Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående vissa ändringar och tillägg i lagen om väghållningsbesvärets utgörande på landet.

1913-02-25 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:32, Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående vissa ändringar och tillägg i lagen om väghållningsbesvärets utgörande på landet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

I

Nr 32.

Ankom till Riksdagens kansli den 25 februari 1913 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t

angående vissa ändringar och tillägg i lagen om väghållningsbesvärets

utgörande på landet.

(2:a Avd.)

I en inom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets behandling

överlämnad motion, nr 11, har herr Molin i Dombäcksmark anfört

och hemställt följande:

»Svårigheterna att under nuvarande förhållanden främja landsvägskommunikationernas

utveckling äro allmänt kända. Utan överdrift kan

påstås, att vägväsendet är alldeles för dyrt. Landsbygdens värsta skatter

äro vägskatterna, oaktat kommunikationerna över huvud taget stå under

ail kritik. Man bygger ett fåtal breda, jämna och synnerligen dyra

vägar och har ej råd att ägna en tanke ens åt den mängd av vägar,

som trafikeras såsom byvägar, men som understundom kunna vara

mera nyttiga för allmänna samfärdseln än många landsvägar. Kan ej

ändring till det bättre åstadkommas, torde det kunna förutsägas, att

kommunikationsväsendet på landet aldrig blir på tillfredsställande sätt

ordnat.

Vad landet nu behöver, är, utom lindring i vägskattebördorna dels

genom större direkta statsanslag dels genom vägskattebördornas fördelning

på allt större och större områden, även en praktisk och förnuftig

omgestaltning av lagen om väghållningsbesvärets utgörande på

landet den 23 oktober 1891 i syfte att utvidga möjligheten för redan befintliga

vägars iståndsättande och indelande till allmänt underhåll ävensom

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 17 käft. (Nr 32).

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

att medelst införandet av billigare vägtyper främja kommunikationernas

utveckling. ....

På grund av det anförda får jag yrka, att Riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla, det Kungl. Maj:t täckes utreda och för Riksdagen

framlägga förslag till sådana ändringar och tillägg i lagen om

väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891, som i

motionen angivas.»

Åven om utskottet är villigt erkänna, att nu gällande väglag är

behäftad med brister i åtskilliga hänseenden och jämväl delar motionärens

önskan om lindring och utjämning av vägskattebördorna, finner

utskottet sig icke kunna tillstyrka den nu förevarande motionen, främst

med hänsyn till det kända förhållande, att förarbeten nu pågå avseende

förslag till revision av hithörande lagbestämmelser. Såsom i av utskottet

redan tidigare avgivna utlåtanden framhållits, har nämligen

chefen för finansdepartementet jämlikt nådigt bemyndigande den 29

september 1911 tillkallat sakkunniga personer att verkställa utredning

angående de åtgärder, som kunna finnas nödiga för åvägabringande av

en jämnare fördelning av väghållningsbesväret samt. utarbeta det förslag

till förändringar av gällande väglag m. m., vartill utredningen kan

föranleda, ävensom i samband därmed underkasta berörda lagstiftning

revision jämväl i vissa andra avseenden. Av det sålunda lämnade uppdragets

art framgår, att detsamma främst är inriktat på just sådana

frågor av för vägväsendets utveckling och väghållningsbesvärets fördelning

grundläggande betydelse som de, vilka i motionen beröras. Ett

förslag till dessa frågors — som man må hoppas slutgiltiga lösning

lärer sålunda snart vara att förvänta, och torde det icke vara oberättigat

antaga, att de allmänt hysta önskemål, för vilka motionären gjort sig

till tolk, därvid komma att i möjligaste mån tillgodoses.

Med anledning av det i motionen antydda förslag om införande av

billigare vägtyper än de hittills brukliga, finner sig utskottet löranlatet

erinra, att en dylik tanke ej är statsmakterna främmande, om också

densamma närmast syftar att tillmötesgå vissa i avseende å kommunikationer

synnerligen illa lottade landsdelars trängande behov av vägar.

Innevarande års riksdag har nämligen av Kungl. Maj:t fatt sig förelagt

ett förslag att under sjätte huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 500,000

kronor till anläggning av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens

och Jämtlands län. Skulle detta förslag till införande av en ny och

billigare vägtyp vinna Riksdagens bifall, torde det bliva av stor vikt

och intresse att tillgodogöra sig de erfarenheter, som här sta att vinna,

innan beslut fattas om ett allmännare fullföljande av uppslaget.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 32.

3

Med stöd av vad nu framhållits, och då dessutom motionärens förslag

äro avfattade i så synnerligen allmänna ordalag, att i anledning

av desamma, innan resultatet av ovanberörda utredningsarbete föreligger,

någon åtgärd från Riksdagens sida svårligen kan ifrågakomma, finner

sig utskottet böra hemställa,

att förevarande motion ej må av Riksdagen bifallas.

Stockholm den 25 februari 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

Närvarande: herrar Persson, Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Paulson, Fahlén, Lindblad,

Pers, Ericsson, Nilsson i Kabbarp, greve Hamilton, Kronlund,

Andersson, Linders, Hellström och Ekerot.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.