Skrivelse till Kungl. Maj:t angående viss ändring i gällande giftstadga.
1913-05-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1913:21, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående viss ändring i gällande giftstadga.
Dokumentets text
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.
1
Nr 21.
Ankom till Riksdagens kansli den 15 maj 1913 kl. 3 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 21, i anledning
av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t
angående viss ändring i gällande giftstadga.
I en inom Ändra kammaren väckt motion, nr 209, kar herr Nilsson Motionen.
i Linnås med instämmande i motionens syfte av herrar Jonsson i Hökhult,
Bäf och Rosenquist hemställt, att Riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte föranstalta
om sådan ändring i kungl. giftstadgan av den 7 december 1906, att
handeln med »mjöldryga» såsom råvara måtte bliva fri.
På hemställan av sitt andra tillfälliga utskott, till vilket motionen Andra kamhänvisats,
har Andra kammaren i anledning av motionen för sin fel marens beslut
beslutat, att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
Kungl. Maj:t täcktes taga under övervägande, huruvida och i vad mån åtgärder
må kunna vidtagas i ändamål att bereda lättare avsättningsmöjligheter
för den, som i första hand insamlat mjöldryga.
Första kammaren, som därefter delgivits medkammarens beslut, har
remitterat ärendet till förberedande behandling av sitt andra tillfälliga
utskott.
Angående motionärens motivering och vad Andra kammarens utskott
till stöd för sin hemställan anfört tillåter sig utskottet hänvisa till
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 12.
Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. 2 avd. 20 käft. (Nr 21—22.) 1
2
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.
Utskottets
yttrande.
Drogen mjöldryga är i gällande giftstadga upptagen i förteckning
I och är sålunda att räkna till giftiga ämnen av första klassen. Enligt
§ 8 i giftstadgan må sådant ämne, där det utgöres av oarbetat naturalster,
till salu hållas, försäljas eller utlämnas av person, som i första
hand insamlat detsamma. Denna försäljningsrätt är dock icke obegränsad.
Jämlikt bestämmelserna i § 10 må nämligen person, som nyss
är nämnd, försälja eller utlämna giftigt ämne av första klassen endast
till apoteksföreståndare och, därest de behöva giftet för sin verksamhet,
fabrikanter, föreståndare för vetenskapliga institutioner och offentliga
undersökningslaboratorier samt näringsidkare. Yad mjöldryga beträffar
lärer emellertid denna drog med hänsyn till sin användning uppköpas
allenast av apoteksföreståndare.
Motionären har nu föreslagit, att handeln med mjöldryga måtte bliva
fri samt till stöd härför framhållit, hurusom mjöldrygans frigörande
såsom råvara skulle medföra, att insamlarna av varan, vilken hade stort
värde och rönte livlig efterfrågan såsom apoteksvara, lättare kunde finna
avsättning för densamma, varigenom dess oskadliggörande skulle komma
att befordras.
Medicinalstyrelsen och farmaceutiska institutets styrelse, som i
ärendet avgivit utlåtande, hava avstyrkt motionärens förslag huvudsakligen
på följande skäl: dels att ett frigörande av handeln med mjöldryga,
med hänsyn till i densamma förekommande starka giftämnen,
lätt skulle kunna medföra, att ödesdigra misstag komme att ske eller
rent av att drogen missbrukades, särskilt såsom abortivt medel, dels att
drogens användbarhet för medicinskt ändamål vore beroende av en sorgfällig,
sakkunnig behandling, vilken förutsatte insikter av den art, som
i allmänhet endast den farmaceutiskt bildade yrkesmannen ägde, samt
att i betraktande härav det kunde befaras, att ett frigörande av handeln
med den ifrågavarande drogen skulle medföra, att mindervärdiga och
skadade partier komme i handeln till men för priset å den svenska
mjöldrygan, som nu ägde gott anseende å den utländska marknaden,
dels ock att ett frigörande av handeln med mjöldryga skulle konsekvent
medföra ett frigörande även av ett stort antal andra i naturen förekommande
farliga giftväxter.
Svenska medicinalväxtföreningen, som har till ändamål att uppmuntra
allmänheten till insamling och odling av medicinalväxter samt
att skaffa avsättning för sådana, har särskilt angående mjöldryga sökt
sprida kännedom om dess handelsvärde samt tillkännagivit, att föreningen
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21. 3
förmedlar försäljning av mjöldryga till obegränsade kvantiteter samt till
för varje tillfälle gängse handelspris. Det bar ock visat sig, att under
den jämförelsevis korta tid föreningen varit i verksamhet priset å mjöldryga
stigit i avsevärd grad, säkerligen till största delen beroende av
det upplysningsarbete föreningen bedrivit. Utskottet är av den uppfattningen,
att när föreningen verkat i ännu någon tid och dess verksamhet
därunder vunnit större omfattning, de av motionären framhållna
olägenheterna skola efter hand försvinna.
Under åberopande av de utav ämbetsmyndigheterna anförda skäl
och då producenterna av mjöldryga numera genom Svenska medicinalväxtföreningens
förmedling kunna få avsättning för obegränsade kvantiteter
till pris, som står i skälig proportion till marknadspriserna, får
utskottet hemställa,
att Första kammaren icke måtte biträda Andra
kammarens i ärendet fattade beslut.
Stockholm den 15 maj 1913.
På utskottets vägnar:
FABIAN DE GEER.
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar friherre
Fabian De Geer, Danström, Rosén, greve Spens, Forssman, Pettersson och Meurling.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.