Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående upphörande av utspisningen av Öl ä flottans fartyg.

1913-04-28 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1913:18, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående upphörande av utspisningen av Öl ä flottans fartyg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammar ens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till Riksdagens kansli den 28 april 1918 kl. 1 e. xn.

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 18, i

anledning av en av herr Nilson i Örebro m. fl. inom

Andra kammaren väckt motion, nr 30, om skrivelse till

Kungl. Maj:t angående upphörande av utspisningen av

Öl ä flottans fartyg.

I eu inom Andra kammaren väckt och till dess andra tillfälliga

utskott hänvisad motion, nr 30, hava herrar Nilson i Örebro, Persson

i Tallberg, Thorsson och Kronlund hemställt, att Riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes taga

under övervägande, huruvida ej artikeln Öl lämpligen bör kunna borttagas

såväl ur spisordningen för friska å flottans fartyg som ock såsom

extra förplägning.

Beträffande motiveringen till ifrågavarande hemställan hänvisas till

motionen.

Andra kammarens tillfälliga utskott har vid behandlingen av förevarande

motion ansett det lämpligt att inhämta de sjömilitära myndigheternas

mening i ämnet, och har utskottet, efter därom hos vederbörande

statsråd gjord framställning, fått mottaga de yttranden, som återgivas

i bil. 1—9.

Självt anför Andra kammarens andra tillfälliga utskott med anledning

av motionen följande:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. 1 a/d. 15 käft. (Nr 18.) 1

Infordrade

yttranden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Andra

kammarens

andra tillfälliga

utskott.

Första hammarens första tillfälliga titshotts utlåtande Nr 18.

»Såsom motionären angivit, ingår enligt gällande spisordning för

friska å flottans fartyg i manskapets middagsportion 33 centiliter öl, dock

ej till skeppsgosse. För skeppsgosse må enligt vederbörande befälhavares

beprövande ett belopp, ej överstigande värdet av den i övrigt manskaps

portion ingående ölransonen, användas till utspisning av alkoholfri läskdryck

eller till annat lämpligt ändamål. Extra förplägning, som utdelas

jämlikt reglemente för marinen del II § 318: l, kan för annan än skeppsgosse

utgöras av eu portion Öl. Under expedition för sjömätning eller

arbeten med militärleder må, beroende av fartygschefens beprövande, till

envar av manskapet med visst undantag utspisas en extra måltid om

dagen jämte 20 centiliter öl till varje sådan måltid.

Den, som det önskar, kan enligt nämnda reglemente § 277: 4 låta

hela sin portion öl eller annan dryck, som i brist av Öl utspisas, eller

ock hälften därav innestå mot den ersättning, varom i § 316: 4 samma

reglemente sägs; börande sådan önskan anmälas vid expeditionens början

till vederbörande divisionsofficer, varefter ändring härutinnan icke må

äga rum utan fartygschefens tillstånd.

Enligt den uppfattning, som kommit till uttryck i åtskilliga av de

hörda myndigheternas yttranden, kunde det synas, som om upphörandet

av utspisningen av öl å flottans fartyg icke vore av någon större betydelse.

Efter utskottets mening, torde dock det väckta förslaget böra

uppmärksammas av Riksdagen. I första hand är då att bemärka förslagets

principiella innebörd. Vårt folks frigörande från vanan att använda

alkoholhaltiga drycker som njutningsmedel är ett krav, som alltmer trätt

i förgrunden, och vid tillgodoseendet av detta krav ligger intet närmare

för handen än att statsmakterna skänka sitt kraftiga bistånd. Så har

ock i flerfaldiga avseenden skett, och motionärerna hava särskilt framhållit

vad som ligger den förevarande frågan närmast — 1904 års Riksdags

skrivelse angående förbud mot all utskänkning av öl å arméns

lägerplatser ävensom inom arméns och flottans samt kustartilleriets kasernområden

och därav föranledda ändringar i nåd., förordningen angående försäljning

av vin och öl. Det nu väckta förslaget innebär ännu ett steg framåt

i den inslagna riktningen

T Ö

Får det sålunda anses klart, att den ifrågasatta reformen principiellt

är värd att på allt sätt understödjas, återstår att tillse, huruvida

särskilda orsaker kunna göra densamma av behovet mindre påkallad. Enligt

utskottets uppfattning föreligga icke sådana skäl, ehuru i åtskilliga av

de utskottet tillhandakomna yttrandena en motsatt mening gjort sig

gällande. Sålunda har det förmenats, att de säregna förhållanden, under

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18.

vilka tjänsten ombord utövas, skulle framkalla ett behov av öl och

detta på grund såväl av dess uppgivna näringsvärde som dess stimulerande

egenskaper. Utskottet inser till fullo, att sjötjänsten i regel är

synnerligen krävande och fördenskull påkallar en kraftigare utspisning

än den som erfordras i land, men något skäl för ölransonens bibehållande

torde ej ligga häri. Den obetydliga näring, ölet innehåller, och

som ju för övrigt den går miste om, vilken föredrager den kontanta

ersättningen, kan förvisso beredas i en lämpligare form. Såsom förfriskningsmedel

lärer ölet ej heller vara oersättligt. Det torde nämligen

icke erbjuda oöverstigliga svårigheter att åstadkomma en hållbar och

ej för kostsam alkoholfri eller alkoholsvagare dryck. Såsom av bilagan

10 framgår, tillverkas redan nu svagdricka, vilket såsom måltidsdryck

med fördel kan ersätta ölet och som tillika äger ganska stor

hållbarhet. Vidare är att märka, att det redan nu finnes möjlighet att

ombord å de större fartygen tillverka läskdrycker. Utskottet vill i detta

avseende erinra om nådiga brevet till marinförvaltningen den 19 april

190,7, varigenom Kungl. Maj:t bifallit marinförvaltningens underdåniga

framställning därom, att läskdryckstillverkning å flottans fartyg måtte

till den utsträckning, som ämbetsverket kunde finna erforderlig, få anordnas

i ändamål att tillhandahålla fartygsbesättning kolsyrade läskdrycker

mot ersättning till fartygets kassa. 1 de fall, där utrymmesskäl omöjliggöra

läskdryckstillverkning, kunna säkerligen andra drycker än öl vara

möjliga att medföra och uppfylla samma ändamål. Gäller det åter en

extra förplägnad vid ogynnsam väderlek, lärer en varm dryck — exempelvis

té eller kaffe — vara vida mer på sin plats än en alkoholhaltig

dryck. Skulle sjögång eller andra förhållanden förhindra uppgörande av

eld, kan ånguppvärmning sannolikt åstadkommas.

Det har vidare i de avgivna yttrandena framkommit en förmodan,

att ett bifall till det föreliggande förslaget skulle hava ett ofördelaktigt

inflytande på rekryteringen. Oavsett att synpunkten ligger vid sidan av

ämnet, torde en sådan farhåga sakna grund. Rekryteringsmöjligheterna

bero förvisso på andra och större faktorer, såsom exempelvis den behandling

manskapet röner, den utbildning det erhåller, utsikten till civilanställning

efter tilländalupen kapitulationstid samt, kanske icke minst,

ställningen å arbetsmarknaden.

Föreligga sålunda icke omständigheter, som påkalla ölransonens

bibehållande, tala enligt utskottets mening starka skäl för dess borttagande.

Utskottet vill då bland annat framhålla den frestelse till framtida alkoholmissbruk,

som lätteligen kan uppammas med hänsyn därtill, att manska
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18.

Andra

kammaren

beslut.

Utskottet.

pet ofta erhåller sina ölransoner under förhållanden, då ölets stimulerande

egenskaper spela huvudrollen. Denna fara förringas knappast i nämnvärd

man genom rätten att få utbyta ölet mot kontant ersättning. Därvid

torde påverkningar av kamrater, som själva gärna använda ölet,

vad beträffar personer med mindre stark självständighet, äga en icke

oväsentlig betydelse. Antagligt är, att åtskilliga skulle undgå att

förvärva vanan att dagligen bruka öl, därest sådant icke inginge

i spisordningen. Vad särskilt angår öl såsom extra förplägnad, vill utskottet

framhålla som en oriktig och olämplig princip att använda de

som njutningsmedel allt mera utdömda alkoholstarkare dryckerna till

belöningsmedel åt manskapet. Dess välbehövliga uppmuntran efter ansträngande

strapatser kan säkert ske på ett för manskapet nyttigare och

för staten som målsman mera värdigt sätt. Att alkoholhaltiga drycker

icke med nödvändighet betingas av sjölivet, därom utgöra, på sätt framgår

av bilagan 9, de tyska och norska marinernas spisordningar talande bevis.

Med stöd av det sålunda anförda får utskottet hemställa, att Andra

kammaren måtte för sin del besluta, att Riksdagen i skrivelse , till

Kungl. Maj:t ville anhålla, det Kungl. Maj:ts täcktes taga under övervägande,

huruvida ej artikeln öl lämpligen bör kunna borttagas såväl

ur spisordningen för friska å flottan sfartyg som ock såsom, extra förplägning.

»

Reservation hade anmälts av herrar Westman och Mörtzell.

Andra kammaren biföll utskottets hemställan; och har detta kammarens

beslut delgivits Första kammaren, som hänvisat ärendet till förberedande

behandling av sitt första tillfälliga utskott.

Andra kammarens andra tillfälliga utskott anför, att »enligt den

uppfattning, som kommit till uttryck i åtskilliga av de hörda myndigheternas

yttranden, kunde det synas, som om upphörandet av utspisningen

av öl å flottans fartyg icke vore av någon större betydelse». Så

böra dock enligt utskottets mening de sjömilitära myndigheternas utlåtanden

näppeligen tolkas. Samtliga dessa utom chefen för ekipagedepartementet

vid flottans station i Stockholm hava avstyrkt ölets borttagande

vid utspisningen till manskapet. Skälen hava i huvudsak varit följande.

Vederbörande myndigheter hava icke funnit, att några olägenheter av

den nu gällande ordningen framträtt. Tvärtom har med stöd av hittills

vunnen erfarenhet det befunnits behövligt, att öl inginge i utspisningen,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18.

bland annat på grund därav, att ingen annan dryck, lämplig att användas

som måltidsdryck, befunnits möjlig att under längre tid förvara, ävensom

på grund av det mått av rekreation, som ölet förmådde giva, då

det brukades i så små kvantiteter, som bär vore fallet. Sistnämnda synpunkt

anges uttryckligen vara betingad av de säregna förhållanden, under

vilka tjänsten ombord utövas.

Endast en myndighet har, som nämnt, uttalat sig för ölets borttagande

vid utspisningen. Denna myndighet har emellertid haft för

ögonen sjöreserven, vilket manskap är kasernerat och så till vida fullt

jämförligt med arméns manskap.

Motionärerna anse, att samma principiella skäl, som Riksdagen år

1904 anförde till stöd för sitt uttalande mot utskärning av Öl å arméns

lägerplatser ävensom inom arméns samt flottans och kustartilleriets kasernområden,

även kunna anföras mot att låta öl ingå i den dagliga spisordningen

för friska ombord å flottans fartyg samt mot att använda öl

till extra förplägning. Denna uppfattning kan utskottet icke biträda.

De förhållanden, varunder manskapet i land fullgör sin tjänstgöring, och

de, varunder tjänsten ombord förrättas, äro på intet sätt jämförliga. Sjötjänsten

är mera ansträngande och erbjuder därjämte manskapet vida

färre tillfällen att tillfredsställa sina individuella önskningar. Denna

skillnad i tjänstgöringen är erkänd, varför också manskapet ombord utspisas

kraftigare än arméns manskap.

I övrigt är utskottet ej villigt tillmäta nu föreliggande fråga en

principiell innebörd, utan ser densamma ur uteslutande praktisk synpunkt.

Då — såsom även av vederbörande sjömilitära myndigheter

blivit uttalat — ingen annan lämplig måltidsdryck än öl finnes, som besitter

egenskapen att kunna förvaras under längre tid utan att försämras,

och då vidare denna dryck gives manskapet (skeppsgossarna erhålla dock

icke öl) i så små kvantiteter, att den ej kan anses skada en vuxen person,

finner utskottet icke anledning tillstyrka ändring i gällande ordning.

Att s. k. lagrat svagdricka icke kan under längre tid förvaras, framgår

av bilaga 10, vari denna drycks hållbarhet garanteras endast under förutsättning

av jämn och lämplig temperatur i förvaringsrummet, något

som givetvis ej kan åstadkommas under längre färder.

Motionärerna tala om ett av myndigheterna anbefallt dagligt bruk

av öl och finna detta olämpligt. Därest ett sådant bruk förelåge, skulle

även utskottet anse det olämpligt, men så är ingalunda fallet. Det står

nämligen envar fritt att förtära Öl till maten eller icke, i vilket senare

fall han kontant utbekommer värdet av det öl, han ej förtär.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18.

Andra kammarens tillfälliga utskott hänvisar till de tyska och norska

marinerna, inom vilka utspisning av Öl icke förekommer. Det bör härvid

beaktas, att, såsom framgår av bilaga 9, inom den tyska marinen öl

finnes att tillgå i manskapets kantin och får där uttagas, samt att inom

den norska marinen Öl eller vin kan efter chefens bestämmande utdelas

såsom extra förplägning.

Slutligen vill utskottet sammanfatta sin ståndpunkt på följande vis:

om det gällt inskridande mot ett missbruk, såsom fallet var år 1904, då

frågan gällde utskänkning av Öl å arméns lägerplatser ävensom inom

arméns samt flottans och kustartilleriets kasernområden, hade utskottet

funnit skäl föreligga att biträda motionen; då emellertid denna vänder

sig mot ett i och för sig ofarligt bruk att till vuxna personer vid måltiderna

servera Öl i så ringa kvantitet, att missbruk ej kan uppstå, måste

utskottet avstyrka motionen.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Första kammaren ej måtte biträda Andra

kammarens i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 28 april 1913.

På utskottets vägnar:

HUGO HAMMARSKJÖLD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar

Hammarskjöld, Hallberg, Sandler, Bergqvist, Oscar Olsson, Andersson och Magnusson.

Reservation

av herrar Sandler och Oscar Olsson, vilka ansett, att utskottet bort

hemställa,

att Första kammaren måtte för sin del besluta, att Riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, det Kung!. Maj:t täcktes taga

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första hammarens första tillfälliga utshotts utlåtande Nr 18.

under övervägande, huruvida ej artikeln Öl lämpligen bör kunna borttagas

såväl ur spisordningen för friska å flottans fartyg som ock såsom extra

förplägning.

Bilaga 1.

TILL KONUNGEN.

Sedan- Eders Kungl. Maj:t under den 7 dennes anbefallt inspektören av

flottans övningar till sjöss att sä snart ske kunde inkomma med underdånigt

yttrande över en i Riksdagens Andra kammare väckt motion angående upphörande

av utspisningen av Öl å flottans fartyg, får jag härmed i underdånighet

anföra följande.

Den. omständigheten, att Öl ingår i den dagliga utspisningen för manskapet

under sjötjänstgöring ävensom att detsamma under dylik tjänstgöring utspisas

såsom extra förplägning, har givetvis sin orsak i de säregna förhållanden, under

vilka tjänsten ombord utövas. Väderleksförhållandena, särskilt vintertid, samt

de förekommande, ofta ansträngande arbetena framkalla där mången gång ett

behov av stimulerande medel som av den med sjölivet obekante ej kan tillfullo inses.

Att under sådana förhållanden beröva manskapet den rekreation, som nu

beredes detsammma genom utspisning av Öl och som hittills med stöd av erfarenheten

ansetts behövlig, torde så mycket mindre böra ifrågasättas, som besättningarna

under långa tider äro fullständigt avskurna från de möjligheter till

anskaffning av för vars och ens smak lämpade förfriskningar, som alltid stå det

i land tjänstgörande manskapet till buds.

Några olägenheter av den nu gällande ordningen hava såvitt jag har mig

bekant ej framträtt, men torde det däremot förefinnas starka skäl för den förmodan,

att ett borttagande av ölutspisningen skulle hava ett ofördelaktigt inflytande

ej blott på möjligheten att rekrytera sjömanskåren utan även på manskapets

uppförande i land och därmed även skada såväl disciplinen som landets

anseende i de utländska hamnar, vilka av fartygen besökas. Det begär efter

omväxling, som förefinnes hos varje människa och som särskilt gör sig påmint

hos livskraftiga ungdomar, vilka en längre tid varit hänvisade till det enformiga

livet mellan relingarna, skulle nämligen med all sannolikhet föranleda en ökning

av fylleriförseelserna vid landpermission, därest all möjlighet till förtäring ombord

av öl bleve manskapet berövad.

Redan nu förefinnes emellertid en reglementsföreskrift, som tillmötesgår

dem av manskapet, som av ett eller annat skäl ej önska Öl till maten, utan att

därför fråntaga manskapet i sin helhet en förmån, som utan tvivel av de flesta

skattas ganska högt. Det är nämligen medgivet dem, som det önska, att hava

hela eller halva ölportionen innestående och att i stället kontant utbekomma värdet

av det öl, som sålunda ej av dem förtäres.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag därför i underdånighet uttala

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18.

den uppfattningen, att den av motionärerna ifrågasatta åtgärden skulle verka till

skada för tjänsten och därför ej heller bör komma till utförande.

Pansarbåten Oscar II den 13 febr. 1913.

Underdånigst

W. Dyrssen.

H. von Krusenstierna.

TILL KONUNGEN.

Bilaga 2.

Genom Eders Kung!. Maj:ts nådiga brev av den 7 innevarande februari

anbefalld att inkomma med yttrande i anledning av i Riksdagens Andra kammare

väckt motion om underdånig skrivelse angående upphörande av utspisningen av

Öl å flottans fartyg, får jag, som i ärendet hört chefen för underofficers- och

sjömanskårerna, förvaltningsdirektionen samt l:e läkaren, vilkas yttranden här

bifogas, i likhet med dessa myndigheter i underdånighet avstyrka borttagandet av

Öl ur skeppsportionen förr än annan dryck, lämplig att användas som, måltidsdryck

och jämväl möjlig att längre tid förvara ombord på större kärl samt ej

dragande större kostnad än Öl, blivit funnen.

Dock synes mig lämpligt, att Öl ej må inbegripas i de proviantartiklar, som

jämlikt reglemente för marinen, del II, § 240: 1 c), må utlämnas till kajutbord

eller mäss ävensom till underofficerskorpraler och korpraler, om vilka sägs i samma

reglemente, § 316: 2.

Karlskrona, Stationsbefälhavarens civilexpedition den 20 februari 1913.

Underdånigst.

Ludvig Sidner.

Knut Thörn.

Bilaga 3.

Till Stationsbefälhavaren.

På grund av stationsbefälhavarens resolution den 10 dennes anmodad inkomma

med yttrande med anledning av i Riksdagens Andra kammare väckt

motion angående upphävande av utspisning av Öl å flottans fartyg får jag vördsamt

anföra följande:

Genom bestämmelsen i Regi. för Marinen, del II § 277: 4 som lyder »Den,

som det önskar, kan låta hela sin portion Öl eller annan dryck, som i brist av

Öl utspisas, eller ock hälvten därav innestå mot den ersättning, varom i § 316: 4

sägs; börande sådan önskan anmälas vid expeditionens början till vederbörande

divisionsofficer, varefter ändring härutinnan icke må äga rum utan fartygschefens

tillstånd», vederlägges motionärernas uppfattning, att Öl av myndigheterna är

anbefallt till dagligt bruk. Tvärt om uppmuntras individen att icke dricka Öl

genom att i så fall erhålla en extra inkomst. Med denna bestämmelse och enär

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första hammarens forsta tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18.

här endast gäller en portion av 33 cl., i motsats till vad förhållande var å lägerplatsernas

marketenterier, där det stod individen fritt att dricka hur mycket Öl

som helst, synes mig jämförelsen mellan dessa lägerplatser och flottans fartyg

ej hållbar.

Dessutom utgöres en stor del av bemanningen, särskilt de värnpliktige

sjömännen, av sådant folk, som blivit vånda att till måltiderna förtära alkohol i

någon form, i motsats till arméns värnpliktiga, vilka till största delen utgöres av

lantbefolkning, varför här ej kan bliva tal om förvärvandet av någon vana. Ölransonens

borttagande bidroge dessutom säkerligen till att tjänstgöringen ombord

komme att kännas än mer betungande än som är behövligt och giva anledning

till missnöje, något som ju alltid bör undvikas och som ur rekryteragssynpunkt

har sin stora betydelse.

Ur rent nykterhetsintresse är ock av vikt, att folket trivs ombord, ty i

annat fall söka de under permission ofta en tröst i glaset. Även kan befaras,

att den påtvingade avhållsamheten från förtärandet av all slags alkohol föranleder

manskapet att under permission göra sig mer skyldiga till fylleriförseelser än

annars bliver förhållandet, dels på grund av ovana, dels ock genom en viss

benägenhet att passa tillfället och supa.

Den stimulerade egenskap, som förtärandet av en halv Öl kan hava, är ur

sanitär synpunkt stundom av ett välgörande inflytande i och för förhindrandet

av förkylningar av manskap, vilka utav en eller ennan anledning blivit utsatta

för kyla och väta, något som till sjöss mycket oftare blir fallet än under landtjänstgöring.

Visserligen finnas många välsmakande alkoholfria drycker, men tyvärr

kunna de ej utan att försämras eu längre tid förvaras å större kärl såsom förhållandet

är med Öl. Att dagligen till stora besättningar medföra drycker å glas

medgiver ej utrymmet ombord och skulle förorsaka betydande kostnader för

transport och förlorade tomglas, varför dessa dryckers reglementerade användning

ombord ur praktisk synpunkt ej kan förordas.

Skulle åter ölet borttagas från spisordningen utan att utbytas mot alkoholfri

dryck, återstode endast vatten för besättningen till middagsdryck. Då dricksvattnet

ombord företrädesvis består av destillerat vatten ofta mindre välsmakande

och stundom ljumt, torde annan dryck till måltiden för besättningen vara önskvärd,

och torde av ovan anförda skäl Öl härtill vara den lämpligaste.

Dessutom måste erkännas det olämpliga i att t. ex. en kall vinterdag bjuda

en utkyld båtbesättning på var sin flaska pomril. Kokt mjölk vore ju det bästa,

men sådant står ej till buds, och för mycket kaffe torde för mången vara minst

lika skadligt som 33 cl. Öl om dagen.

Det är ej alls naturligt att till militära lägerplatser räkna flottans fartyg,

där ej samma bekvämlighet och rörelsefrihet kan beredas som i land. Lånt- och

sjöförhållanden kunna ej behandlas på analogt sätt.

På grund av det anförda får jag på det livligaste avråda från borttagande

av ölet i sjöportion, i det att en sådan åtgärd ur såväl nykterhets- som sanitär

synpunkt vore till skada.

Karlskrona den 15 februari 1913.

Wilh. Hamilton.

Sven Fredholm.

Bihang till Rilcsdagens protokoll 1913. 12 samt. 1 avd. 15 käft. (Nr 18). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18.

Till Stationsbefälhavaren.

Bilaga 4.

Medels remiss den 10 dennes, § 487, haven I anmodat förvaltningsdirektionen

att inkomma med yttrande över en i Riksdagens Andra kammare väckt

motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående upphörande av utspisningen av

Öl å flottans fartyg.

Under påpekande av att Riksdagen år 1904 genom skrivelse till Kungl.

Maj:t anhållit att det täcktes Kungl. Maj:t meddela förbud mot all utskänkning

av Öl å arméns lägerplatser ävensom inom arméns och flottans samt kustartilleriets

kasernområden, vilken skrivelse, sedan jämväl framställningen i samma syfte från

annat håll gjorts, föranledde till att i Kungl. Förordningen angående försäljning

av vin och maltdrycker stadgats förbud mot tillstånds meddelande till försäljning

av vin eller Öl inom läger, kasernområde eller annat uteslutande för krigsmaktens

behov upplåtet område, hava motionärerna, med framhållande av att de erfarenheter,

som gjorts av det stadgade förbudet, synas uteslutande varit goda, hemställt

att Riksdagen måtte besluta skrivelse till Kungl. Maj:t i ovanberörda syfte.

De förhållanden, som gåvo Riksdagen anledning till ovannämnda skrivelse

år 1904, synas förvaltningsdirektionen vara av helt annan natur, än de nu ifrågavarande.

Vid förstnämnda tidpunkt funnos marketenterier anordnade i nästan

varje kasern och å varje lägerområde, där manskapet kunde tillhandla sig Öl.

Klart är att manskapet — trots den noggrannaste kontroll säkerligen utövades

av de militära myndigheterna — därstädes kunde tillhandla sig mera Öl än vad

som var nyttigt för detsamma. Ett inskridande häremot och en ändring i dessa

förhållanden synes förvaltningsdirektionen vara riktat mot missbruket av Öl. Helt

annorlunda synas förhållandena nu vara. Frågan gäller nu avskaffandet av dels

den i spisordningen för friska å flottans fartyg ingående ölportionen, dels det Öl,

som jämlikt § 318 mom. 1 i reglementet för marinen, del II, kan ombord utdelas

såsom extra förplägning. I båda fallen är myckenhet Öl, som utspisas, 33 centiliter,

varvid är att märka att Öl ej utspisas till skeppsgosse. Då sålunda endast

det fullvuxna manskapet erhåller öl, synes någon fara för utspisande av Öl ombord,

under vanliga förhållanden endast 33 centiliter per man och dag, icke vara

för handen, då väl en fullvuxen man lärer tåla eu så ringa kvantitet alkohol,

som ingår i nämnda myckenhet Öl. Något annat tillfälle för manskapet att ombord

erhålla vare sig Öl eller annan alkoholhaltig dryck finnes ej. Varken försäljning

ej heller ombordtagandet av Öl eller annan alkoholhaltig dryck är tillåten,

och förvaltningsdirektionen veterligen förefinnes ej något lönkrögeri ombord.

Reglementet för marinen, del II, stadgar, att den som så önskar och därom

gör anmälan äger rättighet att få sin ölportion innestående och erhåller han då

kontant ersättning för den sålunda ej bekomna ölportionen. Sålunda kan knappast

sägas att något dagligt anbefallt bruk av Öl finnes, då det ju är överlämnat

åt manskapet självt att välja, huruvida detsamma önskar erhålla Öl eller däremot

svarande ersättning kontant.

Enligt vad förvaltningsdirektionen har sig bekant erhåller manskapet å

nästan samtliga större rederibolags fartyg Öl till någon eller några måltider, detta

på grund av den ansträngande tjänstgöringen ombord, som väl synes kräva kraftigare

och i visst fall mera stimulerande utspisning än i land.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Första dammar ens första tillfälliga utsJcotts utlåtande Nr 18.

Då säkerligen tjänstgöringen ombord å marinens fartyg är minst lika ansträngande

som ombord å handelsflottans fartyg och då manskapet självt sätter

värde på denna dryck samt med stöd av vad ovan anförts, kan förvaltningsdirektionen,

som icke vet någon med ölet jämförlig, mindre alkoholstark, maltdryck,

som kan under längre tid förvaras, vilket är nödvändigt ombord, icke för

sin del tillstyrka bifall till det gjorda förslaget om ölets borttagande ombord å

flottans fartyg.

Karlskrona den 18 februari 1913.

På förvaltningsdirektionens vägnar:

Nils Telander.

Richard Thörn.

Till Stationsbefälhavaren.

Bilaga 5.

Med anledning av stationsbefälbavarens resolution § 487 den 10 dennes

vari jag anmodas inkomma med yttrande angående upphörande av utspisningen

av Öl å flottans fartyg, får jag vördsamt meddela, att den ringa mängd alkohol,

som tinnes i 83 cl. Öl, icke kan anses vara skadlig för fullvuxen person.

Den resolutionen åtföljande tryckta bilagan återställes härmed.

Karlskrona, flottans sjukhus, den 14 febr. 1913.

1. M. Nilsson.

TILL KONUNGEN.

Bilaga 6.

Genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga brev av den 7 sistlidna februari månad

anbefalld inkomma med underdånigt yttrande över en i Riksdagens Andra kammare

väckt motion, nr 30, om skrivelse till Eders Kungl. Maj:t angående upphörande

av utspisningen av öl å flottans fartyg, får jag i underdånighet anföra

följande. Förenämnda ärende har av mig blivit remitterat till varvschefen, kårchefen

och förvaltningsdirektionen för yttrande, och har stationens förste läkare

jämväl deltagit i ärendets handläggning hos samma direktion. Med överlämnande

av de av förenämnda myndigheter ingivna uttalanden får jag för egen del anföra,

att jag till fullo instämmer i vad såväl kårchefen som förvaltningsdirektionen i

ärendet anfört och att jag sålunda på det bestämdaste måste avstyrka vidtagandet

av sådan ändring i spisordningen för flottans fartyg, som nu förevarande motion

åsyftar.

Stockholm den 1 mars 1913.

Underdånigst

A. Ehrensvärd.

Ernst Lindgren.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18.

Bilaga 7.

Överlämnas till

Stationsbefälhavaren

såsom på grund av kommunikationsresolution den 11 innevarande månad D.nr

216, begärt yttrande, med tillkännagivande, att, vad beträffar sjöreservenf ett ersättande

av ölportionen med alkoholfri dryck synes utan olägenhet kunna äga rum.

Stockholm den 20 februari 1913.

N. E. Anckers.

C. Strandberg.

Till Varvschef en.

Jämlikt varvschefens remiss, D.nr 341, den 13 dennes anbefalld inkomma

med yttrande över förslaget angående upphörande av utspisning av Öl å flottans

fartyg, vartill, beträffande spisordningen, sjöreserven räknas, får jag vördsamt

anföra:

Sjöreservstyrkan består för närvarande av följande personal:

Sjömanskåren : ...........................

underoffieerskorpraler ..........>. 6

korpraler ........................... 4

menige .............................. 16 26

Beväringsmän.............................. 24

Daglönare ................................. 13

Summa 63

Härav ha alla underoffieerskorpraler, en korpral (gift) och alla daglönare,

tillsammans 20, sina portioner innestående; övriga 43 åtnjuta portion in natura.

Av dessa 43 åter ha 21, därav 16 beväringsmän, sina ölportioner innestående.

Antalet härutinnan växlar emellertid rätt betydligt, beroende på ombyten som

göras av manskapet, men i allmänhet är dock i proportion beväringen övervägande.

En benägenhet att hava sitt Öl innestående tycks ock mera allmänt hava

uppstått, ty icke någon tid förut ha dagliga antalet innestående ölportioner varit

så stort som under innevarande år och slutet av närmast föregående. Om nu

detta är beroende på absolutism — de fylleriförseelser som ändock bland dessa

förekommit torde kunna hänföras till undantagen — sparsamhet eller andra orsaker

äro ej lätt att utreda, men förefaller det oaktat vara ganska talande skäl för en

ändring beträffande utspisning av Öl.

Extra förplägning av Öl, som utdelas, vare sig till berättningen i sin helhet

eller, som mycket ofta synnerligast under övningar i skärgården förekommer,

till i tjänsten utgående båtbesättningar, blir varken till nytta eller uppmuntran

för den eller de, som av nykterhetsskäl avsagt sig denna dryck. Kännbarast är

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första hammarens första tillfälliga utshotts utlåtande Nr 18.

dock förlusten vid tjänsteresorna. På dessa, som vanligen räcka flera dagar,

ordnas bespisningen lämpligast sålunda, att kontant för portion resedagarna utbetalas

och lättberedda födoämnen efter eget val för dessa medel anskaffas, varjämte

till hjälp erbålles en portion kaffe med socker och öl per man och dag.

Fastän ur näringssynpunkt säkert väl behövligt, måste emellertid, då ej annan

dryck i stället för Öl står till buds, den principfaste försaka, varför även i dessa

fall en ändring i förenämt syfte synes motiverat.

Då således bland manskapet självt en tendens tycks föreligga att avstå

från ölportionen och då denna sannolikt kan utbytas mot alkoholfri dryck av

motsvarande näringsvärde, samt då ingen svårighet för sjöreservens del bör förefinnas

för sådan drycks magasinering och dylikt, är afl anledning, synes mig,

att förorda ett sådant ombyte.

Fråga är emellertid om ej medgivande att hava sådan eventuell alkoholfri

dryck innestående, liksom förhållandet nu är med ölportionen, bör bortfalla och

utspisningen vara likställd med andra i spisordningen ingående artiklar, exempelvis

»kaffe». Det lär nämligen få anses säkert, att en och annan har svårt att

finna sig i ombytet och därför genom insättande av sin portion, förutom av ren

oppositionslusta, skaffar sig förstärkta medel att vid första bästa tillfälle taga

skadan igen. Sannolikt är ock att övergången genom ovan antydda obligatoriska

anordning därigenom göres lättare.

Ro ro i s shand 1 i ngen återgår.

Stockholm den 19 februari 1913.

C. Lindström.

Bilaga 8.

Till Stationsbefälhavaren.

Med anledning av stationsbefälhavarens remiss D.nr 216 den 11 februari

1913, varigenom jag anbefalles inkomma med yttrande över en av herr Nilson

i Örebro m. fl. väckt motion angående upphörande av utspisningen av Öl å flottans

fartyg, får jag vördsamt anföra:

Att såsom motionärerna gjort göra jämförelser mellan den försäljning

av Öl, som förr skedde å arméns lägerplatser, med den utspisning av Öl ombord,

som reglementsenligt ingår i skeppsportion, anser jag vara oriktigt.

Klagomålen mot ölförsäljning å lägerplatserna berodde huvudsakligen på

de överdrifter, som stundom skedde därstädes, och vilka jag i likhet med motionärerna

är övertygad om, att det varit en god sak att förekomma genom förbud

mot ölförsäljning vid kaserner och lägerplatser. Någon sådan ölförsäljning finnes

ej vid flottans marketenterier varken ombord eller i land.

Med en reglementsenlig utspisning av Öl ombord är det ett helt annat

förhållande, den är till sin kvantitet noga bestämd, någon fara för missbruk kan

svårligen uppstå, vårföre det är svårt att förstå, vad motionärerna avse med »att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Första hammarens första tillfälliga utshotts utlåtande Nr 18.

alla farhågor för lönkrögeri ombord å ett flottans fartyg borde kunna få anses

vara uteslutna».

Motionärerna framhåller vidare, att det numera finnes tillgång till såväl

goda som hållbara maltdrycker, som icke hava ölets berusande egenskaper, som

även alkoholfria läskedrycker, vårföre de anse »att artikeln Öl borde kunna utgå

ur spisordningen för friska å flottans fartyg, och ej heller borde få förekomma

såsom extra förplägning».

Någon dryck, som lämpar sig för förvaring längre tid på fat ombord och

i övrigt skulle vara tjänlig ersätta Öl, tror jag ej finnes och får redan på den

grunden avstyrka motionärernas förslag, men det finnes även andra faktorer vid

denna frågas bedömande, som böra tagas i betraktande angående lämpligheten av

att utspisa Öl till manskap, som tjänstgöra ombord å flottans fartyg.

Man bör känna till, vad tjänsten ombord kräver, icke blott den kroppsansträngning

som exercis, arbete och vaktgöring påkalla, utan även den isolering

från alla slags förströelser, som inträffar såväl under kustflottans övningar som

under övriga sjöresor av längre utsträckning.

På grund av den strängare och mera krävande tjänstgöringen dag som

natt är också den portion, som utspisas ombord, väsentligen större än den som

utspisas i land. Att ölet ingår i sjöportionen beror enligt min mening icke blott

på dess stimulerande utan även på dess goda närande egenskaper, vilka sätta

manskapet i stånd att uthärda den större kroppsansträngningen.

Man bör även taga hänsyn till att det manskap, som tjänstgör ombord,

äro vuxna män, som i allmänhet tycka om och föredraga ölet framför varje

annan dryck och vilkas mening i detta avseende även bör få göra sig gällande.

Det är min bestämda övertygelse att flottans manskap skulle djupt känna

förlusten, om förmånen, att Öl ingår uti skeppsportionen, skulle borttagas. Man

behöver blott känna till de uttryck av belåtenhet, varmed manskapet hälsar tillkännagivandet,

att efter en slutad kolning en extra förplägning skall utspisas,

för att förstå, huru förlusten därav skulle upptagas.

I reglemente del II § 277: 4 stadgas att den, som det önskar, kan låta

hela sin portien Öl eller del därav innestå mot ersättning; härigenom är tillfälle

berett för var och en, som på grund av fri vilja vill avstå från Öl, att därom

göra anmälan.

Slutligen anser jag, att hänsyn bör tagas till det förhållandet, att även

med de goda förmåner, som bjudas manskap vid anställning i flottan, det numera

är svårt att hålla numerären fulltalig. Vakansernas antal är oroväckande. Under

sådana förhållanden anser jag det vara synnerligen olämpligt att borttaga någon

av hittills gällande förmåner, vilket förvisso skulle menligt återverka på rekryteringen

av manskap till flottan.

På grund av vad jag anfört får jag bestämt avstyrka, att utspisning av

Öl ombord skulle upphöra, en åtgärd, som jag anser skulle verka skadligt i flera

avseenden.

Stockholm den 27 februari 1913.

C. E. Ulf.

F. M. Neumiiller.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första hammarens första tillfälliga utsTcotts utlåtande N:r 18.

15

Bilaga 9.

Till Stationsbefälhavaren.

Med anledning av stationsbefälhavarens remiss å Kungl. Maj:ts nådiga

skrivelse den 7 dennes med infordrande av yttrande angående upphörande av

utspisning av Öl å flottans fartyg får förvaltningsdirektionen för sin del vördsamt

anföra följande:

Enligt gällande spisordning ingår i manskapets middagsportion 33 cl. Öl,

dock ej till skeppsgosse, varjämte fartygschef som extra förplägning även äger

att anbefalla utdelning av en portion Öl utom till skeppsgossar.

Ölportionen ingår således i det förra fallet som'' en bestämd del i matportionen

och kan i sådant avseende lämpligen icke ersättas genom det föreslagna

utbytet av alkoholfria läskedrycker, vilka dessutom äga den olägenheten att icke

kunna förvaras ombord i större mängder och under någon längre tid.

Genom att den, som icke önskar intaga sin ölportion, i dess ställe erhåller

motsvarande värde i penningar, utövas ej heller något tvång, utan fullständig

frihet äger rum att förtära ölportionen eller att erhålla däremot svarande gottgörelse,

vilken av vissa personer högt värderade fördel naturligen vid ölportionens

borttagande skulle upphöra.

Beträffande utdelning av Öl som extra förplägning må anföras att särskilt

vid ansträngande arbete ombord eller då eu båtbesättning eller annan del av

besättningen isynnerhet nattetid blivit utsatt för oväder eller dåliga klimatiska

förhållanden, en extra förplägning av Öl genast kan åstadkommas och medföra

därmed avsedd förfriskning, då däremot kaffe eller te måste först tillberedas, varvid

givetvis åtgår en avsevärd tid, som i dess ställe kunde användas till vila.

För utposter och vid tillfällen, då kokning ombord ej kan äga rum, är Öl

även den lämpligaste förplägning, som kan åstadkommas.

För att vid bedömande av frågan kunna anställa jämförelser med utspisning

eller förplägning med likartade drycker i andra mariner, har direktionen

från marinstaben erhållit uppgifter härom, av vilka framgår föl ande:

England.

Besättningen erhåller varje dag grogg, bestående av rom eller motsvarande

dryck utspädd med minst 3 gånger sin volym vatten.

Ersättning utfås med 4 pence pr vecka för innestående groggportion.

Tyskland.

Öl eller brännvin ingår ej i spisordningen, men tillgång å Öl finnes i

manskapets kantin och får där uttagas.

Ryssland.

Varje man erhåller pr dag 23 cl. 40 procents brännvin, av vilken ranson

2/3 utdelas till middag och 1/s till frukost eller supé. Ersättning för innestående

brännvin utgår med 8 kopek pr man och dag i hemlands farvatten, 6 kopek

i utrikes.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Fr 18.

Österrike.

Av Marin Almanack framgår att en daglig ranson vin ingår i spisordningen.

Danmark.

Varje man erhåller pr dag 1/2 liter »skibsöl» eller i varma klimat 1/i liter

vin. Vid brist av »skibsöl» eller när chefen därtill finner anledning, kan utgivas

extra förplägning av te, kaffe eller grogg av rom eller vin. Punsch kan även

bestås vid högtidliga anledningar och i övrigt på ehefens bestämmelse, dock icke

över en gång varje vecka.

Norge.

Öl eller vin ingår icke i spisordningen, men såsom extra förplägning efter

chefens bestämmande kan utdelas x/2 flaska Öl pr man, 15 cl. vin eller 5 cl. bränvin.

I de vinproducerande länderna såsom exempelvis Frankrike och Italien ingår

en viss kvantitet vin i skeppsportionen.

Av ovan anförda uppgifter framgår att i de flesta mariner ingår en viss

myckenhet Öl, vin, rom eller brännvin i den dagliga spisordniugen samt att där

så ej är fallet såsom exempelvis Tyskland manskapet äger rätt att från kantinen

köpa Öl.

Endast i norska marinen äro såväl Öl som andra starka drycker uteslutna

ur den dagliga spisordningen och kunna ej heller på annat sätt av manskapet

erhållas.

Vid samtliga mariner även i Norge inedgives emellertid chefen att vid

festliga tillfällen och efter eget bedömande utdela extra förplägning av Öl, vin,

rom eller bränvin.

Då ölet ombord i allmänhet är en omtyckt proviantartikel, är det att befara,

att om detsamma utgår ur portionen och naturligtvis samtidigt förmånen av

ersättning därför bortfaller, missnöje uppstår hos manskapet och därigenom den

redan nu mindre lätta rekryteringen än mer skulle försvåras.

De av motionären åberopade förhållanden vid arméns lägerplatser äro ej

jämförliga med situationen ombord å flottans fartyg, där varken förfriskningar

av annat slag att ersätta ölet kunna åstadkommas, ej heller den omväxling i övrigt

kan beredas, som en förläggning i land medgiver.

Med stöd av det nu anförda och då direktionen icke finner att de nuvarande

bestämmelserna om utspisning av Öl å flottans fartyg medfört några som hälst

olägenheter, får direktionen på det bestämdaste framhålla att någon. förändring

härutinnan icke måtte vidtagas, varken beträffande ölportionen i spisordningen

eller beträffande användning av Öl som extra förplägning.

I direktionens sammanträde har, jämlikt regi. Del. I § 223 mom. 1, förste

läkaren å stationen deltagit.

Stockholm den 28 februari 1913.

För förvaltningsdirektionen.

G. H. Lidbeck.

Gustaf Ulf.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande N:o 18. 17

• Bilaga 10.

Ledamoten av Riksdagens Andra Kammare Herr Redaktör M. Enderstedt,

Stockholm.

Vi erbjuda oss att leverera en, under garanti av de fullständigaste tekniska

resurser, som hittills stå till buds, tillverkad och fullt ren dryck, framställd av

uteslutande malt och humle som ingredienser, vilken dryck jiu under en längre

följd av år vunnit stadgat anseende bland den stora allmänheten, såsom enda

lämpliga ersättning för s. k. starkare maltdrycker, enär denna innehåller högst

2 1/i % alkohol, enligt den av Riksdagen antagna förordningen om tillverkning

av maltdrycker av den 7 aug. 1907.

Åsyftade dryck, som vi kalla Lagrat Svagdricka leverera vi i såväl hartsade

kärl om 50 liters rymd som å buteljer om 1/3 liter.

Dryckens hållbarhet å kärl under kolsyretryck garantera vi 14 dagar.

För leveranser till Kungl. Flottan, avseende förvaring under längre tid,

garantera vi hållbarheten å oöppnade kärl till en månad, samt å flaskor om 1/s

liters rymd, pasteuriserat, likaledes en månad minst, allt likväl under förutsättning

av jämn och lämplig temperatur i förvaringsrummet.

Största tillverkare inom landet av denna dryck, kunna vi åtaga oss obegränsad

leverans och till fördelaktigaste priser.

Högaktningsfullt

för Aktiebolaget Stockholms Bryggerier Grönwalls Svagdricksbryggeri

Karl Hagen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. 1 afd. 15 käft. (Nr 18).

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.