Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående skrivelse till Konungen med begäran om undersökning och förslag i fråga om uppdragande åt en ständig delegation av viss befogenhet med avseende å riksbankens förvaltning och revision.

1913-04-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1913:18, Utlåtande, i anledning av väckt motion angående skrivelse till Konungen med begäran om undersökning och förslag i fråga om uppdragande åt en ständig delegation av viss befogenhet med avseende å riksbankens förvaltning och revision.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 april 1913 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion angående

skrivelse till Konungen med begäran om undersökning

och förslag i fråga om uppdragande åt en ständig delegation

av viss befogenhet med avseende å riksbankens förvaltning

och revision.

Närvarande: herrar Edén, Branting*, Trygger*, Clason, Bellinder, Mannheimer,

von Geijer*, Sehlin, Kjellén, Wavrinsky, Bergqvist*, Gullberg*, Ericsson i Valista,

Larsson i Säby, Räf, Jönsson i Slätåker, Kropp, Lundström i Göteborg*, Wallin

och Andersson i Fallsberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I eu inom Första kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 16, hava herrar Swartz och Johan Emilson Ekman hemställt,

»att Riksdagen ville besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t låta snarast möjligt undersöka lämpligheten av

att åt en ständig delegation, utsedd av Riksdagen och Kungl. Maj:t eller

annorledes, i större eller mindre mån uppdraga den befogenhet med avseende

å riksbankens förvaltning och revision, som f. n. utövas av Riksdagen

själv, dess bankoutskott eller de för utseende av riksbanksfullmäktige,

ävensom av revisorer vid avdelningskontoren av Riksdagen valda

elektorer, samt för Riksdagen framlägga de förslag, till vilka en dylik

undersökning kan giva anledning».

Då frågan om riksbankens ställning vid 1912 års riksdag var föremål

för Riksdagens prövning, ifrågasattes av de motionärer, som då väckte

förslag i berörda ämne, en vida mer genomgripande förändring än den,

som föreslås i den nu föreliggande motionen. År 1912 bragtes på tal

sådana förändringar, som kunde komma att upphäva riksbankens karaktär

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 saml. 16 höft, (Nr 18.)

Motionen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

av ren statsbank, medan däremot motionärerna vid innevarande liksdag

inskränka sig till att föreslå sådan förändring av formerna för Riksdagens

befattning med riksbanken, att de befogenheter över banken, som utövas

av Riksdagen själv, dess bankoutskott och de för utseende av riksbanksfullmäktige

samt av revisorer vid bankens avdelningskontor av Riksdagen

valda elektorer, helt eller delvis måtte uppdragas åt eu ständig delegation,

vars ledamöter till största delen skulle väljas av Riksdagen.

Bland de skäl, som motionärerna åberopa för sitt förslag, framkålles

särskilt, att det med nuvarande organisation under största delen av året

icke finnes någon som helst institution, »till vilken riksbankens styrelse

kan hänvända sig i och för ett avgörande av frågor, som tillhöra vaie sig

Riksdagens egen eller bankoutskottets handläggning». Behovet av en dylik,

vid vilken tid av året som helst fungerande institution, anse motionärerna

göra sig gällande med alltjämt växande kraft. "V filare vända sig

motionärerna däremot, att det med gällande bestämmelser för tillsättande

av riksbanksfullmäktige kan inträffa, att riksbankschefens post under längre

tid kunde komma att stå obesatt, därest innehavaren avginge vid eu tidpunkt,

då Riksdagen ej är samlad. Uppdroges valet av deputerade åt den

föreslagna delegationen, skulle nämnda olägenhet undanröjas, samtidigt som

man vunne den fördelen, att en sådan delegation bättre än eu “valnämnd,

som blott är samlad under kortare tid, kunde träffa nödiga dispositionei

för att förvärva bästa möjliga ledning åt banken. Ytterligare framliålles,

hurusom de nämnder, som välja riksbanksfullmäktige och revisorer för avdelningskontoren,

ej äga den sakkunskap, som vore önsklig. Rör vinnande av

ökad garanti för att nödig sakkunskap skall bliva representerad inom delegationen,

sätta motionärerna i fråga, att ett antal av dess ledamöter borde

tillsättas på annat sätt än utav Riksdagen.

Beträffande de skäl, som motionärerna i övrigt anfört till stöd för sitt

förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till den väckta motionen.

Riksbanks- För att få den föreliggande frågan belyst från håll, där särskild sak
flly''ttrandeM

kunskap rörande riksbanken är att finna, har utskottet hänvänt sig till liksbankens

fullmäktige med begäran, att utskottet måtte sättas i tillfälle att taga

del av fullmäktiges mening rörande det väckta förslaget och därmed sammanhängande

spörsmål. Med anledning härav hava fullmäktige uppdragit åt föiste

deputeraden samt eu av övriga deputerade att tillhandagå utskottet med

önskade upplysningar. Sedan nämnda herrar deputerade för utskottet företrätt,

hava de under inom utskottet förd diskussion meddelat, att riksbanksfullmäktiges

flertal vore av den meningen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18. 3

att inrättandet av en sådan delegation, som i den förevarande motionen

föreslås, så vitt fullmäktiges erfarenhet givit vid handen, ej visat

sig vara av behovet påkallat och att avsevärda betänkligheter kunde

hysas däremot. I sådant hänseende gjordes gällande, att en dylik permanent

överordnad myndighet över riksbanken skulle medföra eu viss dualism

i riksbankens ledning, varigenom den handlingsfrihet, som är en oundgänglig

förutsättning för en konsekvent och målmedveten bankpolitik, kunde

berövas fullmäktige, vilket särskilt under kristider skulle kunna föranleda

svårigheter;

att frågor, som mellan riksdagarna uppkommit i ämnen, rörande vilka

fullmäktige hava att hänvända sig till Riksdagens bankoutskott, städse varit

av den beskaffenhet, att de utan olägenhet kunnat anstå tills Riksdagen

sammanträtt;

att i händelse chefen för riksbanken avginge vid en tidpunkt, då

Riksdagen ej vore samlad, det visserligen vore tänkbart, att olägenheter

kunde uppkomma till följd därav, att efterträdare ej kunde utses, förrän

nästföljande riksdag sammanträtt, men att hittills bland övriga fullmäktige

städse funnits personer, som kunnat uppehålla riksbankschefens befattning,

tills ny innehavare av platsen kunde utses;

_ samt att, vad beträffar revisorerna för riksbankens avdelningskontor,

anmärkningar förekommit varken mot de personer, som härtill valts, ej

heller mot nämnda personers sätt att fullgöra sina uppdrag.

, .^a(l av bankofullmäktige sålunda anförts, synes utskottet innebära

fullgiltiga skäl att avstyrka den föreliggande motionen. Särskilt vill utskottet

härvid betona, att även om fördelar i ett eller annat avseende måhända

skulle vinnas genom inrättandet av en ständig delegation med de befogenheter,

som föreslagits, den fördelning av ansvaret för riksbankens ledning

mellan eu dylik delegation och riksbankens fullmäktige, som därutav skulle

kunna bliva en följd, måste väcka allvarliga betänkligheter.

För övrigt vill utskottet framhålla, att det ifrågavarande förslaget så

till vida innebär en inskränkning i Riksdagens myndighet över riksbanken,

som det förutsättes att vissa medlemmar av delegationen ej skulle

tillsättas av Riksdagen. Motionärerna framhålla, att det ligger närmast

till hands, att nämnda ledamöter tillsättas av Kungl. Maj it, men tänka sig

även. möjligheten därav, att de utses på annat sätt. Det synes utskottet

att tillräckliga skäl ej blivit anförda för eu sådan förändring.

Om utskottet sålunda ej anser sig kunna tillstyrka den föreslagna

reformen, vill utskottet å andra sidan icke förneka önskvärdheten därav, att

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

formerna för utövningen av Riksdagens befogenheter över riksbanken i ett

eller annat avseende knnde göras mera praktiska och tidsenliga.

Under diskussionen inom utskottet har den tanken framkommit,, att

beträffande nämnden för tillsättande av riksbanksfullmäktige möjligen

kunde, med bibehållande av Riksdagens uteslutande myndighet över denna

nämnd, vidtagas en sådan förändring, att antalet valmän inskränktes samt

att valnämnden dels tillsattes på viss tid, dels. bereddes möjlighet att, då

så påfordrades, sammanträda jämväl å andra tider av året än då Riksdadagen

är samlad. Det synes emellertid utskottet, att den föreliggande

motionen ej ger anledning till ett närmare ingående på sådana frågor,

vilka för övrigt delvis — t. ex. vad angår förhållandet i detaljer mellan

bankoutskottet och riksbanken — falla utanför konstitutionsutskottets be

handling.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att herrar Svart/’ och Johan E. Ekmans ifrågavarande

motion ej måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 april 1913.

På konstitutionsutskottets vägnar:

NILS EDÉN.

Stockholm 1913, A.-B. Fahlcrantz’ Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.