Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande av en lågenhet från förra militiebostället Eggelstad nr 10 i Malmöhus län.

1913-03-10 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:39, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande av en lågenhet från förra militiebostället Eggelstad nr 10 i Malmöhus län.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 31).

I

Nr

39.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 mars 1913 kl. 4 e. in.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande

av en lågenhet från förra militiebostället Eggelstad

nr 10 i Malmöhus län.

(l:a Avd.)

I en till Riksdagen den 13 december 1912 avlåten, till jordbruksutskottets

förberedande handläggning hänvisad proposition, nr 22, har

Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgiva,

att en till förra trumpetarbostället 1U mantal Eggelstad nr 10 i Tolånga

socken av Malmöhus län hörande, å en i statsrådsprotokollet

omförmäld karta med litt. Ag1 och Ag2 betecknad lägenhet må med i

samma protokoll angivet område från egendomen upplåtas enligt kungl.

kungörelsen den 31 december 1909 angående förändrade grunder för

åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle

att förvärva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med

iakttagande av de i kungl. brevet till domänstyrelsen samma dag i fråga

om tillämpningen av berörda grunder meddelade närmare bestämmelser.

I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Vid en år 1911 hållen uppskattningsförrättning för förnyad utarrendering

från den 14 mars 1914 av förra trumpetarbostället V4 mantal

Eggelstad nr 10 i Tolånga socken av Malmöhus län, vilken egendom

lämnar mer än 600 kronor i årligt arrende, hava uppskattningsmännen

väckt alternativa förslag om egendomens disposition; och har med anledning

härav domänstyrelsen i underdånig skrivelse den 12 januari

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 saml. 21 höft. (Nr 39.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

1912 underställt ärendet Kungl. Maj:ts nådiga prövning samt därvid

överlämnat instrumentet över berörda förrättning och övriga ärendet

rörande handlingar, däribland en av t. f. distriktslantmätaren Joh.

Trulsson år 1911 upprättad karta över egendomen med beskrivning

samt ett av t. f. extra lantmätaren J. Gordh samma år uppgjort, å

nämnda karta jämväl upptaget förslag till ägostyckning å egendomen.

Av de sålunda inkomna handlingarna inhämtas, bland annat,

följande.

Egendomen, som är belägen omkring 0.8 mil från Lövestads

järnvägsstation, 3.2 mil från Ystad och 4.3 mil från Lund och vars

ägor bestå av ett hemskifte och fem torvmosseskiften, de senare belägna

på skilda ställen omkring 1 å 1.2 kilometer från hemplanen, innehåller

en areal av 59 hektar 79.6 ar, därav 53 hektar 6.7 ar tomter, åker och

dylikt samt 6 hektar 72.9 ar äng, varjämte inom ägoområdet finnas

vägar om 73.7 ar, vilka, å kartan betecknade med ägofigurerna ur 35,

36, 67 och 69, vid enskifte undantagits för delägarnas gemensamma

behov.

Å egendomen finnes en lägenhet försedd med ett dess innehavare

Karl Andersson tillhörigt, i gott stånd varande bostadshus jämte uthus,

till vilken lägenhet brukas ett område, motsvarande å kartan ägofigurerna

nr 58—65 om 1 hektar 91.9 ar, därav 1 hektar 59.8 ar tomt

och åker samt 32.1 ar äng. Uppskattningsmännen hava föreslagit, att

bemälde Andersson borde till inköp hembjudas samma lägenhet, tillökad

dels med ägofigurerna nr 53—57, varigenom lägenhetens gräns mot

öster bleve den genom ägorna i norr och söder gående allmänna vägen,

dels ock med den med ägofiguren nr 72 betecknade torvmosselotten.

I så fall skulle lägenheten komma att omfatta de å kartan med litt.

Ag1 och Ag2 betecknade områdena, vilka tillhopa utgöra 3 hektar 84 ar,

därav 2 hektar 25.4 ar åker och 1 hektar 49.1 ar äng samt torvmosselotten

om 9.5 ar.

Beträffande dispositionen av egendomen i övrigt hava uppskattningsmännen

framställt alternativa förslag. Enligt uppskattningsmännens

mening lämpar egendomen sig icke för försäljning till bostadslägenheter.

I närheten kunde nämligen en egnahemsägare icke såsom biförtjänst vid

skötseln av det egna hemmet påräkna något stadigvarande arbete, vare

sig vid industri eller annat företag, enär någon tillgång härå icke funnes

inom rimligt avstånd, utan vore en sådan person för sin och de sinas

utkomst snart sagt uteslutande hänvisad till det egna hemmet, och

området för ett sådant vore för snävt tilltaget för att kunna föda en

familj. Troligast vore, att, såsom på flera andra ställen inträffat, egna
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr J9.

3

hemsägare på uu ifrågavarande egendom skulle duka under lör ekonomiska

svårigheter, helst jordens avkastningsförmåga i det skick, egendomen

nu befunne sig, till en början måste bliva ringa. Om däremot

jorden uppdelades i mindre jordbrukslägenheter och till varje sådan

lades en areal så stor, att ägaren finge full sysselsättning därmed,

funnes någon möjlighet, att han skulle kunna reda sig.

Enligt det förslag, som av uppskattningsmännen uppgjorts för

egendomens försäljning, skulle egendomen med undantag av ovanberörda

lägenhet, betecknad å kartan med litt. Ag, fördelas i 6 å kartan

med röda gränslinjer samt litt. Aa, Ab, Ac, Ad, Ae och Af utmärkta

lotter, vilka, med nedan nämnda arealer, åsatts följande saluvärden:

1

A r

e a 1

Litt.

Ägofigurer å kartan.

tomt och

åker

märgelgrav

ocii äng

torvmosse

Summa

Saluvärde |

hektar

ar

hektar I ar

hektar

ar

hektar

ar

Kronor j

Aa

av 1, 2, 3, av 4, 5 — 8, av 14, av

16 och 66 ........................

10

31.4

6.9

30.4

10

ce

4,125 j

Ab

av 4, 9—13, av 14, 15, 33, 34 och

66 a................. ..............

9

76.4

_

4.3

13.9

9

94.6

4,390 |

Ac

av 1, av 17, 18, av 20, 68 och 68 a

7

33.3

—

5.8

—

36.1

7

74.7

3.115 1

Ad

av 17, 19, av 20, 21—30, 32 och

av 70.................................

7

20.2

_

5.0

__

49.4

7

74.6

i

5,420 !

Ae

av 45, 46—50, av 51, av 52 och

av 70.................................

8

11.9

1

20.7

_

49.4

9

82.0

4,530 *

Af

37—44, av 45, av 51, av 52 och 71

7

89.1

1

35.4

—

57.5

9

82.0

4,475

Av dessa lotter skulle endast litt. Ad bliva försedd med byggnader.

En sjunde lott skulle utgöras av ovanberörda lägenhet litt. Ag

med förut angiven utökad areal, för vilken saluvärdet beräknats till

1,910 kronor, varjämte för lotternas gemensamma behov såsom vägar

avsatts ägofigurerna av nr 14, av nr 16 och nr 31 om tillhopa 19 ar.

För en försäljning ansågo uppskattningsmännen följande skäl tala.

Skulle egendomen utarrenderas, kunde kronan icke undgå att med

hänsyn till de dåliga åbyggnaderna, som funnes å egendomen, göra

stora uppoffringar för nybyggnad, som under den närmaste tiden torde

komma att draga en kostnad av omkring 14,000 å 15,000 kronor, och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

härtill komme vidare kostnad för bidrag till täckdikning, som torde

kunna beräknas till omkring 4,000 kronor. Under åtskilliga år komme

sålunda kronan, för det fall att egendomen ånyo utarrenderades, att

icke hava någon inkomst av densamma.

Vid ett utbjudande på sätt ovan föreslagits av egendomen, uppdelad

i lotter, återstode dock en betänklighet, som uppskattningsmännen

ansett böra beaktas, nämligen huru det skulle gestalta sig för kronan,

om det ej skulle lyckas att få alla lotterna försålda. Man kunde då

komma att stå med obebyggda, osålda lotter och, då dessa skulle utarrenderas

på så kort tid som exempelvis två år i sänder, bleve inkomsten

nästan så gott som ingen, och det kunde knappast undvikas,

att jorden bleve ytterligare utpinad och mindre begärlig vid utbud till

försäljning. Till följd av egendomens något avlägsna läge och det dåliga

skick, vari den befunnes, vore det att befara, att det bleve svårt om

ej omöjligt att få antagliga anbud å hela området vid försäljningsutbud

även till låga priser, under det anbud å arrende av egendomen nog

alltid stode att erhålla.

1 händelse av egendomens förnyade utarrendering borde enligt

uppskattningsmännens åsikt arrendatorn åläggas att inom utgången av

de 4 första arrendeåren uppföra nytt boningshus och svinhus, varför

kostnaden beräknats till omkring 9,700 kronor; och under förutsättning

av bifall till detta byggnadsförslag har det årliga arrendet uppskattats

till 1,400 kronor för en 20-års period.

Bleve egendomen utarrenderad och bebyggd, måste visserligen

kronan göra avsevärda ekonomiska uppoffringar för nybyggnader å egendomen,

men funnes då utsikt att få egendomen förbättrad och att få de

nedlagda kostnaderna ersatta. Om vid försäljning av ovannämnda med

litt. Aa, Ab, Ac, Ad, Ae och Af betecknade 6 lotter föreslagna saluvärden,

tillhopa 26,055 kronor, skulle uppnås, kunde kronan icke beräkna

högre inkomst därav än 3.6 procent eller årligen 938 kronor, motsvarande

för 20 år 18,760 kronor. Om egendomen åter bebyggdes och

den beräknade årliga arrendeinkomsten av 1,400 kronor uppnåddes, utgjorde

denna på 20 år 28,000 kronor, varifrån dock borde dragas det

belopp de föreslagna byggnaderna beräknats kosta eller 9,700 kronor.

Under nästa arrendeperiod skulle således kronans inkomster av egendomen

utan ränteberäkning bliva i det närmaste lika stora, vare sig försäljning

eller utarrendering ägde rum, men i senare fallet hade dock kronan

kvar en egendom, som efter 20 år borde hava ett mycket högre värde

och som borde kunna väl motivera, att kronan nedlade ytterligare kostnad

för nybyggnad och täckdikning. Det vore nämligen endast det dåliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

skick, vari byggnader och hävd, till följd av ständiga ombyten av arrendator

med i allmänhet dålig ekonomi, befunne sig, som vållade egendomens

låga saluvärde för närvarande. Uppskattningsmännen ansåge

därför övervägande skäl tala för egendomens förnyade utarrendering,

helst, såsom ovan framhållits, man kunde befara, att köpare till alla

lotterna på en gång icke kunde erhållas.

Kungl. Mapts befallningshavande har biträtt uppskattningsmännens

förslag om försäljning till Karl Andersson av lägenheten litt. Ag. Beträffande

dispositionen av egendomen i övrigt har Kungl. Mapts befallningshavande

— oaktat egendomen sedan år 1904 haft icke mindre

än fem arrendatorer med i allmänhet dålig ekonomi, vilka vanskött

såväl jordbruket som b}rggnaderna — likväl ansett sig böra på skäl,

som av uppskattningsmännen anförts, tillstyrka, att egendomen med

undantag av nämnda lägenhet måtte bibehållas i kronans ägo och ånyo

utarrenderas.

Med avseende å omförmälda täta ombyten av arrendatorer har

domänstyrelsen anfört följande:

För tjugu års tid från den 14 mars 1894 hade arrenderätten

till egendomen genom domänstyrelsens kontrakt den 16 december 1892

efter förre arrendatorns död upplåtits till hans änka Anna Håkansson

mot ett årligt arrende av 1,060 kronor. Sedermera den 4 mars 1904

hade på tillstyrkan av vederbörande kronofogde och Kungl. Maj:ts befallningshavande

bifall lämnats till en av änkan Håkansson gjord ansökning

att, av skäl att hennes barn ej vore hågade övertaga arrendet av henne

och hon tröttnat på att sköta egendomen med lejt folk, överlåta arrenderätten

från den 14 mars 1904 å Mårten Andersson. På grund av företett

sjukbetyg och av ekonomiskt trångmål hade därefter den 23 november

1906 Mårten Andersson medgivits att transportera arrenderätten

å O. H. Flygare. Denne hade visserligen varit boende å egen gård belägen

omkring en mil från Eggelstad, men hade Kungl. Maj:ts befallningshavande

ansett denna egendom i alla fall bliva bättre skött av Flygare

än av företrädaren, under vilkens tid egendomen kommit i vanhävd.

Härtill hade kommit, att enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes mening

kronan kunde riskera ännu mera genom att avslå ansökningen och i

stället söka genom offentligt utbjudande skaffa sig ny arrendator. Kungl.

Maj:ts befallningshavandes antagande att egendomen i Flygares hand

skulle gå en bättre skötsel till mötes hade emellertid ej gått i fullbordan,

varför, då Flygare hemställde att få avstå arrenderätten till en annan

person, Carl Persson i Hörröd, domänstyrelsen den 18 december 1908,

sedan upplysts, att denne skulle vara en skötsam man, lämnat sitt bifall

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

härtill. Härefter och sedan en av Perssons borgesmän för arrendet visat

sig icke längre vara vederhäftig för sin borgen och Persson icke kunnat

ställa ny säkerhet för arrendet, hade han fått efter laglig uppsägning

avflytta den 14 mars 1911, och hade arrenderätten för återstående tre

åren av arrendeperioden efter utbjudande å offentlig auktion övertagits

av Per N. Gualin mot ett årligt arrende av 1,210 kronor. Ej heller

Gualin syntes, att döma av uppskattningsinstrumentet, hava hitintills

särskilt lagt sig vinn om egendomen.

Med avseende å den stora svårighet att få lämpliga arrendatorer,

som syntes vidlåda denna egendom, och de beräknade dryga kostnaderna

för egendomens bebyggande och förbättrande i övrigt efter den utsugning,

för vilken den varit föremål under de senare åren, skulle det

enligt domänstyrelsens uppfattning vara önskvärt, att försök gjordes

med egendomens disponerande på annat sätt, såsom dess försäljning i

mindre jordbrukslägenheter på sätt uppskattningsmännen alternativt

ifrågasatt. På grund av den erfarenhet domänstyrelsen erhållit i fråga om

upplåtelse av obebyggda jordbrukslägenheter med byggnadsskyldighet för

köparen, hade domänstyrelsen dock ej kunnat annat än ställa sig tveksam

beträffande möjligheten att till fördel för kronan genomföra ett sådant

förslag. Vid ett utbjudande torde med visshet kunna väntas, att de

bebyggda lotterna vunne köpare, men å andra sidan att å de flesta av

de obebyggda ej erhölles antagliga bud. Kronan hade sedan att sköta

de osålda, blottade på det för deras självständiga brukande erforderliga

stödet, byggnader, och resultatet skulle antingen bliva dålig eller ingen

avkomst eller att kronan finge bekosta deras bebyggande. Vid jämförelse

av dessa olägenheter med vad en förnyad utarrendering av egendomen

kunde föra med sig, har domänstyrelsen ansett sig ej kunna

förorda försäljning av egendomen till annan del än den uppskattningsmännen

och Kungl. Maj:ts befallningshavande ifrågasatt.

För egen del får jag i likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter

tillstyrka bifall till uppskattningsmännens förslag om försäljning

av lägenheten litt. Ag. Vad åter angår dispositionen av egendomen i

övrigt finner jag övervägande skäl tala för dess bibehållande i kronans

ägo. Med hänsyn till egendomens läge ävensom det ytterst dåliga

tillstånd, vari jorden synes befinna sig, kan det näppeligen antagas, att

styckning till egna hem eller småbruk skall lyckas väl. Så vitt av

handlingarna framgår, har det ej heller uppträtt någon spekulant på de

jordbrukslägenheter, i vilka egendomen alternativt föreslagits skola upp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

7

delas. -lag anser mig således böra hemställa, att Eders Kungl. Maj:t

måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen medgiva — — —»

Mot förslaget om försäljning av lägenheten litt. Ag av ifrågavarande

egendom har utskottet icke haft något att erinra. Vad beträffar

dispositionen av egendomen i övrigt synas emellertid starka skäl tala

för att jämväl denna del av egendomen efter uppdelning i lotter försäljes

till egnahemslägenheter. På sätt uppskattningsmännen i sitt

utlåtande anfört, skulle nämligen kronan, därest egendomen fortfarande

utarrenderades, nödgas att för nybyggnad samt täckdikning vid egendomen

vidkännas så stora kostnader, att kronan under en lång följd av

år icke skulle hava någon som helst inkomst av densamma. Då härtill

kommer, att det, enligt vad utredningen i ärendet givit vid handen, varit

förenat med stor svårighet att erhålla lämplig arrendator till ifrågavarande

egendom, vilket förhållande efter allt att döma torde fortfarande

komma att kvarstå, synes det utskottet med skäl kunna ifrågasättas,

huruvida icke lämpligen försök bör göras med styckning och försäljning

till mindre jordbruk jämväl av återstoden utav egendomen. Utskottet

vill därför framhålla önskvärdheten av att, innan sistnämnda

del av egendomen ånyo utarrenderas, Kungl. Maj:t måtte taga frågan

om den framtida dispositionen därav under förnyat övervägande; och

torde det förslag, som i anledning av vad utskottet sålunda anfört,

må bliva uppgjort, böra föreläggas nästkommande års Riksdag. Då

utskottet i övrigt icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning,

hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må av

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 10 mars 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

När varande: herrar Persson, Tamm, Odelberg, Fahlén, Lundell, greve Hamilton,

Kronlund, Linders, greve Wachtmeister, Ingeström, Barthelson, Berggren,

Jonsson, Ekerot, Nilsson i T&nga och Gustafsson.

Utskottet,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

Reservation

av S. Linders, Å. Ingeström och 0. Nilsson mot utskottets

motivering.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:196 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande av en lägenhet från förra militieb o stället Eggelstad nr 10 i Malmöhus lä s. 3 i texten