Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om beredande av möjlighet för utom äktenskapet fött barn att erhålla kännedom om sin fader.

1913-04-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1913:14, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om beredande av möjlighet för utom äktenskapet fött barn att erhålla kännedom om sin fader.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första hammarens forsta tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14

1

Nr U.

Ankom till Riksdagens kansli den 7 april 1913 kl. 4 e. m.

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 14, i

anledning av en av herr Rydén inom Andra hammaren

vackt motion, nr 213, om skrivelse till Kungl. Maj:t

angående utredning och förslag i fråga om beredande av

möjlighet för utom äktenskapet fött barn att erhålla

kännedom om sin fader.

I eu inom Andra kammaren väckt motion, nr 213, vilken hänvisats

till nämnda kammares första tillfälliga utskott, hemställer herr Rydén, att

Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, det Kungl. Maj:t

täcktes föranstalta om, att den av Riksdagen i skrivelse den 12 maj

1906 begärda utredningen angående ändring eller upphävande av mom.

7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778 m. m. må utsträckas att omfatta

jämväl utredning, huruvida och på vad sätt utom äktenskapet fött

barn kan beredas möjlighet att erhålla kännedom om sin fader, samt

att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga de förslag, vartill

denna utredning kan giva anledning.

Beträffande motiveringen till sagda hemställan hänvisas till motionen.

Andra kammarens första tillfälliga utskott redogör i sitt utlålande Frågans be_

(nr 4) för behandlingen vid 1912 års riksdag av en liknande, av samme handling vid

motionär då väckt motion, som. utmynnade i yrkandet, att Riksdagen [1912£™riksskrivelse

till Kungl. Maj:t ville anhålla om utredning angående lämpliga

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. 1 avd: 11 käft. (Nr 14.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens

första

tillfälliga utskott

1912.

2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

åtgärder, för att s. k. oäkta barn må tillförsäkras rätten att erhålla vetskap

om sina föräldrar, samt att Kungl. Maj:t måtte för Riksdagen

framlägga förslag till de författningsändringar, vartill utredningen kunde

giva anledning.»

På grund av ifrågavarande motion yttrade Andra kammarens tillfälliga

utskott följande:

»Utskottet anser de i förevarande motion berörda frågorna angående

rätt för utom äktenskapet födda barn att erhålla vetskap om sina föräldrar

vara synnerligen behjärtans värda. Dessa frågor sammanhänga i viss

mån med ett af samme motionär vid innevarande riksdag väckt förslag

(motion nr 11:75) angående rätt för dessa s. k. oäkta barn att ärva

fader och fädernefränder, vilken motion hänvisats till lagutskottets behandling.

Genom lagen den 17 mars 1905 tillerkändes oäkta barn arvsrätt

lika med äkta barn efter moder och mödernefränder. Ett villkor för att

denna rätt skall kunna göras gällande är emellertid, att den ifrågavarande

arvingen giver sig till känna hos vederbörande »inom natt och

år, från det arvet föll». Denna arvsrätt blir sålunda i hög grad beroende

av, att ifrågavarande barn har kännedom om sin släktskap med

den person, efter vilken arv tillfallit detsamma. När denna lag om

arvsrätt för oäkta barn efter moder och mödernefränder av Riksdagen

antagits, kunde det följaktligen sättas i fråga, huruvida icke mom. 7 av

1778 års kungl. brev angående barnamord omedelbart bort upphävas.

Skulle nu vidare utom äktenskapet födda barn tillerkännas arvsrätt, helt

eller delvis, även efter fader och fädernefränder, torde enligt utskottets

mening åtgärder böra vidtagas för att sådant barn skall kunna såvitt

möjligt erhålla vetskap om sin fader. Även för barnets vård samt för

utfående av bidrag till dess underhåll och uppfostran är det av vikt, att

faderns såväl som moderns anonymitetsrätt blir upphävd.

Då man försöker komma till djupare insikt om nu antydda frågor,

erfar man snart, att här förekomma mot varandra stridande intressen,

nämligen barnets rätt att få kännedom om sin mor och såvitt möjligt

även om sin far samt föräldrarnas önskan att få bevara sin anonymitet.

Ser man nu särskilt på barnets intressen uti här ifrågavarande avseende,

anser utskottet, att det icke kan förnekas, att ''barnet har rätt till sin

mor’. Om riktigheten av denna synpunkt erkännes, torde sedan enligt

utskottets mening utvecklingen komma att medföra, att barnets rätt ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

3

sträckes att omfatta även fadern. Utskottet kar emellertid ingalunda

förbisett de svårigheter av mångahanda art, som framställa sig, då det

gäller att lösa hithörande spörsmål. Nödvändigt har det därför synts

utskottet vara, att en grundlig utredning av dessa frågor företages, för

att statsmakterna sedermera skola kunna lösa desamma på ett för barnet

samt såvitt möjligt även för dess föräldrar tillfredsställande sätt.

År 1906 begärde Eiksdagen, såsom i motionen omnämnes, att

Kungl. Maj:t ville låta utreda möjligheten att ändra mom. 7 i ovannämnda

kungl. brev jämte därmed sammanhängande bestämmelser, så att

moderns anonymitetsrätt bevarades, men hennes namn antecknades för

att tjäna till upplysning i vissa bestämda fall. Därest denna utredning

ledde till ett lyckligt resultat, anhöll Eiksdagen vidare om utredning på

vad sätt en sådan ändring av 1778 års kungl. brev jämte hithörande

bestämmelser skulle kunna ske, men i motsatt fall att Kungl. Maj:t

måtte upphäva ifrågavarande moment och bestämmelser. Den av Eiksdagen

sålunda begärda utredningen har sedermera av Kungl. Maj:t överlämnats

till lagberedningen.

I förevarande motion föreslås nu en skrivelse till Kungl. Maj:t

med begäran om utredning beträffande möjligheten för utom äktenskapet

fött barn att erhålla vetskap jämväl om sin fader samt framläggande av

förslag till bestämmelser i ämnet.

Då utskottet anser, att samtliga hithörande frågor böra utredas i

ett sammanhang, får utskottet hemställa, att Andra kammaren för sin

del ville besluta, att Eiksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller,

det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om, att den av Eiksdagen i skrivelse

den 12 maj 1906 begärda utredningen angående ändring eller

upphävande av mom. 7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778 m. m. må

utsträckas att omfatta jämväl utredning, huruvida och på vad sätt utom

äktenskapet fött barn kan beredas möjlighet att erhålla kännedom om

sin fader, samt att Kungl. Maj:t ville för Eiksdagen framlägga de förslag,

vartill denna utredning kan giva anledning.»

Andra kammarens beslut utföll i enlighet med dess tillfälliga utskotts

hemställan.

Ärendet gick därpå till Första kammaren, som remitterade detsamma

till sitt första tillfälliga utskott, som i utlåtandet den 21 maj 1912

anförde:

Andra

kammarens

beslut 1912.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

Första kärn- »Den i nu föreliggande motion omnämnda fråga är tvivelsutan av

Tillfällighet ^en ar*> den förtjänar bliva föremål för Eiksdagens uppmärksamhet.

skott 1912. Emellertid har ärendet så sent blivit till utskottet överlämnat, att det

för utskottet varit omöjligt att vederbörligen behandla detsamma. Då

utskottet på grund härav icke ansett sig kunna yttra någon mening beträffande

det av motionären gjorda yrkandet, måste utskottet inskränka

sig till att hemställa, att Första kammaren ej måtte biträda Andra kammarens

i ärendet fattade beslut.»

Då Första kammaren biföll utskottets hemställan, hade frågan därmed

förfallit.

Andra kammarens

första

tillfälliga utskott

1913.

Andra kammarens första tillfälliga utskott anför nu följande:

»Som av ovanstående framgår, fann sig Andra kammarens första

tillfälliga utskott år 1912 böra förorda bifall till motionen, dock med

någon ändring i motionens slutyrkande. Motionären har i år upptagit

sitt yrkande just i den form, för vilket utskottet i fjol uttalat sig.

Sedan utskottet avgav detta sitt utlåtande, ha emellertid en del

omständigheter inträffat, som måhända kunna anses ha medfört, att frågan

kommit i ett delvis något ändrat läge. I lagutskottets utlåtande

förra året med anledning av frågan om rätt för oäkta barn att ärva

fader och fädernefrände!’, vilket utlåtande inkom på kammarens bord

efter det att Andra kammarens första tillfälliga utskott avgivit sitt

nämnda inlåtande i frågan om rätt för oäkta barn att erhålla vetskap om

sina föräldrar, upplyste lagutskottet, att lagberedningen och fattigvårdslagstiftningskommittén

upptagit till behandling frågan om de oäkta barnens

rättsliga ställning i hela dess vidd. Av lagberedningens berättelse för år

1912 inhämtas också, att lagberedningens arbete jämväl avsett »frågan

om lagstiftning rörande utom äktenskap födda barn och deras mödrars

rättsliga ställning och därmed sammanhängande frågor», vidare att

preliminärt utkast till lagbestämmelser angående de utom äktenskap

födda barnen blivit uppgjort, samt att från medicinalstyrelsen inkommit

yttrande om vissa frågor rörande faderskapsbevisningen. Det kunde

då synas, som om utskottet hade skäl att med hänvisning till den

utredning, som är å bane, yrka avslag å motionärens hemställan.

Men då utskottet är av den meningen, att av föreliggande handlingar

icke med full tydlighet framgår, att just den del av frågan om de

oäkta barnens rättsliga ställning, som avses i herr Eydéns förevarande

motion, är under behandling, ännu mindre, att den kommer att behand
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 14.

5

flas ur de synpunkter, som framlagts i motionen, och då utskottet dessutom

i varje fall fortfarande håller före, att ett bifall till motionen ur

rättfärdighetssynpunkt framstår som en konsekvens av Riksdagens 1906

fattade beslut i frågan om upphävande av mödrars anonymitet, får utskottet,

som förmodar, att Andra kammaren icke nu kommer att frångå

sin 1912 uttalade mening, hemställa, att Andra kammaren för sin de!

ville besluta, att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, det

Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om, att den av Riksdagen i skrivelse

den 12 maj 1906 begärda utredningen angående ändring eller upphävande

av mom. 7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778 m. m. må utsträckas

att omfatta jämväl utredning, huruvida och på vad sätt utom

äktenskapet fött barn kan beredas möjlighet att erhålla kännedom om

sin fader, samt att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga de förslag,

vartill denna utredning kan giva anledning.

Andra kammaren har bifallit ifrågavarande hemställan, och har detta

kammarens beslut delgivits Första kammaren, som hänvisat ärendet till

förberedande behandling av sitt första tillfälliga utskott.

Såsom i Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande tinnes

omnämnt, hava lagberedningen och fattigvårdslagstiftningskommittén upptagit

till behandling frågan om de oäkta barnens rättsliga ställning i

hela dess vidd. Utskottet finner sig alltså hava skäl antaga, att

Kungl. Maj:t skall beträffande den sida av de oäkta barnens rättsliga

ställning, som motionären berör, i sinom tid förelägga Riksdagen förslag

till sådana lagbestämmelser, som sakens ömtåliga och svårlösta beskaffenhet

kan medge.

Om utskottet det oaktat nu tillstyrker eu skrivelse i ämnet till

Kungl. Maj:t, beror detta därpå, att utskottet, som förutsätter, att Första

kammaren finner den till sin natur synnerligen ömtåliga frågan vara

värd att särskilt uppmärksammas, förmenar det icke vara utan betydelse,

att denna uppfattning kommer till Kungl. Majtts kännedom.

På denna grund har utskottet icke velat motsätta sig att tillstyrka,

det Första kammaren måtte biträda Andra kammarens beslut i ärendet,

■och hemställer sålunda,

att Första kammaren för sin del ville besluta,

att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. lärd. 11 haft. (''Nr 14.) 2

Andra kaminarens

beslut

1913.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Fr 14.

det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om, att den av

Riksdagen i skrivelse den 12 maj 1906 begärda utredningen

angående ändring eller upphävande av

mom. 7 i kungl. brevet den 17 oktober 1778 m. m.

må utsträckas att omfatta jämväl utredning, huruvida

och på hvad sätt utom äktenskapet fött barn kan beredas

möjlighet att erhålla kännedom om sin fader,

samt att Kungl. Maj:t ville för Riksdagen framlägga

de förslag, vartill denna utredning kan giva anledning.

Stockholm den 7 april 1913.

På utskottets vägnar:

HUGO HAMMARSKJÖLD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar

Hammarskjöld, Sandler, Bergqvist, Malmborg, Oscar Olsson, Andersson och Magnusson.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:56 Skrivelse till Konungen, angående utredning och förslag i fråga om beredande av möjlighet för utom äktenskapet fött barn att erhålla kännedom om sin fader. s. 5 i texten