Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om rösträtt efter huvudtal vid val å kommunalstämma och kyrkostämma.

1913-05-23 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1913:31, Utlåtande, i anledning av väckt motion om rösträtt efter huvudtal vid val å kommunalstämma och kyrkostämma.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

7

Nr 31.

Ankom till Riksdagens kansli den 23 maj 1913 kl. 4,30 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om

rösträtt efter huvudtal vid val å kommunalstämma och

kyrkostämma.

Närvarande: Herrar Edén, Hellberg, Clason, Bellinder, Mannheimer, von Geijer,

Sehlin*, Kjellén, Wavrinsky, von Mentzer, Bergqvist*, Ericsson i Vallista,

Magnusson i Tumhult, Larsson i Västerås, Räf, Waldén*, Bogren, Jönsson

i Slätåker, Wallin och Säfstrand.

* Bj närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 165, har herr Nilsson i Tånga hemställt, »att Riksdagen

måtte besluta sådan ändring i förordningen om kommunalstyrelse på landet

angående val, som förrättas vid kommunal- och kyrkostämma, att röstvärdet

vid dessa val beräknas efter huvudtal».

Tillika anhåller motionären, att vederbörande utskott ville formulera

den ändring i lagtexten, som påkallas av hans yrkande.

Angående de skäl, motionären framhåller såsom stöd för sitt förslag,

hänvisar utskottet till den väckta motionen.

Motionärens förslag till förändring av den kommunala rösträtten är

i dubbelt avseende begränsat: dels avser det samma endast kommunalförordningen

för landet samt förordningen om kyrkostämma, dels yrkas i förslaget

en förändring av -grunderna för rösträtts utövning endast vid val.

Motionens begränsning i förstnämnda hänseende synes utskottet

sakna fog, då inga skäl tala för en sådan olikhet i rösträtten mellan stadsoch

landskommuner. Eu dylik begränsning skulle även, därest den av

motionären föreslagna reformen genomfördes, medföra den egendomliga

konsekvens, att landstingen komme att sammansättas efter olika grunder

i städerna och på landet, i det att dess för städerna utsedda ledamöter

bleve valda efter den 40-gradiga röstskalan, men representanterna för lands
-

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

bygden tillsattes genom val med lika rösträtt. Vidare skulle stora svårigheter

uppstå för de fall, då stads- och landskommuner hava gemensam

kyrkostämma. Tydligt är, att de i förordningen om kyrkostämma § 7

civna reglerna för röstberäkning i dylika fall ej skulle vara användbara.

Utskottet anser vidare, att en kommunal rösträttsreform ej heller

lämpligen kan företagas på så sätt, att den endast kommer att avse grunderna

för rösträttens utövning vid val. En tillämpning av andra grunder

vid val än vid övriga kommunala avgöranden kan knappast från principiell

synpunkt anses tillfredsställande. Till vilka besynnerliga förhållanden

en dylik ordning måste leda, är särskilt tydligt, om man tänker på förhållandena

i de kommuner, där kommunalfullmäktige finnas. I sådana

kommuner skulle även grunderna för den materiella beslutanderätten medelbart

komma att vila på personlighetsprincipen, enär valet av fullmäktio-e,

åt vilka kommunen överlåtit nämnda beslutanderätt, skulle ske efter

lika rösträtt, medan åter i de kommuner, där fullmäktiginstitutionen ej

införts, den graderade röstskalan fortfarande komme att tillämpas vid

ifrågavarande avgöranden. Inkonsekvensen häruti synes utskottet uppenbar.

Vad utskottet sålunda anfört torde vara tillräckligt att ådagalägga,

att en reformering av den kommunala rösträtten ej kan på det av motionären

föreslagna sätt inskränkas att endast avse röstgrunden vid val, medan

i övrigt gällande bestämmelser skulle bibehållas. Erfarenheten från

gångna årtiondens reformsträvanden på det ifrågavarande området visar

även, att en sådan uppdelning av problemet, som motionären föreslagit,

icke varit ändamålsenlig, utan att, när fråga är om reformer i den kommunala

rösträtten, grunderna för denna rösträtt böra behandlas i ett sammanhang

för val och för andra kommunala avgöranden.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Nilssons i Tånga förevarande motion ej

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 maj 1913.

På utskottets vägnar:- NILS EDÉN.

Reservation

av herrar Larsson i Västerås och Wallin.

Stockholm 1913. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

131572

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.