Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Majd angående sådan ändring i folkskolestadgan, att allmänheten må få närvara vid lärareprov.

1913-03-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1913:11, Skrivelse till Kungl. Majd angående sådan ändring i folkskolestadgan, att allmänheten må få närvara vid lärareprov.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första ''kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till Riksdagens kansli den G mars 1913 kl. 5 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 11, i

anledning av en av herr Forssell m. fl. inom Andra

kammaren vädd motion, nr 156, om skrivelse till Kungl.

Majd angående sådan ändring i folkskolestadgan, att allmänheten

må få närvara vid lärareprov.

I en inom Andra kammaren av herr Forssell m. fl. väckt, till

nämnda kammares första tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 156,.

hemställes, att Riksdagen villo i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådan ändring i folkskolestadgan, att allmänheten

får närvara vid lärareprov i män av utrymme och med iakttagande

av de föreskrifter, som för upprätthållande av ordning må

vara erforderliga.

Beträffande den av motionärerna till stöd för deras hemställan

förebragta motivering — som, bland annat, redogör för ett särskilt fall,

då vederbörande skolråd beslutat, att allmänheten skalle äga tillträde

till åhörande av lärareprov vid folkskolor inom församlingen, vilket

beslut blev i laga ordning överklagat — hänvisas till motionen.

Andra kammarens första tillfälliga utskott har i sitt utlåtande (nr 2

i anledning av motionen yttrat följande:

»Av motiveringen framgår, att domkapitlet i det åberopade fallet

visserligen anfört, att proven icke finge hållas med obegränsat tillträde

för allmänheten (det vill säga andra personer än skolrådet

eller vederbörande ombud), men icke direkt uttalat, att allmänheten

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. 1 avd. 8 käft. (Nr 11.) 1

Andra kammarens

första

tillfälliga

utskott. å

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första leammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11.

under alla förhållanden vore förbjuden att bevista desamma, vilken

senare åsikt däremot skolrådets ordförande sjmes velat hävda. Vidare

framgår, att regeringsrättens flertal har ansett skolrådet vara åtminstone

formellt oförhindrat att giva allmänheten detta tillstånd, under det att

reservanten inom regeringsrätten starkare än de övriga betonat skolrådets

befogenhet att besluta, det allmänheten ägde övervara undervisni

ngsproven, dock enligt hans mening endast i mån av utrymme och

med iakttagande av de föreskrifter, som för upprätthållande av ordning

kunde vara erforderliga.

Då motionärerna av regeringsrättens utslag synas ha dragit den

slutsatsen, att detta innebure förbud för allmänheten att närvara vid

ifrågavarande undervisningsprov, förefaller det utskottet, som om en

sådan uppfattning saknade tillräckligt stöd i de föreliggande handlingarna

i detta mål. Det vill snarare synas, som om nämnda utslag gåve vid

handen, att det ej vore skolråd förmenat att vid lärareprov låta även

andra personer än de i § 19 mom. 5 av folkskolestadgan omnämnda

närvara. Detta är ju för övrigt helt naturligt. Lärareprovens uppgift

torde visserligen i främsta rummet vara att bereda skolrådet, som enligt

gällande stadgar har till uppdrag att vårda skolans angelägenheter,

tillfälle att pröva sökandes kompetens för lärarekallet; provet skall alltså

tjäna skolrådet till ledning vid dess uppsättande av förslag till ifrågavarande

tjänster. Skolrådet har därför ock befogenhet att bestämma, om

sådana prov skola hållas eller icke. De röstande få emellertid genom

denna anordning icke anses vara berövade rätten att pröva de sökandes

meriter och på sådant sätt kontrollera skolrådets arbete. Alla ansökningshandlingar

äro ju ock tillgängliga för en var. Men om inga

andra än skolrådets medlemmar finge övervara undervisningsproven, då

sådana avläggas, skulle de röstande ej kunna på annat sätt än genom skolrådet

pröva den viktiga detalj av sökandes möjligheter att meritera sig, som

utgöres av nämnda prov. Det kan icke betraktas annat än som billigt,

att såväl de röstberättigade i allmänhet, vilka ju äga att deltaga i valet

av lärare, som särskilt föräldrarne till de barn, som måhända komma

att stå under den utsedde lärarens ledning, beredas tillfälle att bilda sig

ett så fullständigt omdöme som möjligt om den eller de sökandes kvalifikationer.

Nu finnes emellertid i gällande författning ingen bestämmelse, som

uttryckligen giver allmänheten denna rätt. Praxis torde emellertid ha

varit, att skolråden lämnat ett sådant tillstånd, vilket dock allmänheten

på de flesta ställen synes ha begagnat i skäligen ringa omfattning.

Det har därför synts utskottet väl befogat, att röstägande — och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 11. 3

särskilt barnens föräldrar och målsmän — beredas tillträde till lärareproven.

“Om utskottet sålunda finner motionärernas förslag beaktansvärt, är det

endast därför, att genom dess förverkligande allmänhetens berättigade

intressen skulle bliva medelst fullt klara och tydliga bestämmelser tillgodosedda.

Utskottet vill emellertid på samma gång framhålla, att skolrådet

ej i stort sett bör berövas den befogenhet, som nu tillkommer

detsamma.

Då utskottet begagnat sig av det obestämda begreppet »allmänheten»,

som ock förekommer i motionen, har det därmed ingalunda förbisett,

att det är föräldrarnes och barnens målsmäns rätt, som här i främsta

rummet bör beaktas. Men då utskottet håller före, att genom sådana

särskilda ordningsföreskrifter, som omnämnas i slutyrkandet, föräldrars

och målsmäns intressen böra kunna behörigen tillvaratagas, har utskottet

-ansett sig oförhindrat att här använda nämnda uttryck. I anledningav

den väckta motionen får utskottet sålunda hemställa, att Andra

kammaren för sin del måtte besluta, det Riksdagen ville i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Magt måtte taga i övervägande, huruvida

bestämmelse bör införas i folkskolestadgan därom, att allmänheten

får närvara vid lärareprov i mån av utrymme och med iakttagande av

de föreskrifter, som för upprätthållande av ordning må vara erforderliga.»

Andra kammaren har bifallit sitt tillfälliga utskotts hemställan;

och har detta kammarens beslut delgivits Första kammaren, som hänvisat

ärendet till förberedande behandling av sitt första tillfälliga utskott.

Gällande folkskolestadga § 19 mom. 5 föreskriver beträffande

undervisningsprov, bland annat, att, därest skolrådet finner nödigt förelägga

den eller de sökande sådant prov, detta skall »avläggas i närvaro

av skolrådet eller av dess ordförande jämte av skolrådet för ändamålet

utsedda ombud». Kungl. Maj:t har genom regeringsrättens utslag den

3 februari 1910, på grund av i motionen omförmält besvär, förklarat,

bland annat, att skolråd må anses oförhindrat medgiva, att vid ifrågavarande

prov även andra personer få vara tillstädes än de i nyssnämnda

stadgande omförmälda. Motionärerna själva framhålla å ena sidan, att

under senare år, såvitt de känna, endast få skolråd förbjudit allmänheten

närvara vid lärareprov, och att de provande lärarna i allmänhet icke

yrkat på sådant förbud, samt å andra sidan att proven i fråga, där allmänheten

beretts tillfälle närvara, i regel varit litet besökta. Under

sådana förhållanden synes utskottet behov icke föreligga av sådan

ändring i folkskolestadgan, som motionäx-erna ifrågasätta.

Andra

kammarens

beslut.

TJtskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande hr 11.

En sådan ändring — varigenom allmänheten gåves uttrycklig rätt

närvara vid undervisningsproven — vore enligt utskottets mening icke

lämplig;. Ifrågavarande prov avse nämligen att giva skolrådet, som

har att upprätta det förslag, varom § 19 mom. 6 i folkskolestadgan

talar tillfälle att bilda sig uppfattning om de sökandes undervisningsskicklighet.

Inom nämnda förslag måste den blivande läraren utses,

oavsett de väljandes genom åhörande av undervisningsprov eller eljest

förvärvade sympatier. De väljande hava alltid tillfälle att taga del av

ansökningshandlingarna och kunna dessutom hos skolrådet inhämta dess

omdöme beträffande sökandenas tjänsteduglighet. Till vad ovan Iran

utskottets synpunkt anförts kommer såsom en viktig omständighet, att

allmänhetens närvaro i många fall torde, på grund av dess storande

inverkan, medföra, att den sökandes förmåga att undervisa icke kan gorå

sig; på det rätta sättet gällande. . . ...

I de städer, där lagen angående folkskoleväsendet i vissa stader

den 25 juni 1909 tillämpas — för närvarande uppgående till något

över 50 — tillsättas lärarna av vederbörande folkskolestyrelse. A dessa

orter vore sålunda ett stadgande av innehåll, som motionärerna avse,

skäligen meningslöst. .....

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Första kammaren icke måtte biträda Andra

kammarens i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 6 mars 1913.

På utskottets vägnar:

HUGO HAMMARSKJÖLD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet liava narvant:

herrar Hammarskjöld, Hallberg, Sandler, Bergqvist, Malmborg, Valenus Olsson

och Andersson.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTRYCKERI AKTIKBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.