Sök i Ratio Lex

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85

1913-04-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1913:85, Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

1

Nr 85.

Ankom till Riksdagens kansli den 22 april 1913 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning au väckta motioner om statsunderstöd åt

skogsvårdsföreningen för Malmöhus län.

(l:a Avd.)

I tvenne inom Riksdagen väckta likalydande, till jordbruksutskottets

förberedande behandling hänvisade motioner, nr 8 i Första kammaren

av friherre Trolle och herr von Geijer samt nr 35 i Andra kammaren

av herr Sommelius, har hemställts, att Riksdagen för sin del ville besluta,

att för vartdera av åren 1914, 1915 och 1916 ett statsanslag av

20,000 kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att därmed

efter vederbörande skogsvårdsstyrelses — eventuellt domänstyrelsens

— hörande understödja skogsvårdsföreningen för Malmöhus län under

villkor, att densamma utan att utdela vinst åt sina medlemmar fasthåller

vid sitt ändamål att bedriva uthålligt skogsbruk å av den inköpta

arealer och på de villkor Kungl. Maj:t i övrigt kan fastställa.

Till stöd för framställningen hava motionärerna anfört följande:

»Den stora inverkan skogen direkt och indirekt utövar på hela näringslivet

har gjort, att den allt mer och mer uppmärksammats och omhuldats

av statsmakterna. Och även det välgörande inflytande, som skogarnas

befintlighet utövar på klimatet, har måhända också varit ett

motiv för statens störa intresse för uppmuntran till skogsodling och

skogsvård.

Ännu finnas dock stora sträckor inom vårt land, tjänliga för skogsbörd,

som ligga ofruktbara, ljungklädda och skoglösa utan att lämna

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 sand. 49 käft. (Nr 85.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

den avkastning de borde och kunde lämna. Exempelvis ha de kala skogsmarkernas

areal ensamt inom Malmöhus län uppskattats till omkring

30,000 har. Långt större vidder finnas i angränsande landskap, Småland,

Halland, Bohuslän m. fl.

Visserligen inköper staten årligen nämnvärda vidder för att å dem

bedriva uthålligt skogsbruk, men mycket återstår ännu ogjort innan all

skogsmark gjorts produktiv.

Inseende detta hava också för skogsodlingen intresserade personer

på senare åren åstadkommit tvenne enskilda företag nämligen

skogsvårdsföreningen för Malmöhus län u. p. a. samt Västra Sveriges

skogsvårdsförening med uppgift att sammanföra skogsmarkerna till lagom

stora förvaltningskomplex för att å dem bedriva uthålligt skogsbruk

utan någon tanke på enskild vinning, utan endast för att genom

en jämn skogsavkastning möjliggöra den största inkomsten av även

mager, för jordbruk ej lämpad jord samt för att genom blivande stabilitet

i avkastningen lämna en säker grund för vår trävaruindustri att

bygga på.

Den långa tid, som uti skogshushållningen ligger emellan sådd

och skörd, vanskligheten att å mindre arealer driva uthålligt skogsbruk

med någorlunda jämna årsavkastningar, frestelsen, som finnes att i förtid

lösgöra skogskap italet, när tillfälliga konjunkturer eller iråkat ekonomiskt

trångmål därtill locka, och svårigheten för den enskilde att

eventuellt åtnöjas med en något lägre ränta på sina i skogshushållningen

bundna kapital än som i synnerhet den spekulativa företagsamheten

synes bjuda, samverka till, att skogens bestånd och bibehållande vid högst

möjliga produktionsförmåga först då kan anses vara fullt betryggad,

när skogsägaren är oberoende av marknadens växlingar, eller med

andra ord när skogsägaren ej frestas till spekulation.

Därför har det synts framsynta män av största vikt att fortast

möjligast söka överföra skogen i statens, kommunens eller det enskilda

företagets ägo, för så vitt detta, såsom i de båda anförda fallen är förhållandet,

tillkommit utan någon tanke på delägarens personliga vinning,

utan blott av levande intresse för vår största fäderneärvda naturrikedom,

våra skogars bestånd och förkovran.

Staten understöder redan nu den enskilde, så snart han skrider

till skogsodling, med ansenliga belopp, som för sådant ändamål ställas

till skogsvårdsstyrelsernas förfogande. Lika mycket, om ej större skäl,

synes mig föreligga, att staten understöder föreningar med ovan anfört

syfte, och all anledning finnes att förmoda, att den enskilda offervin ig
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85. 3

heten, uppmuntrad och verksamt understödd af staten skall vinna livaktighet.

Därför vore ett, statsunderstöd för skogsvårdsföreningen för

Malmöhus län så mycket mera behövligt som föreningen hittills blott

föga uppmuntrats, och de små avgifter, som av enskilda erläggas, ingalunda

äro tillräckliga för skapande av kapital till befordran av föreningens

verksamhet, vilken pågått sedan år 1910.

Jag bilägger föreningens reglemente samt en uppgift över dess

ekonomiska ställning och därjämte reglemente för i den förra åberopade

stiftelsen O. D. Krooks donation, och helt säkert finnes intet hinder

för att föreningens reglemente ändras sålunda, att om föreningen upphör

dess tillgångar utan ersättning överlämnas till staten.

Vid 1912 års slut räknade föreningen 244 medlemmar.»

Beträffande innehållet i de uti motionerna åberopade handlingar

får utskottet hänvisa till de vid motionerna fogade bilagorna.

Med hänsyn till den stora nationalekonomiska betydelse, som

vårt lands skogar äga, hava dessa under senare tid varit föremål för

särskilt intresse från statsmakternas sida. Åtgärder för bevarande och

utnyttjande på ett ändamålsenligt sätt av skogarna i riket, både statens

och de enskildes, hava också som bekant av statsmakterna vidtagits i

olika hänseenden. Vad den enskilda skogshushållningen angår har

Riksdagen sålunda allt sedan år 1895 årligen för skogsodlingens befrämjande

beviljat ett anslag å 100,000 kronor att fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna

och landsting eller hushållningssällskap i landstingsområden,

där skogsvårdsstyrelser icke finnas, varjämte enligt kungl.

förordningen den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift av de genom

dylik avgift inom varje landstingsområde inflytande medel nittio procent

skola tillhandahållas skogsvårdsstyrelsen inom landstingsområdet samt

tio procent redovisas till statskontoret för att av Kungl. Majrt i mån

av förefallande behov fördelas mellan samtliga skogsvårdsstyrelser i

riket. Med dessa medel har skogsvårdsstyrelse till uppgift, bland annat,

att befrämja den enskilda skogshushållningen genom beviljande av bidrag

till och utförande av arbeten för skogskultur samt tillhandahållande

av skogsfrö och plantor.

Ätt, såsom motionärerna nu föreslagit, staten härutöver skulle

genom särskilt bidrag understödja ett enskilt företag, som bildats med

ändamål att verkställa skogsodling å därför tjänliga marker, synes

utskottet vara en väg, som icke lämpligen bör av staten beträdas.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

Vid sådant förhållande och då ett bifall till motionen otvivelaktigt

skulle föranleda liknande framställningar jämväl från andra delar av

landet, vilka icke skulle kunna lämnas obeaktade och genom vilka,

därest de bifölles, enligt utskottets mening alltför stora krav komme

att ställas på det allmänna, anser sig utskottet icke böra tillstyrka ifrågavarande

motioner.

Utskottet hemställer därför,

att förevarande motioner icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 april 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

GÖSTA TAMM.

Närvarande: herrar Tamm, frih. De Geer, Paulson, Eahlén, Lindblad, Pers, Ericsson,

Kronlund, Linders, Barthelson, Lundström, Ekerot, Bosson, Gustafsson

och Nilsson i Linnås.

Stockholm, P. A. Nymans Eftertr. 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.