Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring av 31 § regeringsformen, att kvinna berättigas deltaga i val av borgmästare samt av rådmän och magistratssekr eter are i Stockholm.

1913-03-31 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1913:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om sådan ändring av 31 § regeringsformen, att kvinna berättigas deltaga i val av borgmästare samt av rådmän och magistratssekr eter are i Stockholm.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13

Xr 18.

Ankom till Riksdagens kansli den 1 april 1913 kl. 6 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

om sådan ändring av 31 § regeringsformen, att

kvinna berättigas deltaga i val av borgmästare samt

av rådmän och magistratssekr eter are i Stockholm.

Närvarande: herrar Eden, Branting, Trygger*, Hellberg, Clason, Bellinder, Mannheimer,

K. J. Ekman*, von Geijer, Sehlin*, Kjellén, Olof Olsson*, Ericsson i Vallsta,

Larsson i Säby, Cederborg, Magnusson i Törnhult, Räf, Kropp*, Lundström

i Göteborg* och Wallin.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom Andra kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 261, hava hrr Sjöberg och Kronlund hemställt, »att

Riksdagen för sin del måtte besluta antaga som vilande en sådan omredigering

av 31 § regeringsformen, att i samma § ordet män måtte

utgå».

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört:

»I motion nr 167 i Andra kammaren, i vilken motion undertecknade

föreslå, att Riksdagen måtte besluta en skrivelse till Kungl. Maj:t

med anhållan att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda och för Riksdagen

framlägga förslag, innefattande och på principen av personlig och lika

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13. 13

rösträtt vilande bestämmelser vid val till besättande av borgmästaretjänsterna

i städerna, ha vi redan något ordat om det, enligt vårt

förmenande, oriktiga i att kvinnor skola vara utestängda från deltagande

i dessa val.

I de flesta städer är borgmästaren icke allenast domare och ordförande

i rådstuvurätt och magistrat, utan är han desslikes högsta

polischefen och har såsom sådan sig ålagt att vaka över allmän ordning,

nykterhet, sedlighet m. m. samt se till att förseelser i detta fall

bliva beivrade. Om man skulle kunna utgå ifrån att redan en borgmästares

huvudsakliga ämbetsgärning, domarekallets utövande, i lika

hög grad är av intresse för kvinnan som för mannen, så må man väl

såga, ait detta ännu mer är fallet, då man betraktar ämbetsmannen i

fråga som högsta polischef inom sitt samhälle.

Ty för vem kan god allmän ordning, sedlighet och nykterhet ha

större betydelse än för kvinnan, synnerligast som brott mot bestämmelserna

härutinnan så ofta, ja kanske oftast, om än indirekt, gå ut

just över henne.

Går man sedan ut ifrån och tar i betraktande de senare decenniernas

lagstiftning på skilda områden av vår tids politiska och sociala

liv, så finna vi, att det är en allmän strävan jorden runt snart sagt att

bortskaffa de skrankor, som under gången tid vant tillfinnandes könen

emellan. Och hålla vi oss till vad man inom vårt land åtgjort i detta

fall, så kunna vi till våra lagstiftares heder säga, att mycket blivit

annorlunda sedan den dag man först grep sig an med vår lags ärvdabalk.

Kvinnan har nu nått den jämnstäldheten med mannen, att hon

kan bekläda läraretjänster vid universitet och läroanstalter av olika slag,

hon har rätt söka och mottaga en hel del andra statstjänster, hon kan

utbildas till och har rätt öva läkarepraktik etc., för att nu icke tala om

hennes anställning jämsides med mannen i en hel del kommuners och

enskildas verk och inrättningar samt hennes självständiga uppträdande

i det kommersiella och praktiska livet i allmänhet.

På grund av denna av henne förvärvda eller åt henne förlänta

i ätt ^ och kompetens ha statsmakterna ock undan för undan utvidgat

området för hennes deltagande i de allmänna angelägenheterna genom

att tillåta även henne vid eu hel del val avgiva sin röst. Yi vilja här

blott nämna: hon får i egenskap av ledamot i stadsfullmäktige, i de

städer som ej deltaga i landsting, vara med om att välja ledamot av

Riksdagens Första kammare, hon får deltaga i val av präst, stadsfullmäktige

och landstingsmän etc.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Utskottets

yttrande.

Då man redan släppt fram henne så långt, och detta kunnat ske

utan att man kan påvisa några därav uppståndna vådor eller olägenheter,

våga vi hålla före tiden kan vara inne för en liten ny utvidgning

av hennes rätt och kompetens, nämligen till rätten att deltaga i borgmästare

val.

På grund av nuvarande lydelsen av regeringsformens 31 § är denna

rätt henne nu förment. Nämnda paragrafs första mening har som bekant

följande lydelse: »Till borgmästaretjänst i stad äge där bosatta och i

stadens allmänna angelägenheter röstberättigade män etc.»

Då sålunda det här inflikade ordet män vore det, som för kvinnan

stängde vägen fram till valurnan vid borgmästareval, funne sig motionärerna

föranlåtna föreslå, att nämnda ord måtte utgå.

Utskottet har i ett förut denna dag avgivet utlåtande, nr 12, tillstyrkt

skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om förslag till enhetliga

bestämmelser, varigenom vid val enligt 31 § regeringsformen för uppgörande

av förslag till borgmästaretjänst samt till rådmans- och magistratssekreteraresysslorna

i Stockholm rösträtten må bliva personlig och lika

för samtliga röstberättigade.

I motiveringen till nämnda hemställan har utskottet framhållit, att

det grannlaga spörsmålet om lämpligaste ordningen för borgmästaretjänsternas

tillsättande icke med fördel torde kunna ensamt för sig upptagas

till avgörande, utan att detsamma, efter en sorgfällig prövning av alla

därmed sammanhängande förhållanden, borde finna sin lösning i samband

med den allmänna revisionen av vår domstolsorganisation. Då det

emellertid måste draga en mycket avsevärd tid, innan sistnämnda vittomfattande

reformfråga blir genomförd, samt en enhetlig reglering av

röstgrunden vid borgmästareval ej behöver verka föregripande på utredningen

av det större spörsmålet om borgmästares tillsättning och ställning

i allmänhet efter en eventuell processreform, har utskottet, i betraktande

av de betydande olägenheter och missförhållanden, som äro

förbundna med det nuvarande systemet, ansett sig böra tillstyrka skrivelse

till Kungl. Maj:t i nyssberörda syfte.

Yad utskottet sålunda i sagda utlåtande anfört till förmån för ett

ingripande utan avvaktande av den förestående rättegångsreformen äger i

tillämpliga delar giltighet jämväl i avseende på det genom nu ifrågavarande

motion förebragta spörsmål om utsträckning av rösträtten vid borgmästareval

till kommunalt röstberättigade kvinnor. En sådan utsträckning

innebär icke något principiellt uttalande angående lämpligaste ord
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

15

ningen för borgmästares tillsättande i en reformerad domstolsorganisation

utan avser endast en partiell förändring inom ramen av städerna

nu tillkommande förslagsrätt.

Det synes utskottet uppenbart, att med den allmänna grund för

valrätten vid förslags upprättande, som är given i 31 § regeringsformen

intet hälleart skäl kan anföras för att från denna valrätt utesluta kvinnoma.

Till grund för valrätten ligger ju enligt nämnda stadgande rätten

att deltaga i kommunens allmänna angelägenheter. Men i dessa kommunens

allmänna angelägenheter är kvinna, som till kommunen betalar

skatt, röstberättigad på samma sätt som man. Hon kan oek numera

valjas till medlem av stadsfullmäktige. Både i sådan egenskap och

såsom röstägande å allmän rådstuga äger hon att deltaga i val av rådmän

och övriga av stadsfullmäktige resp. allmänna rådstugan tillsatta

tjänstemän. Intet i den valfunktion, som har till ändamål upprättande

av borgmästareförslag, företer någon sådan åtskillnad från nu nämnda

e er andra kommunala vak att på grund därav kvinnor böra utestängas

från rosträtt Tvärtom måste, såsom motionärerna ock framhålla °de

kommunalt röstberättigade kvinnorna hava ej mindre intresse än männen

att kunna inverka på tillsättningen av stadens främste styresman.

Utskottet finner sålunda, att en ändring av 31 § regeringsformen

böi komma till stånd i ^det av motionärerna avsedda syfte. Detta torde

lämpligast kunna ske på sådant sätt, att i paragrafens lydelse efter ordet

; man >> tdlägges och kvinnor», vadan rösträtten vid borgmästare val

följaktligen tillerkännes »i stadens allmänna angelägenheter röstberättigade

män och kvinnor». °

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med anledning av den förevai

ande motionen, antaga att vila till vidare grundlagsenlig

behandling följande förslag till

ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse-.)

§ 31

Till borgmästaretjänst i stad

äge där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade

män och kvinnor att föreslå

31

Till borgmästaretjänst i stad

äge där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade

män att föreslå tre behörige

ö

s. 16 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

16

personel’, då Konungen en av dem

utnämne. På lika sätt förhålles

med rådmans- och magistratssekreterare-sysslorna

i Stockholm.

tre behörige personer, då Konungen

en av dem utnämne. På lika sätt

förhålles med rådmans- och magistratssekreterare-sysslorna

i Stockholm.

Stockholm den 31 mars 1913.

På utskottets vägnar:

NILS EDEN.

Eeservation:

av herrar Trygger, Ciason. Bellinder, K J Ekman, von Geijer, Kjellén,

Magnusson i Törnhult, Räf och Lundström i Göteborg.

STOCKHOLM, SVENSKA TRYCKERIAKTIEBOLAGET 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.