Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av räckt motion om skrivelse till Kungl. Maj it angående utredning och förslag i fråga om förhud i viss omfattning och för viss tid mot avverkning av skog å inköpt skog segendom. '' ''

1913-02-18 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:28, Utlåtande, i anledning av räckt motion om skrivelse till Kungl. Maj it angående utredning och förslag i fråga om förhud i viss omfattning och för viss tid mot avverkning av skog å inköpt skog segendom. '' ''

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottet* utlåtande År 2h.

Nr 28.

Ankom till Riksdagens kansli den 19 februari 1913 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av räckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj it angående utredning och förslag i fråga om förhud i

viss omfattning och för viss tid mot avverkning av skog

å inköpt skog segendom.

'' '' (2:a Avd.)

I eu iuom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets förberedande

behandling hänvisad motion, nr 94, har herr Åkerlund hemställt, att Riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, det täcktes Kuugl. Maj:t

låta utreda, huruvida icke förbud för köpare av skogsegendomar att före

utgången av viss tid från köpets avslutande, utan utsyning av vederbörande

skogstjänstemän, avverka skog å fastigheterna utöver vad som erfordras

för husbehov, vore ägnat att i betydande mån förekomma skogsskövling a

enskilda marker, och att Kungl. Maj:t sedermera täcktes förelägga Riksdagen

de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Då förevarande motion är fullkomligt likalydande med av motionären

vid 1911 och 1912 års riksdagar i samma ämne väckta motioner, har

utskottet icke ansett nödigt att i utlåtandet intaga motionens motivering

utan tillåter sig i dylikt avseende hänvisa till motionen.

De av motionären, enligt vad ovan sagts, vid 1911 och 1912 års

riksdagar i ämnet väckta motionerna blevo på jordbruksutskottets avstyrkande

hemställan av båda kamrarna avslagna.

1911 års jordbruksutskott anförde i sitt i anledning av den då väckta

motionen avgivna utlåtande bland annat följande

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 13 käft. (Nr 28,) 1

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 28.

i>

»I likhet med motionären anser utskottet de av honom berörda missförhållanden

vara av den art och omfattning, att de i hög grad påkalla

uppmärksamhet från lagstiftningens sida. Det synes nämligen vara tydligt,

att skogsavverkningar å fastigheter, som inköpts i huvudsakligt syfte

att omedelbart utnyttja det å fastigheterna befintliga skogskapitalet, äro

väsentligen bidragande till ett otillbörligt exploaterande av våra skogstillgångar

och särskilt till att det unga, växtliga skogskapitalet utan hänsyn

till skogens återväxt och framtida avkastning tillintetgöres. Och mot en

på nämnda sätt skeende skogsskövling har gällande lagstiftning på ifrågavarande

område, nämligen lagen angående vård av enskildes skogar, visat

sig icke tillräckligt effektiv, beroende förnämligast på lagens egenskap av

återväxtlag, varigenom ett ingripande på grund av densammma i anledning

av överdriven avverkning i allmänhet kommer för sent, för att skada

skall kunna i önskvärd grad förhindras.

Utskottet, som sålunda visserligen finner ett ingripande från lagstiftningens

sida till förekommande av de utav motionären påpekade missförhållandena

synnerligen behövligt, anser sig emellertid icke kunna till fullo dela

motionärens uppfattning i fråga om lösningen av förevarande spörsmål. Ett

förbud av den omfattning motionären ifrågasatt, nämligen att vid köp av

skogsegendom före utgången av viss tid från köpets avslutande utan utsyning

av vederbörande skogstjänsteman avverka skog å fastigheten utöver

husbehovet, skulle, synes det utskottet, understundom alltför mycket inkräkta

på den enskilde skogsägarens berättigade intressen. Sådana fall

kunna nämligen väl tänkas, då en fastighetsköpares intresse att genast efter

köpet få företaga avverkning till avsalu är så berättigat, att hans rätt

härutinnan icke torde böra inskränkas genom utsyningstvång. Dessutom

skulle, enligt utskottets förmenande, ett förbud av antydd beskaffenhet icke

bliva fullt effektivt. Så länge upplåtelse av rätt till avverkning av skog

får äga rum utan annan inskränkning än viss tidsbegränsning, skulle nämligen

förbudet lätt kunna kringgås.»

På grund av vad sålunda anförts, ställde sig utskottet tveksamt gentemot

motionärens framställning; och då därtill komme, att ett särskilt

påkallande från Riksdagens sida av den av motionären åstundade utredningen

syntes, med hänsyn till en av Riksdagen år 1910 hos Kungl.

Maj:t gjord framställning i ett närbesläktat ämne, vara överflödigt, ansåg

utskottet sig, åtminstone för det dåvarande, icke böra biträda motionen.

Utskottet syftade därvid på Riksdagens sistnämnda år till Kungl. Maj:t avlåtna

skrivelse (nr 112), däri Riksdagen, med anledning av en samma år väckt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 28.

3

motion i fråga om utredning, om och på vad sätt större trygghet för en

bättre vård och hushållning med den yngre och växtligare skogen skulle

kunna ernås genom ändringar i lagen angående vård av enskildas skogar,

anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning om och på vad

sätt ändring och tillägg i 1903 års lagstiftning angående vård av enskildas

skogar må kunna åvägabringas i ändamål att förekomma uppenbar skövliug

av ungskog.

1912 års jordbruksutskott förklarade sig i avgivet utlåtande för sin

del dela den av 1911 års jordbruksutskott sålunda uttalade meningen. I

anledning härav och då enligt vad utskottet hade sig bekant den av Kungl.

Maj:t den 10 juni 1911 tillsatta s. k. skogslagstiftningskommittén erhållit

i uppdrag att taga under behandling Riksdagens nyssnämnda skrivelse samt

utskottet tillika inhämtat, att kommittén hade under övervägande förslag

till bestämmelser av den art, som i motionen avsåges, ansåg sig utskottet

böra avstyrka bifall till motionen.

Då några nya skäl eller synpunkter icke av motionären nu anförts

till stöd för den av honom gjorda framställningen, har utskottet icke funnit

anledning frångå den uppfattning i ämnet, som kommit till uttryck i här

ovan återgivna uttalanden av 1911 och 1912 års jordbruksutskott. Utskottet

får sålunda, under åberopande av innehållet i sagda uttalanden, för sin

del hemställa,

att förevarande motion icke må av Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 18 februari 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

1). PERSSON

i Tallberg.

Närvarande: hrr Persson, Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Paulson, Fahlén, Lindblad, Pers, Ericsson,

Lnndell, Nilsson i Kabbarp, greve Hamilton, Kronlnnd, Andersson, Linders och

Hellström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.