Skrivelse till Kungl. May.t angående undersökning rörande reglering av Mälarens vattenstånd genom en kanal från Bällstaviken till Brunnsviken.
1913-05-08 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1913:20, Skrivelse till Kungl. May.t angående undersökning rörande reglering av Mälarens vattenstånd genom en kanal från Bällstaviken till Brunnsviken.
Dokumentets text
Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 20. 1
Nr 2©.
Ankom till Riksdagens kansli den 8 maj 1913 kl. 4 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 20, i anledning
av väckt motion om skrivelse till Kungl. May.t
angående undersökning rörande reglering av Mälarens
vattenstånd genom en kanal från Bällstaviken till Brunnsviken.
Uti en inom Andra kammaren av herr Åkerlund, in. fl. väckt motion,
nr 101, hemställa motionärerna, att Riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om åtgärder för undersökning, huruvida och till
vilken grad en reglering av Mälarens vattenstånd med teknisk och ekonomisk
fördel skulle kunna åstadkommas genom en avlopps- och industrikanal
av lämpliga dimensioner från Bällstaviken invid Sundbyberg genom
Lötsjön och Råstasjön fram till Brunnsviken samt genom en utvidgning
av utloppet härifrån och till Lilla Värtan.
På hemställan av sitt tredje tillfälliga utskott, till vilket motionen
hänvisats, har Andra kammaren i anledning av motionen för sin del beslutat
att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t, vid den
vidare utredning och behandling av frågan om Mälarens reglering, som
genom statsmakternas åtgöranden kunna ifrågakomma, täcktes taga i övervägande,
i vad mån denna reglering med teknisk och ekonomisk fördel
skulle kunna befordras även genom en avlopps- och industrikanal från
Bällstaviken genom Lötsjön och Råstasjön till Brunnsviken samt genom
utvidgning av utloppet från denna sistnämnda vik till Lilla Värtan.
Första kammaren, som därefter delgivits medkammarens beslut, har
remitterat ärendet till förberedande behandling av sitt andra tillfälliga
utskott.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt.
Motionen.
Andra
kammarens
beslut.
2 avd. 19 käft. (Nr 20.) 1
2
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 20.
Utskottets
yttrande.
Angående motionärernas motivering och vad Andra kammarens utskott
till stöd för sin hemställan anfört tillåter sig utskottet hänvisa till
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.
Den av motionärerna ifrågasatta kanalen från Bällstaviken till Brunnsviken
skulle enligt utskottets förmenande säkerligen vara förenad med stora
lokala fördelar i sanitärt avseende, genom att de under nuvarande förhållanden
stillastående och osunda vattenmassorna i Ulvsundasjön, Bällstaviken,
Löt- och Råstasjöarna samt Järvaån skulle få ett lämpligt avlopp
och ersättas med friskt mälarvatten. Detta är sedan länge ett allmänt
önskemål bland ortsbefolkningen. Dessutom skulle en sådan kanal, om den
erhölle tillräckligt stora dimensioner, vara av betydelse för sjöfarten. Skulle
pråmtrafik i större utsträckning kunna anordnas i kanalen, vore det även
möjligt, att i närheten av kanalen kunde uppstå industriella anläggningar.
En annan fördel vore, att genom den föreslagna kanalen en del sankmarker
skulle kunna torrläggas.
Motionärerna hava nu tänkt sig, att den för ortsbefolkningen så
betydelsefulla kanalen skulle kunna komma till stånd i samband med lösningen
av Mälarens regleringsfråga.
Av de utav majoren Fr. Enblom framställda olika förslagen till en
kanal från Bällstaviken till Brunnsviken synas endast de båda större och
dyrbarare förslagen eller »Kanal för sjöfart» och »Kanal för Mälarens reglering»
äga någon betydelse såsom avledare av Mälarens vatten.
Enligt det förstnämnda förslaget skulle den genom kanalen framrinnande
vattenmängden vid flod och 0,v m. höjdskillnad mellan Mälaren
och Saltsjön bliva 37 kbm. i sekunden och vid 0,3 m. höjdskillnad omkring
22 kbm. i sekunden. Då emellertid en reglering av Mälarens vattenstånd
skulle erfordra, att ej mindre än 800 kbm. vatten avbördas i
sekunden, synes gagnet av den nu ifrågavarande kanalen för Mälarens
reglering vara allt för obetydligt.
Det andra förslaget åter eller »Kanal för Mälarens reglering» skulle
däremot äga stor betydelse såsom vattenavledare, men är detta förslag
däremot ägnat att väcka betänkligheter. Realiserandet av detta förslag
skulle nämligen enligt majoren Enbloms beräkningar kosta över 6,500,000
kronor. Vidare skulle vattenhastigheten i kanalen särskilt vid högflod vara
för stor för att trafiken i kanalen skulle kunna obehindrat försiggå.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ock i sitt utlåtande förklarat,
att detta förslag skulle betinga så ansenliga kostnader, att styrelsen för
sin del vore av den bestämda åsikten, att en dylik lösning av regleringsproblemet
icke kunde ifrågakomma.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 20.
o
Då utskottet sålunda ifrågasätter lämpligheten av reglering av Mälarens
vattenstånd genom den föreslagna kanalen från Bällstaviken till
Brunnsviken, anser sig utskottet icke böra förorda den av motionärerna
önskade utredningen. Skulle Kungl. Maj:t, däremot anse en utredning rörande
kanalen vara erforderlig med avseende å bangårdsanläggningarna
vid Frösunda eller med hänsyn till statens intresse såsom markägare, lärer
Kungl. Maj:t själv föranstalta om en sådan utredning genom vederbörande
ämbetsmyndighet.
Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Första kammaren icke måtte biträda Andra
kammarens i ärendet fattade beslut.
Stockholm den 8 maj 1913.
På utskottets vägnar:
FABIAN DE GEEE.
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet hava närvarit herrar friherre Fabian De
Geer, Danström, Rosen, Steffen, Pettersson, Klefbeck och friherre Hermelin.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.