Utlåtande i anledning av vackt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om införande av proportionellt valsätt vid val av statsrevisorer och suppleanter för dem.
1913-02-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1913:9, Utlåtande i anledning av vackt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om införande av proportionellt valsätt vid val av statsrevisorer och suppleanter för dem.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till Riksdagens kansli den 25 februari 1913 kl. 4 e. m,
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av vackt motion
om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och
förslag i fråga om införande av proportionellt valsätt
vid val av statsrevisorer och suppleanter för dem.
Närvarande . herrar Eden, Branting, Trygger, Hellberg, Clason, Bellinder, von
Gerjer, Sehlin, kjellen, greve A. Hamilton* Ljunggren, Olof Olsson, Ericsson
i Valuta Larsson i Säby, Nyström, Cederborg, Larsson i Västerås, Räf,
Walden och Jonsson i Slätåker.
*) EJ närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
“ 65 ’ hava herrar Kristensson och Persson i Malmö hemställt
>>att Eiksdagen matte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl!
Maj:t tacktes snarast möjligt låta verkställa utredning om införande av
proportionellt valsätt för val av revisorer jämte suppleanter att granska
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förkan
förankRa^ ^ Riksdagen fram%ga det förslag, vartill denna utredning
Till stöd för sin hemställan hava motionärerna anfört:
»Vid val av Riksdagens revisorer tillämpas majoritetsval. Men maiorieterna
i de bada kamrarna ha ofta tillämpat den praxis att även låta minontetspartrernä
bliva företrädda i statsrevisionen. Säkerligen ligger häri
ett erkännande äv att olika meningsriktningars företrädande här är till båtnåd.
tor samhällsutvecklingen.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 8 käft. (Nr 9 )
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9,
Utskottets
yttrande.
Tider och förhållanden kunna emellertid växla, och gammal, god praxis
kan upphävas. Med nuvarande bestämmelser låter det sig göra för ett
starkt regeringsparti med majoritet i båda kamrarna att helt utestänga
oppositionen från den statsrevisionen tillkommande kritiska granskningen av
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets styrelse- och förvaltning, och,
om än ett sådant handlingssätt för närvarande icke synes vara att befara,
så kan det däremot förefalla sannolikare, att majoriteten i endera eller bada
kamrarna begagnar sin maktställning till att utestänga någon av minoriteten
föreslagen kandidat och ersätta honom med eu annan för majoriteten mera
behaglig person ur minoritetsgruppen.»
På grund härav och då det proportionella valsättet redan tillämpas
vid val, som förrättas av Riksdagens kamrar, ansåge motionärerna synnerligen’
starka skäl tala för detta valsätts införande även vid val av statsrevisorer
och dessas suppleanter.
I sammanhang med den vid 1909 års riksdag definitivt beslutade lösträttsreformen
infördes det proportionella valsättet vid val till Riksdagens
kamrar ävensom till dess utskott. Likaledes föreskrevs, att val till landsting
och stadsfullmäktige skola förrättas efter proportionell valmetod.
Sedermera har Riksdagen år 1911 avlåtit skrivelse till Kungl. Maj :t med
begäran om förslag till införande av proportionellt valsätt vid val av sådana
hos stadsfullmäktige och landsting förefintliga utskott och nämnder, vilkas
egentliga uppgift är att förbereda de hos nämnda korporationei xörekommande
ärenden. Slutligen har 1912 års Riksdag i .skrivelse till Kungl.
Maj:t uttalat sig för proportionellt valsystem jämväl vid val till kommunalfullmäktige.
I den nu förevarande motionen göres gällande, att även valen till
de i 72 § riksdagsordningen omförmälda revisorer av statsverkets, liksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning, ävensom
till deras suppleanter, böra anordnas efter proportionell valmetod.
Utskottet delar motionärernas uppfattning härutinnan. Samma skal,
som blivit anförda till förmån för det proportionella valsättet vid val till
riksdag, landsting och stadsfullmäktige ävensom till utskott inom nämnda
korporationer, synas nämligen utskottet tala för en utsträckning av proportionalitetsprincipens
tillämpning också till nu föreslagna område. Om
man vid val till Riksdagens kamrar och till andra beslutande församlingar
samt vid val till beredande nämnder av sådan karaktär, som Riksdagens
utskott besitta, utgår från den grundsatsen, att plats bör beredas för
olika meningsriktningar och intressegrupper, så torde det ej kunna anföras
3
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
något giltigt skäl, varför ej samma princip bör komma till användning,
då det gäller utseende av eu institution med den granskande och kontrollerande
uppgift, som statsrevisionen har sig förelagd.
Fastmera synes det i fall av sistnämnda slag ligga särskild vikt uppå,
att olika åsikter och synpunkter få komma till uttryck. Det kan nämligen
endast vara till fördel, att vid statsrevisionen liksom vid annan kontroll
granskningen göres så mångsidig som möjligt. Även för det förtroende
från allmänhetens sida till statsförvaltningen, som det är eu av statsrevisionens
viktigare uppgifter att stärka, är en i görligaste mån allsidig
sammansättning av statsrevisionen synnerligen önskvärd. Ur båda dessa
synpunkter betraktat måste det anses förmånligt, att inom vardera av
Riksdagens kamrar varje meningsgrupp äger möjlighet att i mån av sin
styrka bliva företrädd bland statsrevisorerna.
Mot den föreslagna reformen torde näppeligen kunna åberopas den omständigheten,
att redan hittintills på den fria öfverenskommelsens väg de
skilda partigrupperingarna i kamrarna blivit representerade inom statsrevisionen.
Förutom det, att ett dylikt argument på sin tid icke hindrade
en utsträckning av den proportionella principens tillämpningsområde
till utskottsvalen, lärer det ej kunna bestridas, att förhållandena kunna
utveckla sig därhän, att en majoritet inom endera eller bägge kamrarna
med utnyttjande av sin maktställning och med uteslutande av minoriteten
ensam besätter den vederbörande kammare tillkommande hälft bland statsrevisorerna.
Ett dylikt förfarande vore givetvis icke till båtnad vare sig
föi statsrevisionens arbete i dess helhet eller för samarbetet mellan kamrarnas
representanter inom revisionen. Det synes utskottet endast kunna
ända till fördel, att eu dylik möjlighet i tid förebygges. Härvid erbjuder
sig, pa sätt motionärerna ock påpekat, det proportionella valsättet såsom
en utväg.
Det bör i sammanhang härmed anmärkas,-att de åtgärder, hvilka kunna
bhva eu följd av statsrevisorernas granskning, icke bero av revisorerna
själva utan av Riksdagen och Kungl. Maj:t. En förändring i principen
för valet av. statsrevisorer kan följaktligen icke medföra någon förskjutning
av de konstitutionella maktförhållandena.
. Vid åtskilliga föregående riksdagar har det varit ifrågasatt, huruvida
ic ve nuvarande bestämmelser om utslagsröst för ordföranden inom revisionen
1 de . fall, där rösterna äro lika, borde ersättas med ett stadgande i sådan
riktning, att i avseende å omröstningarna infördes samma ordning, som
galler inom Riksdagens utskott. Likaså har det varit föremål för''prov
-
4 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
ning, om ej revisors rätt att till revisionsberättelsen i form av reservation
foo-a’ sin skiljaktiga mening borde lagligen garanteras och närmare regleras.
Uskottet bar tagit under övervägande, om icke. även dessa spörsmål borde
upptagas i samband med en eventuell förändring av valsättet, som giver
eu ny grund för statsrevisionens sammansättning. Emellertid bär utskottet
funnit riktigast, att dessa frågor, liksom spörsmålet om den lämpligaste
anordningen av själva valproceduren och därmed sammanhängande förhallanden,
överlämnas till Kungl. Maj:ts provning.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen i anledning av den förevarande
motionen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning
om och för Riksdagen framlägga förslag till införande
av proportionellt valsätt vid val av revisorer jämte
suppleanter att granska statsverkets, riksbankens och
riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning.
Stockholm den 25 februari 1913.
På utskottets vägnar:
NILS EDEN.
Reservation:
av herrar Trygger, Clason, Bellinder, von Geijer, Kjellén, grefve A.
Tiamilton, Nyström, Råf och Jönsson i Slätåker, vilka ansett, att den förevarande
motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
CENTRAI.TRYCKERIET, STOCKHOLM 1913.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.