Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till Rumla municipalsamhälle av den till länsmansb o stället Va mantal Rumla nr 4 hörande skogsmarken.

1913-05-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:119, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till Rumla municipalsamhälle av den till länsmansb o stället Va mantal Rumla nr 4 hörande skogsmarken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 119,

1

Nr 119.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1913 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

försäljning till Rumla municipalsamhälle av den till

länsmansb o stället Va mantal Rumla nr 4 hörande skogsmarken.

(l:a Avd.)

I en till Riksdagen den 11 april 1913 avlåten, till jordbruksutskottet

för förberedande handläggning hänvisad proposition, nr 226, har Kungl.

Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgiva, dels att Rumla

municipalsamhälle må för utvidgning av sitt område förvärva den till

länsmansbostället Va mantal Rumla nr 4 i Rumla socken av Örebro län

hörande skogsmarken mot en köpeskilling, som skall bestämmas av särskild

nämnd på sätt i nådiga förordningen den 14 april 1866 angående

jords eller lägenhets avstående för allmänt behov är föreskrivet, dock

att köpeskillingen ej må understiga 20,000 kronor, samt under villkor att

municipalsamhället skall ensamt vidkännas alla med köpet förenade kostnader;

dels ock att nämnda köpeskilling skall tillgodoföras statens domäners

fond för att användas till inköp av skogbärande eller till skogsbörd

tjänlig mark samt till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland

och Dalarne, med rätt för nuvarande boställshavaren, länsmannen

A. Welin, eller hans rättsinnehavare att, från den dag köpeskillingen

inflyter i statens kassa och så länge bostället innehaves av honom eller

sagda rättsinnehavare, å köpeskillingsbeloppet uppbära ränta efter fyra

procent för år räknat, samt att denna ränteutgift må avföras å domänfondens

driftkostnader.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 67 haft. (Nr 119.)

1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 119.

I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll

anfört följande.

»Sedan vid sammanträde med Rumla municipalfullmäktige den 2 oktober

1911 fullmäktige besluta att för erforderlig utvidgning av municipalsamhällets

område vidtaga åtgärder för inköp av den länsmansbostället

V* mantal krono Rumla nr 4 i Rumla socken av Örebro län tillhöriga

skog, har på grund av erhållet uppdrag fullmäktiges ordförande,

grosshandlaren P. J. Carlsson, i en till Rungl. Maj:t ingiven skrift anfört

huvudsakligen följande.

Då en av dåvarande vice kommissionslantmätaren O. Tengvall år

1884 uppgjord stadsplan för samhället icke erhållit nådig fastställelse

och numera i anledning av samhällets raska tillväxt icke heller befunnes

ändamålsenlig, vore samhället betänkt på att låta upprätta eu ny

och mera omfattande stadsplan, enligt vilken ovannämnda skogsmark

skulle komma att bliva liggande helt och hållet inom gränserna för

municipalsamhällets område. Skogen, som till följd av sitt läge intill

den nuvarande samhällsgränsen redan användes till så gott som allmän

plats, varför någon återväxt knappast kunde påräknas, skulle, därest

samhället bleve ägare av densamma, ävenledes komma att till större

delen bibehållas såsom sådan; och vore samhället villigt att för hela

skogsarealen, som i senast upprättade skogsindelningsplan för bostället

beräknats till 9,95 hektar eller omkring 20 tunnland, betala en summa

av 15,000 å 20,000 kronor eller det pris, som prövades skäligt. Med

stöd av vad sålunda och i övrigt anförts, anhölle fullmäktige, att

Rungl. Maj:t måtte avlåta proposition till Riksdagen om tillstånd för

municipalsamhället att inköpa ifrågavarande skogsmark med därå befintlig

skog.

Vid ansökningen hade fogats dels yttrande av boställshavaren,

däri han, under villkor av rättighet att under sin återstående tjänstetid

uppbära den årliga ränta, som kunde erhållas å blivande köpeskillingen,

dock icke över 4 procent, på det livligaste tillstyrkt försäljningen,

dels ock i avskrift ett av extra jägmästaren Nils Eckerbom år 1910

upprättat interimsskogsindelningsförslag för skogen. Av detta förslag

med tillhörande handlingar inhämtas, bland annat, följande. Utmarken,

vilken, såsom ovan förmälts, omfattade eu sammanlagd areal av 9,95

hektar, utgjordes av 7 hektar skogbeväxt och 2,26 hektar kal skogsmark

samt 0,69 hektar impediment. Den årliga virkesavkastningen,

som uppskattats till 7,85 kubikmeter, understege med sammanlagt över

1,000 kubikmeter boställets tjuguåriga virkesbehov. Skogen, varest

tallen utgjorde det förhärskande trädslaget, medan granen endast före
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 119.

3

komme såsom underväxt, vore belägen mitt inne i Rumla by och omgåves

å alla sidor, utom den östra, av tätt liggande skomakarstugor.

Vägar, stigar och lekplatser funnes i rikligt antal, varjämte markvegetationen

vore nästan alldeles nedtrampad. Markbetäckningen utgjordes

huvudsakligen av strö, barravfall, papper och skräp, vadan skogen företedde

en bedrövlig anblick. Vid försök att hägna hyggesplatserna

bortstulos redan första natten allt stängs el virke. Ett anmärkningsvärt

stort antal träd lede av yttre skador å bark, grenar och toppar. Plantor,

som till äventyrs lyckats rädda sig från uppryckning, knivskärning

och nedhuggning å hyggesplatserna, vore dock alltid toppade och eljest

skamfilade, så att de näppeligen någonsin komme att få trädform. Vid

avverkning måste virket genast hemforslas, då det eljest utsattes för

fara att under natten bortstjälas. På grund av berörda omständigheter

hade boställshavaren, åt vilken skogens bevakning och skötsel under

kontroll av vederbörande jägmästare vore anförtrodd, fäst domänstyrelsens

uppmärksamhet å önskvärdheten av att skogsmarken, som i sin

helhet vore tjänlig till byggnadstomter eller egna hem, ju förr desto

hellre avyttrades.

Genom resolution den 1 mars 1911 har domänstyrelsen fastställt

omförmälda interimsskogsindelningsförslag för skogen, att lända till efterrättelse

under 20 år, räknat från den 14 mars 1911.

Efter härå erhållen remiss har kammarkollegium i ärendet låtit

höra vederbörande kronofogde och förste lantmätare samt inhämtat yttranden

av Ivungl. Maj:ts befallningshavande i länet och domänstyrelsen.

Kronofogden har, bland annat, meddelat, att ifrågavarande skogsskifte

genomskures dels av allmänna landsvägen från Rumla till Örebro

och dels av Hallsberg—Örebro järnväg jämte en utefter järnvägen gående

parallellväg om tillhopa 69 ar; att municipal samhället, som uppstått

genom inköpta och bebyggda lägenheter från hemmanen Rumla

by och Fylsta, gränsade omedelbart från söder och väster till skogsskiftet,

som från norr begränsade bebyggda lägenheter, avsöndrade från

hemmanen Södra Mos, vadan skogsskiftet sålunda läge på tre sidor

omgivet av bebyggda lägenheter; samt att boställshavaren för bränsle,

byggnaders underhåll och stängselvirke med mera finge årligen vidkännas

en utgift av lägst 500 kronor.

Förste lantmätaren har upplyst, att, med frånräknande av omförmälda

järnvägsområde och två vägar, skogsskiftet innehölle en ägovidd

av 10,28 hektar.

Med förmälan, att länsmannen för avkastningen av bostället enligt

gällande lönereglering finge vidkännas avdrag å den kontanta lönen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 119.

med 528 kronor 75 öre för år, har Kungl. Maj:ts befallning skavande,

under framhållande att det mötte svårighet att nu åstadkomma en

tillfredsställande utredning angående den ersättning, som vid en försäljning

av skogen borde erläggas av municipalsamhället, vidare anfört,

att Kungl. Maj:ts befallningskavande ansåge det vara lämpligast att ersättningen

för jorden bestämdes av särskild nämnd på sätt i nådiga

förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående

för allmänt behov funnes föreskrivet, varjämte nuvarande boställshavaren,

länsmannen A. Welin, syntes vara berättigad uppbära den å

blivande lösesumman för skogen uppkommande ränteavkastningen, vilken

borde bestämmas till 4 procent, att utgå från den dag, skogen av

municipalsamhället tillträddes, så länge Welin kvarstode vid tjänsten.

Domänstyrelsen har anfört, bland annat, följande. Boställets årliga

skogsavkastning överstege icke 50 kronor. Hela skogens värde, därest

den fortfarande skulle disponeras för skogsproduktion, uppginge alltså

till allenast en bråkdel av det nu ifrågasatta försäljningspriset. Styrelsen,

som under sådant förhållande ej kunde finna något skäl för skogens

bibehållande i kronans ägo, ansåge sig fördenskull böra för pin

del förorda försäljningen i överensstämmelse med vad Kungl. Maj:ts

befällningshavande hemställt, dock med tillägg att köpeskillingen icke

syntes böra understiga 20,000 kronor och att de inflytande försäljningsmedlen

skulle, med avräkning av vad som kunde komma att tillerkännas

boställshavaren såsom ersättning för mist ad skogsavkastning med

mera, disponeras till inköp av skogbärande eller till skogsbörd lämplig

mark samt till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland och

Dalarne.

Kammarkollegium har i sitt utlåtande anfört, att även kollegium

funne alla omständigheter tala för lämpligheten av att ifrågavarande

skogsmark med tillhörande skog bleve försåld till Rumla municipalsamhälle.

Ersättningen borde, särskilt med hänsyn därtill att någon

saluvärdering icke förelåge, enligt kammarkollegii mening bestämmas i

enlighet med Kungl. Maj:ts befallningshavandes förslag, varjämte försäljningssumman

syntes böra disponeras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad domänstyrelsen därutinnan förordat.

På grund av vad sålunda anförts har kollegium hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte i följd av föreliggande ansökning dels medgiva,

att Rumla municipalsamhälle finge för utvidgning av sitt område

förvärva den till Rumla länsmansboställe hörande skogsmarken, dels

förordna, att ersättningen därför, som ej finge understiga 20,000 kronor,

skulle bestämmas av särskild nämnd på sätt i nådiga förordnin
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

t‘Jordbruksutskottets utlåtande Nr 119.

5

gen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående för

allmänt behov vore föreskrivet, dels ock förklara, att försäljningsmedlen

finge disponeras till inköp av skogbärande eller till skogsbörd lämplig

mark, med rätt för Welin att, på sätt av honom yrkats, under den tid

han fortfarande såsom länsman innehar ovannämnda boställe, av statsverket

årligen från den dag, skogen av municipalsamhället tillträdes,

uppbära ett belopp, motsvarande 4 procent å behållna försäljningssumman.

I infordrat utlåtande har statskontoret anfört, att även statskontoret

ansett skäl föreligga att medgiva den ifrågasatta försäljningen; och då

anledning icke torde förefinnas att med de inflytande försäljningsmedlen

skulle förfaras annorlunda, än med köpeskillingar för försålda mindre

kronoegendomar äger rum enligt beslut vid 1911 års riksdag, har

statskontoret hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att

medgiva den sökta markupplåtelsen under villkor: att köpeskillingen,

vilken dock icke finge understiga 20,000 kronor, skulle bestämmas av

särskild nämnd i enlighet med föreskrifterna i kungl. förordningen den

14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov;

samt att Rumla municipalsamhälle skulle ensamt vidkännas alla

med köpet förenade kostnader.

I sammanhang härmed borde jämväl föreslås, att nämnda köpeskilling

skulle tillgodoföras statens domäners fond för att användas till inköp

av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark ävensom till inlösen

av ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarne; att till

nuvarande indelningshavaren, länsmannen A. Welin eller hans rättsinnehavare

skulle från den dag, köpeskillingen inflyter i statens kassa,

och så länge bostället innehaves av honom eller sagda rättsinnehavare,

å köpesskillingsbeloppet utbetalas ränta efter fyra procent för år räknat;

samt att denna ränteutgift skulle avföras å domänfondens driftkostnader.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, är det ur alla synpunkter

lämpligt, att den ifrågavarande skogsmarken försäljes till Rumla

municipalsamhälle. På grund härav och då det föreslagna sättet för

köpeskillingens bestämmande och för ersättningsmedlens användande

icke givit mig anledning till erinran, får jag hemställa, att Rungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgiva — — —»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,

hemställer,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 67 höft. (Nr 119.)

Departements
chefens
yttrande.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 119.

att Kung!. Maj:ts förevarande proposition må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 6 maj 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

GÖSTA TAMM.

Närvarande: herrar Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Paulson, Fahlén, Pers, Erics
son,

Lundell, Nilsson i Kabbarp, Kronlund, Linders, Hellström,

greve Wachtmeister, Lundström, Ekerot och Bosson.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:225 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till Rumla municipalsamhälle av den till länsmanslostället 1/-2 mantal Ru s. 7 i texten