Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående undersökning i fråga om personalens å rakstugor och frisör salong er arbetstid och arbetsförhållanden m. m.

1913-03-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1913:17, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående undersökning i fråga om personalens å rakstugor och frisör salong er arbetstid och arbetsförhållanden m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

Nr 17.

Ankom till Riksdagens kansli den 14 mars 1913 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående undersökning i fråga om personalens å

rakstugor och frisör salong er arbetstid och arbetsförhållanden

m. m.

Närvarande- herrar Widén, Lindhagen, af Lkenstam, Söderhergh, Trana, Stäiner,

Gezelius, Alexandevson, greve Lagerbjelke, greve Spens, Pettersson i

Södertälje, Jansson i Edsbäcken, Lindqvist i Stockholm *), Igel *), Holmdahl

och Johansson i Mellbyn.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti eu inom Andra kammaren väckt till lagutskottet hänvisad

motion, nr 91, har herr Lindhagen hemställt, att Riksdagen måtte anhålla

hos Konungen om en undersökning rörande personalens å rakstugor

samt herr- och damfrisérsalonger arbetstid och arbetsförhållanden

samt, i den mån undersökningen därtill föranleder, framläggande av

förslag till lagbestämmelser i syfte att arbetstiden på kvällarna må

kunna begränsas och även eljest de missförhållanden undanröjas, som

kunna förefinnas.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Den fara för folkhälsan, som nutidens ekonomiska liv medför, har

föranlett undersökningar av olika arbetaregruppers levnadsförhållanden och

försök att på lagstiftningens väg komma dem till hjälp. Härunder in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 17. 7

träffar det lätt, att en del mindre arbetsområden undgå uppmärksamhet

och få sitta i efterhand. Personalen på rakstugor samt herr- och damfrisérsalonger

är en sådan förbisedd yrkesgrupp.

exempel på, hur det här kan ställa sig, må meddelas något

om förhållandena i genomsnitt inom damfrisérsalonger i Stockholm med

förbehåll naturligtvis för undantag, som kunna förekomma. Den ordinarie

arbetstiden räcker mellan Vs 9 eller 9 f. m. till 8 e. in., men komma

kundei in strax före 8 sa kan det inträffa, allt efter de nya kundernas

antal, att arbetet pågår till 9 eller 10, då en frisering tar omkring eu

timme. Ofta förekommer också att under sålunda pågående efterarbete

nya kunder insläppas. På söndagarna skall det ordinarie arbetet räcka

mellan V2 10 eller 10 f. in. och kl. 7 e. in. men även då förlänges arbetstiden

. ofta under aftnarna på enahanda sätt som ovan sagts. Någon

lätt till viss begränsad arbetstid ha icke biträdena. Middagsrast brukar

tillerkännas dem under eu tid av omkring en timme, vilken dock ef är

. " _ der utan fai uttagas när det faller sig och ibland

alldeles mställes, när göromålen anses ej medgiva någon rast. Frukostar

och kvällar fa biträdena medtaga eller laga sig så gott de kunna i

lokalen. . Någon hel vilodag förekommer icke på hela året med undantag

av juldagen och långfredagen. Detta blir en arbetstid under hela

året, med frånräknande av nämnda två dagar, av 70 timmar eller mera

1 veckan. För detta arbete erhålles i regel en betalning av omkring

60 kronor i månaden, men på de större salongerna kunna biträden, som

äro skickliga i mångahanda göromål, erhålla 70 å 80 kronor i månaden.

Biträdena skola bekosta sig själva allting, och således även mathållet.

Det synes uppenbart, att dessa arbetsställen borde åtminstone ingå

under butikstängningslagen såsom ock lärer vara fallet exempelvis i

Danmark. För närvarande anses något särskilt behov av bestämmelser

1 sistnämnda avseende för rakstugor och herrfrisérsalonger icke finnas,

enär enligt eu allmän överenskommelse dessa stängas klockan 8 e. m!

Detta lär även varit anledningen till att de ej medtogos i butikstängningslagen.

Ett dylikt avtal kan dock uppsägas eller brytas. Det gäller

dessutom icke för damfrisérsalongerna, för vilka ej finnes någon ordning,

beroende på att de kvinnliga biträdena i dessa ej äro oro-aniselade.

Man förbisåg detta, då lagen stiftades och ett ingripande här lär

som sagt, vara. synnerligen behövligt. Uppmärksamheten måste även

fästas vid, att i detta senare fack rörelsen idkas dels i öppen butik

dels ock i »privat», för ändamålet förhyrd våning.

Man får hoppas, att Eiksdagens skrivelse år 1910 om söndagsvila

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets yttrande.

g Lagutskottets utlåtande Nr 17.

skall medföra en lagstiftning, som bereder även dessa biträden en hel

fridag i varje vecka. För arbetsdagarna behöva de dessutom en lagstadgad

normalarbetsdag, men i avvaktan på en sådan tilldragelse kunna

de med skäl göra anspråk på att komma under skydd av butikstängningslagen.

Denna senare bör i samband därmed förbättras, så att

biträdena icke efter stängningstiden kunna oskäligen hållas till arbete

inom lokalen.»

Frågan om begränsning av arbetstiden på kvällarna för personalen

å rakstugor samt herr- och damfrisérsalonger har årligen från och

med 1910 varit föremål för Riksdagens prövning. Nämnda år hemställdes

i en inom Andra kammaren väckt motion, att Riksdagen ville

antingen för sin del antaga en lag av innehåll, att vad i lagen den 5

juni 1909 stadgas om förbud mot handels idkande på söckendag utöver

viss tid även skulle gälla för öppenhållande av bland annat rakstuga

samt herr- och damfrisérsalong, eller ock i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om undersökning och lagförslag i ämnet. Motionen avstyrktes

av lagutskottet, men sex av dess ledamöter yrkade i en till förmån för

densamma avgiven reservation, att Riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t föranstalta om undersökning,

huruvida och i vilken omfattning arbetstiden pa kvällarna

måtte kunna begränsas för bland annat personalen å rakstugor samt

herr- och damfrisérsalonger, samt därefter för Riksdagen framlägga de

förslag, vartill denna utredning måtte föranleda. Vid ärendets behandling

i kamrarna biföll Andra kammaren med 105 röster mot 83 reservanternas

yrkande, under det Första kammaren utan votering godkände

utskottets hemställan.

Nyssberörda av Andra kammaren biträdda yrkande framställdes

på nytt vid 1911 års riksdag i en inom nämnda kammare väckt motion.

Riksdagen intog i huvudsak samma ställning till frågan som föregående

år, vadan frågan även nu förföll.

Vid 1912 års riksdag framställdes nämnda yrkande återigen uti

motioner inom båda kamrarna. Därjämte väcktes detta år inom Andra

kammaren en särskild motion i syfte att inskränka söndagsarbetet inom

nu ifrågavarande yrken. I sistberörda motion hemställdes, att rak- och

frisérinrättningar skulle hållas stängda under tiden från klockan 12

natten före sön- och helgdag till följande vardagsmorgon klockan 7;

att då två eller tre helgdagar följde på varandra, rak- och frisérinrättningarna

måtte hållas öppna den andra av dessa dagar intill klockan 12

s. 9 Kontrollera mot PDF

Q; Lagutskottets utlåtande Nr 17. 9

middagen; samt att överträdelse av dessa bestämmelser skulle straffas

enligt strafflagens 7 kap. 3 §. Det särskilda utskott, till vilket samtliga

motionerna hänvisades, hemställde i anledning av de förstnämnda

att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl^ Maj:t föranstalta om utredning, huruvida och i vilken omfattningarbetstiden

på kvällarna kunde begränsas för den å bland annat rak^

stugor samt herr- och damfrisérsalonger anställda personalen genom

ifrågavarande rörelsers hänförande till lagen den 5 juni 1909 om förbud

mot handels idkande å söckendag utöver viss tid samt, om undersökningen

därtill föranledde, för Riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Beträffande den sistberörda motionen hemställde utskottet, att densamma

icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda. Vad utskottet sålunda

hemställt bifölls av Andra kammaren utan votering men avslogs

i vad angick skrivelseförslaget av Första kammaren med 86 röster

mot 40.

Genom lagen den 5 juni 1909 angående förbud mot handels idkande

å söckendag utöver viss tid infördes bestämmelser angående begränsning

av kvällsarbetet lör biträden i affärer och butiker ävensom

övrig därstädes anställd personal. En utsträckning av denna lag även

till de yrkesgrupper, denna motion avser, synes utskottet vara befogad.

I allmänhet äro för övrigt, enligt vad erfarenheten giver vid handen,

_ de olägenheter såväl i fråga om vilotiden, som beträffande tillfälle

till intellektuel! utoildning och förströelse, som råda inom ifrågavarande

yrkesgrenar, av den beskaffenhet att vidtagandet av åtgärder till deras

undanröjande icke bör skjutas a sido. Visserligen lärer genom enskild

överenskommelse arbetstiden för personalen å rakstugor och herrfrisérsalonger

för närvarande åtminstone på vissa håll vara i någon mån

reglerad, men då någon garanti för att detta förhållande framgent skall

bestå icke föreligger, kan ej denna omständighet göra ett ingripande

flan statsmakternas sida obehövligt. Däremot synes förefintligheten av

ett dylikt avtal ytterligare bestyrka behovet av arbetstidens begränsning

inom. denna. yrkesgren och i hög grad motsäga de farhågor mot en

lagstiftning i den föreslagna riktningen, som vid frågans föregående behandling

inom Riksdagen uttalats.

särskilt damfrisérsalongerna beträffar är arbetstiden för den

därstädes anställda personalen ännu fullständigt oreglerad, och då just

inom detta fack, där personalen uteslutande består av kvinnor, arbetstiden

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 saml. 16 käft. (Nr 16—17.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

mycket ofta lärer utsträckas längre än som med personalens hälsa och

behov av vila kan vara förenligt, synes utskottet alldeles särskild

anledning föreligga att undersöka förhållandena inom denna yrkesgren.

Såsom motionären anmärker, har i Danmark arbetstiden inom nu

ifrågavarande yrken blivit genom lagstiftning reglerad. I Lov om Tidspunktet

for bukning om Aftenen av Butikker og Lagere av den 19

juni 1908, § 1, stadgas: »Köb og Sälg paa Gader, Torve, ofientlige

Pladser og i Ilandlendes, Fabrikanters og Iiaandvan-keres Butikker og

Lagere, samt Barber- og Frisörvirksomhed maa ikke Ande Sted i Tiden

fira Kl. 8 Aften til Kl. 4 Morgen, dog undtages herfra Lördag Aften

fra Kl. 8 til 11. Naevnte Butikker og Lagere samt Barber- og Frisörstuer

skulle med den anförte Begränsning vane lukkede fra Kl. 8

Aften til Kl. 4 Morgon.» I Danmark ha således rakstugor och frisérsalonger

med avseende å stängningstid jämnställts med affärer och

butiker.

I fråga särskilt om det inom ifrågavarande yrken förekommande

söndagsarbetet, må visserligen bemärkas, att Riksdagen, såsom motionären

omnämnt, i skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 mars 1910 anhållit om

undersökning i vad mån behövlig söndagsvila utan berättigad anledning

åsidosattes särskilt inom industri, handel och andra närliggande arbetsområden.

Men denna undersökning, som ännu icke blivit slutförd, omfattar

allenast en del av det spörsmål, som här föreligger. Ej heller

lärer något skäl för den nu påyrkade utredningens obehövlighet kunna

hämtas från det förhållandet att enligt lagen om arbetarskydd den 29

juni 1912 det ankommer på Kungl. Maj:t att i vissa där berörda avseenden

utfärda närmare föreskrifter, ett medgivande, som icke lärer

kunna omfatta någon befogenhet för Kungl. Maj:t att reglera arbetstiden

i allmänhet inom dessa yrken.

Huruvida och i vad mån ett ordnande av arbetstiden på förevarande

område bör kunna lämpligen ernås allenast genom dessa yrkesidkares

hänförande under den så kallade butikstängningslagen den 5

juni 1909, eller om därför böra vidtagas även andra lagstiftningsåtgärder,

lärer böra ankomma på den blivande undersökningen att utreda.

På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t verkställa undersökning

rörande personalens å rakstugor samt herr- och

damfrisérsalonger arbetstid, samt för Riksdagen fram
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets utlåtande Nr 17.

lägga de förslag till undanröjande av tilläventyrs förefintliga

missförhållanden i nämnda avseende, vartill

denna utredning må föranleda.

Stockholm den 12 mars 1913.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN WJDÉN.

Reservation

av herrar af Ekenstam, Trana, Gezelius, greve Lagerbjelke, greve

Spens, Holmdahl och Johansson i Mellbyn, som ansett att utskottet bort

hemställa

att ifrågavarande motion ej måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.