Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående utfärdande av vissa föreskrifter i fråga om utarrendering av prästerskapets lönebostaden.

1913-03-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1913:8, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående utfärdande av vissa föreskrifter i fråga om utarrendering av prästerskapets lönebostaden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första hammarens första tillfälliga utshotts utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till Riksdagens kansli den 4 mars 1913 kl. 6 e. m.

Första hammarens första tillfälliga utshotts utlåtande nr 8,

i anledning av en av herr Henrikson i Heherg inom

Andra hammaren vackt motion, nr 164, om skrivelse till

Kungl. Maj:t angående utfärdande av vissa föreskrifter

i fråga om utarrendering av prästerskapets lönebostaden.

I en inom Andra kammaren väckt, till kammarens fjärde tillfälliga

utskott hänvisad motion, nr 164, har herr Henrikson i Heberg hemställt,

att Riksdagen ville i skrivelse till Konungen anhålla om utfärdande av

lika föreskrifter som de, vilka innehållas i den i motionen nämnda kungörelsen

av den 15 april 1904, även beträffande de prästerskapets löneboställen,

som skola utarrenderas i enlighet med förordningen av den 15

september 1911, samt att dessa föreskrifter måtte komma att gälla sådana

lägenhetsinnehavare, som bebo dem själva tillhöriga, före den 1 januari

1913 uppförda byggnader eller före arrendeperiodens början innehaft torplägenheter,

vilkas därå uppförda byggnader äro torparnas enskilda egendom.

Beträffande motiveringen till nämnda hemställan hänvisas till motionen.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott har i sitt utlåtande (nr 1)

lämnat en historik över frågan, vilken historik här i sammanträngd form

återgives.

Med anledning av Riksdagens skrivelse nr 50 den 26 april 1902 Kungl

utfärdades den 15 april 1904 kungl. kungörelse angående beredande av kungörelsen

tryggad besittningsrätt åt innehavare av vissa lägenheter å prästerskapets

löningshemman.

Kungörelsen stadgar, att vid upprättandet av arrendeförslag beträfBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. lavd. 6 käft. (Nr 8). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

törsta hammarens första tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 8.

fande sådan ecklesiastikstaten anslagen egendom, som skall genom Konungens

befallningskavandes ock vederbörande domkapitels försorg i enlighet

med föreskrifterna i nådiga breven den 12 november 1858 ock den

11 juli 1862 utarrenderas, förrättningsmännen skola verkställa undersökning,

huruvida å egendomen finnas några lägenhetsinnehavare, som bebo

dem själva tillhöriga, före den 1 januari 1904 uppförda byggnader, samt

i sådant fall ej mindre avgiva yttrande, huruvida lägenhetsinnehavaren

må kunna utan men för egendomens skötsel vid lägenheten bibehållas, än

även för lägenheten föreslå lämplig avgäld.

Därjämte förordnas, att Konungens befallningshavande och domkapitlet,

därest de vid prövning av arrendeförslaget finna sådan lägenhetsinnehavare

kunna utan men för egendomens skötsel vid lägenheten bibehållas,

skola äga bland arrendevillkoren intaga sådana bestämmelser, genom vilka

lägenhetsinnehavaren och hans hustru förbehålles att mot utgörande till

arrrendatorn av avgäld, som i sammanhang härmed skall fastställas av

Konungens befallningshavande och domkapitlet, kvarbo å lägenheten till

arrendeperiodens slut, om de så länge leva samt Konungens befallningshavande

och domkapitlet ej under arrendetiden på grund av deras uppförande

eller underlåtenhet att utgöra avgälden finna anledning dem genom

uppsägning från lägenheten skilja, ävensom att Konungens befallningshavande

och domkapitlet jämväl skola äga att beträffande sådan före den

1 januari 1904 tillkommen lägenhet, vilken anses för egendomen, varå

den finnes, medföra väsentligt gagn, meddela så beskaffat stadgande, att

lägenhetens bibehållande till arrendeperiodens utgång göres oberoende av

innehavarens frånfälle eller lägenhetens överlåtande på annan person.

Kungl. för- I kungl. förordningen den 15 september 1911 angående utarrendeordningen

ring av prästerskapets löneboställen — till vilka numera, jämlikt ecklesiden

15 sep- as^p boställsordning den 9 december 1910, räknas all den fasta egendom,

tember 1911. gom är ausiagen till avlöning, icke till bostad, åt prästerskapet i territoriella

församlingar, jämväl sådan fast egendom, vars avkomst ingår till

prästerlig Iöneregleringsfond — föreskrives beträffande lägenhetsinnehavare

å löneboställen, att vid utarrendering av löneboställe i enlighet med bestämmelserna

i berörda förordning skall iakttagas vad i kungl. kungörelsen

angående beredande av tryggad besittningsrätt åt innehavare av vissa

lägenheter å prästerskapets löningshemman den 15 april 1904 stadgas

beträffande sådana lägenhetsinnehavare, som bebo dem själva tillhöriga, före

den 1 januari 1904 uppförda byggnader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

3

Härefter yttrar utskottet följande:

»Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, är det ena av Andra kammotionärens

önskemål, nämligen att föreskrifterna i kungl. kungörelsen den marens

15 april 1904 skola utsträckas att gälla även beträffande de prästerska- fj<frde tillfälpets

löneboställen, som skola utarrenderas i enlighet med kuugl. förord- uis ottningen

den 15 september 1911, redan förverkligat. Sistnämnda kungl.

förordning innehåller just den föreskrift beträffande lägenhetsinnehavarna,

som motionären begärt.

Motionären yrkar emellertid dessutom, att den i viss mån tryggade

besittningsrätten måtte utsträckas till dem, som bebo dem själva tillhöriga

efter den 1 januari 1904 men före den 1 januari 1913 uppförda byggnader.

Sistnämnda lägenhetsinnehavares ställning torde visserligen, enligt vad

utskottet inhämtat, komma att bliva föremål för behandling av den av

Kungl. Maj:t den 10 juni 1912 tillsatta kronolägenhetskommissionen.

Innan bestämmelser rörande dessa lägenhetsinnehavares besittningsförhållanden

kunna bliva antagna, är dock ett måhända avsevärt dröjsmål oundvikligt.

Kronolägenhetskommissionen torde, enligt vad utskottet erfarit, först

om något år kunna framlägga förslag till hithörande ärendens ordnande i

hela deras omfattning. Under väntetiden kan ställningen för de lägenketsinnehavare,

som uppfört sina byggnader efter den 1 januari 1904, bliva

synnerligen svår, då arr endaf or erna äro oförhindrade att låta vräka dem

eller av dem utkräva oskäliga avgälder.

Det synes därför utskottet vara önskvärt, att ifrågavarande lägenhetsinnehavares

ställning provisoriskt tryggas i avvaktan på en allmän lagstiftning

rörande hithörande frågor. Ett sådant provisorium bör icke

kunna föregripa denna allmänna lagstiftning, då här endast avses, att vissa

redan nu gällande föreskrifter utsträckas att omfatta vissa smärre grupper

av lägenhetsinnehavare, som under nuvarande förhållanden icke med någon

trygghet kunna bebo sina lägenheter.

Ett dylikt utsträckande kan däremot icke gärna ske beträffande de

av motionären nämnda torplägenheterna, då dessa icke äro nämnda i kungl.

kungörelsen den 15 april 1904. Utfärdande av de lika föreskrifter för

i senare tid tillkomna torplägenheter, som motionären begär, torde sålunda

icke kunna äga rum.

Utanför de nu ifrågavarande föreskrifternas räckvidd komma även

alla de lägenhetsinnehavare, som bebo lägenheter å till boställena hörande

skogs- och hagmark, och för vilka behovet av mera tryggade besittningsförhållanden

är ej mindre stort. Enligt 1 § i kungl. förordningen den 15

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Andra kammarens

beslut.

Utskottet.

september 1911 är nämligen boställenas skogs- och hagmark undantagen

från förordningens bestämmelser och ställd under skogsstatens omedelbara

vård och förvaltning.

Då de första nya löneregleringarna för prästerskapet infalla redan år

1914, böra föreskrifter i av utskottet angiven riktning utfärdas snarast

möjligt.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet med anledning av

herr Henriksons i Heberg förevarande motion hemställa, att Andra kammaren

ville för sin del besluta, det Biksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att de föreskrifter i kungl. kungörelsen den 15 april 1904

angående beredande av tryggad besittningsrätt åt innehavare av vissa

lägenheter å prästerskapets löningskemman, som enligt kungl. förordningen

den 15 september 1911 skola iakttagas vid utarrendering av ecklesiastika

löneboställen, måtte utsträckas att gälla sådana lägenketsinnehavare å dessa

boställen, som bebo dem själva tillhöriga, före den 1 januari 1913 uppförda

byggnader.»

Andra kammarens beslut utföll i enlighet med utskottets hemställan.

Sedan ärendet därefter överlämnats till Första kammaren, har detsamma

hänvisats till förberedande behandling av dess första tillfälliga utskott. I

I kungl. förordningen angående utarrendering av prästerskapets löneboställen

den 15 september 1911 föreskrives, bland annat: Löneboställe

skall i allmänhet utarrenderas särskilt för sig. Där så finnes lämpligt,

må flera inom ett pastorat belägna boställen, vilkas avkastning skall tjäna

samma ändamål, upplåtas under ett arrende eller ett boställe utarrenderas

i flera lotter.

Enligt utskottets mening bör uttrycket lotter i detta sammanhang hava

sin tillämpning även på de lägenheter, som i motionen omförmälas. Tvivelsutan

vore också för nu avsedda lägenhetsinnehavare förmånligast, om de

finge direkt med vederbörande myndighet träffa avtal om sina lägenheter

och sålunda bliva självständiga arrendatorer. Därigenom erhölle de optionsrätt

jämte andra förmåner, varom meranämnda kungl. förordning stadgar,

eller, med andra ordalag, eu verkligt tryggad besittningsrätt till sina lägenheter.

Ifrågavarande utväg synes således utskottet böra företrädesvis

anlitas.

Utskottet antager, att antalet lägenhetsinnehavare, som å prästerskapets

löningshemman bebo dem själva tillhöriga, efter den 1 januari 1904

uppförda byggnader, icke är särdeles stort. Kungl. kungörelsen den 15

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första lammarens första tillfälliga utslotts utlåtande Nr 8.

april 1904 bör hava verkat hämmande härutinnan. Men då dessa lägenhetsmnehavare,

i den mån de finnas, icke med önskvärd trygghet bebo

sina lägenheter, alldenstund vid blivande utarrendering det kan inträffa, att

ett dylikt område med avseende på detsammas belägenhet eller andra förnallanden

befinnes icke lämpligen böra utarrenderas såsom en särskild

lott i vilket _ fall ovan angivna utväg icke står till buds, förty anser

utskottet, i likhet med Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott, vare

ståndpunkt sagda kammare biträtt, att skydd i omhandlade hänseende bör

i göiligaste man beredas nämnda lägenhetsinnehavare.

Då utskottet sålunda icke, utöver vad i det föregående anförts, har

något att erinra mot Andra kammarens beslut i ärendet, får utskottet

under hänvisning i övrigt till den av Andra kammarens fjärde tillfälliga

utskott till stöd för dess hemställan förebragta motivering, föreslå,

att Första kammaren ville för sin del besluta, det

Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att de föreskrifter i kungl. kungörelsen den 15 april

1904 angående beredande av tryggad besittningsrätt

åt innehavare av vissa lägenheter å prästerskapets löningshemman,

som enligt kungl. förordningen den 15

september 1911 skola iakttagas vid utarrendering av

ecklesiastika löneboställen, måtte utsträckas att gälla

sådana lägenhetsinnehavare å dessa boställen, som bebo

dem själva tillhöriga, före den 1 januari 1913 uppförda

byggnader.

Stockholm den 4 mars 1913.

På utskottets vägnar:

HUGO HAMMARSKJÖLD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar

Olsson1^^''101''1’ Hallberg’ Sandler’ Bergqvist, Malmborg, Oscar Olsson och Valerius

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. lavd. 6 käft. (Nr 8).

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.