Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om vissa tillägg till 35 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.

1913-02-18 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:23, Utlåtande, i anledning av väckt motion om vissa tillägg till 35 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till Riksdagens kansli den 20 februari 1913 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om vissa tillägg till 35 § i

lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.

(2:a Avd.)

I en inom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets förberedande

behandling hänvisad motion, nr 55, bär herr Ekerot föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta sådant tillägg i 35 § av lagen angående

väghållningsbesvärets utgörande på landet, att protokoll, som föres vid

vägsyn och efterbesiktning, skall undertecknas även av de i förrättningen

deltagande nämndemännen.

Till stöd härför har anförts följande:

»I § 35 av nu gällande väglag stadgas, att årligen skall vägsyn

hållas av länsman med biträde av två nämndemän samt att, om förrättningsmännen

vid vägsyn eller formlig efterbesiktning stanna i olika

meningar, gälle vad de flesta säga. I samma paragraf bestämmes, att vid

vägsyn föres protokoll, vari antecknas för vaije väglott befunna brister i

vägunderhållet med angivande av det sätt för deras avhjälpande, som

synemännen finna lämpligast, och det penningbelopp, vartill kostnaden

för bristernas avhjälpande uppskattas, dock att, där formlig efterbesiktning

skall äga rum, protokollet vid vägsynen allenast skall innehålla

anteckning om bristerna och om lämpligaste sättet för deras avhjälpande.

Beträffande efterbesiktning innehåller paragrafen följande bestämmelser:

»Vid formlig efterbesiktning föres protokoll, vari antecknas för

varje väglott kvarstående brister i vägunderhåll och det penningbelopp,

vartill kostnaden för deras avhjälpande uppskattas».

Beträffande det i föregående citat omförmälda protokollet är lagen

otydlig i sådant hänseende, att ingen föreskrift förefinnes om protokollets

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 9 höft. (Nr 23.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 23.

Utskottet.

godkännande eller justering. Det kan genom exempel styrkas, att de

nämndemän, som deltagit i vägsyn och efterbesiktning haft en gemensam

och från den i synen deltagande länsmannen avvikande mening.

Länsmannen, som väl torde vara den som i allmänhet upprättar protokollet,

har i detta antecknat icke nämndemännens samstämmiga mening

utan den mening han vid synen förfäktat. Protokollet, som undertecknats

endast av länsmannen, har sedan legat till grund för de åtgärder,

som vidtagits emot den väghållningsskyldige.

För att förebygga sådant borde föreskrivas, att protokoll vid vägsyn

och efterbesiktning underskrivas eller justeras av de i vägsyn eller

efterbesiktning deltagande nämndemännen.»

Utskottet har icke funnit den av motionären föreslagna bestämmelsen

om skyldighet för de vid vägsyn och efterbesiktning å väg

deltagande nämndemännen att underteckna det vid förrättningen förda

protokollet av behovet påkallad. Skulle det ock i något undantagsfall

hava förekommit, att tjänstgörande länsmannen vid förrättningar av nu

ifrågavarande slag gjort sig skyldig till sådant oriktigt förfarande,

som i motionen omförmäles, torde i varje fall, såvitt utskottet har sig

bekant, några allmännare klagomål över dylika missförhållanden icke hava

försports. Länsmannen handlar ju vid förrättandet av de i väglagen

föreskrivna syner och besiktningar under tjänstemannaansvar och lärer

alltså, därest han i något fall övertygas om sådant lagstridigt förfarande

som i motionen beröres, vara underkastad de för tjänstefel

stadgade straffpåföljder. Ett korrektiv mot olagligt förfarande från

länsmannens sida är för övrigt givet i den rätt till klagan hos Konungens

befallningshavande över vid vägsyn eller efterbesiktning meddelat beslut,

som enligt 80 § väglagen är vederbörande medgiven. En bestämmelse

med det av motionären föreslagna innehållet skulle sålunda enligt utskottets

mening medföra ringa eller ingen nytta.

Däremot anser sig utskottet kunna ifrågasätta, huruvida icke med

införandet av ett dylikt stadgande avsevärda olägenheter, åtminstone i

ett hänseende, skulle vara förenade. Endast undantagsvis torde nämligen

protokollet över förrättningen föreligga färdigt till underskrift

redan samma dag, som förrättningen hålles. Följaktligen måste i allmänhet,

sedan protokollet någon dag därefter behörigen renskrivits,

antingen de vid förrättningen tjänstgörande nämndemännen i och för

dess förseende med underskrifter företaga en särskild resa till länsmannen

eller ock denne för samma ändamål med posten eller på annat

sätt till nämndemännen översända protokollet ifråga — något som med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 23.

3

hänsyn till det stora antalet förrättningar av nu ifrågavarande art stundom

skulle medföra icke obetydligt besvär och säkerligen ofta föranleda

svårighet att inom den för protokollens kungörande stadgade tid få

desamma vederbörligen underskrivna.

På grund av vad sålunda anförts finner sig utskottet böra hemställa,

att förevarande motion icke må av Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 18 februari 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

Nät-varande: herrar Persson, Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Paulson, Fahlén, Lindblad,

Pers, Ericsson, Nilsson i Kabbarp, greve Hamilton, Kronlund, Andersson,

Linders, Ekerot och Olausson.

Reservation

av R. G. Hamilton, samt

av H. Andersson, V. A. Ekerot och C. L. Olausson, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

Den av motionären föreslagna bestämmelsen om skyldighet för de

vid vägsyn och efterbesiktning å väg deltagande nämndemännen att

justera och underteckna det vid förrättningen förda protokollet anser

utskottet vara av behovet påkallad. Då frågan emellertid säkerligen

kommer att beaktas av de sakkunniga, som erhållit i uppdrag att utarbeta

förslag till förändringar i gällande väglag m. m., torde någon

åtgärd från Riksdagens sida icke för närvarande vara behövlig.

På grund härav anser sig utskottet böra hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.