Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor.

1913-05-31 · 71 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 69 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1913:47, Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till Eiksdagens kansli den 31 maj 1913 kl. 9 f. m.

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor.

I det utlåtande, varmed förlidet års bankoutskott till Riksdagen överlämnade

förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret, anförde utskottet

bland annat, att detta förslag vore uppställt i närmaste överensstämmelse

med föregående reglementen. Det hade emellertid icke undgått utskottets

uppmärksamhet, att den förändring, som vid 1911 års riksdag vidtogs med

avseende å riksstatens uppställning och varigenom riksgäldskontorets stat i

vad den omfattade lånemedlen inrycktes i riksstaten, borde föranleda en

omarbetning av reglementet för att formellt bringa detsamma i närmare

överensstämmelse med den nya riksstatsuppställningen.

Denna fråga hade dock utskottet icke ansett sig böra upptaga till

slutlig behandling utan en mera ingående utredning än tiden då medgivit,

helst densamma syntes äga samband med frågan, huruvida icke riksstatens

avdelning för utgifter för kapitalökning lämpligen borde i en särskild bilaga

specificeras, i likhet med vad fallet vore med de särskilda huvudtitlarna.

Sedan numera en dylik specificering verkställts i det för innevarande

års Riksdag framlagda förslaget till riksstat, har utskottet anmodat sakkunnig

person, statskommissarien Chr. L. Tenow att biträda vid utarbetande

av förslag till reglemente i överensstämmelse med den nya uppställningen

av riksstaten. Det av bemälde sakkunnig i anledning härav upprättade

förslaget har av utskottet överlämnats till fullmäktige i riksgäldskontoret

med begäran om deras yttrande över detsamma, och hava fullmäktige efter

verkställd granskning i allt väsentligt lämnat det uppgjorda förslaget utan

erinran.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 38 käft. (Nr 47.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Såsom redan framhållits, följer förslaget den nya uppställningen av

riksstaten. I reglementet hava därför under rubrikerna: riksgäldskontorets

lånerörelse, riksgäldskontorets fonder, riksgäldskontorets befattning med

riksstatsinkomsterna och med riksstatsutgifterna samt huvudbok och medelredovisning

sammanförts samtliga till respektive grupper hörande bestämmelser.

Vidare hava ur förslaget uteslutits alla de paragrafer, i fråga om vilka

däri meddelade uppdrag numera blivit fullgjorda eller bestämmelserna i

fråga eljest erhållit vederbörlig tillämpning. Det har dessutom ansetts

lämpligt att icke vidare belasta reglementet med vissa äldre bestämmelser,

avseende dels utbetalningar, dels ock uppdrag på grund av föregående riksdagars

beslut. Över dylika utbetalningar föres nämligen en särskild liggare

i riksgäldskontoret och, enligt vad utskottet inhämtat, torde binder icke

möta att föra särskilda anteckningar rörande nämnda uppdrag.

Den i gällande reglemente § 102 förekommande bestämmelsen att

riksgäldskontorets utlottningslistor rörande vissa statsobligationer skola införas

i svensk författningssamling, vilken föreskrift tillkommit i syfte att

underlätta avsättningen inom landet av svenska statens obligationer, har

ansetts kunna, ur förslaget uteslutas, då enligt fullmäktiges uppfattning

nämnda syfte icke torde hava främjats genom berörda offentliggörande.

I § 81 av gällande reglemente äro intagna de bestämmelser, som av

Riksdagen meddelats angående anställande av amanuenser vid Riksdagens

bibliotek, angående förhöjd avlöning åt vaktmästaren därstädes under pågående

riksdag samt angående anställande av en extra vaktmästare vid

biblioteket under de tider av året, då behov därav förefinnes. Dessa bestämmelser,

vilka fortfarande äga giltighet, hava synts böra införas såsom

tillägg till den vid reglementet fogade avlöningsstaten för tjänstinnebavare

vid biblioteket och där erhållit beteckningen anm. 2—4.

Enligt §§79 och 81 i 1912 års reglemente skola med avseende å

tillämpningen av avlöningsstaterna för tjänstinnebavare vid Riksdagens bibliotek

och Riksdagens hus och villkoren för åtnjutande av däri upptagna avlöningsförmåner

ävensom beträffande nämnda tjänstinnehavares antagande,

entledigande och pensionering gälla enahanda bestämmelser, som i riksgäldskontorets

reglemente äro meddelade för tjänstinnebavare vid detta verk.

Då någon ändring härutinnan icke blivit ifrågasatt, och då reglementet allt

fortfarande torde böra innehålla upplysning om vad sålunda stadgats, halfår

vinnande av detta syfte ansetts lämpligast, att de tre sista avdelningarna

i det nuvarande reglementet omredigeras så, att däri meddelade föreskrifter

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

3

komma att i behöriga delar gälla även beträffande tjänstinnehavare vid

Riksdagens bibliotek och Riksdagens hus.

Enär riksgäldskontorets befattning med den s. k. undsättningsfonden

vid 1918 års ingång överflyttats till statskontoret, hava de i nuvarande

§ 101 meddelade föreskrifterna ansetts icke vidare böra bibehållas i reglementet.

Vid tillstyrkande av väckt förslag om löneförhöjning åt övervaktmästaren

i Riksdagens hus fäste utskottet uppmärksamheten därå, att några

bestämda föreskrifter angående övervaktmästarens åligganden icke förefunnes.

Sedan på utskottets därom framställda begäran fullmäktige låtit utarbeta

förslag till instruktion för övervaktmästaren, har utskottet, i huvudsaklig

överensstämmelse med nämnda förslag, infört ifrågavarande bestämmelser

i en vid reglementet fogad bilaga.

Utskottet hemställer,

att det nu överlämnade förslaget till reglemente

för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och

pensionsstat må av Riksdagen godkännas.

Stockholm den 31 maj 1913.

På bankoutskottets vägnar:

HJALMAR WIJK.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ I
Riksgäldskontoret

har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken Riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av Rikets Ständer eller

Riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

överskott och behållningar Riksdagen till banda;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

övrigt av Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

§ 2-

De till riksgäldskontoret börande och dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och må, vid

likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda

samtycke, icke medgivas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

5

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäld skontoret, dess medel och tillhörigheter är

av Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av Riksdagen

blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av

Riksdagen bestämd ordning.

§ 5.

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som

tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i 26 § riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8-

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt

för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 47.

ställigheten av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige

givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att ombesörja

lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga

utländska likvider, anordna medel till vissa av fullmäktige beslutade

eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i överensstämmelse

med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande

deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande

göromål. Yid varje sammankomst böra deputerade redogöra för sina

åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna

tid.

Förste deputeraden utövar därjämte närmaste tillsyn över det sätt,

varpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges

beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att undertiden

mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt

att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte tjänstledighet under

högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utövar jämväl beträffande

vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta

ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av

dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

av de till riksgäldskontor anslagna medel särskild ersättning med belopp,

motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ io.

Befallningar, som av någon annan än Biksdagen meddelas angående

användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma

verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige

för sina åtgärder i denna egenskap Riksdagen eller dess bankoutskott

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets memorial Nr 47.

7

och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till

ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av Riksdagens eller dess

revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il
Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,

för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära

råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av Riksdagen

anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika

medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,

ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss

tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord

amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers

valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning

av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge

eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven

upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter

på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan

enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov

upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer

i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid

eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 47.

fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren

som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. ''Fullmäktige i riksgäldskontor äga att på framställning av fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst

två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken

träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,

belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års Riksdag bar medgivit, att postsparbanken må äga att vid

behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta

kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,

motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret

enligt “sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,

ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige

i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda

kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt

rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

§ H.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt gorå

framställning till Riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter

för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka

böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp

vid nästlidna års sint finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente

fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga

återstående utgifter å föregående års låneanslag, böra i övrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottefs memorial Nr 47.

9

utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,

fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgälds*

kontorets skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom

vilken fordringar hos enskilda eller bos Kung!. Maj:t och kronan skola

nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga

fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias

; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser

med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna

inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets

obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret

utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande

belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,

samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret

utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran

på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,

må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Fullmäktige äga fastställa

bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för

dess begagnande.

2. Till innehavaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige göres

framställning, på viss namngiven person överlåtas för att endast i dennes

hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo kunna

göras gällande i varje innehavares hand, allt under de villkor i avseende

på behöriga anteckningar å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper,

som fullmäktige äga föreskriva.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 38 käft. (Nr 47.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 47.

§ 16-

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000

kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet

därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge

de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas

i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande

genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret anse innefatta

full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för sådana medel uppköpa

obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet

och kapitalförlust vid inträffande behov föryttras. Yid utlåning skola riksgäldskontorets

räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde

framför varje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande

till hypoteket samt den ränta, vilken för ifrågavarande lån skall

till riksgäldskontoret erläggas, må, med avseende å såväl penningställningen

som säkerhetens beskaffenhet, av fullmäktige bestämmas.

2. De medel till belopp av 15,000,000 kronor, som av fullmäktige i

riksgäldskontoret enligt bemyndigande av 1904 års Riksdag anskaffats för

beredande åt riksgäldskontoret av kassareserver i utlandet, böra i regel

hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade

i främmande staters skuldförbindelser.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela

sin garanti.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

11

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar ock skall särskilt bokföra den s. k. likvidations-

och amortissementsfonden, till vilken, enligt vad i § 33 sägs,

överföras de medel, vilka få av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten

uppförda anslagen till avbetalning och förräntning av statsskulden.

Från denna fond skola under år 1914 utgå:

dels de annuitetsanslag, som avse amortering och förräntning av amorteringslånen,

nämligen

för 1880 års lån ........................ kronor 5,163,364: 64

» 1886 * » * 2,473,955: 83

» 1890 » * » 1,505,267:78

» 1899 > » » 1,523,602: 80

dels de annuitetsanslag, som avse amortering och förräntning av övertagna

lån, nämligen

för kommunlån ...............................................-........................

» Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån ...

» Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obhgationslån
av

år 1898 .................................................................. » 87,720: —

» år 1902 ................................................................ » 46,680: —

dels de annuitetsanslag, som avse statsräntelånen, nämligen

kronor 65,051: 81

» 41,360: —

för

3,6 %

lånet ..........

.......... kronor

3,824,379

36

»

1888

års lån ..........

.......... »

885,333

33

T>

1894

s> » ..........

.......... »

672,300

■—

T>

1900

» 7> ..........

.......... »

1,452,800

—

»

1904

» » ..........

.......... »

1,380,000

—

»

1906

» » ..........

.......... »

1,656,000

—

»

1907

» » ..........

.......... j>

1,872,000

—

1908

» » ..........

.......... »

2,451,600

—

»

1911

» » ..........

........... »

3,240,000

—

och extra avsättning, enligt 1913

års Riksdags beslut, till fonden

för statsskuldens amortering ...

dels ock ränta å svenska skattkammarvexlar

per 15/4 1915.......................

500,000:

799,040:

samt ränta å medgifven och beräknad men ännu icke verkställd upplåning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Av de för statsräntelånen avsedda annuitetsanslagen skall utgå ränta å

vederbörande lån, och till den i nästföljande § omförmälda fonden för

statsskuldens amortering skola överföras de å rikssstaten anvisade avsättningsbelopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontor skall finnas upplagd en fond för statsskuldens

amortmng, till vilken från likvidations- och amortissementsfonden överföras,

på sätt i nästföregående paragraf omförmäles, de för fonden avsedda medel.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med

hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av

statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning

i den nya upplåning, vartill fullmäktige av Riksdagen erhållit bemyndigande.

Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894

års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

§ 22.

1. De medel, som blivit av Riksdagen avsatta till understödjande av

enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och bokföras

under namn av järnväg slånefonden.

Denna fonds kapitalfordringar vid 1912 års utgång samt de bestämmelser,

som gälla för låneunderstöd från fonden, finnas angivna i de vid

detta reglemente fogade särskilda bilagor.

2. De medel, som blivit av Riksdagen anslagna för att underlätta

åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs

och Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av

riksgäldskontoret förvaltas i enlighet med de av Riksdagen därför givna

föreskrifter samt bokföras under namn av fonden för bibanor i västra delarna

av riket.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas intagna i en vid detta

reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,

söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med

åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till

riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning

sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

13

har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej

må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran av köpeskillingen

varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av Riksdagen anvisade till understödjande av

vissa allmänna byggnadsföretag, skola av riksgäldskontoret förvaltas och

bokföras under namn av allmänna byggnadslånefonden.

Denna fonds kapitalfordringar vid 1912 års utgång finnas angivna i

en vid detta reglemente fogad bilaga.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och

Riksdagens bus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under

benämning pensionsfonden.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande

och tillsvidare av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader

vid riksgäldskontoret.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande

av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§

35 och 36 närmare förmärs, utgå, låta i sina räkenskaper uppdebitera desamma

under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tillsvidare förräntade

medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras

å kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån tillhörande järnvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1914 be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskotteb? memorial Nr 47.

räknade till sammanlagt 1,718,000 kronor, skola insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras

å konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder

(överskott)», järnvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1914

beräknade till sammanlagt 662,000 kronor, skola insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras

å konti för »I anspråk tagna kapitaltillgångar», järnvägslånef onden resp.

allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till

särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret

anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras

å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av

sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från likvidations-

och amortissementsfonden samt insättas å statsverkets giroräkning i

riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å riksstatstiteln

»Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som

enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från

anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

15

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna

statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt

uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola

omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom

sådana av Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål

eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Ivungl. Maj:t

godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner

och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,

statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1914, under gruppen »riksdags-

och revisionskostnader m. in.» uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader, förslagsvis 1,225,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) de ledamöter av Riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,

expenser för utskotten, arvoden åt Riksdagens och utskottens

sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter,

som hittills plägat från detta anslag bestridas;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning

av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda

avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de

hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning

till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av

papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda

resor;

c) det understöd av 1,600 kronor, som Riksdagen beviljat förste notarien

hos Andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av eD uppslagsbok

över 1913 års lagtima Riksdags verksamhet, under villkor att 400

exemplar av boken, som skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris

av en krona, senast den 15 augusti 1913 kostnadsfritt överlämnas till

riksgäldskontoret för omedelbar utdelning till Riksdagens ledamöter;

d) kostnaderna för utarbetandet och tryckningen i en upplaga å 1,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial Nr 47.

exemplar av ett fullständigt person- och sakregister till Riksdagens protokoll

med bihang för åren 1900—1910, enligt 1912 års Riksdags beslut;

é) kostnaderna, enligt 1912 års Riksdags beslut, för utgivandet på

svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar

av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i

främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade

avgivet förslag; skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,

avgiftsfritt tillställas de Riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,

samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma,

hållas till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;

f) utgifterna, enligt 1913 års Riksdags beslut, för verkställande till

1914 års riksdag av utredning angående omfattningen av och kostnaderna

för en publikation, avsedd att omfatta konstitutionsutskottets protokoll för

tiden 1810—1866, i den mån sådant är med gällande tryckfrihetsförordnings

föreskrifter förenligt.

g) avlöning och arvoden åt bibliotekarie och amanuenser samt vaktmästare

vid Riksdagens bibliotek enligt vid detta reglemente fogad stat.

2. Till kostnader för Riksdagens hus, förslagsvis 75,000 kronor.

Härifrån bestridas

a) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn av den för Riksdagens sammankomster avsedda

fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll

och komplettering;

b) avlöning till övervaktmästaren och övermaskinisten vid Riksdagens

hus enligt vid detta reglemente fogad stat;

c) ett belopp av högst 32,000 kronor till bestridande av kostnaderna

för konstnären Axel Törnemans väggmålningar al fresco i Andra kammarens

plenisal, enligt 1912 års Riksdags beslut.

3. Till kostnader för Riksdagens bibliotek, reservationsanslag 7,000

kronor.

Hetta anslag får användas för komplettering och utvidgning av Riksdagens

bibliotek samt därmed förenade utgifter; och skola de av 1913 års

Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för

bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

4. Till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader för riksgäldskontoret,

förslagsvis 162,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

17

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) såsom arvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 3,200 kronor samt

var och en av de övrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; varförutom fullmäktig,

som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och

från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,

som gälla för beräknandet av resekostnadsersättningen åt Riksdagens ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arvoden,

som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 3,000 kronor

till andre deputeraden.

i) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret utgår enligt

av Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad avlöningsstat;

c) vid semester för fullmäktiges deputerade samt vid semester och

tjänstledighet för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret utgår vikariatsersättning

på sätt i detta reglemente finnes särskilt stadgat;

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till

belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 11,000 kronor

årligen. För övrigt äga fullmäktige icke att tilldela tjänstinnehavare vid

riksgäldskontoret andra arvoden än de i avlöningsstaten och detta reglemente

särskilt bestämda eller medgivna;

e) såsom begravningshjälp eller understöd för stärbhusen efter avlidne

obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d.

generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år

disponera en summa av högst 225 kronor;

f) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och

vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då

nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit

de utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna

bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,

dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt

användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under

villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras

uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att

pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte

vid riksgäldskontoret icke få höjas utöver en fjärdedel av den

ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,

och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret

efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 38 käft. (Nr 47.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 47.

efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga

avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.

5. Till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsvis 31,000 kronor.

Från detta anslag skall utgå

a) avlöning för justitieombudsmannen samt den bos honom anställda

kanslipersonal och vaktbetjäning; skolande lönen för justitieombudsmannen

under innevarande och nästkommande år utgå med 11,000 kronor årligen,

varemot justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets

stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge

han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöver den fastställda avlöningen äger den justitieombudsman, som

hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i huvudstaden

bosatt, att såsom liyttningshjälp från riksgäldskontoret uppbära 1,500

kronor.

Avlöningen för befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen

utgår med följande årliga belopp, nämligen

för sekreteraren 6,000 kronor,

för registratorn och kanslisten 4,000 kronor,

vilka två avlöningar kunna höjas efter fem års tjänstgöring med 500

kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt

för vaktmästaren 1,100 kronor, vilken avlöning kan efter fem års

tjänstgöring höjas med 100 kronor.

b) ett årligt anslag av 4,000 kronor att av justitieombudsmannen,

emot behörig redogörelse, användas till befordrande av göromålens gång

inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning, renskrivning m. m.;

c) kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor, vilka få, på hans

rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse,

förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor;

d) kostnaderna för expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expedition, för vilket ändamål må till justitieombudsmannens

förfogande, mot behörig redovisning, ställas ett belopp av 1,200 kronor.

Från detta anslag må emellertid icke utgå kostnaderna för tryckning

m. m. av justitieombudsmannens ämbetsberättelser.

e) kostnaderna för utarbetandet, enligt 1907 års Kiksdags beslut av

eu historik över justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

19

seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål må till justitieombudsmannen,

på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning,

förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor.

§ 33.

De anslag, som finnas å riksstaten för år 1914 uppförda under anslagsgrupperna

»räntor å statsskulden m. m.» och »utgifter för kapitalökning,

avbetalning å statsskulden-», och vilka skola täckas av de allmänna

statsinkomsterna, äger riksgäldskontor att i mån av behov direkt draga

å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra likvidations- och

amortissementsf onden.

Dessa anslag utgöra för nedanstående statens skulder:

A. Statens amorteringslån.

Till ränta och direkt amortering

Till räntor

Till avbetalning

Summa

1880 års lån.......................................

2,331,964

64

2.831,400

—

5,163,364

64

1886 » » ........ ..............................

1,951,697

74

522,258

09

2,473,955

83

1890 » o .......................................

906,601

11

598,666

67

1,505,267

78

1899 » » .......................................

1,138,762

80

384,840

—

1,523,602

80

B. Statsräntelånen.

Till ränta och avsättning till fonden för stats- skuldens amortering

3,6 % lånet .......................................

3,053,481

12

770,898

24

3,824,379

36

1888 års lån.......................................

725,733

33

159,600

—

885,333

33

1894 9 * .......................................

525,096

—

147,204

—

672,300

—

1900 » » .......................................

1,271,200

—

181,600

—

1,452,800

—

1904 9 » .......................................

1,260,000

—

120,000

—

1,380,000

—

1906 s> o .......................................

1,512,000

—

144,000

—

1,656,000

—

1907 » » .......................................

1,872,000

—

—

—

1,872,000

—

1908 » » .......................................

2,179,200

—

272,400

—

2,451,600

—

1911 9 » .......................................

2,880,000

—

360,000

—

3,240,000

—

samt enligt 1913 års Riksdags beslut ytter-

ligare avsättning .................................

—

—

500,000

—

500,000

—

C. Övrig statsskuld.

Kommunlån ..........................................

19,918

81

45,133

—

65,051

81

Örebro—Svartå järnvägsaktieb. obligationslån

25,360

—

16,000

—

41,360

—

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens

obligationslån av år 1898 .....................

57,720

—

30,000

—

87,720

—

av år 1902 .....................

31,680

—

15,000

—

46,680

—

Årsanslaget till H. M. Konungen ...............

300,000

—

—

—

300,000

—

Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1

i kvarteret Lejonet i Stockholm ............

90,000

—

—

—

90,000

—

Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

7,500

—

—

—

7,500

—

Ränta å Göta kanals reparationsfond.........

7,044

45

• -

—

7,044

45

Ränta å svenska skattkammarvexlar .........

799,040

—

—

—

799,040

—

O. Ränta å medgiven och beräknad, ännu

icke verkställd upplåning, förslagsvis...

2,594,800

—

—

—

2,594,800

—

Kronor

25,540,800

—

7,099,000

—

32,639,800

—

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 47.

§ 34.

1. Enligt Riksdagens beslut intill utgången av år 1912 åligger det

riksgäldskontoret att upplåna tillsammans 50,868,513 kronor 43 öre, avseende

följande ändamål:

Telegrafverket:

telegraf- och telefonväsendets utveckling;

Statens järnvägar:

anskaffande av ny rörlig materiel;

markförvärv för stationsutvidgningar;

dubbelspår Rönninge—Järna;

» Göteborg—Alingsås;

fortsättningsarbeten å följande statsbanor:

Järna—Nyköping—Norrköping;

Ulriksfors—Y olgsjön;

Älfsby—Piteå;

Y eittijärvi—Karungi—Matarengi;

Gellivare—Porjus;

påbörjande av statsbanan Sveg—Brunflo;

anläggningar vid Trälleborgs ångfärjestation (tilläggsanslag);

Statens vattenfallsverk:

kraftverksanläggningarna vid Porjus;

distributionsledningar från Trollhätte kraftverk;

anordningar till förekommande av driftstöringar vid d:o d:o;

inköp av inventarier för d:o d:o;

kraftverksanläggningarna vid Älvkarleby och distributionsledningar

därifrån;

anläggning av ny farled mellan Vänersborg och Göteborg;

inköp av Södertälje kanal;

Statens utlåning sfonder.

2. Av riksgäldskontoret skola vidare upplånas och enligt Kungl.

Maj:ts disposition utbetalas följande av Riksdagen år 1913 beslutade och

i riksstaten för år 1914 upp förda ^anslag:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

a) »Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet»:

till telegrafstyrelsen:

för fortsatt utveckling av statens telefon- ock telegrafväsende

....................................................................... kr. 4,000,000:

» telefonkabel till Giottland ............................................. » 600,000:

till järnvägsstyrelsen:

för markförvärv...................................................................... kr. 300,000:

» ny rullande materiel för statens järnvägar.................. » 2,000,000:

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Rönninge och Järna m. m..................................... » 1,600,000:

» utläggning av dubbelspår mellan Göteborg ock Alingsås » 1,600,000:

» fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping ......... » 1,500,000:

» d:o d:o Ulriksfors—Yolgsjön ....................................... » 1,600,000:

» d:o d:o Yeittijärvi—Karungi—Matarengi .................. » 837,000:

» d:o d:o Älvsby—Piteå .................................................. » 650,000:

» d:o d:o Sveg—Brunflo ................................................... » 500,000:

» ombyggande af Malmö statsbangård ........................... » 200,000:

» statsbana från Karungi till Haparanda .................... » 600,000:

» införande av elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen

........................................................................ » 5,297,000:

> ökning av utrustningen för den elektriska driften å

bandelen Kiruna—Riksgränsen ................................ » 400,000:

till vattenfallsstyrelsen:

för anläggning av ny farled mellan Vänersborg och Göteborg

........................................................................... kr. 3,000,000:

» kraftverksanläggningen vid Trollhättan m. m.......... » 290,000:

> uppförande av kraftstation vid Porjusfallen............... » 798,000:

» täckande av förskott ...................................................... » 35,000:

» anläggande av ett statens kraftverk vid Älvkarleby... » 2,500,000:

» ledningar för distribuering av elektrisk energi från

Älvkarleby .................................................................. » 2,500,000:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 47.

b) »Utgifter för kapitalökning. Statens utlåning sfonder»:

till statskontoret;

för odlingslånefonden ............................................................ kr. 450,000: —

» egnahemslånefonden......................................................... » 6,800,000: —

» fonden för fiskerinäringens befrämjande ..................... » 126,000: —

» norrländska nyodlingsfonden.......................................... » 100,000: —

» jordförmedlingsfonden...................................................... » 300,000: —

» täckdikningsfonden............................................................ » 200,000: —

» hantverkslånefonden.......................................................... » 25,000: —

» lånefonden för inköp af renar ....................................... » 6,000: —

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,

i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad

statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen

sker för statskontorets räkning och vad angår övriga ämbetsverk å resp.

verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,

jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till

vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel

uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras

å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

Vidare skall riksgäldskontoret upplåna de medel, som erfordras för

täckande av de utav Biksdagen år 1913 beslutade och i riksstaten för år

1914 under »Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda

anslag till

a) den under riksgäldskontorets förvaltning stående »fonden för bibanor

i västra delarna av riket» 2,000,000 kronor. Detta anslag äger riksgäldskontoret

att i sina räkenskaper omföra från kontot för riksstatens berörda

utgiftstitel till fondens konto. Samtidigt skall beloppet uppdebiteras

å kontot för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

b) den under riksgäldskontorets förvaltning stående »järnvägslånefonden»

1,500,000 kronor. Detta anslag äger riksgäldskontoret att i sina räkenskaper

omföra från^kontot för riksstatens berörda utgiftstitel till järnvägslånefondens

konto. Samtidigt skall beloppet uppdebiteras å kontot för

riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

23

§ 37.

Då riksgäldskontoret enligt detta reglemente berättigas att uttaga medel

å statsverkets giroräkning i riksbanken, skall detta ske genom checker,

vilka skola vara underskrivna av en bland fullmäktige samt kontrasignerade

av riksgäldskontorets förste revisor och kassör; skolande i övrigt i berörda

hänseende gälla föreskrifterna i nådiga kungörelsen den 10 december

1909 om statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i 63 § regeringsformen bar Riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av

7,500,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,

sedan han statsrådet in pleno bort och Riksdagen sammankalla,t, Riksdagens

å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas

eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i

allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, undertiden

mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara

oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till 7,500,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres och avslutas för varje år eu fullständig huvudbok,

vilken skall inom den 1 april året näst efter det, vilket densamma om
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 47.

fattar, vara avslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen

granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret

till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga

delar intagas i rikshuvudboken. Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman

hos riksgäldskontoret att till statskontorets riksbokslutsbyrå för varje

månad inom utgången av den därpå följande avlämna uppgifter dels om

under månaden verkställda uppdebiteringar å riksstatens inkomsttitlar samt

verkställda utbetalningar å riksstatens utgiftsanslag ävensom motsvarande

insättningar och uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken, dels ock om

sammanlagda kassatillgången vid månadens början och slut.

§ 41-

Under loppet av juni månad varje år böra, till upplysning för allmänheten

om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda

ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst

föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna

utdelas.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

25

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45,

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,

till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje

gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän

vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

t

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro

av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,

skulle vid deras sammankomst sig infinna,

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,

vilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.

Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens

röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskilt agiver eller, efter börjad överläggning om ett

föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 38 höft. (Nr 47.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Banhoutskottets memorial Nr 47.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,

därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör

inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet

sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,

vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens

början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande

däröver, till banko utskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet

inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år granska kamrerarens och

kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå

och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och

säkerhets- med flere handlingar.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens

hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier linnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid

skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

27

§ 52.

Under de tider, dä Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom Riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna

varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,

utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;

ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 53.

Fullmäktige i riksgäldskontor äga åt t, förvalta den jämlikt beslut

vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blivit av Riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen

avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,

som skalU.aga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 47.

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna

sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka

handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

Eiksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande

av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller

nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av

tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av Riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande af de i sadant avseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl proto

kollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av

de skrivmaterialier och övriga effekter, som för Riksdagens behov kunde

erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens

hirs.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flere arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets memorial Nr 47.

29

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje

kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa

av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,

vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll

jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,

som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande

bestämmelser avlämnas.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets

räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den

ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och

kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet

insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser

taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens

fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypotek^-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskoltets memorial Nr 47.

bankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje

år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för

konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken

skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså

tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga

revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

§ 64.

Överinseendet över Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i

riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för

utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket.

§ 65.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden

omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (109 §

regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blivit

utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna

avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden avgår, ävensom

utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde

efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

31

eller i justitieombudsmansämbetet insattes eller med döden avgår (98 §

regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Gröta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre eu person för att såsom ledamot å barn

kens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes.

§ 66.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek

och Riksdagens hus.

§ 67.

Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande av de i staterna för

tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och Riksdagens

hus upptagna avlöningsförmåner, dels ock i övrigt med avseende å tilllämpningen

av samma stater meddelat följande bestämmelser:

l:o) Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret

än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall

avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med för
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 47.

behållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom

graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande

belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missr

äkningspennin gar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret eller Riksdagens

bibliotek må icke förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns

stat.

Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret

eller Riksdagens bibliotek finna uppdraget eller befattningen kanna få tills

vidare mottagas och bibehållas.

4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvitt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oavbrutna gång kan ske, var i sin ordning åtnjuta

semester, sekreteraren och kamreraren i riksgäldskontoret vardera under

en och en halv månad, de övriga tjänstemännen i samma verk envar under

en månad, samt Riksdagens bibliotekarie under en och en halv månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat

medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning

ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av

samma tid med godt vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid lian åtnjutit semester;

och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från

och med månaden näst efter den, under vilken de för förhöjningen stadgade

villkoren blivit uppfyllda.

Därest tjänstinnehavare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid

den förra befattningen på grund av intjänat ålderstillägg uppburit lön

och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen

tillkommer, äger lian såsom personligt tillägg till lönen upp
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

33

bära skillnaden, intill dess avlöningen vid den nya tjänsten genom intjänande

av ålderstillägg stigit till det förut innehavda beloppet.

Med avseende å tiden för erhållande av i den nya avlöningsstaten vid

riksgäldskontoret för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare

iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid, varunder han före nämnda

stats trädande i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket,

ävensom att förordnande, som oavbrutet fortfarit till dess den tillförordnade

befordrats till ordinarie innehavare av den tjänst, han sålunda bestritt,

eller annan av samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet

för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,

men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till

den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören i riksgäldskontoret anslagna missräkningspenningar få av

honom uppbäras endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestritt

kassörsgöromålen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänstinnehavare vid ledighet är berättigad att uppbära

de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,

äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som

under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande

av ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin

tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,

efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för tjänsten

anslagna tjänstgöringspenningar.

8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för

svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos

Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller

fordras vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig

ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie avstå

så mycket av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande

nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 38 käft. {Nr 47.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Nr 47.

prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet

under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden

uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom

ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga

förfall, eller då vaktmästareänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning

härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,

att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom

gottgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt

fyra kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen

i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna

skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare

av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

af pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna

procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondedels

procent för varje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst

han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges

för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för manad,

under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning

av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma, erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid

övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad

skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock

ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

§ 68.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,

som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande

måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens

förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas

rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta

den med tjänsten förenade lönen.

§ 69.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

35

sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 70.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli

eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på

dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 71.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de

särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och

passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga

tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial

erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de

lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 72.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta

av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet

eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende

å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial Nr 47.

honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,

vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 73.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande

tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,

huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret som blivit nödsakad till borgenärer

avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 74.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller

utom tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende

fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande

tjänst.

§ 75.

Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 76.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande

honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir

ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig

ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av

bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande

försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,

att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 77.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under tvenne

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

37

efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit

sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas,

blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret

skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret,

Riksdagens bibliotek och Riksdagens hus.

§ 78.

Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oavkortad lön

såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med

avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas kunna

i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och kan

finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 79.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande

anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst

trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar

av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem

tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till

vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter

tjänståren allena medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en trettiofemtedel

för varje bristande tjänstår.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje överskjutande

tjänstår eller ock med en sextiondedel för varje överstigande

åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden

utfalla förmånligare.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 47.

§ 80.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked

anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga

tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de föreskrivna

levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del av lönen,

dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregående

paragraf belöper.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

39

Riksgäldskontorets Tid 1912 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Reglemen
tets
-

9

Årtal.

§•

Tiden, då förbindelserna

blivit

utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1912.

1880

Obligationer för 36/10 % statslånets åtta emissioner

å tillsammans kr. 96,000,000, varav

blivit utlämnade obligationer å kr.

85,655,360...................................................

38

Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner

å tillsammans kr. 119,790,000, motsvarande

£ St. 6,600,000, francs 166,320,000

eller rmk 134,640,000 ..............................

1887 d. 3»/12

1904 d. 30/12

1909 d. 3%

1909 d. 30/12

1880 d. V4

1886

42

Obligationer för 1886 års statslån å kr.

72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav

blivit utlämnade obligationer å rmk

72,614,500 ................................................

1886 d. ‘/6

36/io %

Er. 84,818,920

37,

Er. 70,758,501

£ St. 3,898,540

Eros 98,243,208

Rmk 79,530,216

37,

(Er. 56,439,111:11

(Rmk 63,494,000

1888

40

Obligationer för 1888 års statslån å kr.

26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000

eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000

1888 d. V3

1890

39

Obligationer för 1890 års statslån å kr.

35,555,555:66, motsvarande rmk40,000,000,

£ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ...

1890 d. 7,

1894

42

Obligationer för 1894 års statslån å kr.

36,000,000, motsvarande francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000,

varav hälften utlämnats ...........................

1894 d. «/10

Er. 24,191,111:11

Rmk 27,215,000

£ St. 1,333,535

Eros 33,583,310

37,

Er. 26,780,888:69

Rmk 30,128,500

£ St. 1,476,296:10

Eros 37,178,569

Er. 17,503,200

^ Eros 24,310,000

° £ St. 962,676

Rmk 19,642,480

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

BankoutskoUets memorial Nr 47.

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1912.

Årtal.

§•

1899

42

Obligationer för 1899 års statslån å kr.

43

72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000,

Kr. 32,907,960

varav hälften ntlämnats ...........................

1899 d. 15/5

37, X

Frcs 45,705,500

£ St. 1,809.937:16

Rmk 36,930,044

1900

44

Obligationer för 1900 års statslån å kr.

Kr. 36,320,000

36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000,

£ St. 2^000’000

rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ...

1900 d. 15/8

3VSX

Rmk 40,800,000

Frcs 50,400,000

1904

51

Obligationer för 1904 års statslån å kr.

f Kr. 36,000,000

j Frcs 50,000,000

| £ St. 1,980,000

36,000,000, motsvarande francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000......

1904 d. Vs

sv. X

[Rmk. 40,400,000

1906

58

Obligationer för 1906 års statslån å kr.

Kr. 43,200,000

Frcs 60,000,000

£ St. 2,376,000

43,200,000, motsvarande francs 60,000,000,

£ St. 2,376,000 eller rmk 48,480,000......

1906 d. V8

3V2 X

Rmk 48,480,000

1907

72

Obligationer för 1907 års statslån å kr.

46,800,000, motsvarande francs 65,000,000,

4 %

t. o. m.

Kr. 46,800,000

Frcs 65,000,000

‘ £ St. 2,574,000

£ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 ......

1907 d. Vs

d. V. 1915,

därefter

37, %

Rmk 52,520,000

1908

82

Obligationer för 1908 års statslån å kr.

54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000,

francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000......

1908 d. 2%

4 %

t. o. m.

< d.27.1918,

därefter

(Kr. 54,480,000

£ St. 3,000,000

|Frcs 75,600,000

37, %

Rmk 61,200,000

1911

97

Obligationer för 1911 års statslån å kr.

4 %

(Kr. 72,000,000

72,000,000,motsvarande francs 100,000,000,

t. o. m.

1 Frcs 100,000,000

\ £ St. 3,960,000

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000......

1911 d. Vs

d. V9 1926,

37, %

(Rmk 80,800,000

1906

28

Av Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag upp-

lagt obligationslån, för vilket staten i

sammanhang med förvärvandet av Örebro

—Svartå järnväg övertagit betalnings-

skyldigheten .............................................

—

4 X

Kr. 650,000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

41

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1912.

Årtal.

§•

1908

48

Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten

upplagda två obligationslån, för vilka sta- ten i sammanhang med förvärvandet av

bolagets järnväg mellan Malmö och Trälle- borg övertagit betalningsskyldigheten, näm- ligen :

obligationslånet av år 1898........................

4 X

Kr. 1,472,000

» » * 1902 .....................

4 %

Kr. 806,000

1895

16

Kommunlån, för vilka staten i samman-

hårig med Yästkustbanans förvärvande

övertagit betalningsskyldigheten ............

5 X

Kr. 375,465:07

1895

16

Kommunlån, för vilka staten i samman-

han g med Västkustbanans förvärvande

övertagit betalningsskyldigheten ..............

Åt X

Kr. 69,681:28

1866

18

Innestående fond för Göta kanals underhål-

lande ................... .........

1833 d. 31/12

5 %

Kr. 140,889

1902

23

Innestående köpeskilling för fastigheten nr

1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d.

Arvfurstens palats) ..................................

4 X

Kr. 2,250,000

1911

92

Av statskontoret till riksgäldskontorets för-

vältning överlämnade kassabehållningar ...

Kr. 30,000,000

1890

14

Obligationer å 30,000,000 kr., viika ut- färdats såsom grundfond för Sveriges all-

männa hypoteksbank, bokförda inom lin- jen med nämnda belopp .....................

1890 d. ,a/5

37. X

1909

4

Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom

linjen med nämnda belopp........................

1909 d. 3%

372 X

1866

16

Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000

kr. (icke kapitaliserat) ..............................

1815 d. •/„

——

1866

17

Hertigens av Södermanland, sedermera Konung

Carl XIII, hemgiftskapital, bokfört inom

linjen med 150,000 kr............................

1778

5 X

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 38 höft. (Nr 47.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1912.

Årtal.

§•

18G6

20

Fond för Hjälmare kanals och slussverks un- derhållande (utgör blott ett depositum av

fordringshandlingar) .................................

1866

21

Dito för Strömsholms kanals dito (dito).........

-—

1882

8

Dito för Södertälje kanals dito (dito! ............

—_

1866

23

Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bok- förd inom linjen med kr. 100,777:16 (stats- utskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års

riksdag).................................................

1869

77

Post-assuransfonden (ingår bland riksgälds- kontorets övriga tillgångar, men med den

förbindelse, som § 77 i 1869 års regle- mente innehåller) ....................................

1906

30

0

Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor

till inköp av vattenfall, lämpliga för elek- trisk drift å statens järnvägar..................

Kr.

80,241:6 7

1907

40

Dito av dito å 300,000 kronor till inköp av

vissa fastigheter för statens anläggningar

vid Trollhättan ..........................................

Kr.

75,392:64

1908

49

Dito av dito å 2,800,000 kronor för utbyg- gande av kraftstationen vid Trollhättan

för viss högre leveransförmåga..................

Kr.

300,000

1909

51

Dito av dito å 500,000 kronor för inköp av

vissa fastigheter för statens anläggningar

vid Trollhättan m. m...............................

Kr.

403,025:63

1909

41

Dito av dito å 1,061,246 kronor för fullbor- dande av statsbanan från Morjärv över

Storträsk till Lappträsk m. m...................

Kr.

200,000

1910

46

Dito av dito å 1,500,000 kronor för fortsätt- ning av statsbanan från Östersund till

Ströms vattudal jämto bispår ..................

Kr.

100,000

1910

47

Dito av dito å 2,038,000 kronor för full- bordande av statsbanan från Göteborg

till Skee......................................................

Kr.

238,000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

43

Reglemen
tets
-

Årtal, j §.

1910

49

Anslaget för utläggning av ytterligare ett

järnvägsspår mellan Rönninge och Jama

stationer m. m...........................................

1911

54

Dito för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår

mellan Rönninge och Jama stationer

m. m..............................................

1911

55

Återstoden av anslaget å 1,028,000 kronor

för fullbordande av statsbanan från Bastuträsk

till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden.

...............................................

Tiden, då för
-

bindelserna blivit

utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1912.

Kr. 500,000

Kr. 250,000

Kr. 328,000

1911

1911

56 Anslaget för fullbordande av statsbanan från

Östersund till Ströms vattudal jämte bispår

57 Återstoden av anslaget å 4,000,000 kronor

för fortsättning av statsbanan från Järna

över Nyköping till Norrköping................

1911

1911

1911

59

64

65

Anslaget till anordnande av militärstation

vid Keräsjoki håll- och mötesplats å järnvägen

Lappträsk—Veittijärvi.....................

Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor

för anläggning av en ny farled mellan

Vänersborg och Göteborg ........................

Anslaget för anläggning av ledningar för

distribuering av elektrisk energi från statens

kraftverk vid Trollhättan ..................

1911

67

Återstoden av anslaget å 3,450,000 kronor

för anläggning av ett statens kraftverk

vid Ålvkarleby .........................................

Kr. 1,400,000

Kr. 1,800,000

Kr. 32,500

Kr. 1,600,000

Kr. 1,500,000

Kr. 400,000

Summa Kr.

647,170,887:30

Inom linjen balanserade skulder Kr.........

60,250,777:16

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Riksgäldskoutorets vid 1912 års slut utbalanserade kapitalfordringar för

utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.

Reglementets

liden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1912 års

clnf

Årtal.

§•

1866

43

a) Allmänna byggnadslåne- fonden.

Lån till Västerås domkyrka,

för densammas reparation

1860

_

28,000

_

28,000

_

1866

148!)

Lån till staden Vänersborg,

för uppförande av ny

byggnad för elementarläro- verket därstädes ...............

1867-1868

5 X

4 X

40,000

2,063

86

1866

1482)

Lån till staden Västervik,

för uppförande av ny bygg- nad åt elementarläroverket

därstädes ...........................

1867-1868

5 X

4 X

4 X

20,000

1,431

04

(1866

(1908

1483)(

11 1

Lån till Uppsala domkapitel,

för uppförande av ny bygg- nad för elementarläroverket

i Uppsala...........................

1867-1868

5 X

140,000

11,000

Transport

—

—

—

42,494

90

*) Jfr § 16 mom. S i 1867 års reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

45

Reglementets

Årtal. §.

1866 148'')

1874 5

1882 17

1887 15

1892 17

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Transport

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande av elementarläroverksbyggnaden

därstädes

.................................

Lån till seminarium för

bildande av lärarinnor, för

inköp av byggnad åt seminariet

(numera övertaget av

direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk)

.................................

Annuitet.

1873-1875

Lån till Linköpings domkyrka,

för fullbordande av

tornbyggnaden å kyrkan...

Ytterligare lån till Linköpings

domkyrka, för betäckande

av uppkommen brist

i den beräknade kostnaden

för tornbyggnaden å kyrkan

....................................

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande av restaurationsarbetet

å densamma

Transport

1875

1883

1888

1893

5 %

P, o/

O /o

5 %

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1912 års

slut.

4 X

4 %

4 %

20,000

59,000

30,000

30,000

40,000

42,494

90

6,804

11,024

19,055

22,308

29,707

26

72

54

17

27

131,394

86

*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1912 års

Årtal.

§•

utbetalts.

slut.

1896

16

Transport

Lån till Härnösands dom- kapitel, för uppförande av

ny byggnad för allmänna

läroverket i Östersund......

1897

( Lånet

j återbetA- I las med

) 500 kr.

\ årligen

j under

t 30 år.

—

15,000

—

131.394

7,500

86

/1898

\1908

17\

10/

Lån till Yadstena och S:t

Pers församlingar, för full- bordande av Yadstena klo- sterkyrkas restaurering ...

1898

Lånet

åter- betalas

senast

fr. o. m.

år 1918

med

minst

V» irl.

—

16,000

—

16,000

18771)

7

Län till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

6 X

5 X

50,000

—

24,443

27

!>• GC

GC 00

>—H r—4

8/

6/

Lån till staden Söderhamn,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878-1879

6 %

5 X

200,000

67,122

29

11880

(1881

13/

10/

Lån till staden Hudiksvall,

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor .................................

1881-1882

6 X

K o/

•j /o

200,000

90,661

73

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny tomtreglering efter 1887

års eldsvåda .....................

1889

5 x

4 X

100,000

70,221

94

Transport

—

—

—

407,344

09

'') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

s. 47 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets memorial Nr 47.

47

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1912 års

Årtal.

§•

utbetalts.

slut.

Transport

—

—

—

—

407,344

09

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

tomtreglering efter 1888

års eldsvåda ................

1890

5 V

4 X

200,000

144,657

54

1896

15

l<ån till staden Mariestad,

för ny tomtreglering efter

1895 års eldsvåda ............

1897

*7,. X

37ie X

150,000

—

127,971

61

1902

20

Lån till staden Åmål för

ny tomtreglering efter 1901

års eldsvåda .....................

1903

5 X

4 X

300,000

—

283,751

03

1866j

941)

118

143

Lån till Kinda kanalaktie- bolag, för utsträckning av

Kinda båtled medelstkanali- sering av Stångån från sjön

Rengen till hamnen vid

Linköping...........................

= 1,289,156: 04

1865-1870

5 X

3 X

437,500

325,431

77

Transport

—

—

—

1,289,156

04

'') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1912 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

1,289,156

04

b) Järnvägslånefonden.

J1866

(1897

821

13/

Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Herrljunga

över Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- malspårig ...........................

)1865-1867|

( 1898 /

5 %

2,600,0007

2,068,881

21

1871

31

Lån till Karlskrona—Växjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Karlskrona och Växjö......

1872—1874

5% 3)

47, X

2,600,000

—

1,089,772

25

1871

31

Lån till Krylbo—Norbergs

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Krylbo och Norberg .........

1872-1873

6 X

5 X

406,000

16,904

47

Transport

—

—

—

4,464,713

97

*) Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 3,240,000 kr. för anläggning av

järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000

kr., vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års Eiksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å

600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

*) Se § 8 av 1886 års reglemente.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets memorial Nr 47.

49

Reglementets

i

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1912 års

j Årtal.

utbetalts.

slut.

§■

Transport

—

4,464,713

1

97

1871

31

Lån till TJppsala—Margrete-

Mllg järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Uppsala till Gävle med bi-

48,398

45

banor .....................

1873

6 X

5 X

500,000

_

1871

31

Lån till Bergslagernas järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Lud- vika till Kil........................

1874-1876

57.X1)

5 X

5,000.000

3.015,226

12

1876

5

Lån till Västervik—-Åtvida-

berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Västervik över

Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi-

bana.............................

1877-1879

5 X2)

47, X

1,865,000

—

1,526,529

33

1876

5

Lån till Hultsfred—Väster-

viks järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,

med bibana och sidospår...

1877-1879

5 % '')

41/ 0/

* / 2 /o

1,750,000

1,475,550

16

J1876

(1904

?}

Lån för anläggning av järn-

väg frånVislanda till BoImen

(numera övertaget av Karls- hamn—Vislanda järnvägs- aktiebolag) ........................

1877 — 1878

1 / O/

° /16 /o

4-V2 X

500,0003)

473,618

71

. Transport

—

i

—

11,004,036

74

’) Se § 3 av 1883 års reglemente.

Se § 3 av 1888 och 1886 års reglementen.

3) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års

Riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor, varför

ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.

bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 38 käft. (Nr 47.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1912 års

Årtal.

§•

Transport

-

_

__

__

11,004,036

74

1876

5

Lån till Gottlands järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Yisby till

Hemse ..............................

1877—1879

5 X1)

4 v, X

500,000

—

338,142

25

1187 6

\1879

51

13/

Lån till Södra Dalarnes järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Krylbo

till Borlänge med bibana...

1879—1882

5 X1)

47, X

2,375,000

—

1,733,642

70

1876

5

Lån till Yarberg—Borås järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Yarberg

till Borås..........................

1879—1881

5 X1)

47, X

2,600,000

1,897,882

47

/i 881

\1912

15,}

Lån för anläggning av järn-

väg mellan Borlänge och

Insjön (numera övertaget

av Södra Dalarnes järnvägs- aktiebolag) ........................

1883—1886

5 X

4 V2 X

950,000

863,245

31

1881

15

Lån till Yetlanda—Sävsjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av .järnväg mellan

Yetlanda och Sävsjö .........

1883—1886

5 X

47, X

300,000

—

237,466

23

1881

15

Lån för anläggning av järn-

väg från .Finspong till Nors- holm (numera övertaget av

Norra Östergötlands järn-

388,586

95

vägsaktiebolagl ..................

1883-1886

5 X

47.x

500,000

—

Transport

_

—

16,463,002

65

'') Se § B av 1883 och 1886 års reglementen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

51

Beglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1912 års

Årtal.

§''

Slut.

Transport

—

—

—

—

16,463,002

65

1881

15

Lån till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Stockholm och Rimbo ......

1883—1887

5 X

47. x

500,000

395,776

99

1881

15

Lån för anläggning av järn- väg mellan Borås och Sven- ljunga (numera övertaget

av Borås—Alvesta järn- vägsaktiebolag) .......

1884—1887

5 3/

•

^72 X

500,000

402,657

41

1886

16

Lån för anläggning av järn- väg från Skara över Gös- säter till Yänern (numera

övertaget av Yästergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bolag) .................................

1887—1889

5 x

472 X

324,000

265,188

53

1886

16

Lån till Halmstad—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Halmstad till Bolmen med

sidospår..............................

1887—1890

5 X

47, X

824,915 *)

685,573

89

1886

16

Lån till Fågelsta-—Yadstena

—Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning av järn- väg från Yadstena till Ödes-

hög ....................................

1888-1890

5 X

472 X

300,000

249,325

32

Transport

—

18,461,524

79

*) Enligt kung!, brev av d. u/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Reglementets

''liden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

belonnet.

Kapitalåterstod

vid 1912 års

Årtal.

§•

Slut.

Transport

—

—

—

18,461,524

79

1886

16

Lån till Mellersta Blekinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Karlshamn till Ghillbärna

med bibana och hamnspår

1888-1893

5 X

-11 / ■>/

* h /®

1,102,250'')

916,075

79

1886

16

Lån till Mora—Yänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning'' av järnväg från Mora

strand till Östra Värmlands

järnväg jämte bibana.........

1889-1893

5 %

41/. X

1,000,000

865,724

57

1886

16

Lån för anläggning av järn- väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera

övertaget av Yästergötiand

—Göteborgs järnvägsaktie- bolag) .................................

1890-1891

5 X

4V2 x

4 72 X

305.000

404.000

260,678

04

1886

16

Lån tör anläggning av järn- väg mellan Yittsjö och Häss- leholm (numera övertaget

av Hässleholm—Markaryds

järnvägsaktiebolag) ............

1890-1892

5 X

390,431

87

1886

16

Lån till Skymnäs—Munkfors

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Björndalsbron till Munk- fors ......... ............

1891-1892

5 X

472 X

90,835

78,638

09

Transport

—

—

—

20,973,073

15

‘) Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

53

Reglementets

Tiden, då

iånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprunglig

a

.Kapitalåterstod

vid 1912 års

utbetalts.

beloppet.

slut.

Årtal.

8-

Transport

—

—

—

20,973,073

15

1

1886

16

Län för anläggning av järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera övertaget av

Hälsingborg — Hässleholms

järnvägsaktiebolag) ............

1892—1893

5 X

4.1/ o/

* h /°

290,000

251,060

10

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Malmö till Tomelilla .........

1892—1896

5 X

X

1,300,000

1,176,941

31

1891

18

Lån till Norra Söderman-

lands järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Nyby bruk till Södertälje

med bibanor .....................

1892—1896

5 °/£

472 X

1,800,000

1,781,595

1891

19

Lån till Härnösand—Sol-

lefteå järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Härnösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 X

472 %

2,350,000

2,083,047

80

1891

18

Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Norr- köping över Kummelby till

Söderköping och från Kum- melby till Årkösund.........

1893—1895

5 X

472 X

653,000

585,140

00

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån-

gens järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Uddevalla till Lelången ...

1895—1896

5 X

472 X

1,247,000

1,128,958

31

Transport

—

—

—

27,979,815

73

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Kegiementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1912 års

Årtal.

§•

Transport

_

—

—

27,979,815

73

1896

14

Lån till Östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Gull- bärna till Torsås ............

1897-1899

5 X

47, %

537,500

500,301

83

1910

7

Lån till Östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, vilket lån

bildats genom kapitalise- ring av förfallna annuitets- ock räntebelopp å nästföre- gående iån ........................

1910

572 X

47, x

108,000

105,791

40

1896

14

Lån till Klintehamn—Roma

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Klintehamn till Roma......

1897-1900

5 X

47.X

213,250*)

213,250

1896

14

Lån till Markaryd—Yeinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Markaryd till Yeinge ......

1897-1900

5 X

47. X

563,000*)

561,000

1896

14

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg mellan Yäst- kinde och Tingstäde .........

1899, 1902

5 X

472 X

119,0003)

110,181

53

1896

14

Lån till Sala—Gysinge—

Gävle järn vägsaktiebolag,för

anläggning av järnväg från

Sala över Gysinge till Haga- ström .................................

1899-1901

5 X

472 X

1,545,500

1,521,258

64

Transport

— | -

—

—

30,991,599

13

'') Enligt kungl. brev av den I6/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr.

2) Vara! vid 1912 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

8) Enligt kungl. brev av den 2/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

55

Keglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Eäntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1912 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

30,991,599

13

1896

14

Lån till östra Centralbanans

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Linköping över Rimforsa

och Kisa till Yimmerby ...

1899-1902

5 X

*7.

X

1,710,000

1,710,000

1896

14

Lån till Slite—Roma järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Korna

till Slite..............................

1900, 1902

5 X

47.

x

339,00g1)

339.000

(1900

19)

Lån till Borås—Alvesta

\ 1901

18/

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Borås till Alvesta ............

1901-1908

5 X

472

o/''

4,795,000

4,570,114

17

1896

14

Lån till Falkenbergs järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Holts- Ijunga till Limmared.........

(1902/

(1905/

K o/

O /o

472

X

505,000

—

488,039

85

1896

14

Lån till Orsa—Härjeådalens

t

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

(19021

Orsa till Sveg ..................

<1907:

5 X

472

x

1,850,000

—

1,850,000

—

lisosj

/ 1896

14)

Lån till Skövde—Axvalls

(1901

17/

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Skövde till Axvall............

(1902)

(1905/

5 X

472

X

363,5002)

—

363,500

—

Transport

—

40,312,253

15

‘) Enligt kungl. brev av den 13/» 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med

1,000 kr.

2) Enligt kungl. brev den IS/5 1905 har statslånets från. början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med

5,500 kr. till 363,500 kr.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

Eapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1912 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§•

t

Transport

40,312,253

15

1901

17

Lån för anläggning av järn-

väg från Enköpings hamn

över Heby till Enåker (nu- mera övertaget av Stoek- holm-Yästerås -Bergslager- nas nya järnvägsaktiebolag)

1904-1906

5 X

472X

1,028,700

1,012,564

71

1901

17

Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping

med hamnspår till sjön

Yxningen...........................

1904, 1907

5 X

472 X

591,500

578,847

25

1901

17

Lån till Landskrona—Kjev- linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Kjevlinge till

Sjöbo med sidospår till

övedskloster .....................

/1904/

(1908/

5 X

472 X

1,192,000

1,192,000

__

1901

17

Lån till Mellersta Söderman-

lands järnvägsaktiebolag,

för anläggning av järnväg

från Stålboga över Malm- köping till Skebokvarn......

/19051

(1908/

5 X

472 X

532,500

532,500

1901

17

Lån till Tidaholms järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Tidaholm

(1905)

till Yartofta .....................

11906 >

5 X

47*X

510,000

510,000

—

! 1901

17

Lån till Åtvidaberg—Bjärka

11909j

—Säby järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Bjärka till Åtvidaberg

1905, 1906

■Tv °/

/o

47, x

290,000

_

290,000

—

Transport

—

1

—

44,428,165

11

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

57

Reglementets

Årtal. §.

1901 17

1901 17

|1901 171

\1905

1905 9

1906 22

1906 22

1906 22

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1912 års

slut.

Transport

—

—

—

—

44,428,165

11

Lån till järnvägsaktiebolaget

Borgholm—Böda, för an- läggning av järnväg från

119051

419,000

Borgholm till Böda .........

<1907 >

5 X

47a X

419,000

—

—

Lån till Ruda—Finsjö—Os-

{1908J

karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Oskarshamn

till Ruda...........................

1906, 1907

5 X

47a X

483,300

483,300

Lån till Orsa—Härjeådalens

järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsanlägg- ningen mellan Orsa och Sveg

Stockholm—Rimbo järnvägs-

1905-1907

1909

5 X

47a X

2,200,000

—

2,200,000

—

aktiebolags skuld för ogul- den köpeskilling för Ränna—

Norrtälje järnväg...............

1905

5 X

47a X

500,000

486,323

22

Lån till Södra Ölands järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Borg- holm till Näsby ...............

1908-1910

5 X

47a X

951,5007

929,850

Lån till Lidköping—Kållands

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Lidköping till Tun............

/1908\

5 %

47a X

367,500

367,500

Lån till Varberg—Ätrans

\1910j

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Yarberg över Ullared till

Ätrans station ..................

1908, 1912

5 X

47a X

1,185,000

1,185,000

Transport

....

—

—

—

i

j 50,499,138

33

'') Varaf vid 1912 års slut återstodo ej lyftade kr. 21,650.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 38 käft. (Nr 47.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1912 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

50,499,138

33

1906

22

Lån till Skara—Timmersdala

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Skara till Timmersdala......

(19081

11911/

5 X

472 X

352,500

_

352,500

_

1906

22

Lån till Mjölby—Hästhol- mens järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Mjölby till Hästholmen......

1908—1910

5 X

47.X

800,000!)

799,600

_

1906

22

Lån till Uppsala-Enköpings

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Uppsala till Enköping ......

1909

5 X

472 X

1,040,0002)

_

693,000

_

(1906

(1910

221

42/

Lån till Kil—Fryksdalens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Kil till Torsby..................

1911—1912

5 X

47» X

2,500,000=)

_

1,666,500

—

(1906

(1910

221

42}

Lån till Lysekils järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg frän Lysekil till

Smedberg..........................

1911—1912

5 X

47.X

1,200,000=)

—

800,000

—

Transport

—

—

—

—

—

54,810,738

33

J) Varaf vid 1912 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.

2) D:o vid d.o d.o » 847,000.

s) D:o vid d:o d:o » 833,500.

4) D:o vid d:o d:o > 400 000.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

59

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetatts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1912 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

54,810,738

33

1906

22

Lån till Väderstad—Skän- ninge—Bränninge järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Väderstad

över Skänninge till Brän- ninge .................................

1912

5 X

5 %

4 7. X

4 7, X

788,5000

100,000»)

400,000

1906

22

Lån till Lindfors—Bosjöns

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Lindfors till Bosjön............

1912

66,600

= 53,988,182: 2 9

Summa

—

—

—

55,277,338

33

0 Varav vid 1912 års slut återstodo ej lyftade kr. 388,500.

2) D:o vid d:o d:o » 33,400.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets memorial Nr 47.

Av 1906 års Riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvågar bär 1906 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag av 7,500,000

kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000

kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett

av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod

disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl.

Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor

och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för

möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälvten av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälvten av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande därav, att inbetalningarna a den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en

tiondedel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning

av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av

kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning

och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän

trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till

banans öppnande för allmän trafik;

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankouiskottets memorial Nr 47.

61

4:o) att i avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en

halv för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgivas för högst tre år,

dock icke utöver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet av den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgives,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all övrig

ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden och kapitalet gottgjort,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares

så länge, till dess även beloppet av den ränta med vars erläggande

anstånd medgivits, bliver till staten inbetalt;

c) att kapitalavbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetalt;

o:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för

den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och

tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt

för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget, än ock

eu tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med

ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan

fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta eu med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse eu revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas av bolaget;

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets memorial Nr 47.

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,

vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt

alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och

nödiga; samt

8 ro) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.

Maj it så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under

bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsområde

under den återstående arrendetiden ävensom för skada och inträng; samt

att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning

med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning

skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslaganvisa.

Av 1910 års Riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järn vägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000

kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av

dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj it att å detta anslag till understödjande av nya,

s. 63 Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets memorial Nr 47.

63

ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t

beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och

bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälvten av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälvten av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik

förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först

gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets memorial Nr 47.

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyfta! lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang

härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som

icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med

förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,

än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning

med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan

fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;.

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka

Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt .alla

de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga,

samt

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Kr 47.

65

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.

Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk

och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde

under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;

samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet

eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,

ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma afl å detta anslag

anvisa.

Av 1911 års Riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från fonden för bibanor i västra delarna av riket.

Riksdagen har år 1911 dels beslutat att för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län, samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond

av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912

med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående

under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma

femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om vilka här är fråga;

dels för avsättning till berörda fond beviljat, och till utbetalning från

riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 av 1,000,000 kronor;

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 8 samt. 38 käft. (Nr 47.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets memorial Nr 47.

dels ock föreskrivit följande villkor och bestämmelser för åtnjutande

av lån från ifrågavarande fond:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden bär att fylla, skall vara

uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:6) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar

sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och

är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning föranledas.

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav

minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av

den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väs- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

67

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fena procent

å ursprungliga försträckningsbeioppet, av vilken annuitet först gottgöres

ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kung! Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd

med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom

fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning

såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i

sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta,

som icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med eu annuitet av fem nrocent å nu ifrågavarande del av

försträckningsbeioppet, vilken annuitet dock icke skall börja erläggas,

förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad.

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för

den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör eu tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

opaginerad Kontrollera mot PDF

08

Bankoutskoitets memorial Nr 47.

framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen

meddelad.

9:o) Kudgl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innebar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Instruktion för övervaktmästaren i Riksdagens hus.

Övervaktmästaren i Riksdagens bus är skyldig att i sin tjänstgöring

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av fullmäktige i riksgäldskontoret

honom meddelas, och åligger honom huvudsakligen:

att utöva förmanskap såväl över den tjänstepersonal, som enligt beslut

av fullmäktige är anställd i riksdagshuset för vakthållning vid portarna,

skötsel av hissarna eller dylikt, som ock över all den vaktbetjäning, som

är anställd hos Riksdagens kamrar, utskott och tryckeriexpedition eller

tjänstgör hos kyrkomöte, statsrevision, kommittéer eller andra församlingar

och beredningar, som begagna lokaler i riksdagshuset; skolande övervaktmästaren

såväl under som mellan riksdagarna ansvara för vakthållningen

vid portarna och hava uppsikt över att den i riksdagens lokaler anställda

vaktbetjäningen iakttager god ordning och äger han att, då anledning till

anmärkning härutinnan förekommer, därom till vederbörande göra anmälan,

att låta ombesörja renhållning och städning av sådana för riksdagen

avsedda lokaler i riksdagshuset, i avseende å vilka särskilda föreskrifter

icke meddelats av fullmäktige, samt

att tillhandagå vice värden med biträde vid vården om riksdagshuset

och dess inventarier samt beträffande mottagande och utlämnande av för

riksdagens behov upphandlade effekter.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

69

Avlöningsstat för tj änstinnehavare vid riksgäldskontoret.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Miss-

räk-

nings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

1 sekreterare och ombudsman...

1 kamrerare...........................

5,000

5.000

3,500

3,500

3.000

3,000

3,000

2,800

2,500

—

7,800

7,500

[Efter 5 år kan lönen höjas

/ med 500 kr.

1 Efter 5 år kan lönen höjas |

> med 500 kr. och efter 10 |

1 tredje gradens tjänsteman,

förste revisor .....................

1,500

5,000

1 d:o d:o ..............................

1,500

_

5,000

j år med ytterligare 500 kr.

1 andra gradens tjänsteman,

kassör.................................

1,500

1,000

5,500

{Efter 5 år kan lönen höjas

1 d:o registrator och kanslist...

1 d:o revisor och bokhållare ...

1,500

1,500

4,500

4,500

> med 500 kr. och efter 10

j år med ytterligare 500 kr.

1 första gradens tjänsteman, kam-

1,800

3,600

1,000

2,800

{Efter 3 år kan lönen höjas

> med 500 kr. och efter 6

2 d:o d:o ..............................

2,000

5,600

j år med ytterligare 500 kr.

1,200

600

1,800

/Efter 5 år kan lönen höjas

\ med 200 kr.

800

600

1,400

2,800

{Efter 5 år kan lönen höjas

> med 200 kr. och efter 10

J år med ytterligare 200 kr.

2 d:o ....................................

1,600

1,200 .

_

Summa

35,000

18,200

1,000

54,200

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna

av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100

kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 2. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens

hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 BankoutsJcottets memorial Nr 47.

Avlöningsstat för tj än stinneha vare vid Riksdagens bibliotek.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings*

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

Riksdagens bibliotekarie .........

4,000

1,800

5,800

(Efter 5 år kan lönen höjas med

< 500 kr. och efter 10 år med

! ytterligare 500 kr.

1 vaktmästare .......................

800

600

1,400

(Efter 5 år kan lönen höjas med

< 200 kr. och efter 10 år med

t ytterligare 200 kr.

Summa

4,800

2,400

7,200

Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna

av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100

kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 2. Utöver den här ovan upptagna avlöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige

tilldela honom ett extra arvode av 2 kronor 50 öre om dagen under den tid,

Riksdagen är samlad.

Anm. 3. Fullmäktige äga att vid Riksdagens bibliotek anställa dels, för tjänstgöring under hela

året, en amanuens med ett årligt arvode av 3,000 kronor, dels ock, för tjänstgöring under

den tid riksdag pågår, ytterligare en amanuens med ett arvode av 5 kronor om

dagen.

Anm. 4. Fullmäktige äga att under de tider av året, då behov därav förefinnes, vid biblioteket

anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår av enahanda

arvode, som är eller varder bestämt för vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å

andra tider mot den gottgörelse, som fullmäktige pröva skälig.

Avlöningsstat för tj änstinnehavare vid Riksdagens hus.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

o

Ålderstillägg

1 övervaktmästare ..................

1,400

1,000

2,400

/Efter 5 år kan lönen höjas med

\ 200 kr.

1 övermaskinist .....................

1,400

1,000

2,400

/Efter 5 år kan lönen höjas med

\ 200 kr.

Summa

2,800

2,000

4,800

Anm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en

strömförbrukning av högst 200 kilowatt om året, ävensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Övermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en

strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor

ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande

av statistik över förbrukningen av elektricitet.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 47.

71

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Kr.

Förre notarien August Neijber ............................................................

3,000

—

» registratorn och kanslisten Jalcob Peter Ferdinand Montell............

2,500

—

» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart ..........................................

2,000

—

» bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt .........

4,000

—

> maskinisten vid Riksdagens hus Karl Gustaf Oskar Nilsson .........

700

—

» vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek John Emil Rydman .........

1,000

Summa kronor

13,200

—

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,

såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:295 Skrivelse till Konungen med reglemente för riksgälds - kontoret. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1913:296 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontor et med reglemente för riksgäldskontor et. a1 i texten