Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10

1913-03-04 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1913:10, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

*

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till Riksdagens kansli den 4 mars 1913 kl. 4 e. in.

Konstitutionsutskottets utlutande i anledning av väckt motion om

infot ande i förordningen om landsting av bestämmelse

angående inskränkning i visst fall av tjänstgöringstiden

för landstingsman och deras suppleanter.

Närvarande: herrar Eden, Hellberg, Clason, Bellinder, Mannheimer, K. J. Ekman,

Sehlm, Wavrinsky, greve A. Hamilton, Bergqvist, von Bahr, Larsson i Säby,

Nyström, Larsson i Västerås, Jansson i Bråten, Räf, Waldén*, Karlsson i

Fjäl, Lundström i Göteborg och Wallin.

'') Fj närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 22, har herr Hane

hemsi allt: J

»att Riksdagen ville besluta att i förordningen om landsting av den

-1 mars 1862 införa en bestämmelse därom, att landstingsman och

suppleant är underkastad den inskränkning i tjänstgöringstidens längd,

som skeende omläggningar eller jämkning av valkretsindelning kunna

föranleda.»

dill stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Det torde vara ett genom erfarenheten ådagalagt''faktum, att det

ar en synnerligen svår uppgift att vid formulerande av nya lagar och

förordningar åstadkomma en sådan lagtext, att densamma alltid på ett

fullt tydligt och omissförståeligt sätt säger ifrån, huru det skall förfaras

vid alla tankbara kombinationer av fall inom lagens eller förordningens

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 9 käft. (Nr 10.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

verkningsområde. Det inträffar därför ej sa sällan, att, sedan en lag

eller förordning någon tid ägt giltighet, man helt plötsligt står inför

ett eller annat av lagstiftarne ej förutsett fall, där lagtexten högst otillfredsställande,

ja kanske icke alls ger tillkänna, huru lagen skall tilllämpas.

Givetvis är det då av största vikt, att lagtexten fortast möjligt

förtydligas eller tilläggsbestämmelser tillskapas, så att lagen ellei

förordningen i största möjliga mån giver besked om, huru vid tveksamma

fall skall förfaras. Och det ligger så mycket mera vikt vid,

att sådana åtgärder fortast vidtagas, som en fortsatt underlåtenhet att

göra något åt saken lätt inbjuder till vidlyftiga tolkningsstrider, i vilka

objektiviteten kanske mer än eu gång lår vika för de subjektiva intressesynpunkterna.

Ett korrektiv mot sadana eventualiteter fastän

ett ej fullt effektivt sådant — gives ju visserligen, i det att såväl beslut,

som fattas av parlamentarisk församling, som utslag och domar av

lägre myndighet i allmänhet passera flera dömande instanser, eller ock

klagovägen kunna underställas administrativ domsrätts prövning. Men

givetvis är det lyckligare, om lagar och förordningar i största möjliga

utsträckning äro så utformade, att den administrativa domsrättens inskridande

i minsta möjliga mån kommer till användning eller, med. andi a

ord sagt, att de formuleras så — eventuellt genom en småningom

skeende kompletteringslagstiftning — att de ej kunna giva anledning

till olika uppfattning, om huru de skola tolkas.

Eu av de förordningar, som i någon mån torde vara i behov av

vissa förtydliganden och tillägg av ovan nämnt slag, är vår nu gällande

landstingsförordning. Som motiv för ett dylikt påstående vågar

jag särskilt hänvisa till vissa beslut, fattade av Norrbottens läns landsting,

vilka beslut särskilt peka på befintligheten av vissa luckor i lagstiftningen

angående landsting.

Inom nämnda institution beslöts år 1912 en omläggning av valkretsindelningen.

Genom denna omläggning sammanslogos enmans-valkretsarne

Piteå och Haparanda städer till eu tvåmans-valkrets. . Vidare

sammanfördes Arvidsjaurs tingslags tvåmans-valkrets med Arjeplougs

tingslags enmans-valkrets till en tvåmans-valkrets. Och slutligen uppdelades

Gällivare—Juckasjärvi tingslags sexmans-valkrets. på så sätt, att

av Gällivare tingslag bildades en fyraman s-valkrets, under det att

Juckasjärvi tingslag sammanslogs med Karesuando tingslags enmansvalkrets

till en tremans-valkrets. Denna valkretsindelning skall, enligt

landstingets beslut, träda i kraft, vad Arvidsjaurs och Arjeplougs tingslags

valkrets beträffar, år 1916, men med avseende å övriga av ändringen

berörda valkretsar år 1914.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10. 3

Nu inträffar emellertid det förhållandet, att Karesuando enmansvalkrets

valde landstingsman år 1912 för 4 år, alltså till 1916. Men

från och med år 1914 sammanslås valkretsen med Juckasjärvi tingslags

valkrets, tillhörande den årsgrupp, som ej valde landstingsman 1912,

och den nybildade tremans-valkretsen Juckasjärvi—Karesuando väljer

då, d. v. s. år 1914, 3 landstingsman. Givetvis bör då den inom

Karesuando valkrets valde landstingsmannens mandat från och med år

1914 upphöra att gälla, oaktat han valts för 4 år, ty dels upphör

Karesuando att från och med 1914 vara egen valkrets, dels kommer i

annat fall Karesuando tingslag att under två år vara dubbelrepresenterat

inom landstinget." Emellertid finnes i den nuvarande landstingsförordningen

ingenstädes något stadgande därom, att vid jämkningar av valkretsindelningen

mandattiden för vald landstingsman kan förkortas. Det

torde därför vara lämpligt, att i förordningen inryckas bestämmelser

härom. Åven kunde möjligen ifrågasättas, om ej dessa bestämmelser

borde givas sådan formulering, att man på samma gång erhölle bestämda

grunder för verkställandet av jämkningar i representationen inom

landstinget (eller eventuellt även inom stadsfullmäktige) för de fall, då

viss landstingsvalkrets eller del av landstingsvalkrets inkorporeras med

stad, som ej väljer landstingsmän eller med stad, som för val av landstingsmän

tillhör annan årsgrupp än den inkorporerade landstingsvalkretsen.

Vid utarbetandet av dessa bestämmelser borde då fastställas

den grundprincipen, att dubbelrepresentationen i landsting för valkrets

eller del av valkrets alltid undvikes samt att sådan valkrets eller del av

valkrets, som inkorporeras med stad, som genom stadsfullmäktige väljer

till Första kammaren, ej får samtidigt ha representation i landstinget

och i stadsfullmäktige. Emellertid har jag i mitt slutyrkande till denna

motion ej ansett mig böra upptaga detta senare spörsmål, i synnerhet

som det är en synnerligen vidlyftig fråga och för övrigt kanske lämpligast

bör kunna behandlas i samband med en eventuellt blivande reglering av

inkorporeringsförfarandet.

* Likaså höra år 1916, då Arvidsjaurs och Arjeplougs valkretsar sammanslås, de två år

1914 inom Arvidsjaur valda landstingsmannens mandat upphöra och ny valförrättning verkställas

för hela den nybildade valkretsen, ty, eftersom den i Arjeploug år 1912 valde landstingsmannens

mandat utgår 1916, kommer i annat fall Aijeplougs tingslag att under år 1916 och 1917 bli orepresenterat

i landstinget eller, kanske rättare, bli representerat av två landstingsmän, som valts endast

av valmän inom Arvidsjaur.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

Nu gällande landstingsförordning innehåller med avseende på grunderna

för jämkningar i valkretsindelningen följande bestämmelser (§ 2

mom. 6, punkt 3):

»Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda

ordningen, så ändrade, att jämkning däri påkallas eller finnes eljest

sådan jämkning nödig, äge landstinget på Kungl. Maj:ts befallnmgshavandes

förslag eller efter inhämtande av dess yttrande verkställa jämkningen.

» _

Härav framgår — såvitt jag kan finna — att Kungl. Magt och

Riksdagen avsett att genom förordningen framskapa möjligheter att

verkställa behövliga jämkningar i valkretsindelningen icke blott inom

respektive årsgrupper av landstingsvalkretsar, utan även mellan valkretsar,

som välja på olika tider. Men är detta Kungl. Maj:ts och Riksdagens

uppfattning, då kan det finnas skäl för ett yrkande på, att förordningen

kompletteras genom bestämmelser, som fastslå, att mandattiden kan inskränkas

för vald landstingsman i de fall, då vissa jämkningar av valkretsindelningen

göra sådana inskränkningar nödvändiga, och det finnes

så mycket större skäl för ett sådant yrkande, som frånvaron av sådana

bestämmelser framförts som motiv för den uppfattningen, att man med

nu gällande bestämmelser ej skulle äga rätt verkställa jämkningar

emellan landstingsvalkretsar, som välja landstingsmän olika år, utan att

jämkningen måste inskränkas inom respektive årsgrupper av landstingsvalkretsar.

Det bör alltså, enligt min uppfattning, fullt tillfredsställande i

landstingsförordningen klargöras, huruvida en landstingsman, som valts

för 4 år, förlorar sitt mandat, om hans valkrets från och med tredje

året sammanslås med en annan valkrets och om inom den nybildade

valkretsen från och med sistnämnda år nya landstingsmän väljas eller

om förstnämnda landstingsman, oavsett nämnda omläggning av valkretsarne,

behåller sitt mandat hela tiden ut, alltså i 4 år. Ett landsting,

sammansatt till någon del enligt senare alternativet, torde emellertid

knappast kunna anses lagligt sammansatt, alldenstund viss del av

landstingsområdet är dubbelrepresenterat och dessutom inom landstinget

finnes en representant för en valkrets, som ej längre existerar. Av

dessa skäl har jag anledning antaga, att Kungl. Maj:t och Riksdagen

vid lagtextens formulerande utgått från, att skeende valkretsjämkningar

ej under några förhållanden borde få föranleda dubbelrepresentation, ej

ens under någon kortare tid för någon valkrets. Men undvikande av

dubbelrepresentation i sådana fall förutsätter, som sagt, att mandattiden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

5

för vald landstingsman kan förkortas. Då emellertid ingen bestämmelse,

vare sig i landstings förordningen eller annorstädes, för närvarande finnes

därom, att en sådan inskränkning i vald landstingsmans mandattid kan

vidtagas, anser jag det av behovet påkallat, att en sådan bestämmelse

införes i landstingsförordningen, och bör denna bestämmelse även omfatta

suppleant. En sådan föreskrift, som alldeles säkert kommer att

visa sig bliva allt mera av behovet påkallad, allt efter som omläggningar

och jämkningar av valkretsindelningen befinnas bliva nödvändiga inom

länen på grund av ändrade befolkningsförhållanden m. m., torde lämpligen

kunna formuleras som ett tillägg till landstingsförordningens § 16,

vilken paragraf innehåller bestämmelser om tjänstgöringstid för landstingsman.

Ett tillägg till nämnda paragraf skulle lämpligen kunna

formuleras på följande sätt:

»Sker under tjänstgöringstiden omläggning eller jämkning av valkretsindelning,

är landstingsman och suppleant underkastad den inskränkning

i tjänstgöringstidens längd, som en sådan omläggning eller jämkning

kan anses böra medföra.»

Samtidigt kan ifrågasättas, om ej varje fullmakt, som för vald

landstingsman eller suppleant utskrives, bör innehålla ett påpekande,

att vid jämkningar i valkretsindelning vald landstingsman eller suppleant

är underkastad ovannämnda inskränkning i mandattidens längd.»

Såväl av vad motionären anfört beträffande den beslutade jämk- utskottets

ningen i valkretsindelningen inom Norrbottens läns landstingsområde ytirandesom

av hans motivering i övrigt synes det utskottet vara ådagalagt,

att förordningen om landsting är i behov av en förändring och komplettering

i de av motionären berörda hänseenden.

Utan tvivel kan det understundom vara av behovet påkallat att Olägenheter

vid jämkningar i valkretsindelningen överföra ett område från den ena med 0a,lande

av de båda årsgrupper, i vilka landstingsområdets valkretsar äro inde- bcstsae™mel''

lade, till den andra. Det framgår visserligen såväl av lagens stad- . vid M gm_

gande som av motiveringen till gällande bestämmelser om jämkning i rådes sverlandstingsområdes

valkretsindelning, vilka tillkommo i samband med ^

1907 års rösträttsreform, att lagstiftaren ej avsett, att ett överförande gruppen till

borde ske endast på den grund, att förändringar i folkmängdsförhållan- den andradena

inom de båda årsgrupperna medfört förskjutningar därhän, att

landstinget ej komme att förnyas med halva antalet landstingsmän vart

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

annat år. Men då på grund av landstingsförordningens bestämmelser

en jämkning skall företagas i valkretsindelningen, torde det emellanåt

inträffa, att denna ej kan genomföras, åtminstone ej på ändamålsenligt

sätt, med mindre samtidigt ett överförande sker av områden till annan

årsgrupp. Sålunda lärer det i det av motionären anförda exemplet

Lava visat sig nödvändigt, att såväl Karesuando som Arvidsjaurs valkretsar

införlivades med valkretsar, tillhöriga andra årsgrupper. I

nämnda fall är det tvenne hela valkretsar, som överförts. I andra fall

torde det kunna hända, att en del av en valkrets måste överföras till

annan årsgrupp. Blir ett samhälle stad, skall det i regel sammanslås

med eu eller flera andra städer till eu valkrets, såframt dess folkmängd

ej uppgår till 6,000. Om nämnda stad eller städer tillhöra en annan

årsgrupp än den valkrets, varur samhället i fråga utbrutits, bör synbarligen

den nya staden överföras till den andra årsgruppen. Åven i det

fall sker ett sådant överförande, att eu stad, tillhörig den ena årsgruppen,

inkorporerar ett område från en valkrets, som tillhör den

andra.

Något lagligt hinder för ett överförande av valkretsar eller delar

av valkretsar från den ena årsgruppen till den andra erbjuda ej heller

landstingsförordningens bestämmelser. Men förordningen har å andra

sidan icke reglerat det sätt, varpå ett dylikt överförande kan ske, och

härav kunna, såsom motionären framhållit, avsevärda olägenheter komma

att uppstå. Den lucka, som här förefinnes i lagstiftningen, består, som

i motionen påpekats, däruti, att landstingsförordningen ej medger något

undantag från den bestämmelsen, att val av landstingsmän städse skall

omfatta en period av fyra år, varav följer, att de valda landstingsmannens

mandat före utgången av denna tid ej kunna få bringas att

upphöra. Härav uppkommer det förhållandet, att, om en hel valkrets

införlivas med en eller flera kretsar, tillhöriga den årsgrupp, som närmast

är i tur att välja, kretsen i fråga kommer att bliva dubbelrepresenterad

från och med det, att nämnda grupp valt landstingsmän och

dessa inträtt i tjänstgöring, intill utgången av den fyraårsperiod, för

vilken den andra årsgruppen senast valt. Skulle åter en hel valkrets

överföras från den årsgrupp, som har att först anställa val, och uppgå

i en eller flera kretsar inom den andra årsgruppen, så skulle denna

krets bliva orepresenterad under eu tid av två år. På motsvarande

sätt kan en över- eller underrepresentation komma att inträffa i de fall,

att en jämkning i valkretsindelningen medför, att en del av en valkrets

överföres från den ena årsgruppen till den andra.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10. 7

Såsom motionären antyder, kunna landstingsförordningens nuvarande b) vid ett

bestämmelser jämväl medföra olägenheter, om eu stad, som icke deltager områdes uU

i landsting, med sig inkorporerar områden, som ditintills tillhört en landsting™

landstingsvalkrets. Sker inkorporeringen ett eller annat år före utgången områdeiav

den period, för vilken nämnda krets valt, så torde i regel återstoden

av kretsen bliva överrepresenterad intill valperiodens utgång.

Ett exempel från Stockholms läns landsting torde belysa sistnämnda

förhållande. Den 1 januari 1913 inkorporerades Brännkyrka socken med

Stockholm. Den valkrets, socknen förut tillhört, hade vid 1911 års

utgång en folkmängd av närmare 30,000, varför kretsen vid valet för

perioden 1912—1916 utsåg sex landstingsmän. Efter inkorporeringen

åter understiger folkmängden för den återstående delen av valkretsen

10,000. —Det kan anmärkas, att enligt det förslag till jämkning i valkietsindelnmgen

inom landstingsområdet, som Konung’ens befallningsliavande

i länet upprättat, denna återstående del kommer att förenas med

en valkrets, som tillhör en annan årsgrupp. Hur man inom landstinget

tänkt sig, att de svårigheter, som till följd härav uppstå, skola lösas,

är ej utskottet bekant. — Ån mer påfallande skulle olägenheterna te sig

i ett sådant fall, att en hel valkrets inkorporerades. Representanter för

denna krets skulle da fortfarande hava säte i landstinget och kunna inverka

på dess beslut, ehuru kretsen ej längre tillhörde landstingsområdet.

Det synes utskottet att även nämnda förhållanden böra tagas i

betraktande, när det gäller att avhjälpa de brister, varmed gällande bestämmelser

äro förenade.

Inom utskottet hava åtskilliga medel för undanröjande av berörda Avhjälpande

olägenheter tagits i övervägande. För att undvika dubbelrepresenta- ^nuvarande

tion, när en hel valkrets överförts till annan årsgrupp, torde, såsom oläflenheter

motionären framhåller, föreskrift böra givas därom, att de för denna

kiets valda landstingsmannens mandat upphöra i och med det, att nämnda

årsgrupp valt landstingsmän och dessa inträtt i tjänstgöring. Likaledes

torde mandaten böra upphöra i det fall, att en hel valkrets genom inkorporering

utbrytes ur ett landstingsområde. För att icke överrepresentation

skall, inträffa, då en del av en valkrets överföres till annan årsgrupp,

äio tydligen särskilda bestämmelser erforderliga. Man kan ifrågasätta

sådana stadgande^ att samtliga för denna krets valda lands tingsmäns

mandat bringas att upphöra, samt att antingen återstoden av kretsen eller

den eller de valkretsar, med vilka återstoden av kretsen förenats, anställa

fyllnadsval för tiden intill utgången av fyraårsperioden för den årsgrupp

nämnda krets eller kretsar tillhöra. På liknande sätt skulle en reducering

O

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

kunna verkställas, då en del av en valkrets utbrytes ur. ett landstingsområde

och inkorporeras med en stad, som ej deltager i landsting. En

annan utväg, som likaledes kunde sättas i fråga, vore, att mandaten

bragtes att upphöra för så många av de med lägsta röstetal valda, som

för reduceringen erfordras, eller, där så kan ske, genom ny sammanräkning

av valsedlarna, varvid endast sedlar för den del av kretsen, som

efter överförandet eller utbrytningen återstår, skulle medräknas, och

antalet platser bestämmas efter den folkmängd, denna återstående del

äger. Att en valkrets blir orepresenterad, då den överföres från den

ena årsgruppen till den andra, synes åter kunna undvikas därigenom,

att fyllnadsval anställes för den tid av två år, som återstår, tills den

årsgrupp kommer att välja, i vilken kretsen efter överförandet uppgått.

För att undvika undertalig representation i det. fall, att en del av en

valkrets överföres till annan årsgrupp, skulle möjligen ävenså fyllnadsval

kunna anställas.

Det synes emellertid utskottet, att det bör överlämnas åt Kung!.

Maj:t att närmare utreda, på vad sätt eu ändring och komplettering av

gällande bestämmelser bör ske.

På grund av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

att Riksdagen i anledning av herr Hages förevarande

motion måtte i skrivelse till Kung!. Maj:t .anhålla,

att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,

på vad sätt de olägenheter, som med gällande bestämmelser

kunna uppstå, då ett område vid jämkning i

landstingsområdes valkretsindelning överföres från den

ena av de båda årsgrupper, i vilka landstingsområdets

valkretsar skola vara indelade, till den andra eller vid

inkorporering utbrytes ur landstingsområde, må kunna

undanröjas, samt för Riksdagen framlägga de förslag,

vartill utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 4 mars 1913.

På konstitutionsutskottets vägnar:

NIES EDEN.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

9

Reservationer:

av herr Clason samt av herr K. J. Ekman, vilken ansett, att utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

Gällande bestämmelser om jämkningar i landstingens valkretsindelning

hava tillkommit i samband med 1907 års rösträttsreform och

äga den avfattning, som föreslogs i Kung!. Maj:ts proposition till

nämnda års Riksdag.

Dessa bestämmelser äro så avfattade, att, såsom motionären påpekat,

intet lagligt hinder finnes för att vidtaga en sådan omläggning

av valkretsarna, att ett område överföres från den ena av de båda

årsgrupper, i vilka kretsarna skola fördelas, till den andra.

De svårigheter, som uppstått vid den av motionären anförda omregleringen

av valkretsarna inom Norrbottens läns landstingsområde, härleda

sig uppenbarligen av, att ett sådant överflyttande av områden skett

från den ena årsgruppen till den andra. Därigenom har bristen på

överensstämmelse uppstått mellan valperioden för de nya valkretsarna

Arvidsjaur—Arjeploug respektive Karesuando—Juckasjärvi å ena sidan

och de för de förutvarande kretsarna Arvidsjaur respektive Karesuando

valda landstingsmannens mandattid å den andra.

Motionären har vidare påpekat, att svårigheter i fråga om mandattidens

överensstämmelse med valperioderna för valkretsarna kunna uppstå

genom utbrytningar ur landstingsvalkretsarna på landsbygden av

sådana samhällen, som konstitueras såsom nya självständiga städer. Om

ett samhälle efter att hava tillhört en lantvalkrets övergår till stad

och sålunda utbrytes ur den valkrets, det förut tillhört, kommer det

antingen att bilda en egen valkrets eller förenas med en eller flera

andra städer till en valkrets. Såvida ej samhället i fråga har en folkmängd,

som uppgår till 6,000, skall i regel det senare ske. Svårigheter

uppstå då, om den eller de städer, med vilka samhället skall förenas,

ej tillhöra samma årsgrupp som den valkrets, varur detsamma utbrytes.

Dylika svårigheter skulle med nu gällande bestämmelser kunna

undvikas endast i det fall, att landstingen vid jämkningar i valkretsindelningen

icke överföra områden från den ena årsgruppen av valkretsar

till den andra. Det är dock icke för landstingen möjligt att

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 9 höft. (Nr 10) 2

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

alltid iakttaga eu sådan regel. Sålunda synes ett överflyttande av

nämnda art vid den ifrågavarande omregleringen inom Norrbottens läns

landsting varit av omständigheterna påkallat, och det torde vara uppenbart,

att även inom andra landstingsområden motsvarande fall kunna

inträffa.

Utskottet har tagit i övervägande, huruvida de berörda svårigheterna

skulle kunna undanröjas genom att i landstings förordningen intaga

bestämmelse om, att i hithörande fall landstingsmän finge utses

för kortare tid än fyra år, i likhet med vad som gäller för stadsfullmäktige

jämlikt förordningen om kommunalstyrelse i stad, § 31 mom. 2

andra stycket.

Därmed vore dock icke det förhållande förändrat, att den valkrets,

ett överflyttat eller utbrutet område förut tillhört, komme att intill valperiodens

utgång behålla samma antal landstingsmän efter som före utbrytningen.

Olägenheterna därav synas dock icke vara så betydande,

att en ändring i landstingsförordningen på grund därav bör ifrågasättas.

Det är nämligen valkretsen i dess helhet, men icke varje landstingsmans

särskilda hemort, som i landstinget representeras; och denna valkretsens

representation bör intill valperiodens utgång förbliva orubbad, oavsett

att ändring av valkretsens territoriella omfattning under tiden sker.

Denna princip om mandatens orubblighet under löpande valperiod, på

vilken nu gällande stadgande!! vila, bör så mycket hellre vidhållas,

som genom införande! av eu ny princip härutinnan tillfälle skalle kunna

öppnas till omregleringar, åsyftande allenast eu tillfällig omkastning av

representationen i landstinget.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen i anledning av herr Hages förevarande

motion måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,

i vad mån. och på vad sätt de olägenheter, som

med gällande bestämmelser kunna uppstå, då ett område

vid jämkning i landstingsområdets valkretsindelning

överföres från den ena av de båda årsgrupper, i

vilka landstingsområdets valkretsar skola vara indelade,

till den andra, må kunna undanröjas, samt för Riksdagen

framlägga de förslag, vartill utredningen kan

giva anledning.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTBYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:67 Skrivelse till Konungen, angående inskränkning i visst fall av tjänstgöringstiden för landstingsman och deras suppleanter. s. 1 i texten