Skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om läkarundersökning av folkskolebarn m. m.
1913-04-08 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 1TU 1913:15, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om läkarundersökning av folkskolebarn m. m.
Dokumentets text
1
Första hammarens första tillfälliga uls/cotts utlåtande Nr 15.
Nr 15.
Ankom till Riksdagens kansli den 8 april 1913 kl. 4 e. m
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr lo,
i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående utredning och förslag i fråga om läkarundersökning
av folkskolebarn m. m.
I en inom Andra kammaren väckt, till dess andra tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 59, hava herrar Anderson i Knapasjö och Endersteät,
med instämmande i motionens syfte av herrar Danielsson och Carlson i
Herrljnnga, föreslagit, det Riksdagen i skrivelse till Ivungl. Maj:t ville
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, på vad sätt obligatorisk
läkarundersökning av nyinskrivna folkskolebarn lämpligast skulle kunna
anordnas samt ock utreda kostnaderna härför och för Riksdagen framlägga
det förslag, vartill denna utredning kan giva anledning.
Vidare hava i en likaledes inom Andra kammaren väckt och till dess
andra tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 155, herrar Hallén och Helger,
med instämmande i motionens syfte av herrar Lundgren i Björna och
Hellberg, föreslagit, att Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida och under vilka förutsättningar
bidrag av statsmedel må kunna utgå till årlig läkarundersökning
av samtliga skolpliktiga barn inom vissa eller eventuellt samtliga
skoldistrikt, och till Riksdagen inkomma med de lagförslag, vartill en
dylik utredning kan giva anledning.
Beträffande motiveringen till nämnda förslag hänvisas till respektive
motioner.
Andra kammarens andra tillfälliga utskott har i anledning av de
väckta motionerna anfört följande:
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 sand. lavd. 12 höft, (Nr 15.)
2
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.
Andra kammarens
andra tillfälliga
utskott.
»Utskottet har ansett dessa motioner stå i det förhållande till varandra,
att de böra handläggas gemensamt; och har utskottet i anledning
härav och med hänsyn till det resultat, vartill utskottet i den föreliggande
frågan kommit, jämväl företagit motionerna i fråga till behandling i ett
sammanhang.
Frågan om läkarundersökning av skolpliktiga barn är enligt utskottets
mening värd allt beaktande. Samhället har alltför stora intressen att
bevaka med avseende å det uppväxande släktets hälsa för att det skall
kunna överlämna omvårdnaden därom uteslutande åt det enskilda initiativet.
I samma mån som åtgärder i profylaktiskt syfte vidtagas till folkhälsans
bevarande, lära i framtiden det allmännas kostnader för de sjukas vård och
underhåll komma att minskas. Kunna således ökade uppoffringar från det
allmännas sida i nu förevarande avseende med fog ifrågasättas för de fall,
där förhållandena så kräva, gäller frågan med hänsyn till de föreliggande
motionerna närmast, huruvida hälsotillståndet hos landets folkskolebarn påkallar
något sådant. En utredning härutinnan kan i viss mån redan sägas
pågå. Jämlikt Ivungl. Maj:ts därom gjorda framställning har nämligen 1911
års Riksdag till bestridande av utgifter för undersökningar rörande hälsovårdsförhållandena
vid folk- och småskolor å Sveriges landsbygd beviljat
ett anslag på extra stat för år 1912 av 5,000 kronor. Denna utredning,
som skulle verkställas genom svenska provinsialläkarföreningens försorg,
från vilken initiativet jämväl utgått, omfattar enligt den av nämnda förening
framlagda planen, förutom en kortare historisk översikt över skolhygienens
utveckling, skolhuset med inredning och undervisningens hygien,
också lärjungarnas hälsotillstånd. Ehuru denna utredning knappast torde
bliva av någon större omfattning, synas dock de resultat, den i avseende
å hälsotillståndet bland skolbarnen kan komma att giva, möjligen kunna
bliva av värde vid det nu föreliggande spörsmålets behandling. Yad åter
städerna angår, föreligger redan nu ett icke oväsentligt statistiskt material
i detta avseende att beakta. Av detta inhämtas, att en rationell tillsyn
för närvarande ägnas barnens hälsoförhållanden i flertalet av våra större
städers folkskolor. Närmast fäster sig intresset i detta sammanhang givetvis
vid den allmänna sjuklighetsprocenten bland barnen. Det visar sig
då, att t. ex. i Gävle vid läkarundersökningen år 1908 (den sist tillgängliga
rapporten) icke mindre än 69 Vi proc. av barnen voro sjuka och att
av dessa 30,95 proc. voro angripna av sjukdomar av större betydenhet. Från
Norrköping uppgavs för år 1911 antalet »barn med sjukdomar av betydande
art» vara 28,5 proc. I Stockholm var motsvarande siffra för vårterminen
1911 28,9 proc., i Hälsingborg 31,29 proc. och i Malmö 19
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15. 3
proc. I Göteborg, där synbarligen en annan beräkningsgrund följts, var
antalet »sjuka barn i allmänhet» (d. v. s. barn, behäftade med sjukdom
av större eller ringare betydelse) i småskolans andra klass 42,l proc. och
i folkskolans första klass 49,2 proc. Denna siffra visar på ett belysande
sätt, både huru sjukdomsrisken tilltager vid högre ålder och huru måhända
nedärvda sjukdomsanlag då alltmer framträda.
Nu kan visserligen invändas, att man bör kunna hoppas på ett betydligt
bättre hälsotillstånd bland landsbygdens barn, och att man därför
utgår från en felaktig förutsättning, om man antager, att samma svåra
förhållanden äro rådande på landet som i städerna. Detta är naturligtvis
delvis sant. Och säkerligen finnas många trakter i vårt land, där tack
vare åtskilliga gynnsamt samverkande omständigheter skolbarnens allmänna
hälsotillstånd kan sägas vara tillfredsställande. Men visst är också,
att i synnerligen många bruks- och industrisamhällen en förändring till
det sämre inträtt i befolkningens levnadsförhållanden, vilket återverkat på
hälsotillståndet. Undernäring i hemmen — denna må nu bero på fattigdom,
bristande kunskap att tillreda billig och närande föda eller dessa
omständigheter i förening — tär sålunda på barnens hälsa. Osunda
bostadsförhållanden, bristande renlighet, alkoholism och åtskilliga andra
faktorer torde också finnas, vilkas degenerativa och hälsoförsämrande inverkan
på barnen lätt kan påvisas. Jämväl av andra orsaker torde det
allmänna hälsotillståndet bland folkskolebarnen vara ganska skiftande i
olika delar av landet.
Står det sålunda fast, att eu effektivt ordnad tillsyn över folkskolebarnens
hälsotillstånd är högeligen önskvärd, gäller frågan, huru denna
tillsyn skall kunna ordnas. Utskottet vill då först framhålla, att den nu
ifrågasatta läkarundersökningen, i betraktande av svårigheterna att anskaffa
tillräckliga läkarkrafter och de stora kostnaderna härför, givetvis ej
kan tänkas komma att omfatta hela landet, utan, i förstone åtminstone,
väl torde böra begränsas till folkrikare och i kommunikationshänseende
bättre lottade trakter. Med hänsyn härtill vore det också enligt utskottets
mening mindre välbetänkt att nu göra en dylik läkarundersökning
obligatorisk. Fastmer torde det böra överlämnas åt varje särskilt skoldistrikt
att själv besluta i denna sak.
Yad därefter vidkommer frågans ordnande ur ekonomisk synpunkt,
vill det synas utskottet, som om en framkomlig väg vore, att de kommuner,
där dylikt behov av skolläkare förelåge, sattes i stånd att med understöd
av allmänna medel tillgodose detta behov. I den ena av de
föreliggande motionerna har uttalats, att om skoldistriktet tillhandahåller
4 första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.
lokal och bestrider hälften av kostnaden för läkarens anlitande, borde den
andra hälften utgå av statsmedel. En annan möjlighet vore, att bidrag
av landstingsmedel därjämte erhölles. Huruvida ett eventuellt statsbidrag
bör stå i viss proportion till skoldistriktets eget bidrag eller utgå efter
annan beräkningsgrund, därom torde klarhet vinnas genom en kommande
utredning. I den mån som eu enhetlig grund vid taxeringsförfarandet
i våra kommuner kan åstadkommas, torde oek i en utredning beaktande
lämpligen kunna skänkas åt den i eu av de förevarande motionerna
framförda synpunkten, att en för nu ifrågavarande ändamål av
statsmedel avsatt fond närmast bleve tillgänglig för kommuner, vilkas
utdebitering till skola och eventuellt fattigvård överstege en viss summa.
Beträffande därefter huru denna läkarundersökning borde anordnas
och i vilken omfattning den skulle kunna genomföras, därom tilltror sig
utskottet icke att göra ett uttalande. Möjligen kunde man tänka sig
en anordning med distriktsskolläkare. Inrättande av skolkliniker, såsom
i våra större städer låter sig av såväl ekonomiska som lokala skäl näppeligen
tänkas.
Närmaste vinsten med den av motionärerna ifrågasätta läkarundersökningen
torde vara de råd och upplysningar angående barnens hälsa, som
föräldrarna och lärarna erhölle av läkaren. Det skulle således gälla allenast
ett rent profylaktiskt arbete,- vars stora betydelse ligger i öppen dag.
Åstadkommandet på det allmännas bekostnad av helt eller delvis fri läkarvård
åt barn från mindre bemedlade eller medellösa hem är något, som
med hänsyn till såväl den ekonomiska sidan av saken som läkartillgången
ej kan ifgågasättas. Mycket vore dock vunnet, om en grundlig undersökning
av folkskolebarnens hälsa kunde företagas först och främst vid barnens
intagande i småskolan och därefter, såsom fallet är i flera städer, vid
exempelvis barnens uppflyttning i folkskolans första och tredje klass eller
ock å andra lämpliga tider.
Under åberopande av det sålunda anförda får utskottet hemställa, att
Andra kammaren ville, i anledning av herrar Andersons i Knapasjö och
Enderstedts samt herrar Halléns och Helgers förevarande motioner, för
sin del besluta, att Eiksdagen i skrivelse till Kung!. Maj:t måtte anhålla,
det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, i vilken mån läkarundersökning
av lärjungarna i landets små- och folkskolor må kunna införas,
ävensom i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar bidrag av
statsmedel må kunna utgå till dylik undersökning, samt till Eiksdagen inkomma
med det förslag, vartill utredningen kan föranleda.»
Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15. 5
Andra kammaren har bifallit ifrågavarande hemställan; och har detta
kammarens beslut delgivits Första kammaren, som hänvisat ärendet till
förberedande behandling av sitt första tillfälliga utskott.
På framställning av Kungi. Maj:t beviljade Riksdagen år 1911 till
bestridande av utgifter för undersökningar rörande hälsovårdsförhållandena
vid folk- och småskolor å Sveriges landsbygd ett anslag på extra stat för
år 1912 av 5,000 kronor. Dessa undersökningar skulle, såsom i Andra
kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande tinnes omnämnt, verkställas
genom svenska provinsialläkarföreningens försorg och omfatta bland annat
skolhuset med inredning, undervisningens hygien samt lärjungarnas hälsotillstånd.
Låt vara, att den nu nämnda åtgärden endast åsyftar att åvägabringa
eu jämförelsevis begränsad och huvudsakligen statistisk undersökning,
så visar beslutet dock, att Riksdagen behjärtar frågan om undersökningar
rörande hälsotillståndet bland landets små- och folkskolebarn.
En sådan Riksdagens ståndpunkt finner utskottet vara naturlig och
riktig. Statens intresse av att barnens hälsotillstånd på ett tidigt stadium
undersökes ligger i alltför öppen dag för att här behöva närmare utvecklas.
Månget sjukligt anlag torde på så vis kunna kvävas i sin linda, medan
det måhända eljest kunnat ödelägga individen och även, om det varit av
smittobärande art, sprida sig till hans omgivning. Eu enligt utskottets
mening viktig synpunkt i denna fråga är vidare den, att en av de primära
förutsättningarna för framgångsrik skolgång är kroppslig hälsa. Då
staten och kommunerna offra mycket för skolundervisningen, synes det
framstå som en ganska rimlig konsekvens att icke underlåta eu åtgärd,
som i hög grad är ägnad att göra undervisningen effektiv. Slutligen torde
även förtjäna framhållas, att föräldrar och målsmän väl kunna anses hava
rätt fordra, att i möjligaste män förebygges, att deras barn i skolan
ådraga sig smitta eller ohälsa.
För utskottet har det från början stått klart, att de undersökningar,
varom här är fråga, icke böra göras obligatoriska, utan att det bör stå
varje skoldistrikt fritt att, i den mån betydelsen av sådana läkarundersökningar
kommer till uppskattning, besluta därom. Huruvida undersökningarna
endast böra avse de nyinskrivna folkskolebarnen och sålunda
ske årligen eller företagas periodiskt med vissa mellanrum och då omfatta
samtliga skolplikt^ barn, är utskottet icke i stånd att för närvarande
bedöma. Vid den utredning härom, som enligt .utskottets mening bör
komma till stånd, torde böra beaktas, att på ett senare stadium av skolgången,
då arbetet i skolan mera forceras, barnens hälsotillstånd ofta företer
Andra
hammarens
beslut.
Utskottet.
6 Första hammarens försia tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.
större känslighet än vid inträdet i skolan, och att deras mottaglighet för
sjukdomar då ökats. Vid ett sådant senare stadium torde även lärarnas
erfarenhet beträffande barnens hälsotillstånd hava stadgats och därigenom
måhända kunna i viss män tjäna den undersökande läkaren till ledning.
I övrigt torde de lokala förhållandena i en del landsändar påkalla en
annan anordning för undersökningarna därstädes än den, som på andra
håll kan befinnas lämplig.
Då utskottet, såsom redan blivit framhållet, utgår från att läkarundersökningarna
av folskskolebarn icke böra göras obligatoriska, vill det
synas utskottet, som om de betänkligheter, man ur ekonomisk synpunkt
må kunna hysa mot förslaget, borde väsentligt reduceras. I vilken utsträckning
och under vilka former det allmänna må bidraga till bestridande
av kostnaderna för läkarundersökningar, torde först efter en ingående
prövning kunna bestämmas. Enligt utskottets förmenande är det dock
redan från början klart, att de kostnader, ett skoldistrikt på landsbygden
får vidkännas för åvägabringande av nu omtalade läkarundersökningar,
i regel måste bliva avsevärt större än motsvarande kostnader för ett skoldistrikt
i stad, varför utskottet jämväl förmodar, att vid statsbidragets
fördelning mellan stad och landsbygd hänsyn måste tagas till denna
skiljaktighet.
Av det nu sagda torde framgå, att utskottet anser sig böra till
övervägande förorda beviljandet av ett statsanslag, varur bidrag kunde,
efter ansökning, utgå till sådana skoldistrikt, som beslöte anordna
läkarundersökningar av folkskolebarn och som prövades vara i behov av
understöd för deras verkställande. De krav, som i detta hänseende kunna
ställas på det allmännna, torde icke komma att bliva alltför stora. Under alla
förhållanden torde de fullt motsvaras av de för vårt folk välsignelserika
verkningar, som en undersökning av barnens hälsotillstånd i småoch
folkskolorna — liksom redan är fallet i de allmänna läroverken —
får anses komma att medföra.
På grund av det sålunda anförda får utskottet hemställa,
att Första kammaren måtte på det sätt biträda
Andra kammarens i ärendet fattade beslut, att Första
kammaren för sin del beslutar, att Riksdagen i skrivelse
till Kung!. Maj:t måtte anhålla, det Kung!. Maj:t
täcktes låta utreda, huruvida och i vilken utsträckning
bidrag av statsmedel må kunna utgå till skoldistrikt,
vilka beslutat anordna läkarundersökning, i större eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förda kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 15.
mindre omfattning, av lärjungar i små- och folkskolorna,
samt för Riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kan giva anledning.
Stockholm den 8 april 1913.
På utskottets vägnar:
HUGO HAMMARSKJÖLD,
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar
Hammarskjöld, Stadener, Hallberg, Sandler, Bergqvist, Oscar Olsson och Valerius
Olsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1913:79 Skrivelse till Konungen, angående åstadkommande av läkarundersökning av småoch folkskolebarn. a1 i texten