,000
—
20,000,000
—
37,850,000
—
1966 . .
550,356,111
85
19,262,463
91
20,337,536
09
39,600,000
—
510,000,000
—
17,850,000
—
20,000,000
—
37,850,000
—
1967 . .
550,018,575
76
19,250,650
15
20,349,349
85
39,600,000;
—
510,000,000
—
17,850,000
—
20,000,000
—
37,850,000
—
1968. .
549,669,225
91
19,238,422
91
20,361,577
09
39,600,000
510,000,000
—
17,850,000
—
20,000,000
—
37,850,000
—
1969 . .
549,307,648
82
19,225,767
71
20,374,232
29
39,600,000
-
510,000,000
—
17,850,000
—
20,000,000
—
37,850,000
—
1970 . .
548,933,416
53
19,212,669
58
20,387.330
42
39,600,000
510,000,000
—
17,850,000
—
20,000,000
—
37,850,000
—
1971 . .
548,546,086
11
19,199,113
01
20,400,886
99
39,600,000
510,000,000
—
17,850,000
—
20,000,000
—
37,850,000
—
1972 . .
548,145,199
12
19,185,081
97
20,414,918
03
39,600,000
310,000,000
—
17,850,000
—
20,000,000
—
37,850,000
—
1973 . .
547,730,281
09
19,170,559
84
20,429,440
16
39,600,000
310,000,000
—
17,850,000
—
20,000,000
—
37,850,000
—
1974. .
547,300,840
93
19,155,529
43
20,444,470
57
39,600,000
_
310,000,000
—
17,850,000
—
20,000,000
—
37,850,000
—
1975 . .
546,856,370
36
19,139,972
96
20,460,027
04
39,600,000!
_
310,000,000
17,850,000
—
20,000,000
37,850,000
—
1976 . .
546,396,343
32
19,123,872
02
20,476,127
98
39,600,000,
510,000,000
17,850,000
—
20,000,000
37,850,000
—
1977 . .
545,920,215
34
19,107,207
54
20,492,792
46
39,600,000
310,000,000
—
17,850,000
20,000,000
37,850,000
—
1978 . .
545,427,022
88
19,089,958
80
20,510,041
20
39,600,000
310,000,000
—
17,850,000
20,000,000
37,850,000
—
Anm. Annuitetsanslaget för 1913 års lån upphör med år 1957, varefter annuiteterna bliva lika.
24
Bankoutskottets utlåtande AV 37.
Tabell IV. Kapitalskuld vid varje års början och annui
-
År.
Annuiteter för gamla lån efter
nu gällande bestämmelser för
beräknade nya enligt
alternativ I.
Annuiteter för gamla lån efter
nu gällande bestämmelser för
beräknade nya enligt
alternativ II.
Annuiteter för gamla lån med
extra anslag av 1,000,000
kronor för beränade nya
enligt alternativ II.
Kapitalskuld.
Annuiteter.
Kapitalskuld.
Annuiteter.
Kapitalsku!
d.
Annuiteter.
1914. . . .
605,345,262
74
29,032,152
11
605,345,262
74
29,232,152
11
605,345,262
74
30,232,152
11
1915 ....
618,258,847
25
29,942,466
Öl
618,058,847
25
30,328,466
Öl
617,057,847
25
31,328,466
Öl
1916 ....
630,710,989
21
30,956,469
62
630,117,989
21
31,514,469
62
628,081,989
22
32,514,469
G2
1917 ....
642,348,781
19
31,855,387
72
641,177,025
19
32,571,387
72
638,069,800
22
33,571,387
72
1918 ....
653,492,696
47
32,749,373
89
651,563,929
Öl
33,609,373
89
647,347,986
18
34,609,373
89
1919 ....
664,001,295
24
33,640,759
42
661,145,020
92
34,630,759
42
655,781,555
09
35,630,759
42
1920. . . .
673,856,764
93
34,636,065
18
669,910,520
Öl
35,742,065
18
663,359,367
74
36,742,065
18
1921 ....
683,061,258
31
35,515,544
9G
677,870,894
82
36,723,544
96
670,090,487
36
37,723,544
96
1922 ....
691,707,757
92
36,391,071
94
685,127,731
71
37,687,071
94
676,075,044
99
38,687,071
94
1923 ....
699,780,641
71
37,371,391
70
691,674,314
58
38,741,391
70
681,304,818
82
39,741,391
70
1924. . . .
707.154,986
69
38,236,141
99
697,394,938
11
39,666,141
99
685,662,545
—
40,666,141
99
1925 ....
713,921,857
44
39,195,095
06
702,390,207
16
40,671,095
06
689,207,214
87
41,671,095
06
1926 ....
719,955,729
04
40,057,067
61
706,544,471
—
41,565,067
61
691,941,508
99
42,565,067
61
1927 ....
725,347,864
78
41,015,606
86
709,959,212
71
42,541,606
86
693,845,182
04
43,541,606
86
1928. . . .
729,645,213
62
41,965,055
23
712,191,958
73
43,495,055
23
694,513,972
—
44,495,055
23
1929 ....
733,145,678
73
42,908,081
21
713,551,559
92
44,428,081
21
694,254,878
67
45,428,081
21
1930. . . .
735,827,848
15
43,842,722
89
714,027,935
18
45,338,722
89
693,055,906
10
46,338,722
89
1931 ....
737,671,523
83
39,107,001
36
713,612,613
91
40,565,001
36
690,906,598
79
41,565,001
38
1932 ....
744.317,781
13
40,006,839
85
717,958,809
37
41,412,839
85
693,458,118
70
42,412,839
85
1933 ....
750,299,211
31
40,907,367
57
721,611,675
54
42,247,367
57
695,253,495
67
43,246,367
57
1934 ....
755,591,918
61
41,807,070
02
724,560,319
09
43,067,070
02
696,279,637
91
44,067,070
02
1935. . . .
760,172,686
93
42,707,009
05
726,794,981
43
43,S73,009
05
696,524,511
38
44,873,009
05
1936 ....
764,016,427
33
43,606,934
14
728,304,502
14
44,664,934
14
695,974,600
62
45,664,934
14
1937 ....
767,097,424
89
44,506,975
29
729,077,582
32
45,442,975
29
694,616,170
22
46,442,975
29
1938 ....
769,388,936
33
45,407,635
83
729,102,399
27
46,207,635
83
692,434,872
69
47,207,635
83
1939 ....
770,862,780
65
46,307,152
40
728,366,214
79
46,957,152
40
689,415,359
73
47,957,152
40
1940 ....
771,491,555
59
47,206,675
77
726,857,609
93
47,692,675
77
685,543,509
38
48,692,675
77
1941 ....
771,245,750
84
46,591,626
95
724,563,617
08
46,899,626
95
680,803,558
47
47,899,626
95
1942 ....
771,609,403
97
47,490,893
17
722,985,395
53
47,606,893
17
676,693,769
82
48,606,893
17
1943 ....
771,089,608
49
48,391,291
01
720,647,759
75
48,301,291
01
671,735,962
08
49,301,291
Öl
1944 ....
769,654,491
40
49,291,249
12
717,537,077
95
48,981,249
12
665,913,402
30
49,981,249
12
1945 ....
767,272,337
44
50,191,368
07
713,640,814
52
49,647,368
07
659,210,345
17
50,647,368
07
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
25
teter för nuvarande lån och beräknad ny upplåning.
År.
Annuiteter för gamla lån efter
nu gällande bestämmelser för
beräknade nya enligt
alternativ I.
Annuiteter för gamla lån efter
nu gällande bestämmelser för
beräknade nya enligt
alternativ II.
Annuiteter för gamla lån med
extra anslag av 1,000,000
kronor för beräknade nya
enligt alternativ II.
Kapitalskuld.
j Annuiteter.
Kapitalskuld.
Annuiteter.
Kapitalskuld.
| Annuiteter.
1946 ....
763,910,022
67
51,091,261
89
708,945,396
45
50,299,261
89
651,609,895
61
51,299,261
89
1947 ....
759,533,553
79
51,991,151
23
703,437,165
65
50,937,151
23
643,094,957
23
51,937,151
23
1948 ....
754,107,523
07
52,891,295
89
697,101,761
35
51,561,295
89
633,647,580
58
52,561,295
89
1949 ....
747,595,031
80
53,606,106
69
689,924,068
42
51,886,106
69
623,249,027
31
52,986,106
69
1950 ....
740,136,279
76
54,018,938
22
682,066,832
66
52,094,938
22
612,058,201
11
53,094,938
22
1951. . . .
732,013,729
51
54,918,869
58
673,835,851
76
52.676,869
68
600,376,954
09
53,676,869
58
1952 ....
722,707,446
24
55,818,987
48
664,735,342
77
53,236,987
48
587,705,419
68
54,236,987
48
1953. . . .
712,175,809
OS
56,718,799
22
654,748,681
94
53,798,799
22
574,023,747
53
54,798,799
22
1954 ....
700,376,228
18
56,095,423
10
643,859,155
64
52,815,423
10
559,308,849
52
53,815,423
10
1955 ....
688,787,516
25
56,995,397
19
633,572,346
17
53,341,397
19
545,062,780
33
54,341,397
19
1956 ....
675,893,693
25
54,978,702
17
622,399,992
22
50,956,702
17
529,792,592
57
51,956,702
17
1957 ....
664,487,443
52
52,115,904
69
613,163,462
95
47,671,904
69
516,314,805
30
41,343,155
15
1958 ....
655,620,493
26
51,644,265
83
606,944,173
37
47,684,265
83
512,978,299
87
38,084,265
83
1959 ....
646,922,944
75
51,644,222
—
600,502,953
66
48,154,222
—
612,848,274
54
38,554,222
1960. . . .
637,921,025
88
51,644,359
48
593,366,335
10
48,610,359
48
512,243,742
16
39,010,359
48
1961 ....
628,603,902
37
51,554,950
92
585,523,797
41
48,954,950
52
511,161,913
66
39,444,580
64
1962 ....
618,995,904
77
45,960,000
—
576,999,996
14
43,796,000
—
509,600,000
,
37,436,000
—
1963 ....
614,700,761
45
45,960,000
—
573,398,996
02
44,210,000
—
510,000,000
_
37,850,000
—
1964. . . .
610,255,288
11
45,960,000
—
569,257,960
89
44,210,000
—
510,000,000
_
37,850,000
—
1965 . . . .
605,654,223
19
45,960,000
—
564,971,989
52
44,210,000
—
510,000,000
37,850,000
—
1966 ....
600,892,121
02
45,960,000
—
560,536,009
17
44,210,000
—
510,000,000
37,850,000
—
1967. . . .
595,963,345
27
45,960,000
—
555,944,769
51
44,210,000
—
510,000,000
_
37,850,000
—
1968. . . .
590,862,062
37
45,960,000
—
551,192,836
46
44,210,000
—
510,000,000
37,850,000
—
1969 ....
585,582,234
57
45,960,000
—
546,274,585
75
44,210,000
—
510,000,000
37,850,000
—
1970. . . .
580,117,612
79
45,960.000
—
541,184,196
26
44,210,000
—
510,000,000
—
37,850,000
—
1971 ....
574,461,729
25
45,254,481
98
535,915,643
14
43,504,481
98
510,000,000
—
37,850,000
—
1972. . . .
569,287,280
93
44,508,000
—
531,142,081
81
42,750,000
—
510,000,000
—
37,850,000
—
1973 . . . .
564,704,335
76
44,508,000
—
526,974,054
67
42,750,000
—
510,000,100
—
37,850,000
—
1974 ....
559,960,987
51
44,508,000
—
522,660,146
58
42,750,000
—
510,000,000
—
37,850,000
—
1975 ....
555,051,622
07
44,287,230
27
518,195,251
71
42,537,230
27
510,000,000
-
37,850,000
—
1976. . . .
550,171,260
96
42,085,313
13
513,774,917
64
40,335,313
13
510,000,000
—
37,850,000
—
1977. . . .
547,327,678
61
41,032,093
87
511,407,467
27
39,282,093
87
510,000,000
—
37,850,000
—
1978 ....
545,427,022
88
39,600,000
—
510,000,000
—
39,600,000
510,000,000
—
37,850,000
—
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 31 käft. (Nr 37.) 4
26
Bankoutskottets utlåtande Nr 37
Järnvägsstyrelsens skrivelse av den 3 december 1912.
Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontor.
Genom nådigt brev den 3 augusti 1912 bar Kung!, järnvägsstyrelsen anbefallts
att i och för utredning i fråga om ökade annuitetsanslag för möjliggörande
av en något hastigare amortering av statslånen överlämna till Herrar Fullmäktige
upplysningar och beräkningar i nedannämnda tre avseenden, nämligen
1) Beräkningar över de belopp, som under de närmaste tio åren kunde antagas
inflyta såsom vinst av trafikrörelsen, vilka beräkningar borde avse statens
järnvägar i dess nuvarande eller genom redan fattade beslut bestämda omfattning
utan avseende å möjliga utvidgningar i framtiden;
2) Beräkningar över den amorteringstid, som för de särskilda anläggningarna
kunde anses rent affärsmässigt berättigad enligt de grunder, som i vanliga
fall gällde för enskilda anläggningar av enskild natur; och
3) Fullständiga upplysningar om hela det belopp av statsmedel, dels upp
lånade
medel dels andra statens tillgångar, som vore nedlagda i de under järnvägsstyrelsen
lydande anläggningar. _ i
Beträffande beräkningarna under 1) här ovan tillåter sig Kung!. järnvägsstyrelsen
hänvisa till den härutinnan gjorda beräkning, som återfinnes i nådiga
propositionen nr 69 (sid. 28—34) till 1911 års riksdag angående anläggning av
statsbana från Ströms vattudal till Ångermanälven.
Därest, såsom ovan angivits, hänsyn ej tages till möjliga utvidgningar i
framtiden, samt med anledning av elektrifiering av Riksgränshanan beräknas minskad
utgift nämligen för åren 1915, 1916 och 1917 med resp. 470,000, 570,000 och
670,000 kronor samt för varje av de följande åren 770,000 kronor, skulle den å
nåd. propositionen upptagna tabell, i vad den avser uppgifter å inkomster, utgifter
och driftöverskott för åren 1914—1923, erhålla följande utseende:
År
Inkomster i millioner kronor
Utgifter i millioner kronor
Summa
utgifter
Drifts- över- skott
i millio- ner
kronor
Inkomst å år 1911
trafikerade banor
Inkomst
å banor,
öppnade
för trafik
efter år
1911
Summa
inkomst
Driftkostnad
Avsätt- ning till
förny- else- fond
Bidrag
till per- sonalens
pensione- ring
Malm
Övrig
trafik
å år 1911
trafike- rade
banor
å banor,
öppnade
för trafik
efter år
1911
>) 1914
131
76-6
0''6
90-3
61-3
0-6
6-7
2-2
70-8
19-5
15
13-4
76-G
0-6
90''6
62-5
0-6
6-8
2-1
720
18-6
16
13-4
79-6
2-2
95''2
645
1-8
7-2
2-2
75-7
19-5
17
13''4
82''6
2''5
98''5
665
2-2
7-6
2-3
78-6
19-9
18
13-4
85-6
2''8
101''8
68-5
2-5
8-0
2-4
81-4
20-4
19
13-4
88-6
3 6
105-6
70-6
3''2
83
2-5
84-6
21-0
1920
13-4
91''6
3-6
108-6
72-7
3 2
85
2-6
87-0
21-6
21
13-4
94-6
3''6
111-6
74-8
3-2
8-6
2-7
89-3
22''3
22
13''4
97''6
3*6
114-5
769
3-0
8-9
2-8
91-6
22-9
23
13-4
100''6
3-5
117-5
790
30
9-2
2-9
94-1
23-4
1) För år 1914 har beräkningen skett i enlighet med Styrelsens den 29 november 1912 avgivna
förslag till beräkning av behållna inkomsten i riksstaten för år 1914. För år 1913 beräknas driftsöverskottet
till 18,900,000 kronor.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
27
Rörande beräkningen under 2) här ovan bar Kungl. Styrelsen förut yttrat
sig dels i underdånigt utlåtande den 1 december 1910 över ett av särskilda sakkunnige
den 4 oktober 1910 avgivet förslag rörande riksstatens uppställning m. in.
dels i undernånig skrivelse den 24 november 1911 med förslag till kostnadsstat
vid statens järnvägar för år 1912.
Såsom av berörda två skrivelser, vilka i bitbörande delar bär i bestyrkt
avskrift (bilagor 1 och 2) bifogas, framgår, bava beräkningarna utfallit på sätt
angives i nedanstående tabell, däri jämväl upptagits enahanda beräkning för nästkommande
år.
Avsättning till förnyelsefond.
19 12
19 13
Föremål
Ifrågavaran- de posters
värde den
1 jan. 1911
kronor
Avsättning
Ifrågavaran- de posters
värde den
1 jan. 1912.
kronor
Avsättning
%
kronor
Öl
kronor
Husbyggnader utom verkstäder .
53,917,000
20
1,078,340
54,730,000
2-0
1,094,600
Verkstadsbyggnader med deras fa- sta inredning, spår etc.....
6,544,000
20
130,880
6,544,000
20
130,880
Räler och växlar med tillbehör
59,877,000
1-5
898,155
60,806.000
1-6
912,090
Broars och viadukters, vägbroars
och vägportars överbyggnad . .''
10,483,000
1-5
157,245
10,491,000
1-5
157,365
Bangårdsmaskinerier......
5,376,000
2-0
107,520
6,264,000
20
125,280
Signal- och säkerhetsanläggningar
3,116,000
20
62,320
3,293,000
2-0
65,860
Rullande materiel.......
138.853,000
2-5
3,471,325
143,181,000
2-5
3,579,525
Sjöfartsmateriel........
5,244,000
50
262,200
5,409,000
5-0
270,450
Verkstadsinventarier......
2,600,000
50
130,000
2,750,000
50
137,500
Färjelägen...........
1,000.000
2-0
20.000
1,242,000
2-0
24,840
Summa
287,010,000
2-2
6,317,985
294,710,000
2-2
6,498,390
Styrelsen får särskilt betona såsom redan i berörda underdåniga skrifvelse
den 1 december 1910 frambållits, att det utan tvekan kan sägas, att Statens järnvägars
bokförda värde, varom uppgift bär nedan lämnats, icke är högre än det
verkliga och att genom den form för avskrivningarnas verkställande, som genom
upprättande av en förnyelsefond erhållits, garanti vunnits för att statens järnvägars
verkliga värde allt framgent icke kommer att understiga det bokförda
värdet.
Beträffande slutligen de under 3) begärda upplysningarna åberopas nedanstående
tabell:
28
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Statsmedel nedlagda i de under Järnvägsstyrelsen lydande anläggningar:
Upplånade medel:
enligt taxekommitténs utredning *) t. o. m. 1910 kronor
år 1911
387,407,623
10,853,000 398,260,623
Skattemedel:
enligt taxekommitténs irtredning
år 1911
kronor
5
Summa statsanslag vid 1911 års utgång »
128,784,676
1,859,238 130,643,914
528,904,537
Härtill kommer:
använda trafikmedel
utbetalade för trafikerade banors räkning . . . 26,976,191
förslagskapital................ 31,331,471 58,307,662
Anslag av landsting............. 900,000 59,207,662
Summa bundet statskapital vid 1911 års utgång kronor 588,112,199
Stockholm den 3 december 1912.
Kungl. Järnvägsstyrelsen.
F. W. H. PEGELOW.
Ber Kjellin.
Bil. I. till järnvägsstyrelsens skrivelse av den 3 december 1912.
Transumt av Kungl. järnvägstyrelsens undernådiga
utlåtande över det av särskilda sakkunniga
den 4 oktober 1910 avgivna förslag rörande
riksstatens uppställning m. m.
I detta sammanhang tillåter sig Styrelsen, att i ett ämne, som berörts av
de sakkunniga å sid. 46 i förslaget i underdånighet anföra följande.
En sund affärsdrivt kräver, att företagets tillgångar icke äro bokförda högre,
än de verkligen äro värda, eller om det bokförda värdet är högre än det verkliga,
att skilln adsbeloppet finnes avsatt till en eller flera förnyelsefonder.
Vid statens järnvägar hava årligen i omkostnadsstaten upptagits avsevärda
belopp under olika underhållsrubriker för ersättning av försliten materiel, utbyte
’) Ej definitiv, men fullt användbar för ifrågavarande ändamål.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
29
iLirälfn’1^rstärklning ,av broar och ombyggnad av hus. Under 10-årsperioden
1901—1910 hava dessa belopp uppgått till:
för broar och viadukter .
» räler och rälstillbehör
» husbyggnader ....
» rullande materiel . .
. kronor 2,800,000
» 7,200,000
• » 5,750,000
. » 10,870,000
eller
, , „ . ann~ , Summa kronor 26,620,000
i medeltal for ar 2,662,000 kronor.
Under senare åren hava emellertid de belopp, som i omkostnadsstaten upptagits
för omförmälda ändamål, efterhand ökats. Sålunda förekomma i styrelsens
förslag till omkostnadsstat för år 1911 följande poster:
för broar och viadukter
» räler och rälstillbehör
» husbyggnader . . . .
» rullande materiel . . .
.... kronor 700,000
■ • • • » 1,000,000
.... » 1,000.000
.... » 1,500,000
Summa kronor 4,200,000
Visserligen har, på sätt framgår av nedanstående utredning, detta sätt att
genom förnyelse upprätthålla anläggningens värde icke varit fullt effektivt, om
också, såsom de ovan ur omkostnadsstaten för år 1911 anförda siffrorna utvisa
en förbättring härutinnan inträtt. Beträffande nu anförda förhållandes inverkan
pa statsbanornas bokförda värde kan dock utan tvekan sägas, att detsamma icke
är högre än det verkliga, med hänsyn dels därtill, att under årens lopp uti de
löpande underhållskostnaderna ingått betydande belopp för arbeten, vilka i siälva
verket varit av samma natur som verkliga förnyelsearbeten, dels ock till de betydliga
tillskott i mark och penningar, som influtit från landsting, kommuner och
enskilda personer, vilka tillskotts värde icke bokförts å kapitalkontot.
*■ jU-Lt fall lider emellertid det hittills tillämpade förfaringssättet, som är
brister ^ m°tsvara avskrivningarna enligt vanligt affärsbruk, av väsentliga
••i Uen ena av dessa brister är den, att det icke utan vidare klart framgår nr
räkenskaperna, att verkligen förnyelsearbetena bedrivas i sådant omfång, att desamma
lämna tillräcklig ersättning för den värdeminskning, som uppstår genom
ålder och slitning. Det kräves med nuvarande förfaringssätt särskilda undersökningar
för att utröna, huru härmed förhåller sig, och för att vinna en god överpver
statsbaneaffären i förevarande hänseende. Erfarenheten visar också
att detta föranlett oriktiga föreställningar om det verkliga värdet av statsbanornas
tillgångar.
En annan olägenhet är den, att med det nuvarande förfaringssättet utgifterna
för behövliga förnyelsearbeten komma att drabba kostnaderna för drift och
underhall ganska ojämnt från år till år. Större rälsutbyten, ombyggnad av större
broar, nybyggnad av otidsenliga stationshus etc. fördela sig icke fila på det ena
aret efter det andra. Följden härav blir antingen den, att driftkostnaderna kunna
komma att fluktuera ~ skenbart omotiverat — ganska mycket från år till år,
eller också att behövliga förnyelsearbeten icke vidtagas vid den rätta tidpunkten
emedan man vill undvika dylika fluktuationer.
30
Banlcoutskottets utlåtande Nr 37.
Dessa olägenheter skulle undvikas, om årligen efter vissa grunder bestämda
avsättningar till en eller flera förnyelsefonder ägde rum och erforderliga förnyelsearbeten
bekostades av dessa fonder. Härigenom vunnes, dels att utan svårighet
kunde bedömas, huruvida de gjorda avsättningarna aro skallra i förhållande till
den årliga värdeminskningen, dels att större, till sin omfattning starkt vexlande
förnyelsearbeten kunde utföras vid lämpligaste tidpunkt utan att föranleda en
ojämn belastning av driftkostnadernas konto. .. ,
De delar av statsbanans egendom, som företrädesvis äro utsatta för värdeminskning
genom förslitning och genom ålder äro räler, broar, husbyggnader, ru - lande materiel och sjöfartsmateriel. Vad angår själva banbyggnaden, sa underhålles
denna år efter ''år på sådant sätt, att ingen värdeminskning hos densamma
uppstår. Broar och viadukter hava under en följd av ar dels erhållit alldeles ny
överbyggnad, dels väsentligen förstärkt sådan, på det att de skola motsvara de
ökade påkänningarna i följd av större hastighet och större hj uttryck.
Värdet av räler, broar och husbyggnader vid de trafikerade statsbanorna
är icke bokfört i särskilda poster, vilket däremot är fallet med den rullande materielen
och sjöfartsmaterielen. En utredning har därlör behövt verkställas tor
bestämmandet av värdet av räler, broar och husbyggnader.
Värdet vid 1910 års slut utgör enligt denna utredning och enligt böckerna,
därvid dock icke beräknats räntor under byggnadstiden, enär dessas belopp icke
äro för järnvägsstyrelsen kända:
broars och viadukters överbyggnad .............kronor
räler med tillbehör, växlar, vändskivor och vågar
husbyggnader.................
verkstäder och deras fasta inredning......
rullande materiel...............
sjöfartsmateriel med landningsbroar.......
10,000,000
52.000. 000
45.000. 000
10.000. 000
136,000,000
6,000,00U
Summa kronor 259,000,000
Beträffande förestående värdeuppgifter får Styrelsen framhålla, att vissa
av dem endast grunda sig å en överslagsberäkning, enär tiden icke medgivit en
en detaljerad utredning härutinnan. _ j , ,„1U ,a,
Den årliga värdeminskningen har järnvägsstyrelsen efter verkställd utledning
ansett sig kunna angiva i procent av det bokförda värdet pa följande satt:
broars och viadukters överbyggnad.. . . . ........** kronor
räler med tillbehör, växlar, vändskivor och vagar.....Va > > ''»u uuu
, , . . 2’0 » » 900,U(JU
verkstäder'' och deras fasta inredning...........3-0 » » „ 400 000
rullande materiel....................» 3’fnn noo
sjöfartsmateriel.................. ■ • • 5''°H_____!_300,000
Summa kronor 5,830,000
eller i genomsnitt 2-25 % å anläggningsvärdet. Härav framgar att avsättningsbeloppet
efter nuvarande anläggningsvärde bort vara mer än dubbelt mot det belopp
som i medeltal under de 10 senaste åren nedlagts på förnyelsearbeten __
För att den av järnvägsstyrelsen förvaltade egendomen icke skall undergå
någon värdeminskning, bör sålunda årligen av trafikmedel avsättas belopp, mot
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
31
svarande den med ledning av ovanstående beräknade värdeminskningen. Dessa
belopp böra lämpligen avsättas till en för ovan angivna egendomsgrupper gemensam
förnyelsefond. Då förnyelsearbeten eller nyanskaffningar företagas för ersättning
av det. förslitna, bestridas kostnaderna härför ur nämnda fond.
Emellertid kunna ovanstående procenttal icke göra anspråk på att vara
fullt riktigt träffade, utan böra de korrigeras, sedan erfarenhet vunnits i denna
fråga.
stöd a7r^et anför<ia far järnvägsstyrelsen i underdånighet hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes medgiva, det järnvägsstyrelsen hädanefter vid avgivandet
av förslag till specificerade omkostnadsstater för statens trafikerade iärnvägar,
sålunda första gången vid avgivandet under november 1911 av sådan stat
för år 1912, får bland utgifterna för drift och underhåll upptaga i huvudsak enligt
ovan angivna grunder beräknade avsättningar till en förnyelsefond, och att
Ur n ^Sn.a ^on<^ s^°ia bestridas kostnaderna för sådana förnyelsearbeten och nyanskaffningar,
som äro avsedda att ersätta genom förslitning och ålder åstadkommen
värdeminskning av statens järnvägars egendom.
Stockholm den 1 december 1910.
Dnderdånigst
F. W. H. PEGELOW.
Viktor Klemming. Justus Walter. o. M. Strömberg.
Pbr Kjellik. Georg Iåcobi.
(Stämpel).
föredragande.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
O. Hallgren.
Bil. II till järnvägsstyrelsens skrivelse av den 3 december 1912.
Transumt av järnvägsstyrelsens underdåniga
skrivelse den 24 november 1911 med förslag till
kostnadsstat vid statens järnvägar för år 1912.
, , Järnvägsstyrelsen får härmed i underdånighet avgiva förslag till kostnadsstat
vid statens järnvägar för år 1912.
IV. Avsättning till förnyelsefond.
Genom nådigt brev den 15 september 1911 har Eders Kungl. Maj:t bemyndigat
järnvägsstyrelsen att i de årliga förslagen till kostnadsstater, första
32
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
fången vid uppgörandet av förslag till kostnadsstat för ar 1912, upptaga avsättning
till en förnyelsefond i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
finnas angivna i styrelsens underdåniga utlåtande den 1 december 1910 över det
av särskilda sakkunniga den 4 oktober 1910 avgivna förslag till riksstatens uppställning
m. in.
1 enlighet med nyssnämnda nådiga bemyndigande bar i det nu framlagda
statförslaget för år 1912 upptagits avsättning av ett belopp av 6,318,000 kronor
till en förnyelsefond. Rörande beräkningen av detta belopp får styrelsen i underdånighet
anföra följande. ,,
Uti ovan åberopade underdåniga utlåtande bar Styrelsen iramhaiiit, att
till en förnyelsefond borde årligen avsättas av trafikmedel de belopp, som beräknades
motsvara den värdeminskning, som statsbanans egendom på grund av slitning
och ålder under året undergått, och som icke blivit ersatt genom löpande
underhållsarbeten. Vidare angåvos genom överslagsberäkningar erhållna värden
å sådana delar av statsbanans egendom, som företrädesvis voro utsatta for vardeminskning
ävensom denna senares på visst sätt beräknade storlek.
Dessa siffror hava underkastats en granskning och genom den företagna,
utredningen hava värdena blivit bestämda sådan ställningen befanns den 1 januari
innevarande år, vilka värden i en del fall avvika från de förut uppgivna. . Utfående
från de sålunda erhållna värdena och med användande av de i berörda
utlåtande begagnade procentsatser med undantag därav att avsättningen för^verkstadsbyggnader
m. m . minskats från 3 % till 2 %, framgår tillkomsten av det före
t
• • I i * . "1 _ 1 ^nvi rln
Föremål.
Värde den
1 i annan
1911,
kronor.
Avsättning
%
kronor.
Husbyggnader utom verkstäder.................
53,917,000
2-0
1,078,340
Verkstadsbyggnader med deras fasta inredning, spår etc......
6,544,000
20
130,880
Räler och växlar med tillbehör.................
59,877,000
1-5
898,155
Broars och viadukters, vägbroars och vägportars överbyggnad . . .
10,483,000
1-5
157,245
5,376,000
2-0
107,520
Signal- och säkerhetsanläggningar................
3,116,000
2-0
62,320
138,853,000
2''5
3,471,325
5,244,000
5-0
262,200
2,600,000
5-0
130,000
1.000,000
2-0
20,000
Summa
287,010,000
—
6,817,985
Den sålunda beräknade avsättningssumman eller i runt tal 6,318,000 kronor
utgör 2''20 % av den för värdeminskning utsatta egendomens värde.
De föreslagna avsättningarnas procentuella belopp har styrelsen sökt avpassa
efter de olika slitningsobjektens olika natur. En allmängiltig jämförelse
med andra järnvägsförvaltningars förfaringssätt uti ifrågavarande avseende är
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
33
svår att vinna. Detta är också lätt förklarligt. En enskild järn vägsförvaltning
nödgas nämligen avpassa sina avskrivningar motsvarande kär föreslagna avsätD
ningar till förnyelsefond, mera efter det ekonomiska resultatet av järnvägsdriften
än efter uppskattade värdeminskningar. Då ett ej ringa antal av de svenska
enskilda järnvägarna kava en mindre god ekonomisk ställning, kava icke vid desamma
nagra bestämda regler för avskrivningars vidtagande utbildat sig. I många
fall utebliva avskrivningar helt och hållet, i andra synas desamma vara väl låga.
Stundom torde avskrivningarna dock vara högre än vad som framgår ur järnvägsstatistiken,
detta därför att åtskilliga järnvägar i likhet med vad hittills
förfarits vid statsbanorna upptaga bland sina driftsutgifter belopp, som rätteligen
äro att hänföra till avskrivningar.
Går man till utlandet, sa lämnar det för styrelsen tillgängliga materialet
icke fullständiga upplysningar i avskrivningsfrågan. Uti de preussisk-hessiska
järnvägarnas budget upptages vissa utgiftsposter för:
»Erneuerung und Ergänzung der baulichen Anlagen» och
»Erneuerung und Ergänzung der Betriebsmittel».
Ehuru i budgeten med dess summariska uppställning ej skiljes på hithörande
utgifter och på sådana, som måste anses tillhöra det normala underhållet,
förefinnas dock i den senast tillgängliga budgeten för tiden 1 april 1910—
31 mars. 1911 följande poster, vilka otvivelaktigt äro att likställa med avsättningar
till förnyelsefond, nämligen
Rullande materiel............ 80,000,000 Mark
överbyggnad.............. 54,139,000 »
Andra byggnader........ . , . 13,569,000 »
Summa 147,708,000 Mark
I huvudsak torde dessa poster avse samma värdeobjekt som de, vilka styrelsen
här. ovan upptagit såsom utsatta för värdeminskning. Då styrelsen endast
har tillgång till uppgift på de preussisk-hessiska statsbanornas totalvärde —
»statistisches Anlagekapital» —, men icke på värdet av desammas olika delar,
så kan. avskrivningsbeloppet endast jämföras med totalvärdet. Detta senare utgjorde
i medeltal för år 1909 10,593 millioner Mark och uppgår ovannämnda belopp*
147,708,000 Mark, till 1-39 % av detsamma. Den föreslagna avsättningen,
6,318,000 kronor till förnyelsefond vid de svenska statsbanorna utgör 1''20 % av
desammas totala anläggningskostnad 523,762,000 kronor den 1 januari 1911. Stockholm
den 24 november 1911.
Underdånigst
E. W. H. PEGELOW.
Viktor Klemming. Justus A. Waller. O. M. Strömberg. Pbr Kjellin,
föredragande.
John Lundberg. O. W. Wahlquist. Sven Bergelmer. Erik von Eriesen.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
O. Hallgren.
* (Stämpel.)
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 31 Käft. (Nr 37.)
5
34
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Telegrafstyrelsens skrifvelse av den 1 november 1912.
Till Herrar Fullmäktige i Riksgäld skontoret.
I anledning av därom utav Herrar Fullmäktige gjord framställning har
Kung], Maj:t genom nådigt brev den 3 augusti 1912 anbefallt Kung! telegrafstyrelsen
att låta verkställa och till Herrar Fullmäktige överlämna dels en beräkning
över de belopp, som under de närmaste 10 åren kunna antagas inflyta
såsom vinst av telegrafverkets telefonrörelse i dess nuvarande omfattning och vilka
belopp således kunna tillgodoföras statsverket, dels upplysningar och beräkningar
över den amorteringstid, som för telegrafverkets telefonanläggningar kan anses
rent affärsmässigt berättigad enligt de grunder, som i vanliga fall gälla för enskilda
anläggningar av likartad natur, dels ock fullständiga upplysningar om
hela det belopp av statsmedel — upplånade medel och andra statens tillgångar —
som är nedlagt i de under telegrafstyrelsen lydande anläggningarna.
Till fullgörande härav får Kungl. telegrafstyrelsen meddela följande.
Under år 1911 hava telegrafverkets samtliga inkomster överstigit driftkostnaderna
med 5,258,567 kronor 49 öre. Sedan de av Riksdagen hittills beviljade
men vid 1911 års slut ännu ej i bruk tagna anslag för fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende blivit under åren 1912 och 1913 använda
samt de av Kungl. Maj:t och Riksdagen för tillämpning från och med år 1913
fastställda ändringarna i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket
trätt i kraft ävensom de av styrelsen föreslagna men ännu icke av Kungl. Maj:t
beslutade höjningarna i den extra personalens avlöningar från och med år 1913
börjat tillämpas, torde, såvitt nu över huvud taget kan beräknas, överskottet av
telegrafverkets hela rörelse — under den i övrigt otänkbara förutsättningen att
ytterligare anslag för telefon- och telegrafväsendets utveckling icke skulle beviljas
— komma att uppgå: under år 1912 till omkring 5,550,000 kronor, under år 1913
till omkring 5,000,000 kronor. Efter sistnämnda år torde, under nyss angivna
förutsättning, överskottet av telegrafverkets rörelse komma att bliva tämligen
konstant och därför böra uppskattas till ungefär samma belopp som för år 1914.
Dock beräknar styrelsen, att driftkostnaderna komma att ökas samt följaktligen
överskottet att minskas under år 1915 med omkring 500,000 kronor och under år
1916 med omkring 1,000,000 kronor, vilka belopp anses komma att åtgå till avskrivning
av värdena utav de nuvarande telefonstationerna i Stockholm och
Göteborg, vilka under nämnda år antagas komma att ersättas med nya. Under
den närmaste tioårsperioden skulle alltså överskottet av telegrafverkets rörelse
komma att utvisa följande siffror:
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
35
ar 1913 ................. 5,000,000 kronor
» 1914 ................. 5,000,000 >
» 1915............■ . . . . 4,500,000 »
» 1916 ................. 4,000,000 »
» 1917 ................. 5,000,000 »
» 1918 ................. 5,000,000 »
* 1919 ................. 5,000,000 »
» 1920 ................. 5,000,000 >
* 1921 ................. 5,000,000 >
» 1922 ................. 5,000,000 »
Såsom förut framhållits, utgöra dessa belopp det under ovannämnda förutsättning
beräknade överskottet av telegrafverkets hela rörelse och således icke
endast av telefonrörelsen utan även av telegrafrörelsen. Att med någon tillförlitlighet
beräkna vinsten av endast telefonrörelsen, möter hinder, på grund av att
båda rörelserna äro så intimt förbundna med varandra, att exempelvis merendels
samma lokaler och delvis samma personal användes för telefon- och telegraftrafiken
samt telefon- och telegraftrådarna uppbäras av samma stolpar, ja till och med
samma trådar understundom användas för både telefonsamtals och telegrams
befordran.
Visserligen hava alla de av staten upplånta medel, som kommit telegrafverket
till godo — med undantag av 4,280,000 kronor, som under åren 1907 och
1908 av Riksdagen beviljats för inköp och bebyggande av fastigheter för telefonoch
telegrafväsendets räkning — använts uteslutande för telefonväsendets utveckling
och följaktligen borde endast avkastningen av telefonrörelsen få tagas i beräkning
till förräntning och amortering av statslånen. Men å andra sidan har,
såsom nedan visas, en betydande del av de i telefonnäten bundna beloppen tagits
av andra än upplånta medel, varav borde följa att endast en del av avkastningen
av telefonrörelsen skulle användas till statslånens förräntning och amortering.
Att med anspråk på tillförlitlighet beräkna, huru stor denna del av telegrafverkets
vinst är, låter sig icke göra, emedan man härför måste känna såväl den
del av vinsten, vilken belöper enbart å telefonrörelsen, som ock huru telefonvinsten
fördelar sig å lokal- och interurbanrörelsen. Telegrafstyrelsen har under
år 1911 gjort ett försök att genom statistiska beräkningar erhålla kännedom om
avkastningsprocenten å de i de olika grenarna av verkets rörelse nedlagda kapitalen.
Dessa beräkningar, vilka återfinnas i Styrelsens underdåniga berättelse för
år 1911, äro emellertid alltför osäkra för att läggas till grund för den av Herrar
Fullmäktige åsyftade utredningen. Så mycket kan man dock av nämnda beräkningar
anse ådagalagt, att avkastningen av telegrafrörelsen uppgår till en
mycket ringa del av telegrafverkets hela vinst; enligt beräkningarna skulle avkastningen
å telegrafrörelsen för år 1911 uppgått till allenast omkring 140,000
kronor.
Pa grund av sålunda anförda förhållanden anser telegrafstyrelsen det vara
riktigast att för den av Herrar Fullmäktige planlagda utredningen betrakta
telegrafverket såsom en enhet, detta så mycket mera som, enligt vad nedan meddelas,
styrelsen kommit till en enhetlig amorteringstid beträffande både telefonoch
telegrafanläggningarna.
36
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Beträffande härefter den amorteringstid, som kan anses berättigad för
telegrafverkets anläggningar, torde ej heller någon olägenhet uppkomma därav,
att telefon- och telegrafanläggningarna betraktas såsom en enhet. Om man bortser
från fastigheterna, vilka äro gemensamma för både telefon- och telegrafrörelsen,
utgör de till telegrafnätet hänförliga anläggningarnas värde numera endast omkring
7 procent av värdet å telegrafverkets samtliga anläggningar, under det att
ungefär 93 procent komma på telefonanläggningarna. Telefon- och telegrafanläggningarnas
tekniska natur är även så pass likartad, att i stort sett samma amorteringstid
bör beräknas för båda slagen.
Till en början bör påpekas, att i kostnaden för underhållet av telefon- och
telegrafanläggningarna — en kostnad, som t. ex. år 1911 belöpte sig till något
över 2,800,000 kronor — icke allenast det rena underhållet ingår utan även avskrivning
av värdet för slopade delar av anläggningarna. Så t. ex. föres., vid utvidgning
med därmed sammanhängande ombyggnad av stationer och linjer, på
underhållskostnad så stor del av kostnaden för den nya anläggningen, som motsvarar
den genom ombyggnaden slopade anläggningens ursprungliga värde, under
det att den övriga delen av utvidgnings- och moderniseringskostnaden bokföres
såsom utgift för kapitalökning. Vid rena reparationsarbeten avskrives hela kostnaden
omedelbart som underhållskostnad, exempelvis kostnaden för en ny stolpe,
som insättes i stället för en, som ej längre kan stå kvar. Telegrafverkets anläggningar
avskrivas på detta sätt successivt i mån som delar av desamma slopas,
och det bokförda värdet kommer icke att överskrida anläggningarnas verkliga
bruksvärde.
Nyss angivna tillvägagångssätt för avskrivningens utförande torde vara
det, som bäst motsvarar verkliga förhållandet, såvida man ej ur affärssynpunkt
vill nedskriva det bokförda kapitalet under den ursprungliga kostnaden för anläggningarna.
För sistnämnda ändamål måste vanliga amorteringar göras i mån
som anläggningens särskilda delar minska i värde. Om man t. ex. antager att en
i linjen uppsatt impregnerad stolpe står i medeltal 20 år, innan den behöver utbytas,
skulle ju ursprungliga kostnaden för stolpen kunna amorteras genom årliga
avskrivningar under dessa 20 år, i stället för att som nu sker avskrivas på en
gång i och med det den nya stolpen uppsättes. På samma sätt skulle andra delar
av anläggningarna kunna amorteras genom årliga avskrivningar, varvid man
städse finge taga hänsyn till dessa delars olika varaktighet. För att ett dylikt
tillvägagångssätt vid amorteringen skulle bliva praktiskt utförbart, är det naturligtvis
nödvändigt att söka finna något medeltal av år för varaktigheten. Att
beträffande telegrafverket få fram ett sådant något så när exakt medeltal, är
emellertid omöjligt på grund av den jämförelsevis korta tid telegrafverket — och
i synnerhet dess ekonomiskt mest betydande område, telefonväsendet — existerat.
Denna omöjlighet grundar sig också på telefonväsendets synnerligen kraftiga utveckling,
vilken gjort att ombyggnad av stationer, och även av linjer, mycket
ofta måst ske uteslutande på grund av utvidgningsbehov, utan att vara betingad
av underhållsskäl. Och vidare är varaktigheten av anläggningarnas särskilda
delar högst olika. Under det eu kopparledning utan att väsentligt försämras kan
användas under snart sagt obegränsad tid, hava järnledningarna en livslängd, av
allenast 20 å 30 år. Växelborden å telefonstationerna äro i regel så utslitna
redan efter 10 ä 15 år, att ombyte måste ske, och ofta ännu tidigare. En stolplinje
av impregnerade stolpar kan anses stå i ungefär 20 år, under det en stolp
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
37
linje av oimpregnerade stolpar knappast kan användas under halva denna tid.
Å andra sidan hava de blymantlade papperskablarna, i synnerhet jordkablarna,
en mycket stor varaktighet, som närmar sig koppartrådens, o. s. v.
Skulle emellertid, oaktat den otillräckliga erfarenheten, redan nu en viss
amorteringstid komma att fastställas för telegrafverkets anläggningar, måste man
naturligtvis tillse att man håller sig på den säkra sidan av saken. Vid sådant
förhållande anser Kungl. telegrafstyrelsen, att man icke bör räkna med längre
amorteringstid än högst 25 år, och att denna amorteringstid får gälla telegrafverkets
samtliga anläggningar, således även fastigheterna.
Såsom framgår av telegrafstyrelsens underdåniga berättelse för år 1911
utgjorde det i telegrafverkets anläggningar vid 1911 års utgång bundna kapitalet:
Lokalnäten . .
Interurbannätet
Telegrafnätet .
Fastigheterna .
vartill kommer rörelsekapitalet:
kronor 36,778,214-02
» 20,715,717-20
» 4,325,185-46
___»_ 7,818,942-17
kronor 69,638,058-85
Kassaförlag.......................kronor 1,320,111-07
Verkstaden....................... » 1,610,332-25
Förrådet......................... » 3,780,233-83
kronor 6,710,679-15
Summa disponerat kapital: kr. 76,348,738-—.
Detta kapital utgöres av:
a) av staten upplånta medel, som i form av lån utlämnats
till telegrafverket från riksgäldskontoret (Se Bil.) . . kronor 45,064,400
b) andra statsmedel:
1) av telegrafverket från statskontoret mottagna lån (Se Bil.) kronor 1,430,000
2) anslag utan återbetalningsskyldighet........... » 11,547,479
3) överskottsmedel av telegrafverkets vinst......... » 18,306,859
Summa kronor 76,348,738
I förbigående torde böra omnämnas, att telegrafverket, jämte det verket
förräntat oguldna lån intill slutet av år 1911, återbetalat samtliga från Statskontoret
erhållna lån samt å lånen från riksgäldskontoret amorterat 21,419,400
kronor, att, såsom av ovanstående tablå framgår, en betydande del av anläggningarna,
nämligen till en kostnad av 18,306,859 kronor, utförts av telegrafverkets
egna vinstmedel, samt att telegrafverket under årens lopp till statsverket inlevererat
tillhopa 4,253,854 kronor. Vid 1911 års utgång utgjorde alltså statens
38
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
kapitalutlägg för telegrafverket allenast 30,938,625 kronor, nämligen den ej amorterade
delen av de från riksgäldskontoret erhållna lånen (kr. 23,645,000) samt
skillnaden mellan de utan återbetalningsskyldighet mottagna anslagen och de av
verket till staten inlevererade beloppen (kr. 7,293,625).
Oavsett allt detta är det naturligtvis av vikt att tillse, huruvida telegrafverket
kan lämna skälig ränta å hela det för dess anläggningar nu disponerade
kapitalet, och även inom ej allt för lång tid amortera den bundna delen av detta
kapital.
Om man, som ovan föreslagits, räknar med en årsvinst av 5,000,000 kronor
och med en räntefot av 4 procent, skulle alltså av vinsten först utgå ränta å
rörelsekapitalet, kronor 6,710,679-15, varefter återstoden skulle användas till ränta
och amortering å det bundna kapitalet, kr. 69,638,058-85. Räntan å rörelsekapitalet
bleve kr. 268,427-17, och det årliga belopp, som således kunde disponeras för fänta
och amortering av bundna kapitalet, kr. 4,731,572-83. En beräkning giver vid
handen att med denna annuitet det i telegrafverkets anläggningar vid utgången
av år 1911 bundna kapitalet skulle vara amorterat på 23 år — ett resultat, som
ganska nära överensstämmer med den amorteringstid för anläggningarna, vilken,
enligt vad ovan anförts, telegrafstyrelsen anser icke bör överskridas.
Stockholm den 1 november 1912.
HERMAN RYDIN.
A. Hamilton.
Ernst CarTberg.
Bilaga till Kungl. telegrafstyrelsens skrivelse till herrar fullmäktige i riksgäldskontoret
den 1 november 1912.
Lån för telefonväsendet.
Enligt Kungl. brev
den
Lånets
belopp
Lånet utbetalt av
Räntefot
Amorteringstid
Av lånet
har amor- terats
Sista amor- teringen
gjord den
“/e 1881, 6/s 1883
200,000
statskontoret
4 %
10 år
200,000
31/ia 1892
2S/i 1885
100,000
>
>
>
100,000
Vi 1895
13/4 1886
300,000
>
>
>
300,000
2/i 1900
V* 1888
230,000
>
>
20 år1)
230,000
»Vin 1909
10/io 1890
600,000
>
>
20/10 år2)
600,000
“>/u 1905
Summa
1,430,000
Summa
1,430,000
’) Ingen amortering under 10 första åren, därefter årligen Vio.
2) Amortering med V20 per år tills lånet av ls/« 1886 ocli äldre lån slutbetalts, därefter V10
per år.
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
39
Enligt Knngl. brev
den
Lånets
belopp
Lånet utbetalt av]
Räntefo''
Amorteringstid
Av lånet
har amor- terats
Sista amor- teringen
gjord den
15/s 1891
1,000,000
riksgäldskontoret
4 %
12 år
1,000,000
30/o 1903
wit 1892
1,000,000
>
>
>
1,000,000
31/« 1903
14/i 1893
1,000,000
>
>
>
1,000,000
V 4 1904
13/4 1894
750,000
>
>
>
750,000
V 4 1904
3% 1895
750,000
>
33/4 %
>
750,000
V 4 1904
20/3 1896
750,000
>
y
y
750,000
3% 1904
Vs 1897
1,000,000
>
>
y
1,000,000
31/i2 1904
m/6 1898
1,000,000
>
>
y
1,000,000
3I/12 1904
as/s 1899
1,000,000
>
4 %
y
1,000,000
3 V121904
4/s 1900
1,000,000
>
>
y
1,000,000
30/i21905
“/s 1901
1,000,000
>
>
y
1,000,000
“/ta 1905
2/s 1902
1,500,000
>
>
y
1,500,000
30/ö 1906
22/s 1903
1,500,000
>
>
20 år
1,500,000
01/i21906
22/s 1903
700,000
»
>
>
700,000
29/e 1907
20/s 1904
1,020,000
>
>
y
1,020,000
3 Vis 1907
2% 1904
1,775,000
>
33/4 %
y
1,775,000
so/4 1909
2/s 1905
1,039,400
>
>
y
1,039,400
3 V12 1907
2/e 1905
2,000,000
>
>
y
2,000,000
31/m 1910
»/# 1906
3,500,000
>
>
y
1,635,000
(30/12 1911)
4/e 1907
5,000,000
>
4 %
y
_
»/i 1908
5,000,000
>
>
y
16A 1909
4,000,000
>
>
y
10/s 1910
3,500,000
>
y
y
—
—
Tillkommer bygg-
nadslån:
1907
3,000,000
>
y
y
1908
1,280,000
>
y
y
_
_
Samma
45,064,400
Summa
21,419,400
S:ma summarum |
46,494,400
S:ma summarum
22,849,400
40
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
Vattenfallsstyrelsens skrivelse av den 17 december 1912.
Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.”
Genom nådigt brev av den 3 augusti 1912 bär Kung! Makt anbefallt
kund vattenfallsstyrelsen att låta, beträffande statens kanalverk och elektriska
kraftverk, verkställa och till Eder överlämna beräkningar i vissa, av Eder uti
underdånig skrivelse den 20 juni 1912 närmare angivna hänseenden, nämligen
l:o) över de belopp, som under de närmaste tio aren kunna antagas inflyta
såsom vinst av rörelsen, och vilka belopp således kunna tillgodoföras statsverket;
2:0) över den amorteringstid, som för de särskilda anläggningarna kan anses
rent affärsmässigt berättigad enligt de grunder, som i vanliga fall galla tor
enskilda anläggningar av likartad natur; j „
3-o) över hela det belopp av statsmedel, dels upplanade medel dels andra
statens tillgångar, som äro nedlagda i de under ovannämnda verk lydande anläggningar.
anledning däray får pungp vattenfallsstyrelsen anföra följande.
I) Vinsten av rörelsen under de närmaste tio åren.
TJti skrivelse till första försvarsberedningen den 2 maj 1912 har vattenfallsstyrelsen,
efter anmodan, lämnat en såvitt möjligt ingående utredning om
de årsvinster, som under vissa förutsättningar kunna paräknas från statens vattenfallsverk
under den närmaste tioårsperioden, därvid styrelsen dock_ starkt betonat,
att de däri ingående beräkningarna, som sträcka sig jämförelsevis långt in
i framtiden, givetvis måste vara synnerligen osäkra, sa mycket mera som de avse
en så relativt ny gren av statsförvaltningen som statens vattenfallsverk Uti de
till försvarsberedningen lämnade beräkningarna har emellertid hänsyn tagits till
de framtida utvidgningar av anläggningarna, som kunna förutses komma att aga
rum under det att de av Eder önskade beräkningarna skulle avse foretagen i
deras nuvarande eller genom redan fattade beslut bestämda omfattning Da denna
sistnämnda förutsättning gäller, beträffande de här ifrågavarande avdelningarna
av statens vattenfallsverk, åtminstone under de forsta aren av tioårsperioden,
kunna likväl de av Eder önskade vinstberäkningarna till största delen hamtas
ur förenämnda skrivelse till försvarsberedningen. Vattenfallsstyrelsen anser sig
således kunna inskränka sig till att, vid anförande här nedan av resultaten av
beräkningarna under den av Eder angivna förutsättningen, lämna motivering för
beräkningarna endast i den mån deras resultat skilja sig från de, som anförts
skrivelsen till försvarsberedningen, till vilken skrivelse styrelsen far hänvisa be
traffan
get“åffIndenSkraftverken har vattenfallsstyrelsen vid de nu ifrågavarande
beräkningarna förutsatt, att ledningsnäten utbyggas i <en omfattning som motsvarar
respektive kraftstationers leveransförmaga, samt att kraftstationen vid
Porjus utbygges med ett 5:e och kraftstationen vid Älvkarleby med ett G.e
/
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
41
maskinaggregat, oaktat formliga beslut om ledningsnätens utbyggande i angiven
omfattning och om insättande av nämnda maskinaggregat ännu icke fattats.
Trots dessa förutsättningar, som äro oundgängliga för att beräkningarna skola
något så. när motsvara de verkliga driftsförhållanden, som sannolikt råda under
tioårsperioden, torde resultaten vara användbara för det av Eder avsedda ändamålet,
enär vattenfallsstyrelsen här nedan jämväl angiver de belopp av i anläggningarna
nedlagda anslagsmedel, som svara mot de beräknade driftsöverskotten för
de olika åren.
År
1913
1914
1915
1916
1917
1918
1919
1920
1921
1922
1923
Trollhätte kanalverk.
Kapital, anvisat av upplånta medel
Driftsöverskott
Avkastningsprocent
. .4,305,000 (+ 15,500,000)
362,000
8''4
. 4,305,000 (+ 19,500,000)
372,000
8-6
. 4,305,000 (+ 22,800,000)
395,000
9-2
. 27,105,000
424,000
1-55
454,000
1-7
»
485,000
1-8
2>
518,000
1-9
. »
553,000
2-05
»
590,000
2-2
629,000
2''35
, »
670,000
2-5
Till ovanstående må anmärkas, att Trollhätte kanals ombyggnad, varför
beviljats tillsammans 22,800,000 kronor, beräknas vara färdig först år 1916, samt
att utav de^ ovan angivna driftsöverskotten för åren 1913—1915 endast 161,000
kronor om året skola enligt givna bestämmelser ingå till statsverket, under det
att återstoden skall tillföras handels- och sjöfartsfonden.
Att under de^ törsta åren efter kanalens ombyggnad avkastningsprocenten
skall bliva relativt låg är ju helt naturligt och förutsägs också vid uppgörandet
av förslaget till kanalombyggnaden. Ränteförlusterna under dessa första år torde
dock komma att uppvägas av överskott under den senare delen av den tidsperiod,
varunder de för kanalombyggnaden upplånade medlen lämpligen torde kunna
amorteras, varom mera här nedan.
Avkastningsprocent
4- 9
5- 5
6- 9
7- 7
-Dö i skrivelsen till försvarsberedningen angivna siffrorna å det disponerade
kapitalet hava ökats med 2,200,000 kronor, utgörande ungefärliga värdet å de
fastigheter jämte vattenrätt, som inköpts för anslagsmedel, varemot de beräknade
kapitalbeloppen för ytterligare utbyggnad av kraftverket åren 1916—1923 i detta
fall icke medtaeuts.
O
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 31 käft. (Nr 37.)
Trollhätte kraftverk.
A-r Kapital, anvisat av upplånta medel
1913............. 18,300,000
1911............. 20,000,000
1915............. 21,600,000
1916-1923 .......... 22,100,000
Driftsöverskott''
900,000
1,100,000
1.500.000
1.700.000
6
42
Bankoutskottets utlåtande AV 37.
Under förutsättning att kraftverket endast utbygges i nu beslutad omfattning
och att ett maskinaggregat ställes såsom reserv, kan kraftverket upptaga en
mafimibelastning av cm 50,000 kw., som antages vara uppnådd ar 1916.
Driftsöverskotten för åren 1913 och 1914 hava här upptagits i enlighet
med vad som beräknats i vattenfallsstyrelsens underdåniga skrivelser den 30 oktober
och 30 november innevarande år.
År
1915 . . .
1916 . . .
1917—1923
Porjus kraftverk.
Kapital, anvisat av upplånta medel Driftsöverskott
. . . 10,983,000 320,000
. . 10,983,000 320,000
. . . 11,964,000 500,000
Avkastningsprocent
2-9
2''9
4’2
Kraftverket beräknas icke vara färdigt för drift förrän i slutet av år 1914
eller början av år 1915. „ , , ..... , j . n
Ökningen från år 1916 till 1917 föranledes av insättandet av det femte
maskinaggregatet samt anläggningen av däremot svarande kraftledningar.
Driftsresultatet förbättras givetvis, om, såsom forutsatts i skrivelsen till
försvarsberedningen, Lule älvs avrinning regleras och kraftverket i sammanhang
därmed utbygges till en leveransförmåga av 100,000 hästkrafter samt det okade
effektbeloppet avsättes till skäligt pris.
År
1915
1916
1917
1918
1919
1920
1921
1922
1923
Älvkarleby kraftverk.
Kapital, anvisat av upplånta medel Driftsöverskott Åvkastningsprocent
..... 15,310,000 340,000 (V* år) —
. 15,460,000 750,000 4-8
. 15,610,000 830,000 5-2
. 15,760,000 910,000 5-8
. 15,910,000 990,000 6-2
. 16,060,000 1,060,000 6-6
. 16,210,000 1,140,000 7-0
. 16,360,000 1,220,000 7-4
. 16,510,000 1,300,000 7-9
Kraftverkets drift beräknas komma i gång ungefär vid mitten av ar 1915.
Ovanstående siffror hava tagits oförändrade ur skrivelsen till försvarsberedningen
utom det såsom driftsöverskott för år 1915 beräknade beloppet, vilket något
justerats.
Södertälje kanalverk.
Uti underdånig skrivelse den 30 oktober 1912 har vattenfallsstyrelsen beräknat
Södertälje kanalverks driftsöverskott för år 1913 till 25,000 kronor, utgörande
3-2 % å det för kanalens inköp beviljade anslaget a 780,000 kronor. Undei
förutsättning att kanalen bibehålies i sitt nuvarande skick anser sig vattenfallsstyrelsen
icke kunna ställa i utsikt någon avsevärd ökning av den sålunda beräknade
avkastningen. _______
Banhoutskottets utlåtande Nr 37.
43
Förutom de här ovan omnämnda kanal- och kraftverken omfattar statens
vattenfatIs^verk även förvaltningen av åtskilliga till särskilda affärer sammanförda
fastigheter ävensom vissa vattenfall, som ännu icke bebyggts för statens
räkning, men som delvis äro utarrenderade. Även denna egendom giver ju vissa
om än mindre betydande inkomster. Då emellertid de av Eder önskade beräkningarna
endast skulle avse kanal- och kraftverk, lämnas icke här några uppgifter
rörande dessa inkomster. Motsvarande uppgifter kunna, om så önskas
hämtas ur vattenfallsstyrelsens ovannämnda skrivelse till första försvarsberedningen.
II) Den affärsmässigt berättigade amorteringstiden.
a) Kraftverk.
Den amorteringstid, som kan anses rent affärsmässigt berättigad enligt de
grunder, som i vanliga fall gälla för enskilda anläggningar av likartad natur
torde vara särdeles svår att angiva, enär tillvägagångssättet vid privata verk är
ganska växlande. En enskild anläggning av likartad natur torde vanligen hava
Sln °0-*s;!®r!nS ordnad, att antingen en avskrivning å anläggningarnas bokförda
värde årligen göres (eller åtminstone eftersträvas) svarande mot anläggningens
värdeförminskning genom förslitning eller av andra orsaker, eller ock en så stor
avsättning göres till reparations- eller förnyelsefond, som kräves för förnyelse av
anläggningens olika delar, då de bliva förslitna.
Ovannämnda avskrivning behöver alltså icke innebära någon fullständig
amortering av det i anläggningen nedlagda kapitalet.
. Vad beträffar amortering av nedlagt kapital i egentlig mening torde den
i _ regel vid privata anläggningar ske genom amortering av upptagna lån enligt
viss plan. Den tid, på vilken sådan amortering äger rum, är tydligen i första
hand beroende av kreditgivaren och har icke nödvändigt något samband med den
ticl, under vilken anläggningen kan tänkas använd för sitt ändamål.
Av do grunder, som i vanliga fall gälla lör enskilda anläggningar av likartad
natur, torde följaktligen någon ledning för en rent affärsmässigt berättigad
amortering av anläggningen icke stå att vinna.
Affärsmässigt berättigad skulle tydligen en sådan årlig amortering vara,
som vid den tid då anläggningen icke längre kan användas för sitt ändamål,''
räckte till att med hjälp av anläggningens realisationsvärde återlämna det disponerade
statskapitalet. När denna tid inträffar, är naturligtvis omöjligt att förutsäga,
da den är helt beroende av hur framtidens uppfinningar och teknikens
utveckling gestalta sig. Utbildas något sätt att leverera energi bättre och billigare
än med vattenkraftverk, så kommer användningen av dessa tydligen att
avtaga och kanske upphöra, då alla kontrakt om energileverans utlupit. Vill man
vara säker, skulle man sålunda anslå amorteringstiden till den tid, de större
energikontrakten gälla, eller 40 år. För distributionsanläggningarna kan ännu ett
om ock blott formellt skal för denna siffra anföras, nämligen det, att koncessionerna
för ledningar beviljas för högst 40 år. Huru länge utöver denna tid, vatcm
kraf tverken kunna komma att vara i bruk, torde man för närvarande näppeligen
kunna överskåda. 11
Att en amorteringstid av 40 år, motsvarande vid 4 % räntefot en annuitet
av c:a 5-1 %, är tillräcklig med hänsyn till kraftverkens avkastning torde framgå
av de ovan meddelade beräkningarna rörande sannolika årsvinster under den när
-
44
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
maste tioårsperioden. Visserligen vill det av dessa, beräkningar synas, som om
nämnda amorteringstid icke skulle vara tillräcklig beträffande Pprjus kraftverk,
men detta utlämnas av att beräkningarna för Trollhätte och Älvkarleby, kraftverk
utvisa så mycket större - driftsöverskott än de för en 40-arig amorteringstid
erforderliga, varjämte må anmärkas, att vid beräkningarna icke tagits hänsyn
till den ekonomiskt fördelaktigare ytterligare utbyggnad av Porjus kraftverk,
som sannolikt kommer till stånd. „ ... . , , ..
På grund av det anförda och med hänsyn till att något tillägg kanske bor
göras för byggnads- och startningsperioderna synes det vattenfallsstyrelsen vara
att förorda, att av staten upptagna lån för anläggning av elektriska kraftverk
amorteras under 40 ä 45 år.
b) Kanalverk.
Beträffande den affärsmässigt berättigade amorteringstiden för kanaler kan
någon jämförelse med enskilda anläggningar av likartad natur icke goras enar
de inom landet befintliga enskilda kanalerna äro allt för gamla och omoderna,
och enär de mera betydande inre vattenvägarna i utlandet numera i regel anlag
gas
av^statem båtande och förslag rörande förbättrad farled mellan
Vänern och Kattegatt, som den 18 december 1908 avgavs av dåvarande styrelsen
för Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk, har genomförts en beräkning, enligt
vilken anläggningskostnaderna för den nya Trollhättekanalen skulle, under vissa
förutsättningar, kunna amorteras under eu tid av 40 år från ar 191o. Pa de till
grund för denna beräkning liggande antagandena om. trafikens tillväxt, som ju
helt och hållet är beroende på omständigheter, vilka ej med visshet kunna iorutses,
möjligen kunna visa sig vara något för optimistiska, torde det kanske vara
säkrast att räkna med en något längre amorteringstid. ,
En förlängning av amorteringstiden kan också utan olägenhet antagas, ty
vid kanaler torde man ej behöva räkna med samma risk som vid kraitverk, att
anläggningarna i sin helhet på grund av nya uppfinningar eller dylikt, bliva
oanvändbara. Ej heller torde de anläggningar, som nu utföras, aysevart minskas
i värde därigenom att trafikbehovet överskrider trafikformagan. Pa det satt irollhätte
kanal nu utbygges, behöva nämligen för att möta överskridande av dess
trafikförmåga endast relativt billiga kompietteringsarbeten företagas Till belysning
härav får vattenfallsstyrelsen anföra följande Uti TrollhättestyreLens
ovannämnda utlåtande har godsmängden beräknats stiga till c:a 6,000,000 ton ar
1955, till vilket år beräkningarna sträcka sig. Trafikformagan, som fort meters
led med dubbel slusstrappa vid Trollhättan och enkla slussar vid Ström och
Brinkebergskulle beräknats uppgå till c:a 5,000,000 ton, kan i hög grad okas genom
dubblering av sistnämnda båda slussar och sedermera ytterligare okas genom
själva farledens utvidgning till 5 meters seglationsdjup, för vilket djup slussar
och broar nu byggas. , . i= ,,
Amorteringstiden för kanaler torde således kunna valjas relativt lång.
Yid preussiska statens nyare kanalanläggningar har också räknats med å pränta
och Va % amortering, motsvarande c:a 66 års amorteringstid.
Den nuvarande Trollhätte kanal öppnades för trafik ar 1844 och bär således
använts i 68 år men lämnar fortfarande god vinst, fastän^ den icke längre
motsvarar trafikbehovet. I framtiden torde dock utvecklingen ga raskare, men a
Bankoutskottets utlåtande Nr 37.
45
andra sidan är, som ovan antytts, den nu under byggnad varande Trollhättekanalen
synnerligen rikligt dimensionerad, om man tar hänsyn till dess utvidnino-smöjligheter.
ö
En amorteringstid av 60 ä 65 år torde således vara lämplig beträffande
av staten upptagna lån för kanalanläggningar.
III) Det i statens vattenfallsverk nedlagda kapitalet.
Här nedan intages en tablå, utvisande de belopp av olika slags statsmedel
och annan statsegendom, som vid 1911 års utgång voro nedlagda i statens vattenfallsverks
särskilda avdelningar. Tablån upptager endast de anslagsmedel, som
vid nämnda tidpunkt voro lyftade, och beträffande de anslagsbelopp, som därutöver
erfordras, får vattenfallsstyrelsen hänvisa till de här ovan meddelade uppgifter.
Staten har
anvisat av
upplänta
medel.
Staten har
anvisat av
disponibla
natnratill- gångar m. m.
Verket bär
avsatt av
överskotts- medel.
Summa.
1 a) Trollhätte kanalverk........
4,304,726-70
62,312-48
183,597-85
4,550,637-03
b) Trollhätte kanals ombyggnad......
6,600,000--
—
—
6,500,000 —
2) Trollhätte kraftverk.....
16,509,886-68
15,015,000--
144,691-69
31,669,578-37
3) Trollhätte fastighetsförvaltning.....
4) Diverse vattenfall och fastigheter inom
2,145,288-52
61,800-—
75,000--
2,282,088-52
Älvsborgs samt Göteborgs och Bohns län
5) Vattenfall och fastigheter, inköpta för elek-
9,280,655-25
468,564-98
.
9,749,120-23
frisk drift vid statens järnvägar....
4,775,758-33
—
—
4,775,758-33
6) Diverse vattenfall och fastigheter ....
76,650-77
770,001-—
—
846,651-77
7) Porjus kraftverk.........
3,165,323-70
1,003,000-—
—
4,168,323-70
8) Älvkarleby kraftverk.......
3,015,000-—
—
4,665,000-—
Summa kronor
48,40S,189-95
19,927,113-48
871,854-52
69,207,157-95
.Närmare förklaringar till de i tablån meddelade siffrorna återfinnas i det
vid 1912 ars statsverksproposition fogade protokoll över civilärenden, angående
utgifter för kapitalökning, sidorna 67—73.
Stockholm den 17 december 1912.
EKITH. HANS EN.
M. Munck af Bosenschöld.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1913:119 Skrivelse till Konungen, i anledning av framställning frän fullmäktige i riksgäld skontor et angående förstärkt amortering av statsskulden. s. 3 i texten