Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ändringar och tillägg i visst syfte i lagen om aktiebolag.

1913-03-07 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1913:14, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ändringar och tillägg i visst syfte i lagen om aktiebolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

1

Nr 14.

Ankom till Riksdagens kansli den 7 mars 1913 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående ändringar och tillägg i visst syfte i lagen

om aktiebolag.

Närvarande: herrar Widén, Lindhagen, af Ekenstam, Söderbergh, Stärner*, Gezelius,

Alexanderson, greve I.agerbjelke, greve Spens, Dahl, Pettersson i Södertälje*.

Jansson i Edsbäcken, Lindqvist i Stockholm*, Olsson i See, Holmdahl och

Johansson i Mellbyn.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti eu inom Andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad

motion nr 142 har herr Felix Hamrin anfört följande:

»Enligt 51 § i lagen om aktiebolag äger aktiebolag icke annat än

med vissa undantag förvärva egen aktie. Med detta stadgande har

uppenbarligen åsyftats att bevara aktiekapitalet för bolagets egen verksamhet

och att förekomma att aktiekapitalet minskas utan därför föreskriven

publicitet.

Erfarenheten har emellertid redan visat, att denna bestämmelse

lätt kan kringgås därigenom, att ett aktiebolag genom dotterbolag eller

på annat sätt sekundärt förvärvar aktier i moderbolaget. Härigenom

uppkomma således åter de olägenheter aktiebolagslagen avser att förebygga.

Men icke nog härmed, utan därutöver kan genom ett sådant förfarande

beredas möjlighet att i flere avseenden kringgå eller motverka

andra viktiga stadganden, som åsyfta att förhindra maktmissbruk inom

aktiebolag. Så kan t. ex. styrelsen i dotterbolaget, som härvid naturBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 14 käft. (Nr 14.) i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

Utskottets

yttrande.

ligtvis endast har att följa förhållningsorder av moderbolagets styrelse,

utöva rösträtt för de sålunda inköpta aktierna, och på så sätt kommer

moderbolagets styrelse, om ock medelbart, i tillfälle att deltaga i avgörandet

av såväl frågor om ansvarsfrihet för styrelsen som val av revisorer

och sådana ärenden, som avses i 77 § av aktiebolagslagen.

Det synes vara angeläget, att lagstiftningen förhindrar sådana åtgärder,

varigenom lagens syfte eluderas.

För den händelse att föreskrift meddelas i sådan riktning, torde

emellertid även vara erforderligt att därtill foga bestämmelser, som

framtvinga en ovillkorlig åtlydnad därav. I sådant avseende kan man

tänka sig att, om ett överträdande av dylik föreskrift ägt rum, allmän

åklagare eller enskild aktieägare skulle vara befogad att hos domstol

utverka förständigande för moderbolaget att inom viss tid vidtaga rättelse,

vid äventyr att domstolen eljes förordnar om bolagets upplösning.

Med anledning av vad jag sålunda anfört, tillåter jag mig hemställa,

att Riksdagen ville i skrivelse hos Kung!. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t låta utarbeta och för Eiksdagen framlägga förslag till sådana

ändringar och tillägg till lagen om aktiebolag, som för vinnande av denna

motions syfte må erfordras.»

Redan i det förslag till lag om aktiebolag, som låg till grund för

1895 års lagstiftning i ämnet, hade intagits bestämmelse därom, att

aktiebolag endast i vissa fall skulle äga rätt att förvärva egna aktier.

Detta förbud hade, såsom av motiverna till förslaget framgår, ansetts

erforderligt till förhindrande av att i förslaget meddelade bestämmelser

rörande nedsättning av bolags aktiekapital kunde kringgås. Uppenbarligen

innebär i allmänhet en dylik nedsättning eu allvarsam fara för

bolagets borgenärer. Som emellertid i vissa fall en sådan åtgärd måste

för bolaget anses synnerligen önskvärd, ansågs ett ovillkorligt förbud

däremot icke kunna i lagstiftningen meddelas, utan intogs i förslaget i

stället, till tryggande av borgenärernas rätt, bestämmelser rörande de fall,

i vilka en nedsättning av aktiekapitalet skulle få äga rum, och den ordning,

vari detta skulle ske. Sålunda var i förslaget stadgat, att inlösen

av aktier ej lagligen kunde ske, med mindre förbehåll därom gjorts i

inbjudningen till aktieteckning och detta förbehåll blivit i bolagsordningen

intaget och registrerat, samt att för nedsättning av aktiekapitalet i andra

fall erfordrades, att rätten efter å borgenärerna utfärdad årsstämning givit

tillstånd därtill.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

De sålunda föreslagna bestämmelserna inflöto med några oväsentliga

förändringar i 1895 års lag i ämnet; och hava i huvudsak likartade

föreskrifter rörande aktiekapitalets nedsättning meddelats i 49 och 50 §§

i nu gällande aktiebolagslag av den 12 augusti 1910.

Jämväl det av kommittén föreslagna förbudet för bolag att förvärva

egna aktier inflöt såväl i 1895 som i 1910 års lag, i den sistnämnda

dock endast beträffande förvärv mot vederlag.

I sin ifrågavarande motion har nu motionären framhållit, hurusom

enligt hans förmenande det nämnda förbudet skulle kunna kringgås och

därigenom eu nedsättning av aktiekapitalet kunna äga rum utan iakttagande

av de därom i 49 och 50 §§ meddelade föreskrifter. I stället

för att själv förvärva sina aktier, skulle nämligen ett bolag genom ett

annat bolag, som bildats av det förstnämnda och vari detta ägde andel,

kunna förvärva dem.

Härvid vill utskottet till en början framhålla, att för bibehållandet

av det ifrågavarande stadgandet i nu gällande lag om aktiebolag, väsentligen

andra skäl torde hava legat till grund än de, som föranledde

stadgandets intagande i 1895 års lag. Den år 1905 tillsatta kommitté,

vars förslag till aktiebolagslag ligger till grund för nu gällande lagstiftning

i ämnet, yttrade vid behandlingen av denna fråga bland annat:

»Förvärvad egen aktie kan av bolaget vare sig innehållas för att

ej mera utsläppas (dödas) eller ock bevaras för att, då bolaget finner

det för sig förmånligt, åter utgivas.

Då en aktie förvärvas och dödas, kan detta givetvis ske i förening

med en nedsättning av aktiekapitalet. Från bokföringssynpunkt sett bör

i sådant fäll den å balansräkningens passivsida upptagna aktiekapitalsposten

minskas med den förvärfvade aktiens belopp.

Emellertid behöver ett dödande av förvärvad egen aktie icke medföra

eu nedsättning av aktiekapitalet. Att aktiekapitalet ej blivit nedsatt,

ehuru aktie dödats, innebär, att aktiekapitalsposten i balansräkningen

upptages till sitt förra belopp, oaktat bolagstillgångarna fördelas på

ett färre antal aktier än förut; aktiernas nominella belopp borde strängt

taget i detta fäll höjas. Vad beträffar bokföringsfrågan är att märka,

att i balansräkningen aktiekapitalsposten, som nyss antytts, skall förbliva

oförändrad, och att på tillgångssidan den förvärvade aktien ej får

uppföras.

Har vid inlösande av egna aktier i nu förevarande fall använts för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

aktiekapitalets täckande nödvändiga tillgångar — vilket givetvis ej i

ock för sig medför någon nedsättning av aktiekapitalet — måste den

uppkomna bristen i aktiekapitalet framgå av balansräkningen.

Hur det fall, att aktiebolag förvärvar egen aktie i syfte att åter

avyttra densamma, skall betraktas och behandlas, är tveksamt. Enligt

en inom tysk teori företrädd åsikt bör den förvärvade aktien likställas

med andra värdehandlingar och därför i balansräkningen upptagas bland

tillgångarna till sitt verkliga värde (marknadsvärde). Aktiekapitalet upptages

naturligtvis till sitt förra belopp — — -—

Mot detta bokföringssätt kan med fog anmärkas, att, om egna aktier

upptagas såsom tillgång i balansräkningen, denna giver en skev föreställning

om bolagets verkliga ställning. Aktierna sakna för bolagets

borgenärer, i händelse av dess obestånd, allt värde. Ett dylikt bokföringssätt

är ägnat att dölja den minskning av de för aktiekapitalets

täckande användbara tillgångar, som i själva verket genom förvärv av

egna aktier skett. Det måste därför anses stå i överensstämmelse med

riktiga bokföringsprinciper, att ej heller i förevarande fall på tillgångssidan

upptages förvärvad egen aktie.»

I enlighet med vad kommittén sålunda anfört intogs i förslaget bestämmelse

därom, att i balansräkningen bland bolagets tillgångar, vilka

ej finge upptagas över deras verkliga värde, egen aktie ej finge uppföras.

Genom denna bestämmelse ansåg sig kommittén hava lämnat tillräckliga

garantier för aktieägarne och bolagets borgenärer med avseende

på bolagets tillgångar och dess aktiekapital; och då kommittén det oaktat

i sitt förslag bibehöll det forna förbudet mot förvärv av egna aktier,

framhöll kommittén uttryckligen, att detta ej skedde på den grund, att,

därest ett dylikt förbud ej meddelades, fara vore för handen, att aktiebolag

skulle genom förvärv av egna aktier obehörigen nedsätta aktiekapitalet,

utan för att söka förhindra, att aktiebolag spekulerade i egna

aktier. Med hänsyn till nu åberopade grund för omförmälda förbud

ansågs detsamma endast böra gälla förvärv mot vederlag.

Det nämnda av kommittén till aktieägarnes och borgenärers skydd

föreslagna stadgandet, att bolags egen aktie ej finge upptagas som tillgång

i balansräkningen, inflöt sedermera i 56 § i 1910 års lag.

Yad särskilt angår det slag av förvärv, som motionären åsyftar,

eller det, att aktiebolag indirekt blir ägare till egna aktier genom sitt

delägarskap i annat bolag, som förvärvar sådana aktier, vill utskottet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

5

ytterligare erinra, att i nyssnämnda paragraf i aktiebolagslagen på Riksdagens

initiativ jämväl intagits bestämmelse därom, att, då bolag äger

aktier i annat bolag, dessa skola till antal och värde upptagas i balansräkningen,

särskilt för varje sådant bolag, samt att, då så ske kan, till

balansräkningen skall fogas sistnämnda bolags senast fastställda balansräkning.

Enligt utskottets uppfattning skall vid beräknandet av det värde

å aktierna i dylikt annat bolag, som skall i balansräkningen upptagas, avdrag

ske för vad av nämnda värde kan belöpa å aktie, som samma bolag

må äga i det förstnämnda bolaget. Vid sådant förhållande torde fara fölborgenärernas

rätt icke i vidare mån föreligga vid dylikt sekundärt förvärv

av egna aktier, än då förvärvet skett direkt av det ursprungliga

bolaget. Vad 1905 års kommitté i förevarande hänseende anfört får

sålunda tillämpning jämväl på det slag av förvärv, varom nu är fråga.

Vad slutligen angår de maktmissbruk i avseende å rösträtts utövande

in. m., som enligt motionärens förmenande skulle möjliggöras

genom det i motionen angivna förfarandet, synas sådana visserligen kunna

förekomma och hava måhända även förekommit. Men att helt utestänga

varje möjlighet för en majoritet att missbruka sin makt inom köksväsendet

låter sig uppenbarligen icke gorå utan införande av alltför restriktiva

och för eu nödvändig rörelsefrihet hinderliga bestämmelser. Erfarenheten

torde för övrigt hava visat, att försök att genom mera detaljerade

föreskrifter utestänga en dylik möjlighet framkallat andra olägenheter.

Vad angår sådant indirekt förvärv av egna aktier, som i motionen

beröres, kan utskottet ej finna, att därigenom några särskilda möjligheter

till illojal maktutövning lämnas de styrande inom ett bolag,

vilka icke skulle kunna jämväl på andra och av lagstiftningen

svårligen åtkomliga vägar utnyttjas. Särskilt må anmärkas, att de i

aktiebolagslagen upptagna bestämmelserna till förekommande av maktmissbruk

inom bolagen i viss mån lära äga användbarhet även till motverkande

av de av motionären befarade missföhållanden.

Men även om eljest ett utsträckande av det för bolag i allmänhet

meddelade förbudet mot förvärv av egna aktier till att omfatta jämväl

vissa fall, då förvärvet sker indirekt, genom annat bolag, finge anses

önskvärt, synes det utskottet möta svåröverkomliga hinder att på ett tillfredsställande

sätt angiva de gränser, inom vilka ett dylikt indirekt förvärv

borde betraktas såsom obehörigt. Då motionären i sin motion framhåller,

hurusom aktiebolag genom dotterbolag kan sekundärt förvärva

aktier i moderbolaget, synes han därvid med »dotterbolag» avse sådana

Bihang titt Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 14 käft. (Nr 14.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets utlåtande Nr 14.

bolag, i vilka vid deras bildande eller ock sedermera annat bolag insatt

kapital i den omfattning, att sistnämnda bolag, »moderbolaget», kan

öva ett avgörande inflytande på dotterbolagets verksamhet. Det torde

emellertid svårligen låta sig göra att utmärka, när tvenne bolags inbördes

förhållande är av den art, att ett ömsesidigt innehav för det ena

bolaget av aktier i det andra skulle vara otillåtet. Ej heller har motionären

i övrigt anvisat någon som helst utväg att ordna en lagstiftning

sådan som den av honom avsedda.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att herr Hamrins ifrågavarande motion icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 mars 1913.

På utskottets vägnar:

JOHAN WIDÉN.

Reservation

av herr Lindhagen, som anfört:

Motionen är föranledd av de nyligen mycket omtalade och kritiserade

åtgärderna med aktiebolaget Separators aktier. Allmänna meningen

syntes då vara ganska enig i att ogilla det begagnade förfaringssättet,

och lagutskottet tar ju i själva verket också avstånd ifrån detsamma.

Att förekomma dylika företeelser genom ändring i aktiebolagslagen synes

mig därför vara ett lovligt och gagneligt syftemål. Utskottets motivering

för sitt avslag å motionen synes mig ej heller fullt övertygande.

Då jag emellertid av annat arbete varit ur stånd att inom påkallad tid

hinna sätta mig tillräckligt in uti dessa ganska invecklade detaljspörsmål

för att gent emot utskottets påstående, att inga utvägar finnas,

kunna visa vilka vägar, som troligen stå till buds, är jag nödsakad inskränka

mig till detta sympatiuttalande för motionen.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.