Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om införande av proportionellt valsätt vid val av de i 71 § riksdagsordningen omförmäla valmän och deras suppleanter.

1913-05-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1913:23, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om införande av proportionellt valsätt vid val av de i 71 § riksdagsordningen omförmäla valmän och deras suppleanter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till Riksdagens kansli den 16 mai 1913 fel. 9 e. m,

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag

i fråga om införande av proportionellt valsätt vid

val av de i 71 § riksdagsordningen omförmäla valmän

och deras suppleanter.

Närvarande: Herrar Edén, Clason, Bellinder, Mannheimer*, K. J. Ekman*, Sehlin, Kiellén,

Wavrinskjh von Mentzer, Skarstedt, greve A. Hamilton, Ericsson i Valista’

Larsson i Säby, Nyström*, Magnusson i Tumhult, Larsson i Västerås, Janson

i Bråten, Räf, Waldén och Wallin.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 64, hava herrar Kristensson och Persson i Malmö hemställt,

»att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda frågan om proportionellt

valsätt för utseende av de 48 valmän, som omförmälas i § 71 i riksdagsordningen,

jämte suppleanter, samt för Riksdagen framlägga det förslao-,

vartill denna utredning kan föranleda».

Rörande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Inom Riksdagen har genom 1909 års grundlagsändring den proportionella

valmetoden inforts vid utskottsval. 1 anledning av ett av

samma motionärer, som väckt den föreliggande motionen, framlagt förslag

har konstitutionsutskottet i utlåtandet nr 9 vid innevarande riksdag

tillstyrkt nämnda metods införande jämväl vid utseende av statsrevisorer^

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 21 käft. (Nr 23). 1

Utskottets

utlåtande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

vilket även av Andra kammaren bifallits men avslagits av Första kammaren.

I detta utlåtande har utskottet framhållit de skäl, som tala för

användning av ifrågavarande valsätt vid tillsättning av sådana Riksdagens

delegationer som hava en huvudsakligen förberedande eller kontrollerande

uppgift.

När i nu förevarande motion föreslås, att jämväl de valmän, som

jämlikt riksdagsordningen § 71 hava att utse fullmäktige i riksbanken

och riksgäldskontoret, skola tillsättas genom proportionella val, så innebär

däremot detta förslag proportionalitetsprincipens införande på ett väsentligen

annat område försåvitt frågan här klart gäller utövandet av en

Riksdagens beslutanderätt. Ett bifall till motionen skulle alltså oemotsägligt

innebära, att Riksdagen funne sig kunna och böra använda proportionellt

valsätt även vid utseende av delegerade, som hava att besluta

å Riksdagens vägnar.

Det torde vara tydligt, att om så sker i fråga om en sådan delegation,

yrkande med skäl kan framställas om proportionsvalens tillämpning

även för andra delegationer med samma eller liknande natur. Grundlagarna

omnämna ett flertal dylika nämnder, dels regelbundet återkommande—

för utseende av justitieombudsman och hans efterträdare, för val

av tryckfrihetskommitterade, för att döma, om högsta domstolens ledamöter

gjort sig förtjänta att i sitt kall bibehållas — dels för extraordinära

förhållanden — val av konung eller tronföljare och bestämmande

av antalet samt valet av förmyndare för omyndig konung —. Ett beslut

om proportionellt valsätt vid utseende av valmännen till banko- och

riksgäldsfullmäktige har sålunda sina konsekvenser också för ifrågavarande

nämnder.

Utskottet anser, att de skäl, som motionärerna anfört, icke äro tillräckliga

för en dylik överflyttning av proportionsvalen till ett väsentligen

nytt område inom Riksdagens arbete med därav följande konsekvenser.

Härtill kommer, att även om motionärernas förslag betraktas endast

med hänsyn till dess omedelbara betydelse för utseende av riksbanksoch

riksgäldsfullmäktige, dess verkningar skulle bliva väsentligt andra än

de som hittills avsetts med proportionsval inom Riksdagen.

Motionärerna föreslå införandet av den proportionella metoden endast

för utseende av valmännen, medan åter fullmäktige enligt deras förslag

fortfarande skola av valmännen tillsättas genom majoritetsval. Den möjlighet

för minoriteten att bliva representerad och göra sin mening gällande,

som är huvudändamålet med det proportionella valsättet, skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

3

alltså icke förefinnas vid själva fullmäktigevalet, ty den majoritet, som

kunde bildas inom valnämnden, skulle fortfarande äga i sin hand att

helt bestämma över valets utgång. Skulle åter ifrågasättas att införa

proportionsval såväl till valnämnden som inom valnämnden vid utseende

av fullmäktige, så skulle detta — frånsett principiella betänkligheter

— stöta på stora praktiska svårigheter. För att nämnda metod

skall komma till sin rätt, fordras det nämligen att det val, vid vilken

den användes, avser ett flertal personer. Vid utseende av de i riksdagsordningen

§ 71 omnämnde fullmäktige tillsättas emellertid för närvarande

icke mer än tvenne fullmäktige genom ett och samma val, emedan de

fullmäktige äro indelade i grupper av två, som väljas för varje år. Denna

anordning av valen, vilken tillkommit för att bättre trygga kontinuiteten

inom fullmäktige, skulle tydligen icke kunna bibehållas, om man ville

effektivt tillämpa den proportionella principen på dessa val.

Slutligen vill utskottet anmärka, att den följd av nuvarande valsätt,

som enligt motionärernas motivering närmast givit anledning till deras

förslag, ej heller genom detta förslag blir fullständigt undanröjd. Så

som valmännen nu utses, kan det inträffa, att två hälfter av dem komma

att sta emot varandra vid fullmäktigevalet, varvid den nödfallsutväg, som

lottning innebär, måste tillgripas. Emellertid är det ej heller med den

av motionärerna föreslagna metoden uteslutet, att lotten kan komma att

fälla utslaget. Huru valmännen från de båda kamrarna komma att gruppera

sig, beror, även om de utses genom proportionella val, tydligen på

partiförhållandena inom kamrarna och förhållandet mellan de olika partierna,

och det är utan tvivel tänkbart, att ett sådant läge kan uppstå

även inom den proportionellt utsedda valnämnden, att valmännen dela sig

på tvenne jämnstarka hälfter.

Utan att bestrida, att anmärkningar kunna göras mot den nuvarande

ordningen för val till riksbanks- och riksgäldsfullmäktige, finner sig utskottet

dock icke kunna tillstyrka bifall till motionen. Utskottet hemställer

alltså,

att herrar Kristenssons och Perssons ifrågavarande

motion ej måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 maj 1913.

NILS EDEN.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

Reservationer:

av herr Waminsky;

av herrar Larsson i Vesterås, Waldén och Wallin, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka motionen.

STOCKHOLM, SVENSKA TRYCKERIAKTIEBOLAGET 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.