Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om förbud mot användande av bärplockningsmaskiner m. m.

1913-04-10 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:48, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om förbud mot användande av bärplockningsmaskiner m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

I

Nr 48.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 april 1913 kl. 12 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om förbud mot användande

av bärplockningsmaskiner m. m.

(2:a Avd.)

I en inom Andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets förberedande

behandling hänvisad motion, nr 195, bär herr Sjöberg hemställt,

att Riksdagen måtte besluta om förbud mot insamlande av skogsbär medelst

s. k. bärplockningsmaskiner.

I sammanhang härmed har utskottet till behandlig förehaft en jämväl

inom Andra kammaren väckt, till utskottet remitterad motion, nr 9, av

herr Molin i Dombäcksmark, däri föreslagits, att Riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning och förslag till lag angående

fridlysningstider för lingon och om förbud mot användning av plockningsmaskiner.

Till stöd för dessa framställningar har anförts

av herr Sjöberg:

»Våra skogsbär hava under de senare åren fått en alltmer ökad betydelse

ej blott i de svenska hushållen utan intaga de numera som exportvara

ett ingalunda föraktligt rum bland de varor vi utföra till främmande

folk och medels vilka vi utjämna vår handelsbalans. Det sålunda allt

mer insedda värdet av denna varas betydelse har ock gjort, att man om

dessa vilt växande bär får höra benämningen »skogens röda guld».

Då så är förhållandet, bör det från ren nationalekonomisk synpunkt

vara oss angeläget se till, att vi icke på något sätt tillgodogöra oss denna

rikedom så, att vi för framtiden eller under vissa perioder av år gå densamma

förlustiga.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 saml. 30 käft. (Nr 48).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

♦

Utskottet.

Härutinnan föreligger dock f. n. en fara. Från flera orter inom den

valkrets jag har äran vara en av representanterna för i Riksdagen, förspöijes

en ganska allmän klagan över, att en del bärplockare medelst användande

av s. k. bärplockningsmaskiner i hög grad förstöra bäråterväxten

genom att dessa s. k. maskiner dels rycka upp med roten en del av bärplantorna,

under det att en annan del genom maskinerna icke blott befrias

från såväl mogna som omogna bär utan även löv och kvistar.

Efter att själv hava gjort mig bekant med ett dylikt bärplockningsredskap

har jag ock kommit till den övertygelsen, att ett dylikt redskap

på bärbeståndet har samma menliga verkan, som om man vid skattandet

av ett fruktträd skulle taga sig för att även söndertrasa grenar och kvistar

och delvis befria dessa från de för fruktbestånden så viktiga fruktsporrarna.

Då skogsbären blivit en vara, vars värde kan sättas till miljoner kronor

inkomst som exportvara, och då de i vida trakter kommit att bli den

fattiga befolkningens nästan enda inkomstkälla, får jag, på grund av vad

jag bär anfört, hemställa, — — — —.»

samt av herr Molin i Dombäcksmark:

»Då lingonplockningen numera blivit av allt större och större nationalekonomisk

betydelse, torde tiden vara inne, att lagstiftningen tager sin

skyddande hand om denna näring och ser till att s. k. rovdrift ej får försiggå.

Tyvärr är lingonskörden numera utsatt för slik rovdrift, dels genom

att bären plockas omogna, dels genom att plockningsmaskiner användas,

som icke allenast fördärva lingonriset för kommande års skördar, utan

även nedsätta bärens kvalitet och prisvärde.

Att bestämma någon viss för hela riket gällande fridlysningstid för

lingonen låter sig icke göra, då bären mogna tidigare i södra än i nordligare

delarna av landet. Bestämmandet av fridlysningstider borde därför

överlämnas åt Konungens respektive befallningshavande.

Ett speciellt förbud mot användandet av plockningsmaskiner borde

jämväl utfärdas.»

Såsom av motionärerna antytts, bär på senare år, i samma mån som

uppmärksamheten alltmera riktats å de ur såväl privat- som nationalekonomisk

synpunkt betydande värden, som representeras av de i vårt land

växande vilda bären, särskilt lingonen, frågan om användandet av de för

bärens insamlande konstruerade, i handeln allmänt förekommande s. k.

bärplockningsmaskinerna, med hänsyn till deras ifrågasatta skadliga inverkan

på bäråterväxten, blivit alltmera aktuell. Från åtskilliga håll hava

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

3

allvarliga klagomål försports över, att dessa maskiner, särskilt i händerna

på personer, som icke vid deras användande iakttoge nödig varsamhet,

inverkade i hög grad menligt på bäråterväxten, i det att genom desamma

en hel del bärplantor, som fastnade i maskinerna, upprycktes med rötterna,

medan andra mer eller mindre fullständigt berövades blad och kvistar.

Härtill komme, att genom användning av maskinerna såväl mogna som

omogna bär avplockades utan urskillning, varigenom bärens kvalitet försämrades

— något som i sin tur kunde leda till, att bären bleve mindre

efterfrågade i utlandet och således minska den betydande export av skogsbär,

som på senare tider årligen ägt rum från vissa delar av vårt land.

Det är under sådana omständigheter ingalunda ägnat att förvåna, att

statsmakterna redan hava sin uppmärksamhet riktad å den av motionärerna

berörda frågan om bärplockningsmaskinernas skadliga inverkan å bärriset.

Sålunda har Ivungl. Maj :t, enligt vad utskottet inhämtat, genom beslut den

19 mars detta år på framställning av lantbruksakademien ställt till akademiens

förfogande ett belopp av 1,100 kronor för utförande under innevarande

år dels av jämförande försök med maskin- och handplockning,

dels ock av provning av olika slags bärplockningsmaskiner, allt i enlighet

med av lantbruksakademien i skrivelse till Ivungl. Maj:t den 17 nästlidna

februari närmare angiven plan. De jämförande försöken med maskin- och

handplockning skulle enligt nämnda plan verkställas av föreståndaren för

statens skogsförsöksanstalts botaniska avdelning med tillhjälp av assistenterna

vid anstalten, och skulle för ändamålet ett försöksfält för blåbär

utsättas dels på Hesselby kronopark i norra Småland, dels ock på lämplig

plats i Västerbottens eller Norrbottens län samt ett försöksfält för lingon

utsättas antingen å Skagersholms kronopark i Skaraborgs län eller å lämplig

plats i Småland eller hälst å båda dessa orter. Med hänsyn till den långsamhet,

varmed bärris, särskilt av lingon, återväxte, borde enligt lantbruksakademiens

förslag försöken upprepas, så att de komme att utföras under

åtminstone sammanlagt fyra år. För verkställandet av försök med olika

slag av bärplockningsmaskiner skulle tillsättas en särskild nämnd av exempelvis

tre personer, vilka å ett eller flera försöksfält för såväl blåbär som

lingon skulle utföra försök med dylika maskiner.

Av vad sålunda anförts framgår, att frågan om bärplockningsmaskinernas

skadliga inverkan på bäråterväxten och de avplockade bärens kvalitet

ännu icke blivit slutgiltigt löst utan fortfarande befinner sig på undersökningens

stadium. Att under sådana omständigheter, på sätt av motionärerna

föreslagits, i lagstiftningsväg redan nu meddela generellt förbud

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

fbot användande av bärplockningsmaskiner, skulle enligt utskottets förmenande

vara mindre välbetänkt, utan torde, innan någon åtgärd i dylikt

syfte vidtages, resultatet av de undersökningar, för vilka här ovan redogjorts,

böra avvaktas. I denna sin uppfattning styrkes utskottet av den

omständigheten, att de i handeln förekommande bärplockningsmaskinerna,

enligt vad utskottet förvissat sig om, äro av ganska olikartad konstruktion,

vadan det, enligt utskottets mening, väl låter tänka sig, att medan vissa

slag av dylika maskiner såsom absolut skadliga för bäråterväxten böra

helt och hållet förbjudas, andra åter på grund av sin konstruktion kunna

erbjuda sådan trygghet mot bärrisets förstörande, att deras användning,

saklöst må kunna tillåtas. Visshet härutinnan lärer emellertid, såsom ovan

antytts, icke kunna vinnas utan ingående undersökning, i avbidan på vars

resultat frågan tills vidare torde böra vila.

Utskottet anser sig slutligen böra erinra om en med det nu föreliggande

spörsmålet nära sammanhängande fråga, som jämväl av enskilda

motionärer innevarande år blivit dragen under Riksdagens prövning, nämligen

frågan om inskränkning i rätten att plocka skogsbär å annans mark.

På hemställan av lagutskottet, som till förberedande behandling förehaft

de i dylikt hänseende väckta motionerna, hava båda kamrarna beslutat att

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa

utredning, huruvida och i vilken omfattning ägare och innehavare av

jord kunde beredas skydd mot tillägnande av å deras mark växande vilda

bär, samt därefter för Riksdagen framlägga förslag till lagstiftning i ämnet.

Vid den utredning, som i anledning av den sålunda beslutade skrivelsen

torde komma till stånd, lärer vid bedömandet av frågan, huruvida viss inskränkning

i rätten att plocka skogsbär å annans mark må kunna stadgas,

särskilt komma att tagas under omprövning, huruvida icke vid bärplockning

å annans mark, därest sådan över huvud taget fortfarande skall tilllåtas,

åtminstone användningen av bärplockningsmaskiner, med hänsyn till

deras inverkan å bärriset, lämpligen bör förbjudas. Den nu föreliggande

frågan torde sålunda efter all sannolikhet komma att, åtminstone i viss

omfattning, i annat sammanhang bliva föremål för vederbörlig prövning.

I sakens nuvarande läge har emellertid utskottet av ovan anförda skäl ansett

motionärernas framställning i denna del icke böra föranleda någon

Riksdagens åtgärd.

Ene motionären hemställer vidare om införande av särskilda fridlysningstider

för lingon, därom enligt motionärens förslag Konungens befallningshavande

i de olika länen skulle äga förordna. Ehuru utskottet i lik*

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

5

het med motionären anser högeligen önskvärt, att lingonskörden måtte så

vitt möjligt skonas, till dess den hunnit mogna och icke, såsom nu flerstädes

sker, redan i omoget tillstånd mer eller mindre fullständigt avplockas,

håller utskottet före, att motionärens förslag om införande av dylika för

varje län bestämda allmänna fridlysningstider i praktiken icke skulle låta

sig genomföra. Utskottet behöver i detta hänseende allenast erinra om, hurusom

i olika trakter av de mera vidsträckta länen lingonen mogna å ganska

olika tider och att till och med i samma trakt de å t. ex. en södersluttning

växande lingonen kunna vara färdiga att avplocka veckotal, innan

de å en norrslutning växande bären nått sin mognad. Utskottet finner

sig därför böra avstyrka bifall till motionärens framställning jämväl i

denna del.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

1) att herr Sjöbergs ifrågavarande motion ej må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt

2) att herr Molins i Dombäcksmark förevarande

motion ej heller må föranleda till någon Riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 10 april 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

Närvarande: hrr Persson, Tamm, frih. De Geer, Paulson, Lindblad, Pers, Ericsson,

Lundell, Nilsson i Kabbarp, Barthelson, frih. Gyllenstierna, Bosson, Tysk, Olausson,

och Nilsson i Linnås.

Reservation:

av hrr P. O. Lundell och C. G. Barthelson mot vissa delar av utskottets

motivering.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 30 käft. (Nr 48).

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.