Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ts proposition om överlämnande till fångvården av ett kronan tillhörigt område invid straffängelsets i Uppsala tomt.

1913-04-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:60, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ts proposition om överlämnande till fångvården av ett kronan tillhörigt område invid straffängelsets i Uppsala tomt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 60.

1

Nr 60.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 april 1913 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ts proposition om överlämnande

till fångvården av ett kronan tillhörigt område invid

straffängelsets i Uppsala tomt.

(l:a Avd.)

I en till Riksdagen den 28 mars 1913 avlåten, till jordbruksutskottet

för förberedande handläggning hänvisad proposition, nr 146, har

Kung!. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

medgiva, att det kronan tillhöriga, intill södra gränsen för straffängelsets

i Uppsala tomt belägna, a en av förste lantmätaren Birger Andersson

Stagh ar 1910 upprättad karta med a betecknade område av omkring

46 ar, vilket område ingår i mark, som vid ett den 28 december 1861

fastställt laga skifte å alla ägorna till Uppsala stad tillagts de ägor,

vilka utbrutits åt landshövdingen i länet på lön anslagen jord, må, när

det bliver erforderligt för utvidgning av nämnda fängeisetomt, överlämnas

till fångvården att för sådant ändamål användas.

I förevarande ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Da länscellfängelset eller, såsom det numera benämnes, strafffängelset

i Uppsala för omkring 50 år sedan inrättades, blev fängelsebyggnaden

uppförd å kronomark något söder om Uppsala slott. Fängelsetomten,

som har en areal av omkring 48 ar, gräusar i öster

till den från staden söder ut ledande stora landsvägen, i väster till

trädgården Lugnet samt i norr och söder till kronomark. Cellbyggnadens

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 37 käft. (Nr 60— 62.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 60.

huvuddel är byggd i längdriktning från norr till söder, med promenadgårdar

anordnade invid västra långsidan.

Fråga har nu väckts, att tomten skulle mot söder utvidgas med

ett mellan landsvägen och Lugnet beläget område av ungefär samma

storlek som tomtens nuvarande areal. I en den 13 januari 1911 till

Kungl. Maj:t avlåten skrivelse har fångvårdsstyrelsen härom anfört:

Promenadgårdarna vid straffångelset i Uppsala befunne sig i så bristfälligt

skick att de måste nybyggas. Då de nuvarande promenadgårdama läge synnerligen

olämpligt, mitt för cellängans huvudfasad, så att de kunde överblickas från cellfönstren

i andra och tredje våningen, borde de nya gårdarna förläggas till annan

plats. För deras uppförande, i enlighet med vad i allmänhet iakttagits vid rikets

fängelser, utanför den ena av cellängans gavlar funnes emellertid icke utrymme

inom fängelsets nuvarande tomt, men söder därom och omedelbart därintill läge ett

kronan tillhörigt, av Uppsala läns hushållningssällskap för närvarande disponerat

område, som, därest det tillädes fängelset, skulle lämna tjänlig plats för de nya

gårdarnas uppförande utanför fängelsets södra gavel och därjämte, i händelse av

behov i framtiden av fängelsets tillbyggande, skulle väl lämpa sig härför. Enligt

en av förste lantmätaren Birger Andersson Stagh år 1910 upprättad, styrelsens

skrivelse bifogad karta innehölle detta område, å kartan betecknat med a, en areal

av omkring 46 ar; och anslöte det sig till formen väl till den nuvarande fängelsetomten.

Fångvårdsstyrelsen hemställde alltså om nådig föreskrift, att berörda område

skulle överlämnas till fångvården för att införlivas med straffängelsets i Uppsala

tomt samt att till följd härav hushållningssällskapets dispositionsrätt till området,

vilken rätt gällde endast tills vidare, skulle upphöra.

Äganderätten till det av fångvårdsstyrelsen till utvidgning av

fängelsetomten föreslagna området tillkommer otvivelaktigt kronan.

Enligt en av Stagh i Uppsala läns lantmäterikontor verkställd utredning

skulle landshövdingen i länet hava dispositionsrätt till området. Stagh

upplyser nämligen, att det utgör en del av en ägofigur »Slottsvallarne»,

som vid ett den 28 december 1861 fastställt laga skifte å alla ägorna

till Uppsala stad tillagts de ägor, vilka utbrutits åt landshövdingen på

lön anslagen jord.

Senast har emellertid, såsom fångvårdsstyrelsen omnämnt, marken

nyttjats av länets hushållningssällskap. Till stöd för rätt härutinnan

har hushållningssällskapet, som, med Riksdagens medgivande, enligt

kungl. brev den 24 juli 1857 erhållit rätt att till trädskola begagna ett

större, kronan tillhörigt område nordväst om fängelsetomten, åberopat

ett kungl. brev den 1 maj 1885, varigenom medgivits, att några för

trädskolans behov erforderliga byggnader, som sällskapet med ståthållarens

å Uppsala slott begivande låtit uppföra å slottets av sällskapet till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr (JO.

3

trädskolan intagna mark öster om det till sällskapet upplåtna området,

finge tills vidare bibehållas samt den intagna marken av sällskapet

likaledes tills vidare begagnas så länge byggnaderna vore för deras

nuvarande ändamål erforderliga och platsen icke vore för kronan behövlig.

Till det i sistnämnda kungl. brev avsedda området torde — säger

hushållningssällskapet — även höra den nu ifrågavarande marken söder

om länsfängelset. I det ärende, som avgjordes genom Kungl. Maj:ts

beslut den 1 maj 1885, är dock till utredning om den jord, vara de

av sällskapet uppförda byggnaderna äro belägna och som sällskapet

önskade fortfarande få disponera, åberopad en av förste lantmätaren

Gustaf Jonzon år 1884 upprättad karta, som endast upptager jord, belägen

norr om fängelsetomten. 1885 års kungl. brev gav ju i allt fall

hushållningssällskapet rätt att nyttja det däri avsedda området endast

så länge kronan ej själv behövde det. Sällskapet har ock förklarat, att

några rättsliga anspråk från sällskapets sida icke torde kunna göras

gällande beträffande ersättning för markens avträdande. Uppenbart

synes alltså vara, att med hänsyn till hushållningssällskapet hinder ej

finnes att när som helst för fångvårdens räkning taga i anspråk marken

närmast söder om den nuvarande fängelsetomten.

Vad angår landshövdingens rätt till tomten har nuvarande innehavaren

av landshövdingbeställningen i en till justitiedepartementet

ingiven skrivelse meddelat, att han icke i egenskap av ståthållare å Uppsala

slott eller vad hans rätt såsom tjänstinnehavare anginge hade något

att erinra däremot, att ifrågavarande område reserverades för en i framtiden

möjligen behövlig utvidgning av fängelsets tomt. Ej heller den

egenskap av löningsjord, som detta område må hava, synes alltså hindra

dess användande för det nu ifrågasatta ändamålet, därest sådant eljest

finnes nödigt eller lämpligt.

Mot dylik användning av marken har i allmänhet någon erinran

ej gjorts av dem, som hörts i ärendet, nämligen — utom hushållningssällskapet

och landshövdingen — jämväl Kungl. Maj:ts befallningshavande

i länet och överintendentsämbetet. Landshövdingen har väl

uttalat såsom sin mening, att den föreslagna utvidgningen av fängelsetomten

kunde komma att bliva i hög grad hinderlig för ett rationellt

tillgodogörande av det väster om landsvägen belägna, slottet tillhöriga

eller åt landshövdingen anslagna området, vilket område skulle synnerligen

väl lämpa sig för anläggning av en villastad, anslutande sig till

den därbortom å det så kallade Kåbogärde redan anlagda, och vid sådan

användning skulle erhålla ett högt värde. Men med hänsyn till det

av fångvårdsstyrelsen framhållna behovet har landshövdingen ansett sig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 60.

icke höra motsätta sig, att ifrågavarande område reserverades för fångvårdens

räkning.

Aven för egen del finner jag vad fångvårdsstyrelsen anfört till

stöd för sin framställning innefatta giltigt skäl för att området, som

är obebyggt och varå ej heller andra anläggningar, åtminstone av någon

betydenhet, blivit gjorda, överlåtes till fångvården; något annat allmänt

intresse synes ej heller därigenom bliva obehörigt tillbakasatt.

Då områdets förläggande under fångvården skulle innebära överflyttande

av kronojord från en förvaltningsgren till en annan, lärer därtill

fordras Riksdagens samtycke.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,

får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 11 april 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

GÖSTA TAMM.

Närvarande: herrar Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Fahlén, Pers, Ericsson, Nilsson

i Kabbarp, Andersson, Hellström, greve Wachtmeister, Barthelson,

Bosson, Tysk, Olausson, Gustafsson och Nilsson i Linnås.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:204 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om överlämnande till fångvården av ett kronan tillhörigt område invid straffängelsets i TJppsa a1 i texten