Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Klingl. Maj:t angående undervisning i skogsvård jämväl vid andra statsunderstödda skolor än folkskolor och med dem jämförliga läroanstalter.

1913-04-01 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1913:9, Skrivelse till Klingl. Maj:t angående undervisning i skogsvård jämväl vid andra statsunderstödda skolor än folkskolor och med dem jämförliga läroanstalter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till Riksdagens kansli den 1 april 1913 kl. 3 e. m.

Första kammarens andra tillf ätlig a utskotts utlåtande nr 9, i anledning

av väckt motion om skrivelse till Klingl. Maj:t

angående undervisning i skogsvård jämväl vid andra

statsunderstödda skolor än folkskolor och med dem jämförliga

läroanstalter.

I en inom Andra kammaren av herr Lundgren i Yendelsberg väckt Motionen.

och till kammarens första tillfälliga utskott hänvisad motion, nr 17,

hemställes, att Eiksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla,

att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga lämpliga åtgärder i syfte att sådana

planteringsdagar med därtill hörande undervisning i skogsvård, som i

kungl. brevet av den 28 februari 1908 omnämnas, måtte genom samverkan

mellan vederbörande myndigheter i största möjliga utsträckning

anordnas icke endast, såsom hittills föreskrivits, vid de egentliga folkskolorna

på landet, utan vid varje statsunderstödd skola, där så lämpligen

kan ske.

Beträffande motiveringen tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

I ovannämnda kungl. brev den 28 februari 1908 stadgas: Kungl. brevet

# # d gfi rg.

att i folkskolor och med dem jämförliga läroanstalter, så vida till- brucin 1908.

gång på lämplig skogsmark finnes och antingen läraren själv är kunnig

i skogsplantering och skogssådd eller sakkunnigt biträde står till buds,

Bihang till Riksdagens Protokoll 1913. 12 samt. 2 afd. 9 käft. (Nr 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

må för varje läsår av den stadgade undervisningstiden högst tre dagar

användas för undervisning i skogsvård, särskilt skogsplantering och skogssådd;

samt

att nämnda undervisning må omfatta såväl teoretisk framställning

av lättfattligt innehåll som praktiskt arbete och förberedas vid undervisningen

i växtlära och trädgårdsskötsel.

Andra kammarens

utskotts

yttrande.

Andra kammarens utskott anförde i ärendet följande:

Sedan år 1903 väcktes av herr C. P. af Burén i Första och herr

Carl Burén i Andra kammaren lika lydande motioner om införande av

skogsundervisning och planteringsdagar vid folkskolor och elementarläroverk.

Motionerna hänvisades av kamrarna till förberedande behandling

av respektive tillfälliga utskott. Såväl Första som Andra

kammarens utskott avstyrkte enhälligt bifall till motionärernas hemställan.

Avstyrkandet föranleddes emellertid ingalunda av brist på intresse

för motionernas syfte, men inom bägge utskotten höll man före,

att det i och för sig behjärtansvärda målet borde kunna nås på andra

vägar och med andra medel än genom att införa obligatorisk undervisning

i skogsvård vid landets offentliga barndomsskolor. Bägge kamrarne

biföllo utan votering, vad deras respektive utskott sålunda hemställt.

Vid 1907 års riksdag framlämnades inom Andra kammaren av herr

Lindhagen en motion, nr 171, i vilken hemställdes, att Kungl. Maj:t

täcktes vidtaga åtgärder för att undervisning i skogsvård i förening med

anordnandet av planteringsdagar måtte införas vid rikets folkskolor och

elementarläroverk, där ej särskilda omständigheter föranledde, att undantag

därifrån borde göras. Motionen remitterades till Andra kammarens

första tillfälliga utskott, som emellertid avstyrkte bifall till densamma,

därvid väsentligen anslutande sig till den ståndpunkt, som intagits i frågan

av Andra kammarens första tillfälliga utskott år 1903. Andra kammarens

och även Biksdagens beslut gick dock — som framgår av motionärens

framställning i år — i eu annan riktning än utskottets avstyrkande

hemställan. Beträffande innehållet av det kungl. brev, som blpv

en följd av Biksdagens beslut i ämnet, hänvisas till motionen.

Den fråga, som utgör föremål för här ifrågavarande motion, är

sålunda beträffande sitt allmänna syfte icke ny. Motionärens yrkande

går endast ut på att samma medgivande, som gäller våra folkskolor

med hänsyn till anordnandet av planteringsdagar, må utvidgas att omfatta

även övriga statsunderstödda läroanstalter, bland vilka utom de all
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

manna läroverken och realskolorna särskilt omnämnas folkskoleseminarierna,

lantmanna- och folkhögskolorna. Mot undervisning i skogsvård

i sistnämnda skolor har utskottet ansett, att ingen som helst invändning

vore att göra. Däremot har utskottet saknat visshet, huruvida

anordnandet av en sådan undervisning i skolor av de förstnämnda typerna

skulle vara förenat med några särskilda svårigheter. Utskottet

har därför funnit skäl begära utlåtande angående denna sak från överstyrelsen

för rikets allmänna läroverk, som på grund härav gjort följande

uttalande:

»Överstyrelsen, som anser praktisk skogsvård, särskilt skogssådd

och skogsplantering, såsom en betydelsefull nationell uppgift, vill uttala

sin tillfredsställelse över att även åt den ungdom, som tillhör de under

överstyrelsen stående läroanstalterna, skulle, på sätt i motionen angives,

lämnas tillfälle att utföra någon del av antydda arbete.

Den i motionen avsedda undervisningen i skogsvård med dess praktiska,

för landet direkt gagneliga tillämpningsövningar skulle utan tvivel

vara ägnad att förverkliga ett av undervisningens ändamål, uttryckt i §

49 av gällande läroverksstadga, nämligen att undervisningen »bör så

handhavas, att den bidrager till att hos lärjungarna väcka och underhålla

ett fosterländskt sinnelag».

Enär ifrågavarande skogsvårdsarbete skulle utföras av lärjungar från

olika slag av läroanstalter och skolor — överstyrelsen förutsätter, att

sådant skogsvårdsarbete kommer att anordnas även vid folkskoleseminarierna,

lantmanna- och folkhögskolorna m. fl. — skulle enligt överstyrelsens

åsikt enbart den omständigheten, att alla dessa olika kategorier av

svensk skolungdom arbetade på ett och samma mål, bidraga till att hos

dessa frammana en känsla av samhörighet.

Den rent materiella nytta landet kunde påräkna i och genom så

ifrågasatt tillskott av intresserad arbetskraft torde redan i och för sig

ej böra underskattas. Därtill kommer, att ett praktiskt sysslande med

naturen öppnar sinnet för densamma och kan i sin ordning medföra

andra praktiska uppslag i olika riktningar.

Bland de metodiska anvisningarna för ett ändamålsenligt bedrivande

av undervisningen inom den biologiska ämnesgruppen framhålles i gällande

undervisningsplan för realskolan, att »endast sådana delar av ämnet

böra medtagas, vilka, på samma gång de motsvara lärjungarnas ståndpunkt,

äga verkligt värde, vare sig på grund av sin betydelse i

naturen eller för det praktiska livet eller emedan de äro i särskild grad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 9.

ägnade att främja lärjungarnas allmänna utveckling och väcka deras intresse

för naturen.» — För undervisningen i biologi inom gymnasiets första

ring stadgar för gymnasiet fastställd undervisningsplan, att »i kursen

böra ingå exkursioner, åtminstone en på hösten och en på våren. Exkursionerna

inriktas på att göra lärjungarna bekanta med.....skogens

karaktärsväxter, fruktspridning, övervintringsförhållanden o. s. v.» Ett

värdefullt medel för uppnående av nyss anförda, med undervisningen i

biologi avsedda mål synes det i motionen föreslagna skogsvårdsarbetet

kunna lämna, i det detsamma skulle kunna betecknas såsom en direkt,

på ett praktiskt mål inriktad tillämpning och utvidgning av vissa för

såväl realskolan som gymnasiet redan föreskrivna kurser i biologi.

Ännu eu anledning att beakta motionens syftemål ser överstyrelsen

däri, att det ifrågasatta skogsvårdsarbetet i det fria skulle i sin mån

lämna ett bidrag till hälsosam motvikt mot det mera ensidiga intellektuella

skolarbetet och således jämte gymnastik, lek och idrott bilda ett

led i den fysiska uppfostrans tjänst.

Det finnes således redan nu vid läroverken både anledningar och

tillfällen att i någon män tillgodose det syfte motionen avser. Överstyrelsen

skulle emellertid finna lämpligt, dels att hos vederbörande

rektorer och föreståndare uppmärksamheten fästes på önskvärdheten av

att redan för handen varande möjligheter på bästa sätt varda utnyttjade,

dels och att, i likhet med vad som skett genom nådiga brevet den 28

februari 1908 angående undervisning i skogsvård vid folkskolor, också

beträffande de allmänna läroverken och andra under överstyrelsens inseende

stående läroanstalter lämnades ett stadgande, att vid dessa må,

såvida tillgång på lämplig skogsmark finnes, och antingen läraren själv

är kunnig i skogsplantering och skogsvård eller sakkunnigt biträde står

till buds, för varje läsår av den stadgade undervisningstiden högst tre

dagar användas för undervisning i skogsvård, särskilt skogsplantering

och skogssådd.

Om, såsom av det anförda torde framgå, överstyrelsen sålunda

ställer sig sympatisk till motionens syftemål, sker dock detta endast

under uttryckligt betonande av att den föreslagna åtgärden icke måtte

komma att medföra en ytterligare ökning av det redan nu ansenligt

uppdrivna kunskapsstoff'', som vid läroverken inhämtas.»

Av detta uttalande framgår tydligt, att även inom dessa skolor

en sådan undervisning utan olägenheter skulle kunna anordnas.

Utskottets ovan lämnade historik visar nogsamt, att denna fråga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskott# utlåtande Nr 9. ö

inom Riksdagen tilldragit sig allt större uppmärksamhet och intresse

och detta med all rätt, ty det måste ju — som både motionären i år

och Andra kammarens första tillfälliga utskott vid föregående tillfällen

framhållit — ur flera synpunkter vara av den största betydelse, att en

så stor del som möjligt av Sveriges ungdom må bliva intresserad för

så allmännyttiga angelägenheter som skogsvård och skogsplantering,

vilka dessutom kunna anses utgöra en hälsosam motvikt mot det myckna

stillasittandet och det stundom överdrivna teoretiserandet i våra skolor.

Därtill kommer, att rent nationalekonomiskt sett det måste anses gynnsamt,

att så många unga krafter som möjligt samlas till ett gemensamt,

intresserat arbete för skogens vård.

Utskottet finner sålunda syftet i motionen vara i hög grad beaktansvärt.

Ett förverkligande av de önskemål, som uttryckas i densamma,

skulle icke vålla staten några direkta kostnader, enär som bekant

numera inom varje län finnas skogsvardsstyrelser med det särskilda

uppdraget att verka för skogsplantering och för spridande av kunskap

om vikten av eu rationell skogsvård. Att dessa styrelser också med den

största beredvillighet skulle ställa till skolornas förfogande såväl sakkunnig

ledning som plantor och nödig material, finner utskottet alldeles

naturligt, liksom utskottet ock anser, att desamma bäst äro i tillfälle att

lämna anvisning på lämpliga planteringsmarker. På de flesta håll i vårt

land äga vi ju kalmarker, som skogsvårdsstyrelserna ha stora svårigheter

att få skogsplanterade på grund af brist på arbetskrafter.

Till sist vill utskottet betona, att det ingalunda är meningen,

att något nytt läroämne skulle införas i de här berörda skolorna eller att

de nämnda planteringsdagarna skulle göras obligatoriska för desamma.

Motionären bär med denna sin motion endast åsyftat, att de rektorer och

skolföreståndare, som önska och äro i tillfälle att genom praktiskt arbete

kunna intressera den studerande ungdomen för den sak, det här gällei,

må kunna göra detta i känslan av att ha stöd i lag för sitt vällovliga

och samhällsgagnande förehavande, samt att dessa planteringsdagar skulle

få ingå som ett led i skolans övriga verksamhet, så att den tid, som

behövdes för desamma, likställdes med annan undervisningstid.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet med anledning

av den väckta motionen hemställa, att Andra kammaren för sin

del ville besluta, att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, det

Kungl. Maj:t täcktes vidtaga lämpliga åtgärder i syfte att sådana planteringsdagar

med därtill hörande undervisning i skogsvård, som i kungl.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 12 samt. 2 avd. 9 käft. (Nr 9.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotta utlåtande Nr 9.

brevet av den 28 februari 1908 omnämnas, måtte i största möjliga utsträckning

anordnas icke endast, såsom hittills föreskrivits, vid de egenthga

folkskolorna på landet, utan vid varje statsunderstödd skola, där så

lämpligen kan ske.

Ändra kammarens

beslut.

Andra kammaren biföll utskottets hemställan mod den ändring, att

orden »i största möjliga utsträckning» uteslötos.

Sedan ärendet därefter delgivits Första kammaren, har denna hänvisat

ärendet till förberedande behandling av sitt andra tillfälliga utskott.

Utskottets

yttrande.

Under åberopande av vad Andra kammarens utskott anfört, får utskottet

hemställa,

att Första kammaren måtte biträda Andra kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 1 april 1913.

På utskottets vägnar:

FABIAN DE GEEE.

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet hava närvarit herrar- friherre

Fabian De Geer, Danström, Rosén, Steffen, greve Spens, Forssman och Pettersson.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktieholaget, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:54 Skrivelse till Konungen, angående vidtagande av åtgärder för åstadkommande av undervisning i skogsvård jämväl vid andra statsunderstödda skolor än folkskolor oc s. 1 i texten