Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 23 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.

1913-03-04 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1913:11, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 23 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

KonsMtutionstdskoMets utlåtande Nr 11.

1

Nr 11

Ankom till Riksdagens kansli den 4 mars 1913 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

ändrad lydelse av 23 § i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd.

Närvarande: Herrar Edén, Branting*), Trygger, Hellberg, Clason, Bellinder, K. J. Ekman,

von Geijer, Sehlin, Kjellén, Ljunggren*), Olof Olsson, Ericsson i Vallsta,

Larsson i Säby, Ny ström, Cederborg, Magnusson i Törnhult, Larsson i Västerås,

Räf och Waldén*).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 63, bär herr Molin i Dombäcksmark föreslagit, »att

Riksdagen för sin del måtte besluta följande ändrade lydelse av 23 §

i kungl. förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma m. m.:

Kyrkoherden — — — — — _ _ _ _ _ ____ _

I skolrådet — — — — — — _ _ _ _ _ _ _ _ _

I den annex- eller — — — — — __ _ _ _ _ ____

Till ledamöter i kyrkoråd och skolråd äger församlingen att å kyrkostämma

utse lämpligt antal män och kvinnor.

Yäljes kvinna — — — — —___ ____ _ ______

Skolrådet — -— — — .—. __ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _

I såväl — — — — — — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Ledamöterna — — — .— — ___ __ _ _ _ _ _ ___

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 10 höft. (Nr 11.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

Utskottets

yttrande.

Kyrkovärdar utses bland kyrkorådets ledamöter, och gäller i fråga

om tjänstgöringstid för dessa, vad ovan stadgats angående ledamöter i

kyrko- och skolråd.

Angående de skäl, som motionären till stöd för sitt förslag anfört,

hänvisar utskottet till motionen.

Enligt § 2 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd den 21 mars 1862 väljas såväl kyrkovärdar som kyrkorådets

övriga ledamöter av kyrkostämma. Yad beträffar tjänstgöringstiden för

kyrkorådsledamot så stadgade sista stycket av samma förordnings § 23

i sin ursprungliga lydelse, att »ledamöterna i kyrko- och skolråden väljas

för fyra års tid». Emellertid ansågs nämnda föreskrift icke tillämplig

å kyrkovärd, utan allenast å annan kyrkorådsledamot. Följden härav

var den, att åtminstone i övervägande antal fall kyrkovärd suppdraget

lämnades på obestämd tid, vilket i verkligheten var liktydigt med att

kyrkovärd valdes på vederbörandes livstid. Då sistnämnda förhållande

ansågs mindre lämpligt, infördes år 1895, på Eiksdagens initiativ, i ett

fristående stycke efter nyssberörda stadgande i § 23 bestämmelse av

innehåll, att jämväl »kyrkovärdar väljas för en tid av fyra år». -— Redan

vid 1886 års riksdag hade emellertid förstnämnda stycke i § 23, däri

tjänstgöringstiden för kyrkorådsledamot i allmänhet reglerades, tillökats

med ett stadgande därom, att kyrko- och skolråden skulle förnyas med

hälften av antalet ledamöter vid slutet av vartannat år, samt att, därest

ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstiden avginge,

fyllnadsval skulle anställas för den tid, som för den avgångne återstått.

Uppenbart är, att detta år 1886 införda stadgande vid sin tillkomst

endast kunde hava avseende å annan kyrkorådsledamot än kyrkovärd,

då ju kyrkovärd vid sagda tidpunkt ännu valdes på obestämd tid. På

grund av den plats, som sedermera år 1895 gavs åt bestämmelsen om

fyraårig tjänstetid jämväl för kyrkovärd, torde det emellertid ej vara

tvivel underkastat, att även efter sistnämnda tidpunkt bestämmelserna om

avgångstid vartannat år och fyllnadsval alltjämt äro tillämpliga endast

å de övriga kyrkorådsledamöterna, men ej å kyrkovärdarne. Att detta

varit lagstiftarens mening synes ock framgå av det utdrag av statsrådsprotokollet,

som var vidfogat den kungl. propositionen i ämnet till 1895

års riksdag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

_ Riktigheten av nu gjorda tolkning bestyrkes ytterligare av det av

motionären åberopade, av Kung!. Maj:t den 7 november 1912 <nvna

utslag.

I)a den oklarhet rörande innebörden av omhandlade stadgande i

§ 28, som på grund av paragrafens avfattning hittills onekligen förefunnits,

efter vad det åberopade rättsfallet giver vid handen, tyckes

vara på väg att med rättstillämpningens hjälp skingras, synes det

utskottet överflödigt att genom lagstiftningens ingripande söka åstadkomma

ett förtydligande.

I sammanhang med frågan om den riktiga tolkningen av § 28 i

kyrkostämmoförordningen må till granskning upptagas motionärens yttrande,

att gällande föreskrifter om kyrkovärds funktionstid, vilka medföra,

att ordningen med nyval vartannat år till kyrkorådet brytes, uppenbarligen

ej kunna vara i enlighet med lagens ända och mening. Den

föregående utredningen torde hava visat, att ett dylikt påstående saknar

fog. När man år 1886 införde stadgande därom, att hälften av det

antal kyrkorådsmedlemmar, som med dä gällande bestämmelser valdes på

begränsad tid, skulle vartannat år avgå, så skedde detta uttryckligen i

det syftet, att man ville förhindra, att samtliga rådsmedlemmarnes mandat

skulle kunna komma att på en gång utgå, varigenom kontinuiteten i

kyrkorådets arbete kunde äventyras. Då sedermera år 1895 tidsbegränsning

stadgades jämväl, av kyrkovärds mandattid, förelåg däremot ej något

motsvarande behov att på ett likformigt sätt reglera denna. Nascn sådan

reglering kom därför ej heller till stånd.

Om det sålunda får anses fastslaget, ej mindre huru förevarande lagstadgande

bör tolkas, än även att denna tolkning icke står i strid med

förordningens anda, återstår dock den fråga, huruvida icke till äventyrs

det sätt, varpå kyrkoråds funktionstid sålunda reglerats, är förknippat

med några olägenheter, som påkalla, att eu ändring vidtages. Utskottet

har icke försport, att så skulle vara fallet.

Motionären gör emellertid gällande, att en förändring av hithörande

bestämmelser bör äga rum också på den grund, att det är olämpligt, att,

såsom nu sker, kyrkovärdarne väljas för sig och därefter såsom'' självsklivna

ledamöter ingå i kyrkorådet. Enligt motionärens mening vore

det riktigare, att kyrkovärdar utsåges bland kyrkorådets redan valda

ledamöter.

Motionären har ej uppgivit, och utskottet har sig ej heller eljest

bekant, att nuvarande anordning visat sig medföra några olägenheter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

Det bör ock erinras därom, att kyrkovärdssysslan plägar vara förenad

med vissa särskilda bestyr, medan kyrkorådets övriga ledamöter däremot

kunna väljas med hänsyn tagen till allmännare synpunkter, vilka ej

alltid garantera, att i rådet inkomma personer, som äro skickade för

kyrko värdska pet.

Motionären har fäst uppmärksamheten på att i de församlingar, som

hafva ett gemensamt kyrko- och skolråd, kyrkovärdarne i sin egenskap

av självskrivna ledamöter av kyrkorådet i och med detsamma komma att

deltaga i behandlingen av de skolärenden, som falla under det gemensamma

rådets behandling. Att detta förhållande understundom kan medföra

olägenheter, synes utskottet obestridligt, men utskottet vill erinra

därom, att varje församling enligt gällande författning äger full frihet

att välja kyrkoråd och skolråd särskilt för sig, varigenom de påpekade

olägenheterna lätteligen kunna förebyggas.

I sitt förslag till ny lydelse av § 23 har motionären slutligen borttagit

de fordringar på »gudsfruktan och nit» resp. »nit om skolväsendet»,

som paragrafen uppställer för ledamotskap i kyrkoråd och skolråd.

Utskottet finner ej, att motionären förebragt något bärande skäl för den

föreslagna förändringen, och kan alltså icke tillstyrka densamma.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Molins i Dombäcksmark förevarande

motion ej måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 mars 1913.

På utskottets vägnar:

NILS EDEN.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.