Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning rörande det svenska jordbrukets ekonomi m. m.

1913-04-10 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:46, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning rörande det svenska jordbrukets ekonomi m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

1

Nr 46.

Ankom till Riksdagens kansli den li april 1913 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående utredning rörande det svenska jordbrukets

ekonomi m. m.

(2:a Avd.)

I en inom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets behandling

överlämnad motion, nr 202, har herr Molin i Dombäcksmark hemställt,

att Riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning

angående det svenska jordbrukets ekonomi och de jordbrukande

klassernas levnadsförhållanden i syfte att klargöra vilka åtgärder, som

tarvas för den jordbrukande befolkningens bibehållande vid jordbruket

och för egnahemsrörelsens fortsatta utveckling.

Till stöd härför har anförts följande:

»Ett lands lycka och välstånd beror ytterst på huru dess jordbruk

är ordnat. I vårt land erkännes också jordbruket såsom grunden för

samhällets lycka. I den mån jordbruket kommer i betryckt läge, försvåras

och omöjliggöres utvecklingen fram till lyckligare samhällsförhållanden.

Tyvärr måste det konstateras, att jordbruket här i landet,

i stort sett, för närvarande är i ett mycket betryckt läge. Orsakerna

kunna vara mångahanda. Emigration, industrialism, flykten från jorden

in till städerna, dyrtiden, allt detta och mera gör, att jordbrukarens lott

blir allt svårare. Men orsakerna kunna ligga djupare och bottna i något,

varav ovan omtalade kan vara följd.

Vetskapen om jordbrukets betryckta ställning har drivit statsmakterna

att med skiftande medel råda bot för det onda. De undersökningar,

som påkallats och verkställts, hava dock varit av mera periferisk

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 saml. 28 käft. (Nr 46.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

art. Med skäl kan sägas, att så gott som allting är undersökt och

utrett rörande jordbruksnäringen utom själva kärnan i det hela: Hur

hänger det ihop med det svenska jordbrukets ekonomi? Man tycks

alltid ha utgått från förutsättningen, att jordbruket i och för sig är

ekonomiskt bärkraftigt, men att yttre omständigheter vållat ller eller

färre jordbrukargrupper skada i deras näring, vilka yttre orsaker statsmakterna

förty velat avlägsna. Jag vill blott som exempel taga Norrlandskommittén,

den pågående utredningen angående jordbrukets avsättningsmöjligheter,

den likaledes pågående utredningen om de åtgärder,

som i främmande land vidtagits för bondeklassens bibehållande vid jordbruket,

försöken att ordna jordbrukarnas kreditförhållanden, statens,

landstingens och hushållningssällskapens åtgärder för det mindre jordbrukets

höjande, undersökningarna rörande torparnas levnadsförhållanden,

egnahemsfrågan in. m. Alla dessa åtgärder eller ansatser därtill,

hur goda och välsignelsebringande de än varit, äro och med säkerhet

komma att bliva i framtiden, hava dock rört sig endast vid sidan och

omkring huvudfrågan, jordbruksnäringens ekonomi i och för sig. Denna

kärnpunkt har knappt vidsnuddats.

Att något är som det icke borde vara med det svenska jordbruket

framgår så mycket tydligare därav, att det stora jordbruket icke tycks

kunna existera utan hjälp av de konstlade medel, tullarna innebära.

De sistförfluten årens taxeringsuppgifter tyda också på, hur illa det i

själva verket är beställt med ekonomien vid det mycket lovprisade

mindre jordbruket. Jag tillåter mig i detta sammanhang uttala den

förmodan, att roten och upphovet till det svenska jordbrukets alltjämt

fortgående glidande hän mot nödläget är det till sina verkningar olyckliga

tullsystemet.

Då egnahemsrörelsen numera blivit ett av statens förnämsta intressen,

är det av synnerlig vikt att rätt planlägga och utföra densamma.

Min övertygelse är, att statsmakterna tillfölje den rådande okunnigheten

om det svenska jordbrukets ekonomi, sådan den i verkligheten är, stå

i begrepp att i egnahemsrörelsens vackra namn framskapa ett nytt

socialt elände, jordbruksproletariatet. Olyckan är nämligen, att som

grund för beräkningarna tagits antingen skenbart lysande men ekonomiskt

bedrägliga skörderesultat vid jordbruk, där kanske förmögenheter

nedlagts för att driva upp avkastningen eller också — ingen grund

alls. För att skapa sig ett riktigt begrepp om jordbrukets ekonomi

fordras att skärskåda icke så kallade »mönsterjordbruk», åt vars ekonomi

den praktiske jordbrukaren, som är hänvisad att leva av sitt jordbruk,

skakar på huvudet, utan sådana jordbruk i skilda delar av landet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 4(>. 3

vilka bedrivas utan konstlade medel, med strävsamt arbete och umbäranden

samt de medel, naturen själv givit. Det ekonomiska resultatet

vid sådana, jag vill kalla naturenliga jordbruk — de enda som enligt

min mening ha framtiden för sig, förutsatt att de räddas ur det nuvarande

nödläget — borde jämföras med kostnaderna för därå nedlagt

arbete och räntan å det i jordbruket, dess åbyggnader, kreatur, redskap

och inventarier bundna kapitalet. En jordbruksstatistik, som på angivna

sätt går till grunden av det hela, är den vi nu sakna men ovillkorligen

behöva. Därav skulle helt säkert framgå, huru överdrivna

åsikterna om jordbrukets ekonomiska bärighet för närvarande äro i

vissa kretsar och huru ytterst grannlaga frågan är, om jordbruket i vårt

land verkligen tål större skaf tetunga. Men statistiken eller utredningen

skulle också helt säkert anvisa vägar och medel för åstadkommandet

av bättre förhållanden och utvecklingslinjer, varefter man sedan tryggt

kunde leda egnahemsrörelsen framåt utan synnerlig risk att i framtiden

få bakslag.

Den fråga, jag nu i korthet berört, synes mig vara av så stor

vikt, det jag ej tvekar uttala, att den är vår största sociala, den grundläggande

för allt socialt arbete i detta land. Tyvärr har den kommit sist

i räkningen. Det måste vara en bakvänd ordning att arbeta för skapandet

av nya egna hem efter ett system, som oförtydbart är sjukt, och

ej först ha undersökt och klargjort, hur de redan befintliga egna hemmen

skola ryckas upp från det nuvarande nödläget till en ståndpunkt,

där trygghet för framtiden kan skönjas.

Den oupphörliga ökningen av statsskulden, den i oroväckande grad

stigande statsbudgeten, de stora krav, som i en snar framtid komma att

ytterligare ställas på densamma, samt myndigheternas tendens att vid jordbrukstaxeringarna

oupphörligt öka jordbrukarnas bördor mana också

till att undersöka, hur det verkligen hänger ihop med den svenska

jordbruksekonomien överhuvud taget.

Jag ber till sist få hänvisa till en intressant broschyr i detta ämne,

särskilt med hänsyn taget till egnahemsrörelsen, av jordbrukskonsulenten

i Örebro län Herman Flodqvist: »Några tankar i egnahemsfrågan».

Örebro 1912.»

Frågan om det svenska jordbrukets uppblomstring och utveckling

öppnar för statsmakterna såväl som för den enskilde ett rikt arbetsfält,

där uppgifternas mångfald lika litet som deras svårighet får verka

avskräckande, utan alla goda uppslag omsorgsfullt böra tillvaratagas.

Ur denna synpunkt anser utskottet, att motionärens förevarande främ
-

retskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

ställning- obestridligen förtjänar intresse och beaktande, icke blott med

avseende fästat vid den varma omtanke om vår modernärings framtid,

som därutinnan kommit till uttryck, utan ock med hänsyn till den

sakliga innebörden av hans uttalanden. Dessa innehålla onekligen,

bortsett från en kanske alltför stor benägenhet att framhäva vissa brister

och skuggsidor, i väsentliga delar icke obefogade erinringar rörande

den svenska jordbruksnäringens ställning och villkor. I likhet med

motionären torde man äga rätt att beträffande flertalet av vårt lands

jordbruk, de mindre icke undantagna, uppställa det önskemålet, att de i

allmänhet kunde lämna sina ägare eller brukare en avsevärt högre avkastning,

än vad nu är förhållaudet. Att möjligheten av ett sådant

uppsving på det närmaste sammanhänger med de av motionären i främsta

rummet framhållna frågorna om det svenska jordbrukets ekonomi och

de jordbrukande klassernas levnadsförhållanden, torde ock utan vidare

vara klart.

Ifrågasättas kan emellertid, huruvida verkligen motionärens yrkande

på utredning i berörda hänseenden innehåller något väsentligt nytt

uppslag eller några av statsmakterna hittills förbisedda synpunkter.

Det förhåller sig nämligen så, att statsmakterna redan föranstaltat om

ett synnerligen omfattande och betydelsefullt utredningsarbete rörande

för jordbruket viktiga ekonomiska och sociala frågor.

I dylikt hänseende uppräknar motionären själv sådana, enligt

utskottets mening, för det föreliggande ämnet synnerligen betydelsefulla

utredningar, som den nu pågående angående jordbrukets avsättningsmöjligheter,

den redan i det väsentliga slutförda utredningen angående

lämpligaste sättet att ordna jordbrukets kreditförhållanden och det för

utvecklingen av Norrlands möjligheter även på jordbrukets område så

värdefulla av Norrlandskommittén avgivna betänkandet. I förbigående

antyder motionären vidare, att utredning företagits rörande torparnas

levnadsförhållanden, samt att slutligen egnahemsfrågan är föremål för

statsmakternas uppmärksamhet. I avseende å den förra frågan vill

utskottet erinra, att resultatet av de för densamma tillkallade sakkunnigas

utredning numera föreligger i ett den 6 maj 1911 avgivet betänkande,

däri åtskilliga åtgärder, speciellt i lagstiftningsväg, föreslagits

i syfte att råda bot för en del missförhållanden samt i allmänhet tillgodose

och främja torpareklassens rätt och bästa. Denna fråga är

sålunda för närvarande under regeringens prövning. Vidkommande åter

egnahemsfrågan, är densamma i sin helhet ställd under utredning, i det

att chefen för jordbruksdepartementet enligt nådigt bemyndigande den

20 januari 1911 lämnat i uppdrag åt sakkunniga personer att verkställa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

utredning av egnahemsfrågan samt utarbeta förslag dels till de förändringar

i gällande bestämmelser för statens egnabemslånerörelso, som

på grund av vunnen erfarenhet kunna belinnas önskvärda, dels ock till

de ytterligare åtgärder, som från statens sida kunna vidtagas för att

underlätta och befordra egnahemsbildningen.

I samband, med den gjorda uppräkningen av igångsatta utredningar

antydes i motionen, huruledes staten, landsting och hushållningssällskap

vidtagit åtgärder för det mindre jordbrukets höjande. Utskottet

linner det för sin del uppenbart, att ett flertal sådana åtgärder äga den

lor jordbruket synnerligen stora ekonomiska betydelse, att de icke böra

lämnas ur räkningen vid bedömandet av det allmännas verksamhet för

det i motionen angivna syfte. Härvidlag bör då i främsta rummet

framhållas den omfattande, för den jordbrukande befolkningen avsedda

upplysningsverksamhet, som med statsmedel understödes, och som måste

anses innebära ett oeftergivligt villkor för ett allmännare materiellt

uppsving på jordbrukets, icke minst småbrukets område. År efter år

anslår numera det allmänna allt högre belopp, avsedda att användas

till att på olika vägar meddela undervisning i och sprida kunskaper

om jordbrukets och dess inånga binäringars rationella bedrivande. Och

det allmännas insatser i ifrågavarande syfte hava icke inskränkts till

lantbruksundervisningen i egentlig mening, utan uppmärksamhet har i

allt större omfattning ägnats åt vägledningsarbete av mera praktisk

natur. I sådant hänseende vill utskottet erinra om den företrädesvis

för de mindre jordbrukarna betydelsefulla verksamhet, som anförtrotts

åt med skilda uppgifter verkande konsulenter, stipendiater och vandringsrättare.

Ett särskilt framhållande förtjänar även det för det praktiska

jordbrukets idkare avsedda och av dessa med livligt intresse omfattade

försöksväsende, som, med stöd av stat, hushållningssällskap och

andra för jordbruket verksamma korporationer, efter hand framvuxit i

vårt land, allt efter som vikten allt mera gjort sig gällande för lantbruksnäringen

att söka tillgodogöra sig resultaten av de vetenskapliga

forskningarna på sådana områden, som beröra jordbruket och dess binäringar.

Från och med år 1907 har jordbruksförsöksväsendet i den

med statsmedel upprättade centralanstalten för försöks väsen det på jordbruksområdet

erhållit eu ledande och sammanhållande medelpunkt. En

liknande, genom anställande av experimentella undersökningar för lanthushållningen

betydelsefull upplysningsverksamhet utföres av de utav

föreningar och hushållningssällskap med bidrag av statsmedel understödda

inrättningar i skilda delar av landet, vilka avse såväl odling och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

förädling av utsäde, mosskulturförsök och dylika produktiva jordbruksändamål,

som kontroll av foder- och gödningsmedel.

Men den mångsidighet och grundlighet, som numera präglar den

svenska jordbrukspolitiken, har även i andra avseenden medfört anslagsbehov,

som blivit i stor utsträckning tillgodosedda. Så till exempel har

den växande insikten om småbruks- och egnahemsrörelsens ekonomiska

och sociala betjMelse föranlett staten att, vid sidan av det, igångsatta

utredningsarbetet rörande samma fråga, även direkt ekonomiskt genom

betydande anslag till egnahemslån såväl som till eu planmässigt ordnad

jordförmedling söka medverka till bildandet av egna hem. Och beträffande

redan befintliga småbruk har den erfarenhet, som numera vunnits

om premieringssystemets lämplighet såsom medel att åstadkomma förbättringar

i avseende å jordens bruk och skötsel, givit anledning till att

genom rikliga anslag till premiering av mindre jordbruk och mindre

odlingsföretag söka sporra de enskilda småbrukarna till ansträngningar

för uppnående av så gynnsamma resultat som möjligt. Ett annat för

jordbruksekonomien synnerligen viktigt område, där staten alltsedan år

1911 lämnat ett värdefullt understöd, är åtgärderna för främjandet av

en ordnad bokföring vid mindre jordbruk. Då en sådan bokföring tydligen

är av största intresse för frågan om jordbrukets avkastning, såväl

i avseende å slutresultatet som de särskilda driftåtgärdernas ekonomiska

betydelse inbördes, men insikten härom näppeligen torde hava

i önskvärd omfattning vunnit insteg hos de mindre jordbrukarna, torde

man vara berättigad fästa stora förhoppningar vid det allmännas sålunda

påbörjade verksamhet för denna angelägenhet.

Emellertid synes motionären, samtidigt som han giver sitt erkännande

åt dessa åtgärders ävensom de av honom omnämnda utredningarnas

betydelse, likväl vilja frånkänna desamma egentligt värde för vad han

förklarar vara huvudföremålet för sin framställning, nämligen »jordbruksnäringens

ekonomi i och för sig». Han gör nämligen gällande,

att allt vad som sålunda åtgjorts, skulle röra sig endast vid sidan av

och omkring denna sakens kärnpunkt. Anmärkningsvärt är ju då att

motionären, oaktat sitt sålunda tydligt tillkännagivna tvivel på specialutredningars

värde för förevarande syfte, dock funnit sig föranledd att

låta motionen utmynna i ett utredningsyrkande, som varken formellt

eller sakligt inskränkts till att omfatta blott nämnda huvudfråga. Såsom

föremål för den av honom begärda utredningen och riktlinjer för densamma

angiver ju motionären icke -blott jordbrukets ekonomi i och för

sig utan ock vissa därmed samhöriga ämnen nämligen: de jordbrukandc

klassernas levnadsförhållanden, möjligheten av dessa klassers bibehållande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

7

vid jordbruket och egnahemsrörelsens fortsatta utveckling, varjämte han

framhåller nödvändigheten av eu omfattande och grundlig jordbruksstatistik

med uppgift att ingående belysa frågan om det svenska jordbrukets,

enkannerligen småbrukets, ekonomiska bärighet. Det av motionären

härmed utstakade utredningsprogrammet innebär emellertid icke

några som helst nya uppslag. Sålunda har ju utskottet redan beträffande

egnahem sfrågan påvisat hurusom utredning pågår, och likaledes

att eu sådan redan slutförts beträffande en viktig kategori av lantarbetarna,

nämligen torparna. Men även andra av de frågor, som motionären

framhållit såsom betydelsefulla för hans huvudsyfte, äro eller hava

varit föremål för officiell utredning.

Vad först angår frågan om de jordbrukande klassernas levnadsförhållanden,

anhöll som bekant redan 1907 års Riksdag om en utredning

rörande lämpligaste sättet för åstadkommande av en statistisk

undersökning angående dessa förhållanden samt framläggande för Riksdagen

av de förslag, som av utredningen kunde anses påkallade. I

riksdagsskrivelsen betonades uttryckligen, att de arbetarstatistiska undersökningar,

vilka redan förut påginge inom kommerskollegium, avseende

en fortlöpande socialstatistik av allmän art, endast mera ytligt och i

fråga om några få förhållanden sysselsatte sig med lantbruksarbetarna.

För fyllande av denna brist erfordrades enligt Riksdagens mening ett

statistiskt material, ägnat att giva en i alla avseenden, såvitt möjligt,

fullständig inblick i de förhållanden, varunder hithörande arbetaregrupper

levde och verkade. I anledning av denna Riksdagens skrivelse

utarbetades inom kommerskollegium med biträde av tillkallade sakkunniga

en av Kungl. Maj:t och Riksdagen år 1910 godkänd plan för

försöksundersökuingar på det ifrågavarande området, vilka undersökningar,

sedan Riksdagen därtill anslagit medel, oförtövat vidtogo under

åt kollegium anförtrodd ledning. Enligt den fastställda arbetsplanen

skulle i första rummet komma till utförande en årligen upprepad utredning

angående arbetartillgång, arbetstid och arbetslön inom Sveriges

jordbruk, och redan för åren 1910 och 1911 föreligga nu såsom första

ledet i serien av lantarbetarstatistiska undersökningar publicerade upplysningar

rörande förenämnda trenne frågor, vilka upptagits till behandling

på grundvalen av eit synnerligen omfattande primärmaterial. Dessutom

skola, enligt planen, verkställas dels eu allmän översikt över

lantbrukets allmänna sociala fysionomi och dels regelbundet återkommande

mera ingående utredningar rörande vissa närmare specificerade

förhållanden, vilka samtliga synnerligen nära torde beröra förevarande

ämne.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

Det torde dessutom förtjäna anmärkas, att vid sidan av denna

lantarbetarstatistik i egentlig mening finnes ett ganska avsevärt på

olika vägar sammanbragt material, ägnat att belysa särskilda för våra

lantarbetare betydelsefulla spörsmål. Därvid komma främst i betraktande

vissa delar av Sveriges officiella statistik, i det att såväl jordbruks-

som befolkningsstatistiken erbjuda nödvändiga utgångspunkter

för alla strävanden att klargöra en inom jordbruksnäringen sysselsatt

befolkningsgrupps arbets- och levnadsvillkor. Ytterligare har, såsom

ovan berörts, kommerskollegii fortlöpande socialstatistik redan upptagit

till behandling ett flertal även för lantbruksbefolkningen aktuella ekonomiska

och socialpolitiska frågor. Den av kommerskollegium omhänderhavda

regelbundna statistiken över livsmedelsprisen och deras förändringar

bidrager naturligtvis ock att bringa klarhet i ett även för

landsbygdsbefolkningen synnerligen viktigt spörsmål. Slutligen torde

här ock lämpligen böra erinras om de officiella publikationer rörande

jordbrukets kooperationsrörelse, som offentliggjorts av jordbruksdepartementet

och lantbruksstyrelsen. Denna rörelse torde nämligen kunna

medföra en djupgående omgestaltning av jordbrukets ekonomiska organisation

och följaktligen av såväl småbrukares som lantarbetares levnadsförhållanden.

Det allra närmaste sammanhang med den nu berörda äger tydligen

den likaledes av motionären såsom särskilt betydelsefull framhållna

frågan om möjligheten av att vid jordbruket bibehålla den jordbrukande

befolkningen. Åven denna fråga är emellertid föremål för statsmakternas

livliga intresse. För närvarande pågår en stort planlagd officiell undersökning,

som på ett uttömmande sätt och ur de mest olika synpunkter

sysselsätter sig med såväl emigrationen som den pågående folkomflyttningen

från landsbygden till den inhemska industrien och städerna.

Såsom bilagor till emigrationsutredningens i en nära framtid väntade

betänkande hava redan publicerats synnerligen uppmärksammade och

värdefulla undersökningar rörande vissa hithörande spörsmål.

I detta sammanhang torde ock böra erinras om det av chefen för

jordbruksdepartementet enligt nådigt bemyndigande den 2 december 1910

åt docenten N. R. Wohlin såsom sakkunnig person lämnade uppdrag

att närmare undersöka och studera de åtgärder, som i vissa främmande

länder vidtagits för att kvarhålla allmogen vid jordbruket. Detta uppdrag

innefattar ock — något varom motionären synes hava varit okunnig,

då han flyktigt antytt tillvaron av en sådan utredning — undersökningav

vissa för bondeklassen även i vårt land betydelsefulla ekonomiska

förhållanden samt utredning angående de åtgärder, som ur de sålunda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottet# ''utlåtande Nr 46.

it

granskade synpunkterna kunna vara av behovet påkallade för det svenska

bondeståndets stärkande och bevarande.

Vidkommande motionärens önskemål om eu ingående statistisk

belysning av jordbruksnäringens ekonomiska förutsättningar samt den

förmenta bristen på en egentlig jordbruksstatistik i vårt land, vill utskottet

erinra, att Sverige ägt en officiell jordbruksstatistik alltsedan år 1865,

då uppdrag lämnades dels för hushållningssällskapen att årligen insamla,

granska och sammandraga uppgifter för en sådan statistik, samt dels

för statistiska centralbyrån att såsom bidrag till Sveriges officiella statistik

utgiva detta i sammandrag insända material. Obestridligen har

dock denna jordbruksstatistik lidit av vissa betänkliga brister, vadan

dess reformering länge varit ett på dagordningen stående spörsmål, som

emellertid nu torde hava funnit en, såsom val får antagas, tillfredsställande

lösning. Sedan nämligen den så kallade statistiska kommittén

den 30 maj 1908 till Kungl. Maj:t avgivit den del av sitt betänkande,

som avser jordbruksstatistiken och som innebär en genomgripande omläggning

därav i syfte att ernå största möjliga planmässighet och likformighet

samt en grundlig förbättring av insamlingsmetoderna, avseende

att åt det insamlade materialet skänka en mera detaljerad rikhaltighet

och en högre grad av tillförlitlighet, har Riksdagen under nästlidet

år på Kungl. Maj:ts förslag beviljat anslag till insamling av

jordbruksstatistiska uppgifter i huvudsaklig överensstämmelse med de

av kommitterade angivna grunder. Denna reformerade jordbruksstatistik

torde enligt utskottets mening besitta de bästa förutsättningar även för

dess i motionen formulerade uppgift att bilda en säker grundval för

bedömandet av egnahem slägenheters och andra mindre jordbruks ekonomiska

bärighet.

Återstår slutligen den i motionen påyrkade utredning rörande

frågan om det svenska jordbrukets ekonomi i och för sig. Under förutsättning

att motionären, såsom det vill synas, ifrågasätter en särskild

vid sidan av de nu omförmälda specialutredningarna verkställd utredning

av berörda fråga, finner sig utskottet böra framhålla, att han icke,

något som torde ligga i sakens egen natur, preciserat frågans innebörd

på ett sådant sätt, att densamma skulle kunna bliva föremål för en

till praktiska åtgärder syftande undersökning. Frågan om jordbrukets

ekonomi är nämligen av så komplicerad beskaffenhet, att densamma

över huvud taget icke torde kunna skärskådas såsom en för sig fristående

fråga. Den består av en mångfald andra frågor och faktorer

av ekonomisk, social, näringspolitisk, skattepolitik och annan natur, och

det spörsmål, som motionären åsyftar att genom utredningen främst få

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 28 höft. (Nr 46.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

besvarat, nämligen huruvida det svenska jordbruket i och för sig är

bärkraftigt och huru detsamma lämpligen bör finansieras, torde med

säkerhet ej, i den mån sådant över huvud taget är möjligt, kunna

uttömmande och allsidigt besvaras utan noggrann kännedom om samtliga

hithörande förhållanden. År det åter motionärens mening, att frågans

utredning skulle ingå såsom ett led i de övriga av honom begärda utredningarna,

vilkas uppgift huvudsakligen skulle vara att medelbart

tjäna motionärens huvudsyfte, vill utskottet erinra om det allsidiga och

fortlöpande utredningsarbete, som blivit av statsmakterna igångsatt.

Detta kommer givetvis, så som detsamma är planlagt och påbörjat, att

lämna synnerligen värdefulla synpunkter för frågan om de principer,

som för svensk jordbruksekouomi böra vara grundläggande.

Med åberopande av vad sålunda anförts, finner sig utskottet böra

hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 april 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

Närvarande: herrar Persson, Tamm, frih. De Geer, Paulson, Lindblad, Pers, Ericsson,

Lundell, Nilsson i Kabbarp, Barthelson, frih. Gyllenslierna, Bosson,

Tysk, Olausson och Nilsson i Linnås.

Reservation

av A. Pers.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.