Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vackt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om införande av proportionellt valsätt vid val av statsrevisorer och suppleanter för dem.

1913-02-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1913:9, Utlåtande i anledning av vackt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om införande av proportionellt valsätt vid val av statsrevisorer och suppleanter för dem.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till Riksdagens kansli den 25 februari 1913 kl. 4 e. m,

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av vackt motion

om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och

förslag i fråga om införande av proportionellt valsätt

vid val av statsrevisorer och suppleanter för dem.

Närvarande . herrar Eden, Branting, Trygger, Hellberg, Clason, Bellinder, von

Gerjer, Sehlin, kjellen, greve A. Hamilton* Ljunggren, Olof Olsson, Ericsson

i Valuta Larsson i Säby, Nyström, Cederborg, Larsson i Västerås, Räf,

Walden och Jonsson i Slätåker.

*) EJ närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom Andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

“ 65 ’ hava herrar Kristensson och Persson i Malmö hemställt

>>att Eiksdagen matte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl!

Maj:t tacktes snarast möjligt låta verkställa utredning om införande av

proportionellt valsätt för val av revisorer jämte suppleanter att granska

statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förkan

förankRa^ ^ Riksdagen fram%ga det förslag, vartill denna utredning

Till stöd för sin hemställan hava motionärerna anfört:

»Vid val av Riksdagens revisorer tillämpas majoritetsval. Men maiorieterna

i de bada kamrarna ha ofta tillämpat den praxis att även låta minontetspartrernä

bliva företrädda i statsrevisionen. Säkerligen ligger häri

ett erkännande äv att olika meningsriktningars företrädande här är till båtnåd.

tor samhällsutvecklingen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 8 käft. (Nr 9 )

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9,

Utskottets

yttrande.

Tider och förhållanden kunna emellertid växla, och gammal, god praxis

kan upphävas. Med nuvarande bestämmelser låter det sig göra för ett

starkt regeringsparti med majoritet i båda kamrarna att helt utestänga

oppositionen från den statsrevisionen tillkommande kritiska granskningen av

statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets styrelse- och förvaltning, och,

om än ett sådant handlingssätt för närvarande icke synes vara att befara,

så kan det däremot förefalla sannolikare, att majoriteten i endera eller bada

kamrarna begagnar sin maktställning till att utestänga någon av minoriteten

föreslagen kandidat och ersätta honom med eu annan för majoriteten mera

behaglig person ur minoritetsgruppen.»

På grund härav och då det proportionella valsättet redan tillämpas

vid val, som förrättas av Riksdagens kamrar, ansåge motionärerna synnerligen’

starka skäl tala för detta valsätts införande även vid val av statsrevisorer

och dessas suppleanter.

I sammanhang med den vid 1909 års riksdag definitivt beslutade lösträttsreformen

infördes det proportionella valsättet vid val till Riksdagens

kamrar ävensom till dess utskott. Likaledes föreskrevs, att val till landsting

och stadsfullmäktige skola förrättas efter proportionell valmetod.

Sedermera har Riksdagen år 1911 avlåtit skrivelse till Kungl. Maj :t med

begäran om förslag till införande av proportionellt valsätt vid val av sådana

hos stadsfullmäktige och landsting förefintliga utskott och nämnder, vilkas

egentliga uppgift är att förbereda de hos nämnda korporationei xörekommande

ärenden. Slutligen har 1912 års Riksdag i .skrivelse till Kungl.

Maj:t uttalat sig för proportionellt valsystem jämväl vid val till kommunalfullmäktige.

I den nu förevarande motionen göres gällande, att även valen till

de i 72 § riksdagsordningen omförmälda revisorer av statsverkets, liksbankens

och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning, ävensom

till deras suppleanter, böra anordnas efter proportionell valmetod.

Utskottet delar motionärernas uppfattning härutinnan. Samma skal,

som blivit anförda till förmån för det proportionella valsättet vid val till

riksdag, landsting och stadsfullmäktige ävensom till utskott inom nämnda

korporationer, synas nämligen utskottet tala för en utsträckning av proportionalitetsprincipens

tillämpning också till nu föreslagna område. Om

man vid val till Riksdagens kamrar och till andra beslutande församlingar

samt vid val till beredande nämnder av sådan karaktär, som Riksdagens

utskott besitta, utgår från den grundsatsen, att plats bör beredas för

olika meningsriktningar och intressegrupper, så torde det ej kunna anföras

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

något giltigt skäl, varför ej samma princip bör komma till användning,

då det gäller utseende av eu institution med den granskande och kontrollerande

uppgift, som statsrevisionen har sig förelagd.

Fastmera synes det i fall av sistnämnda slag ligga särskild vikt uppå,

att olika åsikter och synpunkter få komma till uttryck. Det kan nämligen

endast vara till fördel, att vid statsrevisionen liksom vid annan kontroll

granskningen göres så mångsidig som möjligt. Även för det förtroende

från allmänhetens sida till statsförvaltningen, som det är eu av statsrevisionens

viktigare uppgifter att stärka, är en i görligaste mån allsidig

sammansättning av statsrevisionen synnerligen önskvärd. Ur båda dessa

synpunkter betraktat måste det anses förmånligt, att inom vardera av

Riksdagens kamrar varje meningsgrupp äger möjlighet att i mån av sin

styrka bliva företrädd bland statsrevisorerna.

Mot den föreslagna reformen torde näppeligen kunna åberopas den omständigheten,

att redan hittintills på den fria öfverenskommelsens väg de

skilda partigrupperingarna i kamrarna blivit representerade inom statsrevisionen.

Förutom det, att ett dylikt argument på sin tid icke hindrade

en utsträckning av den proportionella principens tillämpningsområde

till utskottsvalen, lärer det ej kunna bestridas, att förhållandena kunna

utveckla sig därhän, att en majoritet inom endera eller bägge kamrarna

med utnyttjande av sin maktställning och med uteslutande av minoriteten

ensam besätter den vederbörande kammare tillkommande hälft bland statsrevisorerna.

Ett dylikt förfarande vore givetvis icke till båtnad vare sig

föi statsrevisionens arbete i dess helhet eller för samarbetet mellan kamrarnas

representanter inom revisionen. Det synes utskottet endast kunna

ända till fördel, att eu dylik möjlighet i tid förebygges. Härvid erbjuder

sig, pa sätt motionärerna ock påpekat, det proportionella valsättet såsom

en utväg.

Det bör i sammanhang härmed anmärkas,-att de åtgärder, hvilka kunna

bhva eu följd av statsrevisorernas granskning, icke bero av revisorerna

själva utan av Riksdagen och Kungl. Maj:t. En förändring i principen

för valet av. statsrevisorer kan följaktligen icke medföra någon förskjutning

av de konstitutionella maktförhållandena.

. Vid åtskilliga föregående riksdagar har det varit ifrågasatt, huruvida

ic ve nuvarande bestämmelser om utslagsröst för ordföranden inom revisionen

1 de . fall, där rösterna äro lika, borde ersättas med ett stadgande i sådan

riktning, att i avseende å omröstningarna infördes samma ordning, som

galler inom Riksdagens utskott. Likaså har det varit föremål för''prov
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

ning, om ej revisors rätt att till revisionsberättelsen i form av reservation

foo-a’ sin skiljaktiga mening borde lagligen garanteras och närmare regleras.

Uskottet bar tagit under övervägande, om icke. även dessa spörsmål borde

upptagas i samband med en eventuell förändring av valsättet, som giver

eu ny grund för statsrevisionens sammansättning. Emellertid bär utskottet

funnit riktigast, att dessa frågor, liksom spörsmålet om den lämpligaste

anordningen av själva valproceduren och därmed sammanhängande förhallanden,

överlämnas till Kungl. Maj:ts provning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen i anledning av den förevarande

motionen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning

om och för Riksdagen framlägga förslag till införande

av proportionellt valsätt vid val av revisorer jämte

suppleanter att granska statsverkets, riksbankens och

riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning.

Stockholm den 25 februari 1913.

På utskottets vägnar:

NILS EDEN.

Reservation:

av herrar Trygger, Clason, Bellinder, von Geijer, Kjellén, grefve A.

Tiamilton, Nyström, Råf och Jönsson i Slätåker, vilka ansett, att den förevarande

motionen icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

CENTRAI.TRYCKERIET, STOCKHOLM 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.