Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om läkarundersökning av folkskolebarn m. m.

1913-04-08 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1913:15, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om läkarundersökning av folkskolebarn m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Första hammarens första tillfälliga uls/cotts utlåtande Nr 15.

Nr 15.

Ankom till Riksdagens kansli den 8 april 1913 kl. 4 e. m

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr lo,

i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående utredning och förslag i fråga om läkarundersökning

av folkskolebarn m. m.

I en inom Andra kammaren väckt, till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 59, hava herrar Anderson i Knapasjö och Endersteät,

med instämmande i motionens syfte av herrar Danielsson och Carlson i

Herrljnnga, föreslagit, det Riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj:t ville

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, på vad sätt obligatorisk

läkarundersökning av nyinskrivna folkskolebarn lämpligast skulle kunna

anordnas samt ock utreda kostnaderna härför och för Riksdagen framlägga

det förslag, vartill denna utredning kan giva anledning.

Vidare hava i en likaledes inom Andra kammaren väckt och till dess

andra tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 155, herrar Hallén och Helger,

med instämmande i motionens syfte av herrar Lundgren i Björna och

Hellberg, föreslagit, att Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida och under vilka förutsättningar

bidrag av statsmedel må kunna utgå till årlig läkarundersökning

av samtliga skolpliktiga barn inom vissa eller eventuellt samtliga

skoldistrikt, och till Riksdagen inkomma med de lagförslag, vartill en

dylik utredning kan giva anledning.

Beträffande motiveringen till nämnda förslag hänvisas till respektive

motioner.

Andra kammarens andra tillfälliga utskott har i anledning av de

väckta motionerna anfört följande:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 sand. lavd. 12 höft, (Nr 15.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.

Andra kammarens

andra tillfälliga

utskott.

»Utskottet har ansett dessa motioner stå i det förhållande till varandra,

att de böra handläggas gemensamt; och har utskottet i anledning

härav och med hänsyn till det resultat, vartill utskottet i den föreliggande

frågan kommit, jämväl företagit motionerna i fråga till behandling i ett

sammanhang.

Frågan om läkarundersökning av skolpliktiga barn är enligt utskottets

mening värd allt beaktande. Samhället har alltför stora intressen att

bevaka med avseende å det uppväxande släktets hälsa för att det skall

kunna överlämna omvårdnaden därom uteslutande åt det enskilda initiativet.

I samma mån som åtgärder i profylaktiskt syfte vidtagas till folkhälsans

bevarande, lära i framtiden det allmännas kostnader för de sjukas vård och

underhåll komma att minskas. Kunna således ökade uppoffringar från det

allmännas sida i nu förevarande avseende med fog ifrågasättas för de fall,

där förhållandena så kräva, gäller frågan med hänsyn till de föreliggande

motionerna närmast, huruvida hälsotillståndet hos landets folkskolebarn påkallar

något sådant. En utredning härutinnan kan i viss mån redan sägas

pågå. Jämlikt Ivungl. Maj:ts därom gjorda framställning har nämligen 1911

års Riksdag till bestridande av utgifter för undersökningar rörande hälsovårdsförhållandena

vid folk- och småskolor å Sveriges landsbygd beviljat

ett anslag på extra stat för år 1912 av 5,000 kronor. Denna utredning,

som skulle verkställas genom svenska provinsialläkarföreningens försorg,

från vilken initiativet jämväl utgått, omfattar enligt den av nämnda förening

framlagda planen, förutom en kortare historisk översikt över skolhygienens

utveckling, skolhuset med inredning och undervisningens hygien,

också lärjungarnas hälsotillstånd. Ehuru denna utredning knappast torde

bliva av någon större omfattning, synas dock de resultat, den i avseende

å hälsotillståndet bland skolbarnen kan komma att giva, möjligen kunna

bliva av värde vid det nu föreliggande spörsmålets behandling. Yad åter

städerna angår, föreligger redan nu ett icke oväsentligt statistiskt material

i detta avseende att beakta. Av detta inhämtas, att en rationell tillsyn

för närvarande ägnas barnens hälsoförhållanden i flertalet av våra större

städers folkskolor. Närmast fäster sig intresset i detta sammanhang givetvis

vid den allmänna sjuklighetsprocenten bland barnen. Det visar sig

då, att t. ex. i Gävle vid läkarundersökningen år 1908 (den sist tillgängliga

rapporten) icke mindre än 69 Vi proc. av barnen voro sjuka och att

av dessa 30,95 proc. voro angripna av sjukdomar av större betydenhet. Från

Norrköping uppgavs för år 1911 antalet »barn med sjukdomar av betydande

art» vara 28,5 proc. I Stockholm var motsvarande siffra för vårterminen

1911 28,9 proc., i Hälsingborg 31,29 proc. och i Malmö 19

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15. 3

proc. I Göteborg, där synbarligen en annan beräkningsgrund följts, var

antalet »sjuka barn i allmänhet» (d. v. s. barn, behäftade med sjukdom

av större eller ringare betydelse) i småskolans andra klass 42,l proc. och

i folkskolans första klass 49,2 proc. Denna siffra visar på ett belysande

sätt, både huru sjukdomsrisken tilltager vid högre ålder och huru måhända

nedärvda sjukdomsanlag då alltmer framträda.

Nu kan visserligen invändas, att man bör kunna hoppas på ett betydligt

bättre hälsotillstånd bland landsbygdens barn, och att man därför

utgår från en felaktig förutsättning, om man antager, att samma svåra

förhållanden äro rådande på landet som i städerna. Detta är naturligtvis

delvis sant. Och säkerligen finnas många trakter i vårt land, där tack

vare åtskilliga gynnsamt samverkande omständigheter skolbarnens allmänna

hälsotillstånd kan sägas vara tillfredsställande. Men visst är också,

att i synnerligen många bruks- och industrisamhällen en förändring till

det sämre inträtt i befolkningens levnadsförhållanden, vilket återverkat på

hälsotillståndet. Undernäring i hemmen — denna må nu bero på fattigdom,

bristande kunskap att tillreda billig och närande föda eller dessa

omständigheter i förening — tär sålunda på barnens hälsa. Osunda

bostadsförhållanden, bristande renlighet, alkoholism och åtskilliga andra

faktorer torde också finnas, vilkas degenerativa och hälsoförsämrande inverkan

på barnen lätt kan påvisas. Jämväl av andra orsaker torde det

allmänna hälsotillståndet bland folkskolebarnen vara ganska skiftande i

olika delar av landet.

Står det sålunda fast, att eu effektivt ordnad tillsyn över folkskolebarnens

hälsotillstånd är högeligen önskvärd, gäller frågan, huru denna

tillsyn skall kunna ordnas. Utskottet vill då först framhålla, att den nu

ifrågasatta läkarundersökningen, i betraktande av svårigheterna att anskaffa

tillräckliga läkarkrafter och de stora kostnaderna härför, givetvis ej

kan tänkas komma att omfatta hela landet, utan, i förstone åtminstone,

väl torde böra begränsas till folkrikare och i kommunikationshänseende

bättre lottade trakter. Med hänsyn härtill vore det också enligt utskottets

mening mindre välbetänkt att nu göra en dylik läkarundersökning

obligatorisk. Fastmer torde det böra överlämnas åt varje särskilt skoldistrikt

att själv besluta i denna sak.

Yad därefter vidkommer frågans ordnande ur ekonomisk synpunkt,

vill det synas utskottet, som om en framkomlig väg vore, att de kommuner,

där dylikt behov av skolläkare förelåge, sattes i stånd att med understöd

av allmänna medel tillgodose detta behov. I den ena av de

föreliggande motionerna har uttalats, att om skoldistriktet tillhandahåller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.

lokal och bestrider hälften av kostnaden för läkarens anlitande, borde den

andra hälften utgå av statsmedel. En annan möjlighet vore, att bidrag

av landstingsmedel därjämte erhölles. Huruvida ett eventuellt statsbidrag

bör stå i viss proportion till skoldistriktets eget bidrag eller utgå efter

annan beräkningsgrund, därom torde klarhet vinnas genom en kommande

utredning. I den mån som eu enhetlig grund vid taxeringsförfarandet

i våra kommuner kan åstadkommas, torde oek i en utredning beaktande

lämpligen kunna skänkas åt den i eu av de förevarande motionerna

framförda synpunkten, att en för nu ifrågavarande ändamål av

statsmedel avsatt fond närmast bleve tillgänglig för kommuner, vilkas

utdebitering till skola och eventuellt fattigvård överstege en viss summa.

Beträffande därefter huru denna läkarundersökning borde anordnas

och i vilken omfattning den skulle kunna genomföras, därom tilltror sig

utskottet icke att göra ett uttalande. Möjligen kunde man tänka sig

en anordning med distriktsskolläkare. Inrättande av skolkliniker, såsom

i våra större städer låter sig av såväl ekonomiska som lokala skäl näppeligen

tänkas.

Närmaste vinsten med den av motionärerna ifrågasätta läkarundersökningen

torde vara de råd och upplysningar angående barnens hälsa, som

föräldrarna och lärarna erhölle av läkaren. Det skulle således gälla allenast

ett rent profylaktiskt arbete,- vars stora betydelse ligger i öppen dag.

Åstadkommandet på det allmännas bekostnad av helt eller delvis fri läkarvård

åt barn från mindre bemedlade eller medellösa hem är något, som

med hänsyn till såväl den ekonomiska sidan av saken som läkartillgången

ej kan ifgågasättas. Mycket vore dock vunnet, om en grundlig undersökning

av folkskolebarnens hälsa kunde företagas först och främst vid barnens

intagande i småskolan och därefter, såsom fallet är i flera städer, vid

exempelvis barnens uppflyttning i folkskolans första och tredje klass eller

ock å andra lämpliga tider.

Under åberopande av det sålunda anförda får utskottet hemställa, att

Andra kammaren ville, i anledning av herrar Andersons i Knapasjö och

Enderstedts samt herrar Halléns och Helgers förevarande motioner, för

sin del besluta, att Eiksdagen i skrivelse till Kung!. Maj:t måtte anhålla,

det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, i vilken mån läkarundersökning

av lärjungarna i landets små- och folkskolor må kunna införas,

ävensom i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar bidrag av

statsmedel må kunna utgå till dylik undersökning, samt till Eiksdagen inkomma

med det förslag, vartill utredningen kan föranleda.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15. 5

Andra kammaren har bifallit ifrågavarande hemställan; och har detta

kammarens beslut delgivits Första kammaren, som hänvisat ärendet till

förberedande behandling av sitt första tillfälliga utskott.

På framställning av Kungi. Maj:t beviljade Riksdagen år 1911 till

bestridande av utgifter för undersökningar rörande hälsovårdsförhållandena

vid folk- och småskolor å Sveriges landsbygd ett anslag på extra stat för

år 1912 av 5,000 kronor. Dessa undersökningar skulle, såsom i Andra

kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande tinnes omnämnt, verkställas

genom svenska provinsialläkarföreningens försorg och omfatta bland annat

skolhuset med inredning, undervisningens hygien samt lärjungarnas hälsotillstånd.

Låt vara, att den nu nämnda åtgärden endast åsyftar att åvägabringa

eu jämförelsevis begränsad och huvudsakligen statistisk undersökning,

så visar beslutet dock, att Riksdagen behjärtar frågan om undersökningar

rörande hälsotillståndet bland landets små- och folkskolebarn.

En sådan Riksdagens ståndpunkt finner utskottet vara naturlig och

riktig. Statens intresse av att barnens hälsotillstånd på ett tidigt stadium

undersökes ligger i alltför öppen dag för att här behöva närmare utvecklas.

Månget sjukligt anlag torde på så vis kunna kvävas i sin linda, medan

det måhända eljest kunnat ödelägga individen och även, om det varit av

smittobärande art, sprida sig till hans omgivning. Eu enligt utskottets

mening viktig synpunkt i denna fråga är vidare den, att en av de primära

förutsättningarna för framgångsrik skolgång är kroppslig hälsa. Då

staten och kommunerna offra mycket för skolundervisningen, synes det

framstå som en ganska rimlig konsekvens att icke underlåta eu åtgärd,

som i hög grad är ägnad att göra undervisningen effektiv. Slutligen torde

även förtjäna framhållas, att föräldrar och målsmän väl kunna anses hava

rätt fordra, att i möjligaste män förebygges, att deras barn i skolan

ådraga sig smitta eller ohälsa.

För utskottet har det från början stått klart, att de undersökningar,

varom här är fråga, icke böra göras obligatoriska, utan att det bör stå

varje skoldistrikt fritt att, i den mån betydelsen av sådana läkarundersökningar

kommer till uppskattning, besluta därom. Huruvida undersökningarna

endast böra avse de nyinskrivna folkskolebarnen och sålunda

ske årligen eller företagas periodiskt med vissa mellanrum och då omfatta

samtliga skolplikt^ barn, är utskottet icke i stånd att för närvarande

bedöma. Vid den utredning härom, som enligt .utskottets mening bör

komma till stånd, torde böra beaktas, att på ett senare stadium av skolgången,

då arbetet i skolan mera forceras, barnens hälsotillstånd ofta företer

Andra

hammarens

beslut.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första hammarens försia tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.

större känslighet än vid inträdet i skolan, och att deras mottaglighet för

sjukdomar då ökats. Vid ett sådant senare stadium torde även lärarnas

erfarenhet beträffande barnens hälsotillstånd hava stadgats och därigenom

måhända kunna i viss män tjäna den undersökande läkaren till ledning.

I övrigt torde de lokala förhållandena i en del landsändar påkalla en

annan anordning för undersökningarna därstädes än den, som på andra

håll kan befinnas lämplig.

Då utskottet, såsom redan blivit framhållet, utgår från att läkarundersökningarna

av folskskolebarn icke böra göras obligatoriska, vill det

synas utskottet, som om de betänkligheter, man ur ekonomisk synpunkt

må kunna hysa mot förslaget, borde väsentligt reduceras. I vilken utsträckning

och under vilka former det allmänna må bidraga till bestridande

av kostnaderna för läkarundersökningar, torde först efter en ingående

prövning kunna bestämmas. Enligt utskottets förmenande är det dock

redan från början klart, att de kostnader, ett skoldistrikt på landsbygden

får vidkännas för åvägabringande av nu omtalade läkarundersökningar,

i regel måste bliva avsevärt större än motsvarande kostnader för ett skoldistrikt

i stad, varför utskottet jämväl förmodar, att vid statsbidragets

fördelning mellan stad och landsbygd hänsyn måste tagas till denna

skiljaktighet.

Av det nu sagda torde framgå, att utskottet anser sig böra till

övervägande förorda beviljandet av ett statsanslag, varur bidrag kunde,

efter ansökning, utgå till sådana skoldistrikt, som beslöte anordna

läkarundersökningar av folkskolebarn och som prövades vara i behov av

understöd för deras verkställande. De krav, som i detta hänseende kunna

ställas på det allmännna, torde icke komma att bliva alltför stora. Under alla

förhållanden torde de fullt motsvaras av de för vårt folk välsignelserika

verkningar, som en undersökning av barnens hälsotillstånd i småoch

folkskolorna — liksom redan är fallet i de allmänna läroverken —

får anses komma att medföra.

På grund av det sålunda anförda får utskottet hemställa,

att Första kammaren måtte på det sätt biträda

Andra kammarens i ärendet fattade beslut, att Första

kammaren för sin del beslutar, att Riksdagen i skrivelse

till Kung!. Maj:t måtte anhålla, det Kung!. Maj:t

täcktes låta utreda, huruvida och i vilken utsträckning

bidrag av statsmedel må kunna utgå till skoldistrikt,

vilka beslutat anordna läkarundersökning, i större eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förda kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.

mindre omfattning, av lärjungar i små- och folkskolorna,

samt för Riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 8 april 1913.

På utskottets vägnar:

HUGO HAMMARSKJÖLD,

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar

Hammarskjöld, Stadener, Hallberg, Sandler, Bergqvist, Oscar Olsson och Valerius

Olsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:79 Skrivelse till Konungen, angående åstadkommande av läkarundersökning av småoch folkskolebarn. a1 i texten