Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande av en lägenhet från förra militiebostället Bjuvstorp nr 4, 8 i Malmöhus län.

1913-04-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande av en lägenhet från förra militiebostället Bjuvstorp nr 4, 8 i Malmöhus län.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

Nr 53.

Ankom til] Riksdagens kansli den 11 april 1913 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande

av en lägenhet från förra militiebostället Bjuvstorp

nr 4, 8 i Malmöhus län.

(l:a Avd.)

I en till Riksdagen den 19 mars 1913 avlåten, till jordbruksutskottet

för förberedande handläggning hänvisad proposition, nr 149,

har Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgiva,

att en med litt. t betecknad, till förra mönsterskrivarbostället

Bjuvstorp nr 4, 8 om 3A mantal i Bjuvs socken av Malmöhus län hörande

lägenhet må, med i statsrådsprotokollet angivet område, från egendomen

upplåtas enligt kungl. kungörelsen den 31 december 1909 angående

förändrade grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och

obemedlade bereda tillfälle att förvålla egnahemslägenheter från vissa

kronoegendomar och med iakttagande av de i kungl. brevet till domänstyrelsen

samma dag i fråga om tillämpningen av berörda grunder

meddelade närmare bestämmelser.

Departementschefen har i detta ärende till berörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Uti en till 1912 års Riksdag avlåten proposition (nr 29) föreslog

Kungl. Maj:t Riksdagen medgiva, att 11 till det vid berörda tid till den

14 mars 1913 för 3,100 kronor utarrenderade förra mönsterskrivarbostället

Bjuvstorp nr 4, 8 om SA mantal i Bjuvs socken av Malmöhus

län hörande, å en av kommissionslantmätaren Axel Nilsson år 1909 över

egendomen upprättad karta med litt. a, b, c, d, e, f, g, h, i, j och k

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53. 7

betecknade lägenheter finge från egendomen upplåtas enligt nådiga kungörelsen

den Öl december 1909 angående förändrade grunder för åtgärder

i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärva

egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande

av de i nådiga brevet till domänstyrelsen samma dag i fråga om tilllämpningen

av berörda grunder meddelade närmare bestämmelser.

Med anledning av denna proposition väcktes inom Riksdagens

Andra kammare en motion (nr 269), däri föreslogs, att ytterligare en till

samma egendom hörande, å kartan med ägotiguren nr 2 betecknad

lägenhet måtte i nyss angiven ordning från egendomen upplåtas, samt

att saluvärdet för sistnämnda lägenhet måtte sättas till högst 45 öre för

kvadratmeter. Till stöd härför anförde motionären följande. Ifrågavarande

lägenhet vore, liksom en del av de av Kungl. Maj:t till försäljning föreslagna,

redan bebyggd och borde upplåtas till innehavaren mot skälig

köpeskilling. Det kunde nämligen icke ligga i statens intresse att slopa

detta egna hem, vilket säkerligen kunde riskeras, om Riksdagen icke fattade

något beslut om, huru med lägenheten skulle förfaras vid huvudgårdens

utarrenderande. I så fall kunde ägaren av byggnaderna å lägenheten,

en småbrukare, som värderade desamma till 1,500 kronor, kanske få ga

ifrån sitt hem utan att få ersättning för sin egendom. Då vidare denne

småbrukare i meddelande till motionären förklarat sig intet högre önska

än att allt fortfarande få kvarbo i sitt hem, hade motionären ansett rättvisan

kräva, att även denne sattes i tillfälle att få tillösa sig den jord,

varå hans byggnader vore belägna.

Jordbruksutskottet, till vilket såväl propositionen som motionen

remitterats, förmälde sig i avgivet utlåtande (nr 40) icke hava något

att erinra med anledning av propositionen samt anförde beträffande

motionen följande.

I instrumentet över den år 1910 hållna uppskattningsförrättningen

för förnyad utarrendering av ifrågavarande egendom förekomme rörande

den i motionen åsyftade lägenheten följande yttrande av uppskattningsmännen:
»Härefter

togs i övervägande vilka delar av egendomen, i den

mån dessa nu innehavas av lägenhetsinnehavare, som utan egentlig skada

för densamma kunna frånskiljas och försäljas. Vad då först angår den

å kartan med 2 betecknade ägofiguren och som innehaves av änkan

Anna Andersson, anse vi icke denna lägenhet böra försäljas. Denna

lägenhet ligger utmed hemmanets utfarts väg och ganska nära» (omkring

200 meter ifrån) »byggnaderna, varför det icke av oss anses lämpligt

att tomten komme att ägas av annan än kronan. Husets ägare har

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

redan nu, utom den bostad hon själv nyttjar, borthyrda lägenheter för

två familjer, och huru många där kunde komma att uppstå, om tomten

försåldes, kan icke förutses, men att många obehag för en arrendator

kunde uppstå genom att så nära intill byggnaderna hava en del arbetarfamiljer

torde vara uppenbart, och om det skulle bliva nödigt att vid

egendomen uppföra stathus är platsen där eller därintill den mest lämpliga.

Ankan Anna Andersson torde däremot i sin livstid få nyttja

tomten emot en årlig avgäld till arrend atorn av 20 kronor, men vid

hennes frånfälle bör byggnaden ovillkorligen borttagas.»

Uppskattningsmännen hade således ansett, att lägenheten å ägofiguren

nr 2, vilken enligt den i propositionen omförmälda, av kommissionslantmätaren

Nilsson upprättade karta med beskrivning hade en areal

av 8 ar 60 kvadratmeter, icke borde avskiljas från egendomen; och hade

de ej heller, såsom givet vore, förebragt någon utredning i sådant syfte.

De myndigheter, som därefter haft ärendet under handläggning — Kungl.

Maj:ts befallningshavande, domänstyrelsen och vederbörande departement

— hade ej heller, såvitt handlingarna utmärkte, yttrat sig om lägenhetens

försäljning, synbarligen beroende därpå, att varken från uppskattningsmännens

sida eller från annat håll framställning därom gjorts.

Vid sådant förhållande, särskilt med avseende å vad uppskattningsmännen

anfört, hade utskottet funnit, att det skulle vara synnerligen betänkligt

att på enskild motionärs utan någon som helst utredning åtföljda förslag

besluta om lägenhetens försäljning. Och att en eventuell försäljning

föregående utredning vore av behovet påkallad, därom vore den

behandling, de till försäljning föreslagna bostadslägenheterna undergått,

ägnad att övertyga. Dessa lägenheter, liksom den med motionen åsyftade,

återfunnes nämligen å förenämnda karta och beskrivning såsom ägofigurer

med angiven nummerbeteckning och areal, medan samma lägenheter

föreslagits till försäljning under bokstavsbeteckning och med andra arealer

än de i beskrivningen angivna. Detta berodde, såsom det i uppskattningsinstrumentet

hette, därpå att, »då de tomter, som sålunda föreslagits

att försäljas, i vissa avseenden nu hava oregelbundna gränser, utmärktes

på marken nya gränser för områdena», varefter dessa av lantmätare

uppmättes och avfattades å karta. Att en sådan gränsreglering även

tarvades beträffande den lägenhet, varför motionären intresserat sig, torde

ingalunda vara uteslutet. Och dessutom syntes den för bestämmandet

av köpeskillingen för lägenheten föreslagna beräkningsgrunden, högst

45 öre för kvadratmeter, ej kunna vara annat än tämligen godtyckligt

vald.

Enligt vad som meddelats utskottet, hade innehavaren av lägen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 58.

9

heten vid uppskattningstillfället änkan Anna Andersson dåmera avlidit

cell lägenheten övergått till en måg till henne, deri i motionen omförmälde

småbrukaren, åt vilken motionären uppgivit sig vilja rädda hans

redan innehavande egna hem. Därigenom hade frågan kommit i annat

läge än vid tiden för sist förrättade uppskattning. Visserligen kunde

den nuvarande innehavaren, som enligt utskottet meddelade uppgifter

skulle vara en välkänd och skötsam person, icke länge hava varit i besittning

av berörda lägenhet. Men då lägenhetens bestånd som eget

hem eljest kunde äventyras, syntes det utskottet rättvist, att, innan nytt

kontrakt med arrendator!! avslutades, innehavaren av lägenheten i fråga

sattes i tillfälle att efter i vanlig ordning skedd uppskattning ansöka

om köp av jorden å sin lägenhet. Däremot hade icke utskottet kunnat

tillstyrka motionen i sådant syfte, att Riksdagen redan då skulle besluta

lägenhetens försäljning mot av motionären föreslaget eller eljest utan

reelare grunder satt pris.

I skrivelse den 24 maj 1912 anmälde Riksdagen, att Riksdagen

bifallit Kungl. Maj:ts proposition i ämnet, samt anhöll tillika, under

åberopande av vad jordbruksutskottet i nyssberörda utlåtande anfört,

att, innan arrendekontrakt avslutades med arrendator^ nuvarande innehavaren

av den med nr 2 betecknade, till egendomen hörande lägenheten

måtte beredas tillfälle att efter skedd uppskattning få sin önskan

om köp av lägenheten i vanlig ordning prövad.

Med anledning härav anbefallde Kungl. Magt domänstyrelsen att

uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag L fråga om upplåtande

av sistnämnda lägenhet.

Domänstyrelsen har nu till åtlydnad härav med skrivelse den

30 augusti 1912 överlämnat, bland annat, dels instrument över en den

23 juli 1912 av vederbörande arrendeuppskattningsmän verkställd värdering

av lägenheten, dels yttranden av lägenhetens nuvarande innehavare,

gruvarbetaren Martin Filip Stolt ävensom av Kungl. Maj:ts befallningshavande

i länet, dels ock ett av t. f. extra lantmätaren J. Gordh upprättat

arealbevis angående lägenheten.

Av dessa handlingar inhämtas huvudsakligen följande.

Lägenheten, som å en kopia av Nilssons karta betecknas med litt.

t, har en areal av 8 ar 40 kvadratmeter och utgöres av ett triangelformigt

omi’åde, beläget i egendomens nordvästra hörn och utmed egendomens

utfartsväg, samt angränsar i övre hörnet allmän bygdeväg.

Enligt uppskattningsmännens mening hade lägenheten såsom hustomt

ett särdeles fördelaktigt läge uti ett tätt "bebyggt samhälle och på

ett avstånd av omkring 1 kilometer från Bjuvs järnvägsstation och stenBihang

till Riksdagens protokoll 1918. 10 saml. 33 höft. (Nr 52—55.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

kolsgruva. Uppskattningsmännen delade dock den av 1910 års uppskattningsmän

uttalade uppfattning, att tomtens belägenhet utmed egendomens

utfartsväg och i närheten av egendomens byggnader vore sådan,

att tomten icke borde med äganderätt avhändas kronan. Den å lägenheten

befintliga byggnaden, som vore inredd till bostadslägenheter för

och uthyrd åt tre arbetarfamiljer mot en årlig hyra av tillhopa 174 kronor,

vore 17.3 meter lång, 6 meter bred och 1.9 5 meter hög samt uppförd

av korsvirke med lerväggar och halmtak. Byggnaden vore i någorlunda

försvarligt skick och brandförsäkrad för 1,500 kronor. Bemäkle

Stolt bodde icke själv i byggnaden, utan å en honom tillhörig, omkring

2 kilometer därifrån belägen fastighet, 1/96 mantal Bjuvstorp nr 5, med

en areal av omkring 3 tunnland god jord. Jämte det Stolt brukade

sistnämnda till 3,500 kronor taxerade fastighet, där Stolt med större

skäl kunde sägas hava sitt hem än å ifrågavarande tomt, arbetade han

som kolhuggare vid Bjuvs gruva. — Den i jordbruksutskottets utlåtande

omnämnda änkan Anna Andersson hade aldrig haft några egna barn,

utan hade till uppfostran mottagit Stolts nuvarande hustru, då denna

varit minderårig. Ankan Andersson hade genom avhandling den 21

maj 1911 till Stolt försålt den å tomten uppförda byggnaden. — Uppskattningsmännen

hade saluvärderat lägenheten till 504 kronor eller

efter 60 öre kvadratmetern d. v. s. samma värde som vid uppskattningen

år 1910 åsatts den i närheten liggande, med litt. k betecknade tomten,

med vilken ifrågavarande tomt ansetts jämförlig beträffande såväl läge

som beskaffenhet. På grund av ifrågavarande tomts belägenhet skulle

emellertid dess frånskiljande från egendomen för arrendatorn av densamma

medföra vida större men än som åstadkommes genom frånskiljandet

av tomten litt. k. Arrendatorn finge nämligen icke någon rätt

att bestämma över, vilka inhyses personer skulle bo och vistas å ifrågavarande

tomt, och genom dess frånsäljande kunde han komma att utsättas

för många flera obehag än genom en försäljning av lägenheten litt. k.

Stolt har uti en särskild skrift anhållit att få köpa lägenheten litt.

t för det av uppskattningsmännen föreslagna priset 504 kronor. Hans

nuvarande fastighet, som vore belägen över 2 kilometer från Bjuvs

gruva, där han hade sitt arbete, vore för liten för att han där skulle

kunna försörja sin familj, helst han hade skuld att förränta. Därest

han finge inköpa ifrågavarande lägenhet, som läge betydligt närmare

gruvan än den honom nu tillhöriga fastigheten, skulle han avhända sig

denna senare och ägna sig uteslutande åt gruvarbetet.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har icke haft något att erinra

emot det föreslagna saluvärdet, 504 kronor, å lägenheten litt. t. I likhet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.

11

med uppskattningsmännen bär emellertid Kungl. Maj:ts befallningshavande

icke funnit det lämpligt, att kronan avhände sig äganderätten till detta

område, beläget vid egendomens utfartsväg på knappt 200 meters avstånd

från dess byggnader. Därjämte bär Kungl. Maj:ts befallningshavande

ansett sig böra fästa uppmärksamheten därpå, att Stolt visserligen inköpt

byggnaden å lägenheten litt. t, men aldrig erhållit domänstyrelsens

medgivande till överlåtelsen, samt att Stolt dessutom ägde en till 3,500

kronor taxerad fastighet.

Domänstyrelsen har uti sin ovanberörda skrivelse i ämnet meddelat,

att ifrågavarande kronoegendom vore belägen på ett avstånd av 2 kilometer

från Bjuvs gruva, där Stolt hade sitt arbete. Med avseende å

vad Kungl. Majtts befallningshavande och uppskattningsmännen anfört

och då särskilda skäl icke syntes föreligga att i förevarande fall frångå

stadgandet i 9:de punkten av omförmälda kungörelsen den 31 december

1909, att lägenhet icke finge upplåtas till den, som redan ägde fastighet,

ansåge styrelsen sig förhindrad tillstyrka upplåtelse av ifrågavarande

lägenhet.

Det enda egentliga skälet, som anförts mot upplåtande av lägenheten

litt. t, har varit, att densamma är belägen så nära intill egendomens

byggnader. Detta skäl synes mig emellertid i förevarande fall

icke vara avgörande. Avståndet till egendomens byggnader är dock

omkring 200 meter och därtill kommer, att lägenheten ligger i en utkant

av egendomen, i en vinkel där två vägar sammanstöta, och gränsar till

egendomens mark på allenast två sidor, varav den ena utgöres av en

utfartsväg och den andra har en längd av blott 22.7 meter.

Lägenhetens nuvarande innehavare äger visserligen en annan mindre

fastighet. Men då denna ligger mera obekvämt till för honom än den

nu ifrågavarande och han dessutom förklarat sig ämna avyttra den förra,

därest han får inköpa den senare, synes man böra bereda honom möjlighet

därtill. Gent emot domänstyrelsen vill jag påpeka, att det av

styrelsen åberopade stadgandet i 9:de punkten i 1909 års kungörelse

icke är tillämpligt på ett fall som detta, där lägenheten är bebyggd

med innehavaren tillhörigt boningshus. — Mot det lägenheten åsätta

saluvärdet har jag icke något att anmärka.

Slutligen vill jag erinra, att Kungl. Maj:t genom nådigt brev

den 13 september 1912 bemyndigat domänstyrelsen att ombesörja skötsel

och vård av ifrågavarande lägenhet under ett år, räknat från den 14

mars 1913.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

53.

Utskottet.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot förevarande

framställning, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

Stockholm den 11 april 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

GÖSTA TAMM.

Kärva rande : herrar Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Fahlén, Pers, Ericsson, Nilsson i

Kabbarp, Andersson, Linders, Hellström, greve Wachtrneister, Barthelson,

Bosson, Olausson, Gustafsson och Nilsson i Linn&s.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:199 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående upplåtande av en lägenhet från förra militiebostället Bjuvstorp nr 4, 8 i Malmöhus a1 i texten