Sök i Ratio Lex

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3

1913-02-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1913:3, Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

1

Sv 3.

Ankom till Riksdagens kansli den 25 februari 1913 kl. 12 m.

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 3 i anledning

av herr Boos’ motion nr 49 om åvägabringande,

av utredning och förslag i fråga om lämpliga åtgärder

för anskaffande av för Sverige behövlig mängd tallfrö.

I en inom Första kammaren väckt motion, nr 49, som hänvisats till Motionen.

behandling av kammarens andra tillfälliga utskott, har herr Eoos hemställt,

att Riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att utredning verkställes rörande de åtgärder, vilka böra vidtagas

i och för anskaffandet av för landet behövlig mängd tallfrö, ävensom att

för Riksdagen sedermera framlägga av utredningen betingat förslag.

Till stöd för denna hemställan har motionären anfört följande: Motiveringen.

»Genom tillkomsten av 1903 års skogslag hava goda förutsättningar

för skogsåterväxtens betryggande blivit skapade, men förutsätter sagda lag

dock, att tillfälle förefinnes att för rimligt pris erhålla fullgott skogsfrö,

vilket, åtminstone med avseende å tallfrö, bör vara av inhemskt ursprung,

detta synnerligast som erfarenheten visat, att det tallbestånd, som härstammar

från importerat frö, icke har varken den stambildning eller den

kvalitet, som oundgängligen erfordras för erhållande av ett förstklassigt

virke. För att hindra importen av tyskt frö åsattes detsamma en tull av

4 kronor per kilogram, och -— då det visade sig, att sådant frö, tack

vare det alltjämt stegrade fröpriset, med fördel kunde hitsändas via Norge

eller Finland — bär sedermera allt importerat tallfrö åsatts sagda tullsats.

Landets skogs vårdsstyrelser hava under år 1911, eller det sista år,

varför uppgift kunnat erhållas, använt något över 12,000 kilogram tallfrö,

som vid inköpet dragit en kostnad av i medeltal 17 kronor per kilogram,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. 2 avd. 3 käft. (Nr 3.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

Utskottets yttrande.

ett pris, som är dubbelt så högt som det, vilket rådde sex år tidigare.

Med 1911 års pris var kulmen dock icke uppnådd, ty förlidet år betalades

20 kronor och därutöver, och även till detta pris har det icke varit

skogsvårdsstyrelserna möjligt att anskaffa inhemskt tallfrö i den omfattning,

som varit behövlig. Huru mycket svårare det under sådana förhållanden

varit för den enskilde skogsägaren att anskaffa sådant frö, behöver

icke framhållas.

Orsakerna till prisstegringen hava varit dels den å somliga orter

rådande ringa tillgången på kottar, dels cn till följd av återväxtlagen betingad

ökad efterfrågan, samt slutligen det alltjämt fortgående tillgodogörandet

å de enskilda skogsmarkerna av den mogna tallskog, varifrån

det, såväl beträffande mängd som beskaffenhet, bästa fröet skulle hämtas.

Det är icke tillräckligt, att staten så inrättar sig, att dess behov av

skogsfrö blir tillgodosett, ty lika viktigt är det, att den enskilde jordägaren

stödes i sitt bemödande att på ett nöjaktigt sätt fullgöra sin planteringsskyldighet.

Det är staten, som det i första hand åligger att i

denna för vårt lands framtid så viktiga fråga kraftigt och reglerande ingripa,

och det är staten, som bör träda emellan, när det gäller att tillvarataga

det ena årets frööverskott för att därmed täcka behovet under

ett eller flera därpå följande missväxtår.

När det gäller att för landets jordbrukare underlätta anskaffandet

av ett gott och tjänligt utsäde, har staten icke tvekat att med rikliga

anslag understödja dessa strävanden, och synes det, som om den omvårdnad,

som härutinnan visats landets jordbrukare, med än större skäl bör

ägnas skogsägaren i hans strävande att skaffa sig utsäde till eu skörd,

som ej skall komma honom till del, utan som först av kommande generationer

skall bärgas.

Skogslagen av år 1903 förutsätter permanent tillgång på skogsfrö

till moderat pris, men genom periodvis inträffande brist på skogsfrö och

genom oskäliga prisstegringar, vilka för övrigt locka till import av en

underhaltig vara, förlorar lagen det väsentliga av sin innebörd.»

Staten äger för närvarande tre fröklängningsanstalter, nämligen en i

Finnerödja i Västergötland, eu i Hällnäs i Västerbotten och eu i Bispgården

i Jämtland. De båda sistnämnda anstalterna äro nyligen upprättade

och endast de sista åren tagna i bruk. Dessutom äga numera skogsvårdsstyrelserna

i flera län fröklängningsanstalter, tillhopa 14 stycken, varjämte

sådana anstalter jämväl befinna sig i enskild ägo. Av de sistnämnda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

märkas särskilt Örebro—Hultsfreds och Svenska Skogsfrökontorets fröklängningsanstalter.

Utskottet har inhämtat, att vid inom landet befintliga fröklängningsanstalter

beräknas kunna årligen klängas nedanstående mängder skogsfrö,

därest tillräcklig tillgång på kottar finnes:

Statens fröklängningsanstalter (3 st.) .................. 11,000 kg.

Skogsvårdsstyrelsernas fröklängningsanstalter (14 st.) 35,000 ,,

Enskilda (Örebro—Hultsfreds och Svenska Skogsfrökontorets

anstalter) .......................................... 15,000

Diverse enskilda................................................... 10,000 25,000 ,,

Summa 71,000 kg.

Av denna mängd skogsfrö beräknas 60 procent eller 42,600 kilogram utgöra

tallfrö och resten granfrö. Ovanstående tabell utgår, som synes, från

den förutsättningen, att tillräckligt med kottar finnes att tillgå. Visserligen

kan det under felslagna fröår vara förenat med svårigheter att erhålla tillräckligt

antal kottar, men andra år överstiger däremot tillgången av kottar

betydligt behovet. Under sådana år är det vanligt, att vid anstalterna

insamlas stora förråd av kottar, vilka bevaras till ett påföljande år och

då klängas. Det utklängda fröet har numera börjat inläggas i hermetiskt

slutna bleckburkar, vilket medför den fördelen, att fröna kunna bevaras

under flera år utan att därigenom deras grobarhet förminskas.

Det årliga behovet av tallfrö i vårt land beräknas i runt tal utgöra

20,000 kilogram, men troligt är, att i anledning av skogskulturens utveckling

behovet kommer att i framtiden ökas. Då det, såsom ovan framhållits,

beräknas, att vid inom landet befintliga fröklängningsanstalter kunna årligen

klängas i medeltal över 42,000 kilogram, synes det utskottet, som om utsikterna

att för framtiden inom landet kunna anskaffa erforderlig mängd

tallfrö äro synnerligen goda.

Om sålunda landet synes kunna i erforderlig mängd tillgodose behovet

av tallfrö, är det även av vikt, att det klängda fröet är av för

återväxten bästa möjliga beskaffenhet. Härvid är särskilt att beakta,

att frö bör klängas ur kottar från livskraftig skog. Såväl statens som

skogsvårdsstyrelsernas fröklängningsanstalter stå numera under ledning av

examinerade jägmästare, och det kan därför förutsättas, att dessa skola

tillse, att kottar insamlas från den kraftigaste och lämpligaste skogen,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

samt att andra åtgärder vidtagas, i ändamål att tallfröet måtte bliva av

fullgod beskaffenhet.

Det torde oek i detta sammanhang böra framhållas, att erfarenheten

utvisar, att för en ekonomisk skogshushållning erfordras, att kottar insamlas

å trakter, som äro i klimatiska förhållanden likställda med dem, där

fröet senare skall utsås.

Då de båda av staten i Norrland upprättade fröklängningsanstalterna

samt flera av skogsvårdsstyrelsernas anstalter endast en jämförelsevis kort

tid varit i bruk, synes det utskottet lämpligt, att man avvaktar, huru

dessa anstalter komma att verka, innan staten, på sätt motionären föreslagit,

ingriper å området.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Roos’ förevarande motion icke måtte till

någon Första kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 februari 1913.

På utskottets vägnar:

FABIAN DE GEER.

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet hava närvarit herrar frih, Fabian

De Geer, Rosén, greve Spens, Pettersson, Meurling, Klefbeck och frih. Hermelin.

Victor Pettersons A.-B. Boktr., Sthlm 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.