Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse åt bergverksaktiebolaget Freja av kronan tillhörig mark i Norrbottens län.

1913-05-06 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:120, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse åt bergverksaktiebolaget Freja av kronan tillhörig mark i Norrbottens län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 120.

1

Nr 120.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 maj 1913 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse

åt bergverksaktiebolaget Freja av kronan tillhörig

mark i Norrbottens län.

(l:a Avd.)

I en till Riksdagen den 18 april 1913 avlåten, till jordbruksutskottet

för förberedande handläggning hänvisad proposition, nr 276,

har Kungl. Maj: t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgiva,

att av den kronan vid avvittringen i Gellivare socken av Norrbottens

län tillfallna överloppsmark må till bergverksaktiebolaget Freja

på arrende under tiden intill 1949 års utgång upplåtas ett i statsrådsprotokollet

närmare angivet område med en sammanlagd areal av omkring

40 hektar under i samma protokoll omförmälda villkor.

I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»År 1900 biföll Riksdagen en av Kungl. Maj:t avlåten proposition,

däri hemställdes, att Riksdagen måtte medgiva, att av den kronan vid

avvittringen i Gellivare socken tillfallna överloppsmark finge till bergverksaktiebolaget

Freja på arrende under en tid av femtio år upplåtas

visst till läge och gränser närmare angivet område om 81 hektar. Såsom

villkor för upplåtelsen skulle gälla:

att bolaget skulle för ifrågavarande mark årligen senast den 14

mars erlägga arrende till belopp, som Kungl. Maj:t på gemensamt förslag

av Kungl. Maj:ts befållningshavande i Norrbottens län, överjägmästaren

i Norrbottens distrikt och bergmästaren i Norra bergmästardistriket

bestämde för en tid av tio år i sänder;

att hus och byggnader, som vid den tid, då bolagets arrenderätt

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 68 käft. (Nr 120—121.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 120.

inträdde, funnes vara utan särskild från kronans sida gjord upplåtelse

på området uppförda av andra än bolaget, under arrendetiden finge av

ägarna bibehållas tillika med nödigt tomtutrymme, vilket senare, i

händelse av tvist, skulle bestämmas av Kungl. Maj:ts befallningshavande,

mot det att ägarna till bolaget erlade årlig avgäld, motsvarande den

del av den bolaget åliggande arrendeskilling, som å tomten belöpte

efter förhållandet mellan dennas areal samt hela det till bolaget upplåtna

områdets ytinnehåll, dock med skyldighet för innehavare av dylik

lägenhet att avträda densamma, därest sådant kunde finnas erforderligt

vare sig med hänsyn till bolagets behov av utrymme för sin rörelse,

av hälsovårdshänsyn eller för åstadkommande av ordnad byggnadsverksamhet;

och skulle ägare av sådan lägenhet jämväl vara skyldig att

avträda densamma i det fall, att å lägenheten inhystes personer, vilka

förde ett sådant levnadssätt, att fara därav uppstode för allmän ordning

och sedlighet;

att i sistberörda fäll lägenhetens ägare skulle vara skyldig avträda

densamma utan lösen, dock med rätt att inom viss, av Kungl. Maj:ts

befallningshavande bestämd tid bortföra av honom därå uppförda byggnader,

varemot i övriga fall lösen för byggnadernas värde skulle av

bolaget erläggas samt, vid brist av åsämjande, bestämmas av gode män;

och skulle det tillkomma Kungl. Maj:ts befallningshavande att, i händelse

av tvist, avgöra fråga om skyldighet att avträda lägenhet i fall,

som i denna och nästföregående punkt omförmäldes;

att vad i 3 § 1 mom. av gällande gruvestadga funnes föreskrivet

icke skulle äga tillämpning å hus, tomtplats eller trädgård, som befunnes

å det till bolaget upplåtna område, därest icke Kungl. Maj:ts

befallningshavande i särskilt fall funne sådana omständigheter föreligga,

att inmutning icke finge ske närmare någon viss, på området

befintlig byggnad, tomtplats eller trädgård, än vad omförmälda § i

gruvestadgan angåve;

att, om bolaget nedlade gruvrörelsen eller bedreve densamma i

väsentligen minskad omfattning, det skulle ankomma på Kungl. JVlaj:t

att förklara bolagets arrenderätt upphävd, antingen helt och hållet eller

till någon del av området, varjämte, för den händelse gruvdrift av annan

än bolaget komme att idkas inom området och för sådan av annan

idkad gruvdrift utrymme utöver sedvanliga utmål visade sig behövligt,

Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, att bolaget skulle avstå vad som

för ändamålet kunde anses erforderligt och skäligt; och skulle i fall,

som i denna punkt avsåges, proportionerlig minskning av bolagets

arrendeavgift äga rum;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 120.

3

att bolaget skulle vara skyldigt att, utan särskild ersättning, av

området avstå vad som enligt Kungl. Maj:ts beprövande kunde finnas

erforderligt för anläggning av allmän väg eller till utrymme för järnväg

eller till för dess drift erforderliga anläggningar och anordningar;

att, om av anledning, som förut ej blivit nämnd, det nu eller

framdeles skulle visa sig angeläget, att någon sådan del av området,

som för bolaget icke vore oundgängligen behövlig, från bolagets arrenderätt

undantoges, bolaget skulle vara skyldigt underkasta sig Kungl.

Maj:ts bestämmande härutinnan;

att bolaget skulle övervaka, att åverkan icke skedde å den växande

skogen inom området, samt i sin mån söka att till laga ansvar befordra

dem, som till dylik åverkan gjorde sig skyldiga;

att bolaget på grund av nu ifrågavarande arrende icke skulle äga

annan rätt till skogen å området, än att bolaget finge dels, efter anvisning

av vederbörande skogstjänsteman och därest från skogsvårdens

synpunkt hinder icke mötte, erhålla nödigt byggnadstimmer till pris,

som av domänstyrelsen bestämdes, dels ock avröja skog, som funnes

å tomtplats, mot ersättning, som domänstyrelsen likaledes bestämde;

att bolaget skulle tillhandahålla Kungl. Maj:ts befallningshavande

erforderliga medel för avlönande av den polisstyrka, som till ordningens

vidmakthållande inom nu ifrågavarande och närmast därintill belägna

område av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnades;

att den enligt gällande gruvestadga jordägare tillhörande rätt

beträffande fyndigheters tillgodogörande icke på grund av nu ifrågavarande

arrende finge tillkomma bolaget; samt

att bolagets arrenderätt icke finge av bolaget å annan överlåtas,

med mindre Kungl. Maj:t sådant medgåve.

I enlighet med ovanberörda villkor, vilka finnas återgivna i särskilda

till kammarkollegium, kommerskollegium och Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Norrbottens län den 11 maj 1900 avlåtna nådiga

brev, upprättades den 25 juli 1900 arrendekontrakt med bolaget.

Nu har bolaget i en till domänstyrelsen ställd skrift den 15

januari 1911 gjort framställning om att få förvärva eller arrendera

ytterligare område på kronomark, gränsande intill det förut upplåtna

området.

Med underdånig skrivelse den 31 december 1912 har domänstyrelsen

underställt ifrågavarande ärende Kungl. Maj:ts nådiga prövning

samt därvid tillika överlämnat infordrade yttranden av vederbörande

jägmästare och överjägmästare ävensom av Kungl. Maj:ts befallningshavande

i länet, vilken sistnämnda myndighet såväl införskaffat

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 120.

yttrande från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag; som ock berett

sökandebolaget tillfälle att avgiva påminnelser i anledning av vad

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag anfört.

Uti sin ovannämnda skrivelse den 15 januari 1911 bar bergverksaktiebolaget

Freja anfört följande:

Bolaget, som dreve gruvdrift i Koskullskulle inom Gellivare socken,

ägde inom nämnda socken hemmanen Kaptensgård nr 1 om 3/ie mantal

och Puoitak nr 1 om s%4 mantal, disponerade dessutom vid Koskullskulle

27.0124 hektar utmålsmark och 20.5 hektar för gruvdriften inlöst

mark samt arrenderade än ytterligare av staten enligt ovanberörda

arrendekontrakt ett område om 81 hektar.

Vidare hade bolaget enligt bergmästarprotokoll den 17 och 19

augusti 1910 fått sig för utfartsvägar och kraftledningar tilldelat ett

område om 12.9 2 hektar, som en ansökningsskriften bifogad, med B

betecknad karta närmare utvisade.

Av det ovannämnda arrenderade området hade bolaget emellertid

till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag avstått 0.44 7 3 hektar och till

aktiebolaget Nautanens Kopparfält 1.6235 hektar; och hade dessutom

av detta område under årens lopp cirka 14 hektar blivit för sökandebolagets

behov utmålslagda, så att numera av omförmälda 81 hektar

endast cirka 65 hektar återstode.

Den ifrågavarande arrendemarken vore i huvudsak avsedd till

byggnadsplats6!-, och hade sökandebolaget hittills därå uppfört elva arbetarhus

för en familj i varje hus, femton arbetarbostäder för två familjer var,

tre hus för bolagets tjänstemän samt stall och ladugård, allt med tillhörande

uthus. Emellertid hade det under sista tiden visat sig att,

isynnerhet om bolaget skulle fortsätta med byggande av hus för endast

två familjer, den återstående marken ej vore för ändamålet tillräckligt

stor. Densamma vore även mycket kuperad och således tämligen olämplig

för byggnadsplatser, åtminstone utan uppoffring av stora kostnader

för fyllningar och planeringar.

I anledning härav framställde nu bolaget en vördsam förfrågan,

huruvida och på vilka villkor det kunde tillåtas bolaget att antingen

fast eller genom ägoutbyte mot en lämplig del av de bolaget tillhörande

hemmanen förvärva eller också på längre tid, förslagsvis 50 år, arrendera

det på kartan inom punkterna nr I—XIV på kronoöverloppsmark liggande

område om 74.5 hektar, som gränsade dels till järnvägslinjen Koskullskulle—Gellivare,

dels till bolagets arrende- och hemmansmark, dels ock

till Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags arrendemark, eller eventuellt

delar därav.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 120.

5

I anslutning till sin ovanberörda skrift tiar sökandebolaget uti

eu senare skrift av den 18 januari 1911 anfört, att bolaget å det av

staten arrenderade området uppfört förutom de i förstnämnda skrift omförmälda

byggnader ytterligare två skolhus, två lärarbostäder, en handelsbod

med bostad för handelsföreståndare och en kontorsbyggnad, varjämte

bolaget uppgivit, att arbetsstyrkan under år 1910 utgjort i medeltal

per månad 350 personer.

Jägmästaren har anfört, att med hänsyn till den obetydliga avkastning

av skog, som det till upplåtelse ifrågasatta området lämnade, en

upplåtelse till sökandebolaget av området i dess helhet eller i varje fall

av den del, som befunne sig mellan den å förenämnda karta med nr III

angivna punkten och järnvägslinjen Gellivare—Koskullskulle, syntes vara

för kronan att föredraga framför att såsom hittills bibehålla området,

under förutsättning likväl, att en nöjaktig avgäld erlades för marken.

Vad beträffade formen för en dylik upplåtelse, vore en utarrendering

ur alla synpunkter lämpligast, därvid i avseende på värdeberäkningen

borde tillämpas samma normer, som tillämpats i fråga om bolagets nuvarande

arrende, alldenstund läge och skogsbestånd vore av ungefär

enahanda beskaffenhet.

Overjägmästaren har tillstyrkt, att det område, som avses med

sökandebolagets ifrågavarande framställning, måtte till bolaget utarrenderas

på samma villkor, som stadgats i ovannämnda nådiga brev av den

11 maj 1900. Området borde emellertid icke upplåtas för längre tid

än till utgången av år 1949; och borde arrendeavgiften i första hand

bestämmas endast för tiden intill utgången av år 1919, under vilket

sistnämnda år komme att företagas ny uppskattning av arrendebeloppet

för den jämlikt berörda nådiga brev till bolaget utarrenderade marken.

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag har förmält sig anse, att det

kunde komma att bliva förenat med olägenheter för samma bolag, om

det område, som på kartan begränsades av linjerna mellan punkterna

nr I, II, III och XIV, upplätes åt sökandebolaget. Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag hade nämligen arbetarbostäder liggande omedelbart

norr om berörda område; och söder om detsamma läge på Kaptensgårdens

ägor det sistnämnda bolag tillhörande sanatoriet. Därest för

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag uppförande av nya bostäder skulle

komma att erfordras, syntes det vara synnerligen lämpligt, att dessa

lades utmed den genom samma område förlagda vägen. För Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag vore det emellertid mest fördelaktigt,

om hela det område, som avsåges med ifrågavarande ansökning, reserverades

för sistnämnda bolags framtida behov. I händelse detta ej kunde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 120.

ske, vore det dock för samma bolag önskvärt, att åtminstone en remsa

av 250 meters bredd närmast omkring landsvägen reserverades, vilket

område närmare utmärkts å en vid Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags

skrift fogad, med C betecknad karta.

Bergverksaktiebolaget Freja har i till Kung! Maj:ts befallningshavande

ingivna påminnelser förklarat, att bolaget icke ville motsätta

sig, att för Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags behov reserverades

den i sistnämnda bolags skrift omförmälda markremsa om 250 meters

bredd, vilket område utgjorde omkring 15 hektar.

Kung]. Maj:ts befallningshavande har anfört:

Efter det landshövdingen i länet besökt bergverksaktiebolaget Frejas

anläggningar och jämväl besett det område, som avsåges i detta bolags

ansökning, ville Kungl. Maj:ts befallningshavande till en början såsom

sin åsikt uttala, att de intressen, som företräddes av Luossavaara—

Kiirunavaara aktiebolag, däri staten vore delägare, givetvis borde gå

före bergverksaktiebolaget Frejas, i vilket bolag aktierna till huvudsakligaste

delen innehades av utlänningar.

Emellertid syntes det Kungl. Maj:ts befallningshavande, som om

man utan att åsidosätta det förra bolagets berättigade önskemål kunde

i viss mån gå till mötes bergverksaktiebolaget Freja, som tydligen hade

behov av ökat utrymme.

Till belysande härav ville Kungl. Maj:ts befallningshavande meddela

följande.

Bergverksaktiebolaget Freja hade under år 1912 i Koskullskulle

sysselsatt 420 arbetare. Denna arbetsstyrka komme no g inom få år att

något minskas, men under de närmaste tio åren borde dock en konstant

arbetarstam av 400 man med säkerhet kunna beräknas. Sedermera, då gruvbrytningen

måste bedrivas i djupet, skulle arbetsstyrkan sannoliktbehövaökas.

Enligt inhämtade upplysningar förfogade sökandebolaget för närr

varande över, jämte bostäder för tjänstemän och förmän, bostadslägenheter

för 122 arbetare. Av den övriga arbetarstammen bodde större delen i enskilda

tillhöriga hus å Koskullskulle stadsplan, medan 56 man hade sin

bostad i Malmberget och 12 man i Gellivare. Tydligen vore det olägligt

både för bolaget och arbetarna, om dessa senare nödgades skaffa sig

bostad på alltför stort avstånd från arbetsplatsen; och de bostäder, som

arbetarna sålunda förhyrde, vore icke alltid av tillfredsställande beskaffenhet.

Bolaget ansåge sig därför böra gå i författning om att efter

hand uppföra ännu ett antal arbetarbostäder, enligt vad bolaget uppgivit,

till ett antal av 50, avsedda en var för två familjer. För större delen

av dessa funnes knappast lämplig plats inom det av bolaget disponerade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 120.

7

området. De fastigheter, bolaget ägde, vore icke så belägna, att de

lämpligen kunde tagas i anspråk för ändamålet. Av det område om

81 hektar, som till bolaget upplåtits på arrende, disponerade bolaget,

på sätt i dess ansökan uppgivits, för närvarande icke mer än omkring

65 hektar. Rörande detta områdes lämplighet för byggnadsändamål

hänvisade Kungl. Majrts befallningshavande till en från bolaget infordrad,

med A betecknad karta, å vilken med fulldragna linjer inlagts

nu befintliga byggnader och med streckade linjer sådana, som planlagts.

Av de delar av området, som nu icke vore upptagna, kunde de

med A och E betecknade icke tagas i anspråk för byggnadsändamål,

då de dels bestode av myrmark och dels vore avsedda för skrottippar.

Området C kunde, upptaget som det vore av vägar, kraft- och andra

ledningar, knappast vara användbart för uppförande av bostadslägenheter,

helst marken här vore mycket kuperad. Enahanda vore förhållandet

med området D; dock skulle här några, 5 eller 6, bostäder kunna

uppföras. Slutligen torde inom området B kunna beredas utrymme för

ett antal bostadslägenheter; såsom syntes av kartan, hade bolaget inlagt 13.

Av denna redogörelse framginge, att byggnadsplats utanför sökandebolagets

område erfordrades för omkring 30 hus; och ansåge Kungl. Majrts

befallningshavande, att så stor de! av den i ansökningen avsedda marken,

som vore erforderlig för ändamålet, borde upplåtas till bolaget. Å den

vid ansökningen fogade, med B betecknade kartan hade Kungl. Maj:ts

befallningshavande låtit med rött bläck uppdraga en begränsningslinje,

som Kungl. Maj:ts befallningshavande i sådant hänseende funne lämplig.

De områden, Kungl. Maj:ts befallningshavande, sålunda åsyftade, folie

inom punkterna nr III—IV—XIII—F—III samt A"—VI—VII—VIII—IX—

K—XI—XII—V. Sammanlagda arealen av dessa båda områden utgjorde

omkring 40 hektar. Den jordremsa av 80 meters bredd, som folie

mellan områdena ifråga, vore ett utrymme, som vid förrättning den 17

och 19 augusti 1910 tilldelats bolaget för väg- och kraftledning.

Beträffande formen, tiden och villkoren för upplåtelsen anslöte sig

Kungl. Maj:ts befallningshavande till det yttrande, som i ärendet avgivits

av överjägmästaren.

Domänstyrelsen har till alla delar instämt i vad Kungl. Maj:ts

befallningshavande föreslagit.

Till följd av nådig remiss har kommerskollegium den 8 mars 1913

avgivit utlåtande i ärendet och därvid tillika överlämnat från bergmästaren

i Norra distriktet infordrat yttrande, däri denne tillstyrkt bifall till

Kungl. Majrts befallningshavandes förslag.

Jämväl kommerskollegium har biträtt sistnämnda förslag. Emeller
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 120.

tid borde iakttagas, dels att det uppdrag att biträda vid uppgörande av

förslag till arrendets belopp, som enligt omförmäld a nådiga brev den 11

maj 1900 skrälle tillkomma överjägmästaren i Norrbottens distrikt, borde

lämnas åt över jägmästaren i Luleå distrikt, dels ock att dåvarande _ 3 §

1 mom. av gällande gruvstadga numera motsvarades av 3 § 2 mom. i

samma författning. . .

Då de nu till upplåtelse ifrågasatta områdena i sm helhet mgmge i

Gellivare statsgruvefält och inmutning å statsgruvefält, jämlikt den nuvarande

lydelsen av gruvstadgans 3 § 1 mom., icke finge ske, torde

emellertid" hela det moment i samma nådiga brev, vilket började med

orden »att vad i 3 § 1 mom. av gällande gruvestadga», utan olägenhet

kunna undvaras. Vidare torde kunna undvaras jämväl den i samma

brev förekommande bestämmelsen, att den enligt gällande gruvstadga

jordägare tillhörande rätt beträffande fyndigheters tillgodogörande icke

på grund av arrendet finge tillkomma bolaget. Ty genom den ändring,

som 17 § i gällande gruvstadga undergått genom lagen av den 20

oktober 1899, ägde å kronojord allenast kronoåbo eller boställsinnehavare

att njuta jordägarandelen till godo.

För egen del ansluter jag mig till kommerskollegii förslag, och

hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå Riksdagen

medgiva, — — —»

Då utskottet för sin del icke funnit anledning till erinran mot

ifrågavarande framställning, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 6 maj 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

GÖSTA TAMM.

Närvarande: herrar Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Paulson, Fahlén, Pers, Lundell,

Nilsson i Kabbarp, Kronlund, Linders, Hellström, greve Waehtmeister,

Berggren, Lundström, Ekerot och Bosson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:226 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående upplåtelse åt bergverksaktiebolaget Freja av kronan tillhörig mark i Norrbottens län. a1 i texten