Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anstånd med likviderande av förfallen skuld å statslån till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag.

1913-05-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1913:41, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anstånd med likviderande av förfallen skuld å statslån till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till Riksdagens kansli den 8 maj 1913 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

anstånd med likviderande av förfallen skuld å statslån

till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag.

I en till Riksdagen den 4 april 1913 avlåten, till bankoutskottet

remitterad proposition, nr 217, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för

nämnda dag, föreslagit Riksdagen

att — därest ett nytt bolag på de i statsrådsprotokollet närmare

angivna grunder bildas för inköp av Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolags

järnväg från Sala till Hagaström samt övertager betalningsskyldigheten

för det sistnämnda bolag den 1 juli 1898 beviljade statslån å

1,545,500 kronor att, med nedannämnda undantag, förräntas och amorteras

i överensstämmelse med de vid lånets beviljande föreskrivna

villkor —

medgiva, att de den 31 december 1912 å berörda statslån förfallna

annuitets- och räntebelopp, utgörande tillhopa 300,049 kronor 94 öre,

må, räknat från sistnämnda tidpunkt, anses såsom särskilt lån till det

nya bolaget, under villkor,

att det särskilda lånet skall innestå räntefritt, tills anståndsräntan

å förutnämnda statslån blivit gulden;

att det särskilda lånet därefter skall inbetalas till staten genom

fortsättande av de för det ursprungliga statslånet i övrigt stadgade annuitetslikvider,

dock med rätt för bolaget att så fort ske kan återgälda

det särskilda lånet;

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 sand. 34 höft. (Nr 41—43.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr ål.

Utskottet.

att bolaget icke, förrän det särskilda lånet till fullo guldits, må vare

sig öka amorteringen å sina övriga lån utöver de för dem nu gällande

amorteringsplanerna eller lämna utdelning å aktierna i bolaget, vid

äventyr att det särskilda lånet genast förfaller till betalning;

samt att bolaget skall, i den mån avbetalning sker å de i järnvägen

fastställda inteckningar, vilka för närvarande utgöra säkerhet för

andra än statens fordringar, och sådant av riksgäldsfullmäktige påfordran,

lämna staten inteckning till motsvarande belopp till säkerhet för

ifrågavarande särskilda lån.

Sala—Gysinge järnväg byggdes under åren 1898—1901. För ändamålet

beviljades Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag på vanliga

av Riksdagen bestämda villkor ett statslån av 1,545,000 kr., motsvarande

hälften av den beräknade byggnadskostnaden 3,091,000 kronor. Den verkliga

kostnaden kom emellertid att högst betydligt överstiga den beräknade

eller med omkring 876,000 kronor. Därtill bidrogo bland annat ökade

materialpriser och höjda arbetspriser samt den omständigheten, att byggnadsentreprenören

blev försatt i konkurs och hans borgensmän befunnos

insolventa.

Det felande byggnadskapitalet anskaffades genom lån, varigenom

bolaget fått dragas med en betydande skuld, till en del placerad i obligationer

och till en del svävande.

Bolaget träffades även i trafikavseenden av en missräkning, i det att

genom nedläggande av nästan all industriell verksamhet vid Gysinge bruk

den förväntade trafikinkomsten från bruket, cirka 50,000 kronor för år, uteblev.

För en del av skulderna, 680,000 kronor, hava de i bolaget intresserade

stads- och landskommunerna nödgats ikläda sig borgen, med påföljd

att de fått för bolaget betala högst ansenliga belopp, och därav

hårt betungats — så har t. ex. Nora landskommun under år 1911 fått

öka sina utdebiteringar med 4,14 kronor pr bevillningskrona endast för

amortering å upptaget lån till betalning av aktier och för annuiteter för

bolagets lån.

Järnvägsdriften har emellertid år från år förbättrats, men överskottet

utöver underhålls- och trafikomkostnaderna har likväl ej varit tillräckligt

för föreskrivna amorteringar av de fasta lånen och ränta å hela

skulden, vadan bolagets ställning så försämrats, att bolaget under en

nära framtid nödgas sannolikt träda i likvidation.

Såsom i statsrådsprotokollet framhålles, blir då staten sannolikt

nödsakad till skyddande av sin fordran att övertaga järnvägen och

driva den för sin räkning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

JBanJcoutsJcottets utlåtande Nr 41.

3

I betraktande därav att staten i regel har betydligt högre driftkostnader

än enskilda järnvägsbolag, synes det tvivelaktigt, huruvida

staten skall kunna trafikera banan utan förlust.

Bolaget har nu framlagt ett förslag till rekonstruktion, gående ut

på bildande av ett nytt bolag till övertagande av järnvägen. Aktieägarne

i det gamla bolaget skulle avskriva hälften av sitt aktiebelopp

och taga aktier i det nya bolaget för återstående hälften. I det nya

bolaget skulle en del fordringsägare hos det gamla bolaget, bland dem

de aktieägande kommunerna, taga aktier för sina fordringar, varigenom

den svävande skulden komme att minskas med 636,000 kr. Statens

den 31 december 1912 till betalning förfallna fordran, i kapital och

ränta belöpande sig till 300,049: 94 kronor utom anståndsräntan, skulle

anses såsom ett särskilt lån till det nya bolaget, vilket lån skulle innestå

räntefritt, till dess statens övriga fordran i föreskriven ordning guldris,

varefter berörda belopp 300,049: 94 kronor skulle på enahanda

sätt likvideras.

För statens hela fordran ävensom för övriga kvarstående skulder

skulle det nya bolaget ikläda sig ansvarighet.

Enligt gjorda beräkningar synes efter rekonstruktionens genomförande

driftöverskottet komma att förslå till fullgörande av förbindelserna

till staten och övriga fordringsägare och järnvägen således i

en framtid bliva en värdefull egendom för aktieägarne.

Efter granskning av det uppgjorda rekonstruktionsförslaget framhåller

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att staten billigtvis borde

likaväl som andra borgenärer bidraga till detsamma; att all sannolikhet

talade för att det nya bolaget skulle kunna i enlighet med den uppgjorda

planen fullgöra sina förbindelser till långivarna och att i varje

fall det syntes vara ställt utom allt tvivel, att bolaget skulle kunna

betala annuiteten på sitt statslån.

Åven fullmäktige i riksgäldskontor hava i avgivet utlåtande uttalat

sig gynnsamt för bolagets rekonstruktion, som synts fullmäktige

vara av sådan betydelse för staten, att fullmäktige icke ansett sig böra

avstyrka bifall till förslaget, i vad det avsåge ovannämnda till betalning

förfallna annuitets- och räntebelopp 300,049: 94 kronor.

I övrigt vill utskottet hänvisa till innehållet i ovan omförmälda

statsrådsprotokoll.

Såsom fullmäktige i riksgäldskontor erinra, skulle ett bifall till

propositionen tillskynda staten en förlust, vilken enligt eu av fullmäktige

gjord beräkning den 31 december 1912 skulle uppgå till omkring 263,000

kronor. Men om däremot ställes, att efter den ifrågasatta bolagsre
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

konstruktionens genomförande staten undgår risken att framdeles övertaga

och trafikera järnvägen och i stället kan påräkna att få annuiteterna

å sin fordran i behörig ordning erlagda, synas fördelarna för staten

vara ganska avsevärda.

Det bör ej heller från statens sida förbises att, då kommuner och

enskilda underkastat sig stora uppoffringar för järnvägsförbindelsens

åstadkommande, de gjort det i ett syfte, som intimt sammanfaller med

statens eget intresse eller att underlätta och höja jordbruket, industrien

och övriga näringar i de bygder, som av banan beröras. De gjorda

uppoffringarna vila redan nu tungt på kommunerna eller flertalet av dem

och bliva uppenbarligen än mera tryckande, om järnvägsrörelsen såsom

hittills skall drivas under svåra ekonomiska förhållanden.

Starka skäl tala således för att staten icke undandrager sig att

medverka till en omläggning av bolagets affärs ställn ing, helst denna,

på samma gång den bereder kommunerna och andra i bolaget ekonomiskt

intresserade en lättnad i deras ansvarsförbindelser för eller i

deras förhållande till bolaget, medför eu väsentlig förbättring i statens

ställning såsom fordringsägare till bolaget.

Åberopande vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Kung!. Majts förevarande proposition må av

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 8 maj 1913.

På bankoutskottets vägnar:

I. von STAPELMOHR.

Reservation: av herr Kristensson.

Vid detta ärendes behandling inom utskottet hava närvarit:

Av Första kammaren: herrar von Stapelmohr, Neiglick, Wallenberg, Ekman, Uarlberg,

Holmquist, Iledenstiema och Gustafsson; samt

av Andra kammaren: herrar Wijk, Olsson i Blädinge, Kristensson, Leander, Hagberg,

Jonsson i Gumboda, Sommelius och Berg i Munkfors.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:120 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anstånd med likviderande av förfallen skuld å statslån till Sala—Gysinge—Gävle järnvä s. 4 i texten