Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring av 31 § regeringsformen, att kvinna berättigas deltaga i val av borgmästare samt av rådmän och magistratssekr eter are i Stockholm.
1913-03-31 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1913:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring av 31 § regeringsformen, att kvinna berättigas deltaga i val av borgmästare samt av rådmän och magistratssekr eter are i Stockholm.
Dokumentets text
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13
Xr 18.
Ankom till Riksdagens kansli den 1 april 1913 kl. 6 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
om sådan ändring av 31 § regeringsformen, att
kvinna berättigas deltaga i val av borgmästare samt
av rådmän och magistratssekr eter are i Stockholm.
Närvarande: herrar Eden, Branting, Trygger*, Hellberg, Clason, Bellinder, Mannheimer,
K. J. Ekman*, von Geijer, Sehlin*, Kjellén, Olof Olsson*, Ericsson i Vallsta,
Larsson i Säby, Cederborg, Magnusson i Törnhult, Räf, Kropp*, Lundström
i Göteborg* och Wallin.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom Andra kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 261, hava hrr Sjöberg och Kronlund hemställt, »att
Riksdagen för sin del måtte besluta antaga som vilande en sådan omredigering
av 31 § regeringsformen, att i samma § ordet män måtte
utgå».
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört:
»I motion nr 167 i Andra kammaren, i vilken motion undertecknade
föreslå, att Riksdagen måtte besluta en skrivelse till Kungl. Maj:t
med anhållan att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda och för Riksdagen
framlägga förslag, innefattande och på principen av personlig och lika
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13. 13
rösträtt vilande bestämmelser vid val till besättande av borgmästaretjänsterna
i städerna, ha vi redan något ordat om det, enligt vårt
förmenande, oriktiga i att kvinnor skola vara utestängda från deltagande
i dessa val.
I de flesta städer är borgmästaren icke allenast domare och ordförande
i rådstuvurätt och magistrat, utan är han desslikes högsta
polischefen och har såsom sådan sig ålagt att vaka över allmän ordning,
nykterhet, sedlighet m. m. samt se till att förseelser i detta fall
bliva beivrade. Om man skulle kunna utgå ifrån att redan en borgmästares
huvudsakliga ämbetsgärning, domarekallets utövande, i lika
hög grad är av intresse för kvinnan som för mannen, så må man väl
såga, ait detta ännu mer är fallet, då man betraktar ämbetsmannen i
fråga som högsta polischef inom sitt samhälle.
Ty för vem kan god allmän ordning, sedlighet och nykterhet ha
större betydelse än för kvinnan, synnerligast som brott mot bestämmelserna
härutinnan så ofta, ja kanske oftast, om än indirekt, gå ut
just över henne.
Går man sedan ut ifrån och tar i betraktande de senare decenniernas
lagstiftning på skilda områden av vår tids politiska och sociala
liv, så finna vi, att det är en allmän strävan jorden runt snart sagt att
bortskaffa de skrankor, som under gången tid vant tillfinnandes könen
emellan. Och hålla vi oss till vad man inom vårt land åtgjort i detta
fall, så kunna vi till våra lagstiftares heder säga, att mycket blivit
annorlunda sedan den dag man först grep sig an med vår lags ärvdabalk.
Kvinnan har nu nått den jämnstäldheten med mannen, att hon
kan bekläda läraretjänster vid universitet och läroanstalter av olika slag,
hon har rätt söka och mottaga en hel del andra statstjänster, hon kan
utbildas till och har rätt öva läkarepraktik etc., för att nu icke tala om
hennes anställning jämsides med mannen i en hel del kommuners och
enskildas verk och inrättningar samt hennes självständiga uppträdande
i det kommersiella och praktiska livet i allmänhet.
På grund av denna av henne förvärvda eller åt henne förlänta
i ätt ^ och kompetens ha statsmakterna ock undan för undan utvidgat
området för hennes deltagande i de allmänna angelägenheterna genom
att tillåta även henne vid eu hel del val avgiva sin röst. Yi vilja här
blott nämna: hon får i egenskap av ledamot i stadsfullmäktige, i de
städer som ej deltaga i landsting, vara med om att välja ledamot av
Riksdagens Första kammare, hon får deltaga i val av präst, stadsfullmäktige
och landstingsmän etc.
14
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
Utskottets
yttrande.
Då man redan släppt fram henne så långt, och detta kunnat ske
utan att man kan påvisa några därav uppståndna vådor eller olägenheter,
våga vi hålla före tiden kan vara inne för en liten ny utvidgning
av hennes rätt och kompetens, nämligen till rätten att deltaga i borgmästare
val.
På grund av nuvarande lydelsen av regeringsformens 31 § är denna
rätt henne nu förment. Nämnda paragrafs första mening har som bekant
följande lydelse: »Till borgmästaretjänst i stad äge där bosatta och i
stadens allmänna angelägenheter röstberättigade män etc.»
Då sålunda det här inflikade ordet män vore det, som för kvinnan
stängde vägen fram till valurnan vid borgmästareval, funne sig motionärerna
föranlåtna föreslå, att nämnda ord måtte utgå.
Utskottet har i ett förut denna dag avgivet utlåtande, nr 12, tillstyrkt
skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om förslag till enhetliga
bestämmelser, varigenom vid val enligt 31 § regeringsformen för uppgörande
av förslag till borgmästaretjänst samt till rådmans- och magistratssekreteraresysslorna
i Stockholm rösträtten må bliva personlig och lika
för samtliga röstberättigade.
I motiveringen till nämnda hemställan har utskottet framhållit, att
det grannlaga spörsmålet om lämpligaste ordningen för borgmästaretjänsternas
tillsättande icke med fördel torde kunna ensamt för sig upptagas
till avgörande, utan att detsamma, efter en sorgfällig prövning av alla
därmed sammanhängande förhållanden, borde finna sin lösning i samband
med den allmänna revisionen av vår domstolsorganisation. Då det
emellertid måste draga en mycket avsevärd tid, innan sistnämnda vittomfattande
reformfråga blir genomförd, samt en enhetlig reglering av
röstgrunden vid borgmästareval ej behöver verka föregripande på utredningen
av det större spörsmålet om borgmästares tillsättning och ställning
i allmänhet efter en eventuell processreform, har utskottet, i betraktande
av de betydande olägenheter och missförhållanden, som äro
förbundna med det nuvarande systemet, ansett sig böra tillstyrka skrivelse
till Kungl. Maj:t i nyssberörda syfte.
Yad utskottet sålunda i sagda utlåtande anfört till förmån för ett
ingripande utan avvaktande av den förestående rättegångsreformen äger i
tillämpliga delar giltighet jämväl i avseende på det genom nu ifrågavarande
motion förebragta spörsmål om utsträckning av rösträtten vid borgmästareval
till kommunalt röstberättigade kvinnor. En sådan utsträckning
innebär icke något principiellt uttalande angående lämpligaste ord
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
15
ningen för borgmästares tillsättande i en reformerad domstolsorganisation
utan avser endast en partiell förändring inom ramen av städerna
nu tillkommande förslagsrätt.
Det synes utskottet uppenbart, att med den allmänna grund för
valrätten vid förslags upprättande, som är given i 31 § regeringsformen
intet hälleart skäl kan anföras för att från denna valrätt utesluta kvinnoma.
Till grund för valrätten ligger ju enligt nämnda stadgande rätten
att deltaga i kommunens allmänna angelägenheter. Men i dessa kommunens
allmänna angelägenheter är kvinna, som till kommunen betalar
skatt, röstberättigad på samma sätt som man. Hon kan oek numera
valjas till medlem av stadsfullmäktige. Både i sådan egenskap och
såsom röstägande å allmän rådstuga äger hon att deltaga i val av rådmän
och övriga av stadsfullmäktige resp. allmänna rådstugan tillsatta
tjänstemän. Intet i den valfunktion, som har till ändamål upprättande
av borgmästareförslag, företer någon sådan åtskillnad från nu nämnda
e er andra kommunala vak att på grund därav kvinnor böra utestängas
från rosträtt Tvärtom måste, såsom motionärerna ock framhålla °de
kommunalt röstberättigade kvinnorna hava ej mindre intresse än männen
att kunna inverka på tillsättningen av stadens främste styresman.
Utskottet finner sålunda, att en ändring av 31 § regeringsformen
böi komma till stånd i ^det av motionärerna avsedda syfte. Detta torde
lämpligast kunna ske på sådant sätt, att i paragrafens lydelse efter ordet
; man >> tdlägges och kvinnor», vadan rösträtten vid borgmästare val
följaktligen tillerkännes »i stadens allmänna angelägenheter röstberättigade
män och kvinnor». °
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, med anledning av den förevai
ande motionen, antaga att vila till vidare grundlagsenlig
behandling följande förslag till
ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse-.)
§ 31
Till borgmästaretjänst i stad
äge där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade
män och kvinnor att föreslå
31
Till borgmästaretjänst i stad
äge där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade
män att föreslå tre behörige
ö
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
16
personel’, då Konungen en av dem
utnämne. På lika sätt förhålles
med rådmans- och magistratssekreterare-sysslorna
i Stockholm.
tre behörige personer, då Konungen
en av dem utnämne. På lika sätt
förhålles med rådmans- och magistratssekreterare-sysslorna
i Stockholm.
Stockholm den 31 mars 1913.
På utskottets vägnar:
NILS EDEN.
Eeservation:
av herrar Trygger, Ciason. Bellinder, K J Ekman, von Geijer, Kjellén,
Magnusson i Törnhult, Räf och Lundström i Göteborg.
STOCKHOLM, SVENSKA TRYCKERIAKTIEBOLAGET 1913.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.