Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om långstbesiktningsträng jämte en i ämnet väckt motion.

1913-04-28 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:108, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om långstbesiktningsträng jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 108.

1

Nr 108.

Ankom till Riksdagens kansli den 28 april 1913, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om långstbesiktningsträng jämte en i ämnet väckt

motion.

(2:a Avd.)

I en till Riksdagen den 21 februari 1913 avlåten, till jordbruksutskottets

förberedande behandling hänvisad proposition, nr 104, har

Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att antaga

nedan intagna förslag till lag om hingstbesiktningstvång.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, får utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade

protokollsutdraget.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en i

anledning av nämnda proposition inom Andra kammaren av herr Larsson

i Gallstad m. fl. väckt motion, nr 281, däri hemställts, att § 2 mom. 1

i förslag till lag om hingstbesiktningstvång måtte erhålla följande

lydelse:

Inom område, varest hingstbesiktningstvång införts, må icke hingst,

med mindre han uppnått tre års ålder ävensom prövats vara såsom

beskälare inom orten lämplig vid den tid, då betäckningen sker, mot

avgift användas till betäckning av sto, som tillhör annan än hingstens

ägare.

Till stöd för detta förslag hava motionärerna anfört följande:

))Kungl. Maj:t har i proposition nr 104 för Riksdagen framlagt

förslag till lag om hingstbesiktningstvång. Härmed torde ett för våra

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 59 höft. (Nr 108.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 108.

Utskottet.

bästvänner länge känt missförhållande bliva avhjälpt, och då denna lag

blivit verklighet skall den säkerligen hälsas med tillfredsställelse på de

allra flesta håll. Detta oaktat torde bestämmelserna i § 2 något långt

ingripa i den personliga friheten. Denna paragraf säger nämligen bl. a.

att hingst icke får, »vare sig kostnadsfritt eller mot avgift, användas

till betäckning av sto, som tillhör annan än hingstens ägare». Om man

utgår ifrån att den blivande hingstbesiktningen sker på ett tillfredsställande

sätt, så får härvid naturligtvis följas vissa principer. Enligt

gällande reglemente för hästpremieringarna kan för län eller del därav

bestämmas att endast viss eller vissa raser av kallblodiga få godkännas.

Det ligger därför nära till hands att samma bestämmelser komma att

tillämpas vid hingstbesiktningstvångslagens tillämpning, vilket icke kan

anses olämpligt. Men om enstaka hingstar finnas, som själva äro av

hög klass, så kan ifrågasättas, om det ej är för strängt, att böter åläggas

den som t. ex. gratis upplåter hingsten, endast därför att hingsten är

av särskild ras.

Åven andra fall kunna tänkas. Så t. ex. finnas en del travarehingstar,

vilkas härkomst ej kan så styrkas, att de kunna godkännas

som beskällare eller ha de kanske ej vid besiktningen uppvisats, men

dessa hingstar kunna vara lämpliga till parning med en del ston.

Om lagen endast förbjöde upplåtandet mot ersättning av vid besiktningen

icke godkända hingstar, torde dess ändamål vara vunnet. 1 så

fall skulle man ändå slippa se annonser om »okynneshingstar» och ej

heller skulle det, såsom hittills varit förhållandet, bliva tal om något

ockrande på den okunniga allmänheten.»

Såsom departementschefen erinrar, har den inhemska hästavelns

främjande sedan en längre tid varit föremål för statsmakternas omtanke.

Bet}Melsen av de hittills gjorda insatserna från det allmännas sida i

form av anslag till premiering och andra åtgärder i syfte att understödja

hushållningssällskaps och enskildas strävanden att möjliggöra en

rationell utveckling av vårt lands hästkultur, bör, med hänsyn till de

väckande impulser dessa insatser utan tvivel förmått lämna, på intet

sätt underskattas. Emellertid får det, såsom departementschefen framhåller,

icke förbises, att de hittills vunna resultaten allvarligt motverkas

och rentav äventyras genom den i vårt land rådande obegränsat fria

och okontrollerade användningen för avelsändamål av, snart sagt, hur

olämpliga eller mindrevärdiga beskällare som helst. Behovet av verksamma

prohibitiva åtgärder i syfte att i största möjliga utsträckning

från avelsbruk utestänga sådana hingstar, som härför äro uppenbart

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 108.

3

otjänliga, har därför allt kraftigare gjort sig gällande. Samtidigt har

den övertygelsen hos den hästuppfödande allmänheten allt mera blivit

rotfast, att en fullt effektiv reglering av hästavelsväsendet låter sig

genomföras endast genom stadgande av restriktiva föreskrifter rörande

kontrollen av avelsdjurs kvalifikationer. Då detta näppeligen torde kunna

ske utan stöd av lagstiftning, har därmed frågan om lagstadgat hingstbesiktningstvång

trätt i förgrunden. För sin del tvekar utskottet icke

att på de av departementschefen anförda grunder biträda förslaget om

införande av sådant tvång.

Utskottet har, vid granskning av det föreliggande lagförslaget,

avseende införande av hingstbesiktningstvång, icke i väsentligare delar

haft anledning till erinran mot detsamma. Såsom av dess första paragraf

framgår, är lagen icke avsedd att utan vidare tillerkännas generell

giltighet över hela landet, utan skall densamma träda i kraft endast i

den män det inom de särskilda landsdelarna yppar sig behov av att

reglera avelsförhållandena på sätt lagen möjliggör. Endast under förutsättning

av vederbörande lokala korporationers därom gjorda framställning

äger Kung! Maj:t förordna om lagens tillämpning inom hushållningssällskaps

område eller viss begränsad del därav. I nämnda förhållande

synes ligga en tillfyllestgörande garanti mot att de föreslagna bestämmelsernas

tillämpningsområde onödigtvis göras vidsträcktare än de förhandenvarande

lokala förhållandena skäligen påkalla. I detta sammanhang

vill utskottet betona, att då, efter besiktningstvångs införande

inom visst område, dess bibehållande inom området icke längre är av

omständigheterna betingat, Kungl. Maj:t givetvis, — oaktat sådant icke

direkt utsäges, vare sig i lagen eller de av departementschefen framhållna

motiven därför — torde äga att efter framställning av vederbörande

förordna om tvångets upphävande helt eller delvis.

Utskottet delar departementschefens åsikt om lämpligheten av att

i lagen icke inryckas de detaljbestämmelser angående besiktnings verkställande

och villkoren för att hingst må förklaras tillåten såsom beskällare,

m. m., vilka givetvis bliva erforderliga för lagens praktiska

tillämpning och som i stället äro avsedda att av Kungl. Maj:t särskilt

utfärdas. Utskottet anser sig emellertid, med stöd av departementschefens

uttalande, kunna förvänta, att därvid tillbörlig hänsyn tages till hästavelns

ståndpunkt å varje särskild ort, samt att man härefter anpassar

bestämmandet av bedömningsgrunderna. Detta torde åter i sin ordning

böra medföra, att, då departementschefen uttryckligen framhållit, att

villkoren för premiering av hingst icke ensamma finge bliva avgörande

för hingsts godkännande för avelsbruk, denna grundsats verkligen också

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 108.

må bliva i praktiken tillbörligt tillgodosedd och icke allenast gälla förvissa

snävt begränsade undantagsfall. Vederbörande besiktningsmän

torde sålunda böra erhålla en vidsträckt frihet att kunna såsom beskällare

godkänna även icke premieringsbara hingstar, så snart dessas

användande för avelsändamal, med hänsyn till lokala förhållanden, eljest

må kunna tillåtas.

Den svåraste uppgiften för ifrågavarande lagstiftning torde emellertid

vara den att avgöra hur vittgående ett förbud mot tillhandahållande

av obesiktigade eller vid besiktning underkända hingstar skäligen bör

bestämmas, eller med andra ord att uppdraga gränsen mellan å ena sidan

den enskilde hingstägarens eller hästuppfödarens berättigade krav att icke

behöva lida obehörigt intrång i sin självbestämmanderätt och frihet att

förfoga över honom tillhörig egendom och å andra sidan det allmännas

intresse att skydda traktens häststam mot ogynnsam avelspåverkan till följd

av sådan rätts obehindrade utövande. Det är på denna punkt motionärerna

åsyfta en förändring av Kungl. Maj:ts förslag. Det senare stadgar,

såsom synes. av bestämmelserna i § 2, ett ovillkorligt förbud mot att

hålla obesiktigad eller vid besiktning underkänd hingst tillgänglig för

betäckning av annan enskilt tillhörigt sto, ett förbud således, som gäller

även mot ett kostnadsfritt tillhandahållande liksom ock för det fall, att

hingst äges av två eller flera personer samfällt och är avsedd till parning

med någondera av dem tillhörigt sto. Motionärerna åter anse

denna avfattning onödigt och obilligt sträng och föreslå i syfte att mildra

densamma ett borttagande av förbudsbestämmelserna i sistnämnda tvenne

hänseenden. Utskottet finner för sin del den av Kungl. Maj:t föreslagna

formuleringen väl avvägd och erforderlig till förhindrande av det antagligen

eljest nära till hands liggande tillvägagångssättet, att ett visst antal

pexsoner inom samma trakt söka genom sammanslutning kringgå lagen.

Visserligen torde den möjligheten icke bliva utesluten, att i och för sig

fullgod hingst, . som emellertid till följd av skiljaktighet i ras eller

ofullständighet i härstamning prövats olämplig till avelsbruk inom viss

trakt, därigenom kommer att inom densamma helt undandragas aveln,

oaktat i fråga om enstaka passande ston parning måhända icke skulle

vara ofördelaktig. Men sannolikheten av, att en sådan olägenhet skulle

kunna göra sig mera kännbart gällande, torde bliva synnerligen ringa

tack vaie den vidsträckta prövningsrätt i förevarande avseende, som,

enligt utskottets ovan uttryckta förväntan, torde komma att genom

de av Konungen meddelade föreskrifter i ämnet tillerkännas vederbörande

besiktningsnämnd.

Vad särskilt beträffar motionärernas yrkande, att hingst, oavsett

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbrukmtskottets utlåtande Nr 108.

5

att han prövats olämplig för lokalt avelsändamål, skulle få kostnadsfritt

hållas tillgänglig för sådant, anser utskottet ett dylikt medgivande farligt

även med hänsyn till den ingalunda uteslutna möjligheten, att en eller

annan hästras, även om densamma förnuftigtvis bör anses olämplig till

införande inom en viss trakt, dock därinom kan äga okritiska och ivriga

förespråkare, som icke komme att draga i betänkande att, utan avseende

på någon ekonomisk förtjänst, och således obehindrade av lagen,

genom tillhandahållande av hingst av sådan ras, energiskt verka för

dess utbredning till skada för den förefintliga häststammens utveckling.

Utskottet har sålunda icke ansett sig böra tillstyrka det av motionärerna

framlagda ändringsförslag.

Beträffande lagförslagets detaljer har utskottet endast i nedan angivna

avseenden funnit sig böra föreslå några smärre ändringar.

1 §•

Ordet »dylikt», varmed andra momentet inledes, bör såsom onödigt

utgå.

2 §>

Enär innebörden av orden »vid den tid, då betäckningen sker»,

icke synts utskottet fullt klar, utan möjligen kan göras till föremål för

misstolkning, och då därjämte tidsbestämningen ifråga icke torde vara

erforderlig, sedan Konungen meddelat närmare föreskrifter om tiden för

de ifrågasatta tillståndsbevisens giltighet, har utskottet ansett, att det

anmärkta uttrycket utan olägenhet kan uteslutas ur förslaget.

Vidare torde det i fortsättningen av samma punkt förekommande

ordet »avgift» näppeligen äga den omfattande betydelse, att det lämpligen

kan, såsom åsyftat synes vara, stå i fullt uttömmande motsatsförhållande

till ordet »kostnadsfritt». Ordet »ersättning» torde enligt utskottets

mening här vara att föredraga.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med tillkännagivande, att Kungl.

Maj:ts ifrågavarande proposition icke kunnat i oförändrat

skick av Riksdagen bifallas, må i anledning

av densamma och med avslag å den av herr Larsson

i Gallstad m. fl. väckta motionen, för sin del antaga

följande förslag till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 108.

Lag

om hingstbesiktningstvång.

(Kungl. Maj ds förslag.)

1 §•

Där förhållandena inom något

hushållningssällskaps område sådant

påkalla, äger Konungen, på framställning

av hushållningssällskapet

och vederbörande landsting, förordna,

att hingstbesiktningstvång skall införas

inom hushållningssällskapets

område eller viss del därav.

Dylikt hingstbesiktningstvång

skall dock icke äga tillämpning å

staten tillhöriga beskällare.

2 §•

Inom område, varest hingstbesiktningstvång

införts, må icke

hingst, med mindre han uppnått

tre års ålder ävensom prövats vara

såsom beskällare inom orten lämplig

vid den tid, då betäckningen sker,

vare sig kostnadsfritt eller mot

avgift användas till betäckning av

sto, som tillhör annan än hingstens

ägare, och ej heller, därest hingsten

äges av två eller flera personer

samfällt, till betäckning av sto, som

tillhör någon av dem enskilt.

Prövning, som nyss nämnts,

verkställes av statens premielån gs
-

(Utskottets förslag.)

1 §•

Där förhållandena inom något

hushållningssällskaps område sådant

påkalla, äger Konungen, på framställning

av hushållningssällskapet

och vederbörande landsting, förorda,

att hingstbesiktningstvång skall införas

inom hushållningssällskapets

område eller viss del därav.

Hingstbesiktningstvång skall

dock icke äga tillämpning å staten

tillhöriga beskällare.

2 §•

Inom område, varest hingstbesiktningstvång

införts, må icke

hingst, med mindre han uppnått

tre års ålder ävensom prövats vara

såsom beskällare inom orten lämplig,

vare sig kostnadsfritt eller mot ersättning

användas till betäckning av

sto, som tillhör annan än hingstens

ägare, och ej heller, därest hingsten

äges av två eller flera personer

samfällt, till betäckning av sto, som

tillhör någon av dem enskilt.

Prövning, som nyss nämnts,

verkställes av statens premieringsnämnd

eller dess ordförande i enlig
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 108.

7

(Kungl. Maj:ts förslag.) CUtskottets förslag.)

nämnd eller dess ordförande i enlig- het med de bestämmelser härutinnan,

het med de bestämmelser härutinnan, vilka meddelas av Konungen,

vilka meddelas av Konungen.

3 §•

I förordnande om införande av hingstbesiktningstvång skall tillika

utsättas viss dag för förordnandets ikraftträdande; och må denna dag ej

sättas tidigare än två eller senare än sex år från det förordnandet gavs.

4 §•

Förseelse mot denna lag straffes med böter från och med tio till

och med tvåhundra kronor.

Därest någon under tid, då han är ställd under tilltal för sådan

förseelse, densamma fortsätter, skall han för varje gång stämning

därför utfärdats och delgivits fällas till de böter, som för förseelsen äro

stadgade.

5 §•

För förseelse, som med husbondes vetskap begås av hans husfolk

eller i hans arbete antagen person, ansvare husbonden likasom vore

förseelsen begången av honom själv.

6 §.

Förseelse mot denna lag åtalas av allmän åklagare.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän strafflag.

7 §•

Förordnande om införande av hingstbesiktningstvång skall tillika

med erinran om påföljden för förseelse mot bestämmelserna i denna lag

genom Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavandes försorg på

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 108.

(Kungl. Maj:ts förstäf).) (Utskottets förslag.)

statsverkets bekostnad införas i länskungörelserna och i tidning inom

orten.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

Stockholm den 28 april 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

GÖSTA TAMM.

Närvarande: herrar Tunna, Odelberg, frih. de Geer, Paidson, Fahlén, Ericsson, Lundell,

Andersson, Hellström, Ingeström, frih. Gyllenstierna, Lundström, Nilsson

i Tånga, Bosson, Tysk och Gustafsson.

Reservation:

av O. Nilsson och P. Tysk.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:221 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hingstbesiktningstvång. a1 i texten