Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 23 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.
1913-03-04 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1913:11, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 23 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.
Dokumentets text
KonsMtutionstdskoMets utlåtande Nr 11.
1
Nr 11
Ankom till Riksdagens kansli den 4 mars 1913 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
ändrad lydelse av 23 § i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd.
Närvarande: Herrar Edén, Branting*), Trygger, Hellberg, Clason, Bellinder, K. J. Ekman,
von Geijer, Sehlin, Kjellén, Ljunggren*), Olof Olsson, Ericsson i Vallsta,
Larsson i Säby, Ny ström, Cederborg, Magnusson i Törnhult, Larsson i Västerås,
Räf och Waldén*).
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 63, bär herr Molin i Dombäcksmark föreslagit, »att
Riksdagen för sin del måtte besluta följande ändrade lydelse av 23 §
i kungl. förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma m. m.:
Kyrkoherden — — — — — _ _ _ _ _ ____ _
I skolrådet — — — — — — _ _ _ _ _ _ _ _ _
I den annex- eller — — — — — __ _ _ _ _ ____
Till ledamöter i kyrkoråd och skolråd äger församlingen att å kyrkostämma
utse lämpligt antal män och kvinnor.
Yäljes kvinna — — — — —___ ____ _ ______
Skolrådet — -— — — .—. __ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _
I såväl — — — — — — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Ledamöterna — — — .— — ___ __ _ _ _ _ _ ___
Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 10 höft. (Nr 11.)
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.
Utskottets
yttrande.
Kyrkovärdar utses bland kyrkorådets ledamöter, och gäller i fråga
om tjänstgöringstid för dessa, vad ovan stadgats angående ledamöter i
kyrko- och skolråd.
Angående de skäl, som motionären till stöd för sitt förslag anfört,
hänvisar utskottet till motionen.
Enligt § 2 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd den 21 mars 1862 väljas såväl kyrkovärdar som kyrkorådets
övriga ledamöter av kyrkostämma. Yad beträffar tjänstgöringstiden för
kyrkorådsledamot så stadgade sista stycket av samma förordnings § 23
i sin ursprungliga lydelse, att »ledamöterna i kyrko- och skolråden väljas
för fyra års tid». Emellertid ansågs nämnda föreskrift icke tillämplig
å kyrkovärd, utan allenast å annan kyrkorådsledamot. Följden härav
var den, att åtminstone i övervägande antal fall kyrkovärd suppdraget
lämnades på obestämd tid, vilket i verkligheten var liktydigt med att
kyrkovärd valdes på vederbörandes livstid. Då sistnämnda förhållande
ansågs mindre lämpligt, infördes år 1895, på Eiksdagens initiativ, i ett
fristående stycke efter nyssberörda stadgande i § 23 bestämmelse av
innehåll, att jämväl »kyrkovärdar väljas för en tid av fyra år». -— Redan
vid 1886 års riksdag hade emellertid förstnämnda stycke i § 23, däri
tjänstgöringstiden för kyrkorådsledamot i allmänhet reglerades, tillökats
med ett stadgande därom, att kyrko- och skolråden skulle förnyas med
hälften av antalet ledamöter vid slutet av vartannat år, samt att, därest
ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstiden avginge,
fyllnadsval skulle anställas för den tid, som för den avgångne återstått.
Uppenbart är, att detta år 1886 införda stadgande vid sin tillkomst
endast kunde hava avseende å annan kyrkorådsledamot än kyrkovärd,
då ju kyrkovärd vid sagda tidpunkt ännu valdes på obestämd tid. På
grund av den plats, som sedermera år 1895 gavs åt bestämmelsen om
fyraårig tjänstetid jämväl för kyrkovärd, torde det emellertid ej vara
tvivel underkastat, att även efter sistnämnda tidpunkt bestämmelserna om
avgångstid vartannat år och fyllnadsval alltjämt äro tillämpliga endast
å de övriga kyrkorådsledamöterna, men ej å kyrkovärdarne. Att detta
varit lagstiftarens mening synes ock framgå av det utdrag av statsrådsprotokollet,
som var vidfogat den kungl. propositionen i ämnet till 1895
års riksdag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.
_ Riktigheten av nu gjorda tolkning bestyrkes ytterligare av det av
motionären åberopade, av Kung!. Maj:t den 7 november 1912 <nvna
utslag.
I)a den oklarhet rörande innebörden av omhandlade stadgande i
§ 28, som på grund av paragrafens avfattning hittills onekligen förefunnits,
efter vad det åberopade rättsfallet giver vid handen, tyckes
vara på väg att med rättstillämpningens hjälp skingras, synes det
utskottet överflödigt att genom lagstiftningens ingripande söka åstadkomma
ett förtydligande.
I sammanhang med frågan om den riktiga tolkningen av § 28 i
kyrkostämmoförordningen må till granskning upptagas motionärens yttrande,
att gällande föreskrifter om kyrkovärds funktionstid, vilka medföra,
att ordningen med nyval vartannat år till kyrkorådet brytes, uppenbarligen
ej kunna vara i enlighet med lagens ända och mening. Den
föregående utredningen torde hava visat, att ett dylikt påstående saknar
fog. När man år 1886 införde stadgande därom, att hälften av det
antal kyrkorådsmedlemmar, som med dä gällande bestämmelser valdes på
begränsad tid, skulle vartannat år avgå, så skedde detta uttryckligen i
det syftet, att man ville förhindra, att samtliga rådsmedlemmarnes mandat
skulle kunna komma att på en gång utgå, varigenom kontinuiteten i
kyrkorådets arbete kunde äventyras. Då sedermera år 1895 tidsbegränsning
stadgades jämväl, av kyrkovärds mandattid, förelåg däremot ej något
motsvarande behov att på ett likformigt sätt reglera denna. Nascn sådan
reglering kom därför ej heller till stånd.
Om det sålunda får anses fastslaget, ej mindre huru förevarande lagstadgande
bör tolkas, än även att denna tolkning icke står i strid med
förordningens anda, återstår dock den fråga, huruvida icke till äventyrs
det sätt, varpå kyrkoråds funktionstid sålunda reglerats, är förknippat
med några olägenheter, som påkalla, att eu ändring vidtages. Utskottet
har icke försport, att så skulle vara fallet.
Motionären gör emellertid gällande, att en förändring av hithörande
bestämmelser bör äga rum också på den grund, att det är olämpligt, att,
såsom nu sker, kyrkovärdarne väljas för sig och därefter såsom'' självsklivna
ledamöter ingå i kyrkorådet. Enligt motionärens mening vore
det riktigare, att kyrkovärdar utsåges bland kyrkorådets redan valda
ledamöter.
Motionären har ej uppgivit, och utskottet har sig ej heller eljest
bekant, att nuvarande anordning visat sig medföra några olägenheter.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.
Det bör ock erinras därom, att kyrkovärdssysslan plägar vara förenad
med vissa särskilda bestyr, medan kyrkorådets övriga ledamöter däremot
kunna väljas med hänsyn tagen till allmännare synpunkter, vilka ej
alltid garantera, att i rådet inkomma personer, som äro skickade för
kyrko värdska pet.
Motionären har fäst uppmärksamheten på att i de församlingar, som
hafva ett gemensamt kyrko- och skolråd, kyrkovärdarne i sin egenskap
av självskrivna ledamöter av kyrkorådet i och med detsamma komma att
deltaga i behandlingen av de skolärenden, som falla under det gemensamma
rådets behandling. Att detta förhållande understundom kan medföra
olägenheter, synes utskottet obestridligt, men utskottet vill erinra
därom, att varje församling enligt gällande författning äger full frihet
att välja kyrkoråd och skolråd särskilt för sig, varigenom de påpekade
olägenheterna lätteligen kunna förebyggas.
I sitt förslag till ny lydelse av § 23 har motionären slutligen borttagit
de fordringar på »gudsfruktan och nit» resp. »nit om skolväsendet»,
som paragrafen uppställer för ledamotskap i kyrkoråd och skolråd.
Utskottet finner ej, att motionären förebragt något bärande skäl för den
föreslagna förändringen, och kan alltså icke tillstyrka densamma.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att herr Molins i Dombäcksmark förevarande
motion ej måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 4 mars 1913.
På utskottets vägnar:
NILS EDEN.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1913.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.