Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande av en lågenhet från förra militiebostället Eggelstad nr 10 i Malmöhus län.
1913-03-10 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1913:39, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande av en lågenhet från förra militiebostället Eggelstad nr 10 i Malmöhus län.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 31).
I
Nr
39.
Ankom till Riksdagens kansli den 10 mars 1913 kl. 4 e. in.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av en lågenhet från förra militiebostället Eggelstad
nr 10 i Malmöhus län.
(l:a Avd.)
I en till Riksdagen den 13 december 1912 avlåten, till jordbruksutskottets
förberedande handläggning hänvisad proposition, nr 22, har
Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgiva,
att en till förra trumpetarbostället 1U mantal Eggelstad nr 10 i Tolånga
socken av Malmöhus län hörande, å en i statsrådsprotokollet
omförmäld karta med litt. Ag1 och Ag2 betecknad lägenhet må med i
samma protokoll angivet område från egendomen upplåtas enligt kungl.
kungörelsen den 31 december 1909 angående förändrade grunder för
åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle
att förvärva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med
iakttagande av de i kungl. brevet till domänstyrelsen samma dag i fråga
om tillämpningen av berörda grunder meddelade närmare bestämmelser.
I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Vid en år 1911 hållen uppskattningsförrättning för förnyad utarrendering
från den 14 mars 1914 av förra trumpetarbostället V4 mantal
Eggelstad nr 10 i Tolånga socken av Malmöhus län, vilken egendom
lämnar mer än 600 kronor i årligt arrende, hava uppskattningsmännen
väckt alternativa förslag om egendomens disposition; och har med anledning
härav domänstyrelsen i underdånig skrivelse den 12 januari
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 saml. 21 höft. (Nr 39.) 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
1912 underställt ärendet Kungl. Maj:ts nådiga prövning samt därvid
överlämnat instrumentet över berörda förrättning och övriga ärendet
rörande handlingar, däribland en av t. f. distriktslantmätaren Joh.
Trulsson år 1911 upprättad karta över egendomen med beskrivning
samt ett av t. f. extra lantmätaren J. Gordh samma år uppgjort, å
nämnda karta jämväl upptaget förslag till ägostyckning å egendomen.
Av de sålunda inkomna handlingarna inhämtas, bland annat,
följande.
Egendomen, som är belägen omkring 0.8 mil från Lövestads
järnvägsstation, 3.2 mil från Ystad och 4.3 mil från Lund och vars
ägor bestå av ett hemskifte och fem torvmosseskiften, de senare belägna
på skilda ställen omkring 1 å 1.2 kilometer från hemplanen, innehåller
en areal av 59 hektar 79.6 ar, därav 53 hektar 6.7 ar tomter, åker och
dylikt samt 6 hektar 72.9 ar äng, varjämte inom ägoområdet finnas
vägar om 73.7 ar, vilka, å kartan betecknade med ägofigurerna ur 35,
36, 67 och 69, vid enskifte undantagits för delägarnas gemensamma
behov.
Å egendomen finnes en lägenhet försedd med ett dess innehavare
Karl Andersson tillhörigt, i gott stånd varande bostadshus jämte uthus,
till vilken lägenhet brukas ett område, motsvarande å kartan ägofigurerna
nr 58—65 om 1 hektar 91.9 ar, därav 1 hektar 59.8 ar tomt
och åker samt 32.1 ar äng. Uppskattningsmännen hava föreslagit, att
bemälde Andersson borde till inköp hembjudas samma lägenhet, tillökad
dels med ägofigurerna nr 53—57, varigenom lägenhetens gräns mot
öster bleve den genom ägorna i norr och söder gående allmänna vägen,
dels ock med den med ägofiguren nr 72 betecknade torvmosselotten.
I så fall skulle lägenheten komma att omfatta de å kartan med litt.
Ag1 och Ag2 betecknade områdena, vilka tillhopa utgöra 3 hektar 84 ar,
därav 2 hektar 25.4 ar åker och 1 hektar 49.1 ar äng samt torvmosselotten
om 9.5 ar.
Beträffande dispositionen av egendomen i övrigt hava uppskattningsmännen
framställt alternativa förslag. Enligt uppskattningsmännens
mening lämpar egendomen sig icke för försäljning till bostadslägenheter.
I närheten kunde nämligen en egnahemsägare icke såsom biförtjänst vid
skötseln av det egna hemmet påräkna något stadigvarande arbete, vare
sig vid industri eller annat företag, enär någon tillgång härå icke funnes
inom rimligt avstånd, utan vore en sådan person för sin och de sinas
utkomst snart sagt uteslutande hänvisad till det egna hemmet, och
området för ett sådant vore för snävt tilltaget för att kunna föda en
familj. Troligast vore, att, såsom på flera andra ställen inträffat, egna
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr J9.
3
hemsägare på uu ifrågavarande egendom skulle duka under lör ekonomiska
svårigheter, helst jordens avkastningsförmåga i det skick, egendomen
nu befunne sig, till en början måste bliva ringa. Om däremot
jorden uppdelades i mindre jordbrukslägenheter och till varje sådan
lades en areal så stor, att ägaren finge full sysselsättning därmed,
funnes någon möjlighet, att han skulle kunna reda sig.
Enligt det förslag, som av uppskattningsmännen uppgjorts för
egendomens försäljning, skulle egendomen med undantag av ovanberörda
lägenhet, betecknad å kartan med litt. Ag, fördelas i 6 å kartan
med röda gränslinjer samt litt. Aa, Ab, Ac, Ad, Ae och Af utmärkta
lotter, vilka, med nedan nämnda arealer, åsatts följande saluvärden:
1
A r
e a 1
Litt.
Ägofigurer å kartan.
tomt och
åker
märgelgrav
ocii äng
torvmosse
Summa
Saluvärde |
hektar
ar
hektar I ar
hektar
ar
hektar
ar
Kronor j
Aa
av 1, 2, 3, av 4, 5 — 8, av 14, av
16 och 66 ........................
10
31.4
6.9
30.4
10
ce
4,125 j
Ab
av 4, 9—13, av 14, 15, 33, 34 och
66 a................. ..............
9
76.4
_
4.3
13.9
9
94.6
4,390 |
Ac
av 1, av 17, 18, av 20, 68 och 68 a
7
33.3
—
5.8
—
36.1
7
74.7
3.115 1
Ad
av 17, 19, av 20, 21—30, 32 och
av 70.................................
7
20.2
_
5.0
__
49.4
7
74.6
i
5,420 !
Ae
av 45, 46—50, av 51, av 52 och
av 70.................................
8
11.9
1
20.7
_
49.4
9
82.0
4,530 *
Af
37—44, av 45, av 51, av 52 och 71
7
89.1
1
35.4
—
57.5
9
82.0
4,475
Av dessa lotter skulle endast litt. Ad bliva försedd med byggnader.
En sjunde lott skulle utgöras av ovanberörda lägenhet litt. Ag
med förut angiven utökad areal, för vilken saluvärdet beräknats till
1,910 kronor, varjämte för lotternas gemensamma behov såsom vägar
avsatts ägofigurerna av nr 14, av nr 16 och nr 31 om tillhopa 19 ar.
För en försäljning ansågo uppskattningsmännen följande skäl tala.
Skulle egendomen utarrenderas, kunde kronan icke undgå att med
hänsyn till de dåliga åbyggnaderna, som funnes å egendomen, göra
stora uppoffringar för nybyggnad, som under den närmaste tiden torde
komma att draga en kostnad av omkring 14,000 å 15,000 kronor, och
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
härtill komme vidare kostnad för bidrag till täckdikning, som torde
kunna beräknas till omkring 4,000 kronor. Under åtskilliga år komme
sålunda kronan, för det fall att egendomen ånyo utarrenderades, att
icke hava någon inkomst av densamma.
Vid ett utbjudande på sätt ovan föreslagits av egendomen, uppdelad
i lotter, återstode dock en betänklighet, som uppskattningsmännen
ansett böra beaktas, nämligen huru det skulle gestalta sig för kronan,
om det ej skulle lyckas att få alla lotterna försålda. Man kunde då
komma att stå med obebyggda, osålda lotter och, då dessa skulle utarrenderas
på så kort tid som exempelvis två år i sänder, bleve inkomsten
nästan så gott som ingen, och det kunde knappast undvikas,
att jorden bleve ytterligare utpinad och mindre begärlig vid utbud till
försäljning. Till följd av egendomens något avlägsna läge och det dåliga
skick, vari den befunnes, vore det att befara, att det bleve svårt om
ej omöjligt att få antagliga anbud å hela området vid försäljningsutbud
även till låga priser, under det anbud å arrende av egendomen nog
alltid stode att erhålla.
1 händelse av egendomens förnyade utarrendering borde enligt
uppskattningsmännens åsikt arrendatorn åläggas att inom utgången av
de 4 första arrendeåren uppföra nytt boningshus och svinhus, varför
kostnaden beräknats till omkring 9,700 kronor; och under förutsättning
av bifall till detta byggnadsförslag har det årliga arrendet uppskattats
till 1,400 kronor för en 20-års period.
Bleve egendomen utarrenderad och bebyggd, måste visserligen
kronan göra avsevärda ekonomiska uppoffringar för nybyggnader å egendomen,
men funnes då utsikt att få egendomen förbättrad och att få de
nedlagda kostnaderna ersatta. Om vid försäljning av ovannämnda med
litt. Aa, Ab, Ac, Ad, Ae och Af betecknade 6 lotter föreslagna saluvärden,
tillhopa 26,055 kronor, skulle uppnås, kunde kronan icke beräkna
högre inkomst därav än 3.6 procent eller årligen 938 kronor, motsvarande
för 20 år 18,760 kronor. Om egendomen åter bebyggdes och
den beräknade årliga arrendeinkomsten av 1,400 kronor uppnåddes, utgjorde
denna på 20 år 28,000 kronor, varifrån dock borde dragas det
belopp de föreslagna byggnaderna beräknats kosta eller 9,700 kronor.
Under nästa arrendeperiod skulle således kronans inkomster av egendomen
utan ränteberäkning bliva i det närmaste lika stora, vare sig försäljning
eller utarrendering ägde rum, men i senare fallet hade dock kronan
kvar en egendom, som efter 20 år borde hava ett mycket högre värde
och som borde kunna väl motivera, att kronan nedlade ytterligare kostnad
för nybyggnad och täckdikning. Det vore nämligen endast det dåliga
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
skick, vari byggnader och hävd, till följd av ständiga ombyten av arrendator
med i allmänhet dålig ekonomi, befunne sig, som vållade egendomens
låga saluvärde för närvarande. Uppskattningsmännen ansåge
därför övervägande skäl tala för egendomens förnyade utarrendering,
helst, såsom ovan framhållits, man kunde befara, att köpare till alla
lotterna på en gång icke kunde erhållas.
Kungl. Mapts befallningshavande har biträtt uppskattningsmännens
förslag om försäljning till Karl Andersson av lägenheten litt. Ag. Beträffande
dispositionen av egendomen i övrigt har Kungl. Mapts befallningshavande
— oaktat egendomen sedan år 1904 haft icke mindre
än fem arrendatorer med i allmänhet dålig ekonomi, vilka vanskött
såväl jordbruket som b}rggnaderna — likväl ansett sig böra på skäl,
som av uppskattningsmännen anförts, tillstyrka, att egendomen med
undantag av nämnda lägenhet måtte bibehållas i kronans ägo och ånyo
utarrenderas.
Med avseende å omförmälda täta ombyten av arrendatorer har
domänstyrelsen anfört följande:
För tjugu års tid från den 14 mars 1894 hade arrenderätten
till egendomen genom domänstyrelsens kontrakt den 16 december 1892
efter förre arrendatorns död upplåtits till hans änka Anna Håkansson
mot ett årligt arrende av 1,060 kronor. Sedermera den 4 mars 1904
hade på tillstyrkan av vederbörande kronofogde och Kungl. Maj:ts befallningshavande
bifall lämnats till en av änkan Håkansson gjord ansökning
att, av skäl att hennes barn ej vore hågade övertaga arrendet av henne
och hon tröttnat på att sköta egendomen med lejt folk, överlåta arrenderätten
från den 14 mars 1904 å Mårten Andersson. På grund av företett
sjukbetyg och av ekonomiskt trångmål hade därefter den 23 november
1906 Mårten Andersson medgivits att transportera arrenderätten
å O. H. Flygare. Denne hade visserligen varit boende å egen gård belägen
omkring en mil från Eggelstad, men hade Kungl. Maj:ts befallningshavande
ansett denna egendom i alla fall bliva bättre skött av Flygare
än av företrädaren, under vilkens tid egendomen kommit i vanhävd.
Härtill hade kommit, att enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes mening
kronan kunde riskera ännu mera genom att avslå ansökningen och i
stället söka genom offentligt utbjudande skaffa sig ny arrendator. Kungl.
Maj:ts befallningshavandes antagande att egendomen i Flygares hand
skulle gå en bättre skötsel till mötes hade emellertid ej gått i fullbordan,
varför, då Flygare hemställde att få avstå arrenderätten till en annan
person, Carl Persson i Hörröd, domänstyrelsen den 18 december 1908,
sedan upplysts, att denne skulle vara en skötsam man, lämnat sitt bifall
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
härtill. Härefter och sedan en av Perssons borgesmän för arrendet visat
sig icke längre vara vederhäftig för sin borgen och Persson icke kunnat
ställa ny säkerhet för arrendet, hade han fått efter laglig uppsägning
avflytta den 14 mars 1911, och hade arrenderätten för återstående tre
åren av arrendeperioden efter utbjudande å offentlig auktion övertagits
av Per N. Gualin mot ett årligt arrende av 1,210 kronor. Ej heller
Gualin syntes, att döma av uppskattningsinstrumentet, hava hitintills
särskilt lagt sig vinn om egendomen.
Med avseende å den stora svårighet att få lämpliga arrendatorer,
som syntes vidlåda denna egendom, och de beräknade dryga kostnaderna
för egendomens bebyggande och förbättrande i övrigt efter den utsugning,
för vilken den varit föremål under de senare åren, skulle det
enligt domänstyrelsens uppfattning vara önskvärt, att försök gjordes
med egendomens disponerande på annat sätt, såsom dess försäljning i
mindre jordbrukslägenheter på sätt uppskattningsmännen alternativt
ifrågasatt. På grund av den erfarenhet domänstyrelsen erhållit i fråga om
upplåtelse av obebyggda jordbrukslägenheter med byggnadsskyldighet för
köparen, hade domänstyrelsen dock ej kunnat annat än ställa sig tveksam
beträffande möjligheten att till fördel för kronan genomföra ett sådant
förslag. Vid ett utbjudande torde med visshet kunna väntas, att de
bebyggda lotterna vunne köpare, men å andra sidan att å de flesta av
de obebyggda ej erhölles antagliga bud. Kronan hade sedan att sköta
de osålda, blottade på det för deras självständiga brukande erforderliga
stödet, byggnader, och resultatet skulle antingen bliva dålig eller ingen
avkomst eller att kronan finge bekosta deras bebyggande. Vid jämförelse
av dessa olägenheter med vad en förnyad utarrendering av egendomen
kunde föra med sig, har domänstyrelsen ansett sig ej kunna
förorda försäljning av egendomen till annan del än den uppskattningsmännen
och Kungl. Maj:ts befallningshavande ifrågasatt.
För egen del får jag i likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter
tillstyrka bifall till uppskattningsmännens förslag om försäljning
av lägenheten litt. Ag. Vad åter angår dispositionen av egendomen i
övrigt finner jag övervägande skäl tala för dess bibehållande i kronans
ägo. Med hänsyn till egendomens läge ävensom det ytterst dåliga
tillstånd, vari jorden synes befinna sig, kan det näppeligen antagas, att
styckning till egna hem eller småbruk skall lyckas väl. Så vitt av
handlingarna framgår, har det ej heller uppträtt någon spekulant på de
jordbrukslägenheter, i vilka egendomen alternativt föreslagits skola upp
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
7
delas. -lag anser mig således böra hemställa, att Eders Kungl. Maj:t
måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen medgiva — — —»
Mot förslaget om försäljning av lägenheten litt. Ag av ifrågavarande
egendom har utskottet icke haft något att erinra. Vad beträffar
dispositionen av egendomen i övrigt synas emellertid starka skäl tala
för att jämväl denna del av egendomen efter uppdelning i lotter försäljes
till egnahemslägenheter. På sätt uppskattningsmännen i sitt
utlåtande anfört, skulle nämligen kronan, därest egendomen fortfarande
utarrenderades, nödgas att för nybyggnad samt täckdikning vid egendomen
vidkännas så stora kostnader, att kronan under en lång följd av
år icke skulle hava någon som helst inkomst av densamma. Då härtill
kommer, att det, enligt vad utredningen i ärendet givit vid handen, varit
förenat med stor svårighet att erhålla lämplig arrendator till ifrågavarande
egendom, vilket förhållande efter allt att döma torde fortfarande
komma att kvarstå, synes det utskottet med skäl kunna ifrågasättas,
huruvida icke lämpligen försök bör göras med styckning och försäljning
till mindre jordbruk jämväl av återstoden utav egendomen. Utskottet
vill därför framhålla önskvärdheten av att, innan sistnämnda
del av egendomen ånyo utarrenderas, Kungl. Maj:t måtte taga frågan
om den framtida dispositionen därav under förnyat övervägande; och
torde det förslag, som i anledning av vad utskottet sålunda anfört,
må bliva uppgjort, böra föreläggas nästkommande års Riksdag. Då
utskottet i övrigt icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning,
hemställer utskottet,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må av
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 10 mars 1913.
På jordbruksutskottets vägnar:
D. PERSSON i Tällberg.
När varande: herrar Persson, Tamm, Odelberg, Fahlén, Lundell, greve Hamilton,
Kronlund, Linders, greve Wachtmeister, Ingeström, Barthelson, Berggren,
Jonsson, Ekerot, Nilsson i T&nga och Gustafsson.
Utskottet,
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
Reservation
av S. Linders, Å. Ingeström och 0. Nilsson mot utskottets
motivering.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1913:196 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande av en lägenhet från förra militieb o stället Eggelstad nr 10 i Malmöhus lä s. 3 i texten