Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Magt angående utredning och förslag i fråga om omarmning av förordningen om landsting i syfte huvudsakligen att landstingen må övertaga hushållningssällskapens verksamhet.

1913-03-31 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1913:17, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Magt angående utredning och förslag i fråga om omarmning av förordningen om landsting i syfte huvudsakligen att landstingen må övertaga hushållningssällskapens verksamhet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till Riksdagens kansli den 4 april 1913 kl. 2 e. ni.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Magt angående utredning och förslag

i fråga om omarmning av förordningen om landsting

i syfte huvudsakligen att landstingen må övertaga

hushållningssällskapens verksamhet.

Närvarande: Herrar Eden, Hellberg, Clason, Bellinder, Mannheimer, K. J. Ekman*,

greve A. Hamilton, C. Fr. Beckman*, August Ljunggren, von Bahr*, Olof

Olsson*, Ericsson i Vallsta, Larsson i Säby, Nyström*, Persson i Malmö*, Larsson

i Västerås, Räf, Bogren*, Lundström i Göteborg* och Wallin.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

. 1 en . mom Andra kammaren väckt till konstitutionsutskottet hän
visad

motion, nr 106, har herr Linders hemställt, »att Riksdagen ville

besluta att. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en allsidig utredning,

huruvida och i vad mån kungl. förordningen om landsting av den

21 mars 1862 kräver omarbetning och förändring, förnämligast i syfte

att landstingen helt eller, delvis må övertaga jämväl hushållningssällskapens

verksamhet samt,, ifall därigenom kan förutses ekonomiska besparingar,

näringarnas rationella vårdande eller andra praktiska fördelar

utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag därom.»

Beträffande . de skäl, som motionären anfört till stöd för sin hemställan,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Det förslag, som. i den förevarande motionen framlagts, är av synnerligen

omfattande innebörd. Det väcker fråga om en genomgripande

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. B samt, 15 höft. (Nr 17.)

Utskottets

utlåtande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

<2 ''Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

omläggning av hela den kommunala självförvaltning, som för närvarande

verkar för näringslivets befrämjande, om upphävande av det

organ, som nu finnes särskilt för jordbrukets och dess binäringars befordrande,

nämligen hushållningssällskapen, och om koncentrering av samtliga

ärenden rörande såväl jordbruket som andra näringar hos landstingen.

Ö Hushållningssällskapen intaga i vårt lands samhälleliga organisation

eu säregen ställning. Å ena sidan äro de fullt frivilliga sammanslutningar,

''men å den andra äga de i många avseenden karaktären av

offentliga organ, och deras inkomster utgöras till största delen av till dem

anvisade allmänna medel. Till följd härav hava från statens sida vissa

normer fastställts för sällskapens verksamhet och organisation. Redan

den 7 september 1813 utfärdades ett kungl. cirkulär i syfte att bestämma

vissa allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation.

Genom ett kungl. brev av den 16 maj 1848 gjordes häri vissa andringar

och genom ett nytt kungl. brev av den 28 oktober 1910 fastställdes’

slutligen nya grunder för hushållningssällskapens organisation att

tjäna till ledning vid uppgörande och granskning af förslag till nya

stadgar eller till förändringar i förut gällande stadgar. Inom ramen

för de i nämnda kungl. brev givna bestämmelser äga hushållningssällskapen

en mycket stor frihet att bestämma över sin sammansättning och

sina verksamhetsformer. o

Vid åtskilliga tillfällen har kritik riktats mot det sätt, pa vilket

hushållningssällskapen utövat sin verksamhet och förslag framlagts om

förändrad organisation av desamma. Sålunda väcktes vid 1898 ars riksdag

en motion i syfte, att eu allmän förordning måtte utfärdas med

närmare bestämmelser för hushållningssällskapens organisation »särskilt

innefattande stadgande i fråga om en likartad och rättvis röstgrund för

besluts fattande i sällskapens alla ekonomiska angelägenheter». . Motionären

riktade sig särskilt mot det förhållandet, att tillfälliga majoritet*!!

lätt kunde driva igenom viktiga anslagsfrågor, samt att sällskapens stadgar

överhuvud taget saknade bestämmelser, som inneburo eu garanti for,

att de allmänna medel, som till sällskapen anvisats, handhades och användes

på ett tillfredsställande sätt. Motionen vann Andra kammarens bifall men

avslogs av Första kammaren. Även vid 1911 års riksdag framställdes klav

på förändringar i hushållningssällskapens verksamhetsformer. Motionären

ville bland annat bereda de mindre jordbrukarna ökat inflytande samt

möjliggöra kvinnors inväljande, och han framhöll därjämte, att säl - skapens verksamhetsområde borde närmare angivas och begränsas. Aven

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

3

detta förslag vann Andra kammarens bifall men avslogs av Första kammaren.

Om sålunda krav framkommit på en omorganisation av hushållningssällskapen,

så har däremot hitintills själva sällskapens fortfarande existens icke

blivit satt i fråga. Tvärtom betonades i den vid 1911 års riksdag väckta motionen,

att sällskapen allt framgent ägde en stor uppgift att fylla såsom »en

kraftig hävstång till det svenska jordbrukets och dess binäringars förkovran.»

Andra kammarens tillfälliga utskott nr 4, som behandlade nämnda motion,

framhöll även, att sällskapen borde bibehållas såsom frivilliga institutioner

och att deras enskilda rätt över vissa tillgångar, fonder, fastigheter

in. m. ej borde trädas för nära.

Även den nu föreliggande motionen vänder sig mot hushållningssällskapens

nuvarande sammansättning och organisation. Motionären

framhåller sålunda, att hushållningssällskapen äro »eu alltför otidsenlig

institution för att utan förändrad sammansättning och organisation få upprätthålla

sitt monopol på att representera stora och viktiga näringsgrenar

och efter eget skön disponera väldiga summor i det allmännas budget».

Särskilt kritiserar motionären, att sällskapen rekryteras''genom eget inval

och att många av dem ej äga eu vald representation samt att beslutanderätten

endast till formen utövas å sällskapens sammanträden, medan

den faktiskt ligger i händerna på förvaltningsutskotten.

Det synes utskottet, att de av motionären framställda anmärkningarna

— som för övrigt i viss mån hava sin motsvarighet i 1898 och

1911 års ovannämnda motioner —- icke sakna fog, även om åtskilliga

hushållningssällskap numera blivit organiserade på mera moderna grunder,

med eu vald representation i spetsen. Men dessa missförhållanden

torde dock icke utgöra tillräckliga skäl för att fråntaga sällskapen deras samhälleliga

funktioner, såsom motionären ifrågasätter. Närmare till hands synes

ligga att, i den mån det tinnes behövligt, genomföra reformer i sällskapens

organisation, genom vilka de sättas i stånd att bättre fylla sitt

ändamål, såsom också motionärerna både 1898 och 1911 yrkat. Även

den nu föreliggande motionen är för övrigt i viss mån inne på samma

tankegång, då i motionen säges — såsom nyss blivit anfört — att sällskapen

behöva reformeras, om de skola få behålla sin befogenhet.

Motionären framhåller, såsom ytterligare skäl för hushållningssällskapens

avskaffande såsom offentliga institutioner, att det visat sig, att

landstingen och hushållningssällskapen för närvarande på ett menligt

sätt ingripa i varandras verksamhet, vidare att, även om en tillfredsställande

fördelning av arbetet dem emellan vidtagits i vissa län, tvis
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

tigheter dock uppstått, då nya frågor kommit upp, om dessa frågor

skulle hänföras till den ena eller andra institutionens arbetsfält, och

slutligen att det till följd härav inträffat, att uppmuntransvärda näringar

varken erhållit understöd från landstingen eller hushållningssällskapen. Genom

att införliva hushållningssällskapen med landstingen skulle dessa olägenheter

undanröjas, utan att någon utvidgning behövde ske av landstingens

befogenheter, som redan enligt gällande bestämmelser kunna omfatta även

de områden, inom vilka hushållningssällskapen verka. Yidare gör

motionären gällande, att de höga förvaltningsomkostnaderna för landstingen

och "hushållningssällskapen skulle kunna nedbringas genom en

sammanslagning.

Yad angår det förstnämnda skälet för sammanslagningen, finner

utskottet visserligen, att eu dualism i viss mån kan uppstå mellan hushållningssällskapens

och landstingens verksamhet till näringslivets främjande.

Men utskottet har sig icke bekant, i vad mån avsevärda olägenheter

av en sådan dualism hittills förekommit, och i varje fall icke,

att sådana olägenheter förekommit i så stor utsträckning och av så allvarlig

art, att de behöva föranleda till sammanslagning av de båda

korporationernas ifrågavarande verksamhet. I regel torde ett tillfredsställande

samarbete dem emellan äga rum. Beträffande de besparingar

i administrationskostnader, som skulle kunna vinnas genom en sammanslagning,

betvivlar utskottet, att de skulle bliva av någon större betydelse.

Skulle landstingen övertaga hushållningssällskapens verksamhet,

måste antalet av den förra institutionens avlönade tjänstemän utan

tvivel ökas. Sålunda hava landstingens och hushållningssällskapens

sekreterare så olikartade uppgifter, att dessa ej torde lämpligen kunna

förenas på en hand.

I detta sammanhang bör också anmärkas, att en sammanslagning

på sätt motionären föreslår måste komma att även i andra avseenden

starkt återverka på landstingen. Så skulle otvivelaktigt därav följa,

att tiden för landstingens lagtima möten måste avsevärt utsträckas, och

törhända skulle det även visa sig nödvändigt att hålla flera än ett lagtima

möte årligen. Redan nu torde det inom många län ej sällan vara

förenat med svårigheter att medhinna arbetet inom den tid, som landstingsförordningen

medgiver.

Bland övriga skäl för överförande av hushållningssällskapens samhälleliga

uppgifter till landstingen framhåller motionären, att sällskapen

i saknad av beskattningsrätt hava eu given ekonomisk begränsning samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17. 5

att,, om de förlora deri andel i brännvinsmedlen, som de för närvarande

åtnjuta, detta för dem kan betyda »större ekonomisk ofrihet och minskad

rörelsefrihet.» Landstingen åter äro så till vida ekonomiskt tryggade,

som de äga beskattningsrätt. Utan tvivel är det en fråga av stor betydelse,

som motionären här berör. Emellertid vill utskottet erinra därom,

att kommittén för verkställande av utredning rörande statens, kommunernas,

landstingens och hushållningssällskapens frigörande från ekonomiskt

beroende af rusdrycksmedlen i sitt betänkande föreslagit, att

därest hushållningssällskapens andelar i brännvinsmedlen borttagas, dessa

andelar borde ersättas med statsmedel. Då för övrigt förslag i denna

fråga^ är under utarbetande, finner sig utskottet ej böra närmare ingå

på frågan, huruvida densamma eventuellt kan inverka på hushållningssällskapens

ställning.

Beträffande spörsmålet, i vad mån överlåtande av hushållningssällskapens

verksamhet pa landstingen skulle medföra förändringar i de

sistnämndas organisation, framhåller motionären, hurusom landstingen

sakna »både anpasslig helhetsorganisation och för detaljuppgifter lämpade

organ» för att ersätta hushållningssällskapen. Särskilt påpekas, att

landstingen i motsats till hushållningssällskapen, som motionären anser

äga en god administrativ organisation, sakna »en fast organiserad styrelse

med på jordbruket och dess binäringar, liksom i allmänhet på dess

verksamhetsfält fackligt och praktiskt skolade tjänstemän och biträden».

För att avhjälpa denna brist föreslås inrättandet av en styrelse eller

ett förvaltningsråd, som även skulle fungera mellan landstingsmötena.

Ltskottet vill anmärka, att åtskilliga främmande länder erbjuda en

viss motsvarighet till den av motionären antydda ordningen. De belgiska

provinsråden, vilka utgöra en provinsiell representation på samma sätt

som våra landsting, välja sålunda inom sig eu »deputation permanente»,

som. under guvernörens ordförandeskap äger en mycket omfattande

administrativ befogenhet och även har beslutanderätt i vissa fall, då

provinsråden ej äro samlade. Liknande förhållanden råda i Holland,’där

»Provincial Staten» tillsätta vissa av sina medlemmar att såsom

»Collegie van Gedeputeerde Staten» sköta löpande göromål och handhava

.verkställande myndighet i provinsen i förening med konungens

kommissarie, som är kollegiets ordförande. Efter belgisk förebild har i

Frankrike inrättats departementala kommissioner, vilka dock ej äga den

vidsträckta myndighet, som tillkommer de belgiska »deputation permanentes

»

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

Det är emellertid tydligt, att dessa permanenta provinsutskott i

främmande länder icke utan vidare kunna uppställas såsom förebilder

för Sverige, då så väl själva förvaltningens organisation som provinsrepresentationernas

allmänna ställning i dessa länder väsentligen avvika

från svenska förhållanden. De ifrågavarande utländska motsvarigheterna

till den av motionären antydda ordningen hava onekligen sitt intresse,

men i och för sig kunna de dock icke giva något vittnesbörd därom,

huruvida den i Sverige rådande uppdelningen mellan landsting och hushållningssällskap

är för våra förhållanden lämplig eller icke.

Den avgörande frågan är tydligen den, om själva de uppgifter, som

hushållningssällskapen företräda, skulle kunna fyllas lika väl eller bättre,

ifall dessa uppgifter överflyttades på landstingen. Utskottet erinrar, att

hushållningssällskapen tillkommit såsom speciella organisationer för att

främja jordbruket och dess binäringar, och det arbete, som är förbundet

med denna uppgift, är så krävande och mångskiftande, att det väl må

anses fördelaktigt, om för denna näringsgren finnes ett särskilt länsorgan.

Yisserligen innesluta givetvis även landstingen många fullt kvalificerade

målsmän för jordbruksnäringen. Men landstingen väljas dock

efter allmännare synpunkter, i synnerhet politiska, och de kunna följaktligen

icke i sin helhet företräda speciellt jordbruket pa samma

sätt som hushållningssällskapen. Dessa förhållanden synas utskottet

tala emot en överflyttning av hushållningssällskapens uppgifter på landstingen,

så vida man fasthåller därvid, att dessa uppgifter alltjämt behöva

särskilt tillgodoses och tillgodoses huvudsakligen av jordbrukarne själva.

Från en sekreterare i ett av hushållningssällskapen — Stockholms

läns •— har framförts en tanke, som närmar sig motionärens, men under

en förutsättning, som just visar, att han i så fall anser garantier nödvändiga,

för att landstingen säkrare än nu skola företräda själva näringslivets

intressen. Förslaget innebär nämligen, att hushållningssällskapen

skulle indragas och deras uppgifter övergå på landstingen, men också,

att landstingen skulle upphöra att välja ledamöter i Första kammaren

alltså förlora sin politiska funktion. En annan utväg att tillvarataga

jordbrukets intressen har kommit till användning i Preussen och flera

andra tyska stater. Där funnos sedan gammalt frivilliga »landwirtschaftliche

Zentralvereine», som i många avseenden bildade en motsvarighet

till våra hushållningssällskap. Deras verksamhet har övertagits av »Landwirtschaftskammern»,

som utgöra en offentlig representation för jordbruket

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

och skogsskötsel!!, i regel vald av kretsdagarnas representanter från landsbygden.

Såväl det anförda förslaget av Stockholms hushållningssällskaps

sekreterare som den faktiska organisationen i Preussen och andra tyska

stater kunna tjäna till belysning av de viktiga konsekvenser, som skulle

kunna följa av den överflyttning, motionären föreslår.

Av vad ovan anförts framgår, att utskottet icke finner de av motionären

förebragta skälen tillräckligt vägande för att ifrågasätta en så stor

förändring, som överflyttningen av hushållningssällskapens uppgifter på

landstingen skulle innebära. På grund härav får utskottet hemställa,

att herr Linders ifrågavarande motion ej måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 31 mars 1913.

På utskottets vägnar:

NILS EDEN.

Reservationer:

av herr Clason, som yrkat, att då frågor om hushållningssällskapens sammansättning

och organisation icke tillhöra konstitutionsutskottets kandläggning,

utskottet icke bort inlåta sig pa de omdömen därom, som innehållas

i andra och tredje styckena å sidan 3 i utskottets betänkande.

Sedan detta yrkande avslagits, har jag instämt i ett under justeringen

framlagt yrkande om väsentliga förändringar i dessa omdömen;

av herrar Béllinder, greve A. Hamilton och lläf mot viss del av

utlåtandets motivering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.