Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anstånd med likviderande av förfallen skuld å statslån till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag.
1913-05-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1913:41, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anstånd med likviderande av förfallen skuld å statslån till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 41.
1
Nr 41.
Ankom till Riksdagens kansli den 8 maj 1913 kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
anstånd med likviderande av förfallen skuld å statslån
till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag.
I en till Riksdagen den 4 april 1913 avlåten, till bankoutskottet
remitterad proposition, nr 217, har Kungl. Maj:t, under åberopande av
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för
nämnda dag, föreslagit Riksdagen
att — därest ett nytt bolag på de i statsrådsprotokollet närmare
angivna grunder bildas för inköp av Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolags
järnväg från Sala till Hagaström samt övertager betalningsskyldigheten
för det sistnämnda bolag den 1 juli 1898 beviljade statslån å
1,545,500 kronor att, med nedannämnda undantag, förräntas och amorteras
i överensstämmelse med de vid lånets beviljande föreskrivna
villkor —
medgiva, att de den 31 december 1912 å berörda statslån förfallna
annuitets- och räntebelopp, utgörande tillhopa 300,049 kronor 94 öre,
må, räknat från sistnämnda tidpunkt, anses såsom särskilt lån till det
nya bolaget, under villkor,
att det särskilda lånet skall innestå räntefritt, tills anståndsräntan
å förutnämnda statslån blivit gulden;
att det särskilda lånet därefter skall inbetalas till staten genom
fortsättande av de för det ursprungliga statslånet i övrigt stadgade annuitetslikvider,
dock med rätt för bolaget att så fort ske kan återgälda
det särskilda lånet;
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 sand. 34 höft. (Nr 41—43.)
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr ål.
Utskottet.
att bolaget icke, förrän det särskilda lånet till fullo guldits, må vare
sig öka amorteringen å sina övriga lån utöver de för dem nu gällande
amorteringsplanerna eller lämna utdelning å aktierna i bolaget, vid
äventyr att det särskilda lånet genast förfaller till betalning;
samt att bolaget skall, i den mån avbetalning sker å de i järnvägen
fastställda inteckningar, vilka för närvarande utgöra säkerhet för
andra än statens fordringar, och sådant av riksgäldsfullmäktige påfordran,
lämna staten inteckning till motsvarande belopp till säkerhet för
ifrågavarande särskilda lån.
Sala—Gysinge järnväg byggdes under åren 1898—1901. För ändamålet
beviljades Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag på vanliga
av Riksdagen bestämda villkor ett statslån av 1,545,000 kr., motsvarande
hälften av den beräknade byggnadskostnaden 3,091,000 kronor. Den verkliga
kostnaden kom emellertid att högst betydligt överstiga den beräknade
eller med omkring 876,000 kronor. Därtill bidrogo bland annat ökade
materialpriser och höjda arbetspriser samt den omständigheten, att byggnadsentreprenören
blev försatt i konkurs och hans borgensmän befunnos
insolventa.
Det felande byggnadskapitalet anskaffades genom lån, varigenom
bolaget fått dragas med en betydande skuld, till en del placerad i obligationer
och till en del svävande.
Bolaget träffades även i trafikavseenden av en missräkning, i det att
genom nedläggande av nästan all industriell verksamhet vid Gysinge bruk
den förväntade trafikinkomsten från bruket, cirka 50,000 kronor för år, uteblev.
För en del av skulderna, 680,000 kronor, hava de i bolaget intresserade
stads- och landskommunerna nödgats ikläda sig borgen, med påföljd
att de fått för bolaget betala högst ansenliga belopp, och därav
hårt betungats — så har t. ex. Nora landskommun under år 1911 fått
öka sina utdebiteringar med 4,14 kronor pr bevillningskrona endast för
amortering å upptaget lån till betalning av aktier och för annuiteter för
bolagets lån.
Järnvägsdriften har emellertid år från år förbättrats, men överskottet
utöver underhålls- och trafikomkostnaderna har likväl ej varit tillräckligt
för föreskrivna amorteringar av de fasta lånen och ränta å hela
skulden, vadan bolagets ställning så försämrats, att bolaget under en
nära framtid nödgas sannolikt träda i likvidation.
Såsom i statsrådsprotokollet framhålles, blir då staten sannolikt
nödsakad till skyddande av sin fordran att övertaga järnvägen och
driva den för sin räkning.
JBanJcoutsJcottets utlåtande Nr 41.
3
I betraktande därav att staten i regel har betydligt högre driftkostnader
än enskilda järnvägsbolag, synes det tvivelaktigt, huruvida
staten skall kunna trafikera banan utan förlust.
Bolaget har nu framlagt ett förslag till rekonstruktion, gående ut
på bildande av ett nytt bolag till övertagande av järnvägen. Aktieägarne
i det gamla bolaget skulle avskriva hälften av sitt aktiebelopp
och taga aktier i det nya bolaget för återstående hälften. I det nya
bolaget skulle en del fordringsägare hos det gamla bolaget, bland dem
de aktieägande kommunerna, taga aktier för sina fordringar, varigenom
den svävande skulden komme att minskas med 636,000 kr. Statens
den 31 december 1912 till betalning förfallna fordran, i kapital och
ränta belöpande sig till 300,049: 94 kronor utom anståndsräntan, skulle
anses såsom ett särskilt lån till det nya bolaget, vilket lån skulle innestå
räntefritt, till dess statens övriga fordran i föreskriven ordning guldris,
varefter berörda belopp 300,049: 94 kronor skulle på enahanda
sätt likvideras.
För statens hela fordran ävensom för övriga kvarstående skulder
skulle det nya bolaget ikläda sig ansvarighet.
Enligt gjorda beräkningar synes efter rekonstruktionens genomförande
driftöverskottet komma att förslå till fullgörande av förbindelserna
till staten och övriga fordringsägare och järnvägen således i
en framtid bliva en värdefull egendom för aktieägarne.
Efter granskning av det uppgjorda rekonstruktionsförslaget framhåller
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att staten billigtvis borde
likaväl som andra borgenärer bidraga till detsamma; att all sannolikhet
talade för att det nya bolaget skulle kunna i enlighet med den uppgjorda
planen fullgöra sina förbindelser till långivarna och att i varje
fall det syntes vara ställt utom allt tvivel, att bolaget skulle kunna
betala annuiteten på sitt statslån.
Åven fullmäktige i riksgäldskontor hava i avgivet utlåtande uttalat
sig gynnsamt för bolagets rekonstruktion, som synts fullmäktige
vara av sådan betydelse för staten, att fullmäktige icke ansett sig böra
avstyrka bifall till förslaget, i vad det avsåge ovannämnda till betalning
förfallna annuitets- och räntebelopp 300,049: 94 kronor.
I övrigt vill utskottet hänvisa till innehållet i ovan omförmälda
statsrådsprotokoll.
Såsom fullmäktige i riksgäldskontor erinra, skulle ett bifall till
propositionen tillskynda staten en förlust, vilken enligt eu av fullmäktige
gjord beräkning den 31 december 1912 skulle uppgå till omkring 263,000
kronor. Men om däremot ställes, att efter den ifrågasatta bolagsre
-
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 41.
konstruktionens genomförande staten undgår risken att framdeles övertaga
och trafikera järnvägen och i stället kan påräkna att få annuiteterna
å sin fordran i behörig ordning erlagda, synas fördelarna för staten
vara ganska avsevärda.
Det bör ej heller från statens sida förbises att, då kommuner och
enskilda underkastat sig stora uppoffringar för järnvägsförbindelsens
åstadkommande, de gjort det i ett syfte, som intimt sammanfaller med
statens eget intresse eller att underlätta och höja jordbruket, industrien
och övriga näringar i de bygder, som av banan beröras. De gjorda
uppoffringarna vila redan nu tungt på kommunerna eller flertalet av dem
och bliva uppenbarligen än mera tryckande, om järnvägsrörelsen såsom
hittills skall drivas under svåra ekonomiska förhållanden.
Starka skäl tala således för att staten icke undandrager sig att
medverka till en omläggning av bolagets affärs ställn ing, helst denna,
på samma gång den bereder kommunerna och andra i bolaget ekonomiskt
intresserade en lättnad i deras ansvarsförbindelser för eller i
deras förhållande till bolaget, medför eu väsentlig förbättring i statens
ställning såsom fordringsägare till bolaget.
Åberopande vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Kung!. Majts förevarande proposition må av
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 8 maj 1913.
På bankoutskottets vägnar:
I. von STAPELMOHR.
Reservation: av herr Kristensson.
Vid detta ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:
Av Första kammaren: herrar von Stapelmohr, Neiglick, Wallenberg, Ekman, Uarlberg,
Holmquist, Iledenstiema och Gustafsson; samt
av Andra kammaren: herrar Wijk, Olsson i Blädinge, Kristensson, Leander, Hagberg,
Jonsson i Gumboda, Sommelius och Berg i Munkfors.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1913:120 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anstånd med likviderande av förfallen skuld å statslån till Sala—Gysinge—Gävle järnvä s. 4 i texten