Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående dels initiativ från svensk sida till internationell överenskommelse om förbud mot nattarbete av män i vissa fall m. to., dels ock utredning och förslag rörande reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier och hembagerier.

1913-03-12 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1913:19, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående dels initiativ från svensk sida till internationell överenskommelse om förbud mot nattarbete av män i vissa fall m. to., dels ock utredning och förslag rörande reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier och hembagerier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till Riksdagens kansli den 15 mars 1913 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående dels initiativ från svensk sida till internationell

överenskommelse om förbud mot nattarbete av

män i vissa fall m. to., dels ock utredning och förslag

rörande reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier

och hembagerier.

Närvarande: Herrar Widén, Lindhagen, Trana, Stärner, Gezelius, Alexanderson,

greve Lagerbjelke, greve Spens, Petrén, Valerius Olsson, Pettersson i Södertälje,

Jansson i Edsbäcken, Lindqvist i Stockholm, Igel*, Holmdahl och Johansson

i Mellbyn.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Lagutskottet har till förberedande behandling i ett sammanhang

förehaft två inom Andra kammaren väckta motioner, nämligen

dels nr 88 av herrar Carl Lindhagen, Hj. Branting, Herm. Lindqvist,

F. W. Thorsson, E. Palmstierna, Vikt. Larsson, Nils Persson, A.

J. Christiernson, Värner Bydén och Bernh. Eriksson, i vilken motion

hemställts, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla,

l:o) att initiativ från svensk sida måtte tagas till internationell

överenskommelse om lagstadgat förbud även mot mäns användande till

nattarbete inom industriella och angränsande arbetsområden, där det ej

måste äga rum av tekniska skäl eller i den allmänna välfärdens intresse;

2:o) att ärendet oavsett detta måtte i erforderliga delar ofördröjligen

beredas för Sveriges vidkommande samt förslag framläggas till lagstiftning,

som utan avvaktan på och oberoende av internationell konvention

kan vara av förhållandena påkallad.

dels ock nr 193, däri herrar L. Borg gren och Gast. Nilsson i

Kristianstad hemställt, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 18 höft. (Nr 19.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Herrar Lindhagens

m. fl.

motion.

2 Lagutskottets utlåtande Nr 19.

Kungi. Maj:t måtte undersöka i vad mån en reglering av nattarbetet

inom bagerier, konditorier och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som

män kan anses vara av förhållandena påkallad samt för Riksdagen

framlägga det lagförslag i ämnet vartill undersökningen kan föranleda.

Till stöd för vad i motionen nr 88 hemställts, hava motionärerna

anfört följande:

»I de strävanden för begränsning av arbetstiden, som framtvingats

av industrialismens fortgående inkräktning på vilotimmarna, har i de

internationella socialdemokratiska kongressernas program för arbetareskyddet

fastställts följande principiella minimifordringar: en normalarbetsdag

på åtta timmar; trettiosex timmars oavbruten ledighet en gång

i veckan (söndagsvila) samt förbud mot nattarbete, där det ej påkallas

av tekniska skäl eller i den allmänna välfärdens intresse. Vid senaste

kongress år 1910 insköts dessutom i programmet ett betonande av att

de olika generella kraven om arbetareskydd böra genomföras utan skillnad

till kön. Motsvarande fordringar ha även influtit i det svenska arbetarepartiets

politiska program.

Vid sidan av det större kravet om en normal arbetsdag framträda

således även kraven på söndagsvila och förbud mot nattarbete. Båda

äro synnerligen förtjänta att samtidigt föras fram, helst de också äro

lättare att få lösta. Kravet på upprätthållandet av en vilodag i veckan

kan väl sägas hava ingått i folkmedvetandet. Aven bör man kunna

med framgång vädja till respekt i möjligaste mån för den naturlag,

som bjuder att arbetet skall äga rum om dagen och icke om natten.

Riksdagen begärde år 1910 en undersökning, i vad mån behövlig

söndagsvila utan berättigad anledning åsidosättes särskilt inom industri,

handel och andra närliggande områden. Det torde vara att förvänta,

att denna undersökning och det förslag, som kan framgå därur, skall

tillgodose tillika det mångenstädes synnerligen aktuella kravet, att söndagsvilan

måtte komma att omfatta även natten till söndagen.

Beträffande nattarbetet i allmänhet har frågan, såvitt angår kvinnorna,

reglerats genom lagen den 20 november 1909, som på vissa

villkor stadgar förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid i

vissa industriella företag. Däremot ha förslag vid de fem senaste riksdagarne

om initiativ till reglering även av männens nattarbete icke

ännu lyckats tillvinna sig bifall, ehuru även männens nattarbete är en

skadlig inrättning av den privatkapitalistiska industrialismen.

Enligt den av kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik år

1911 utgivna publikation över arbetstidens längd inom industri och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

hantverk i Sverige — en statistik, som dock ej blivit fullt exakt i

fråga om nattarbetet därför, att i de utsända formulären ej räknats med

denna sak särskilt — förekom ordinarie nattarbete vid 2,875 arbetsställen

och för 48,618 arbetare, utgörande 14. l procent av samtliga vid

undersökningen redovisade arbetare. Inom den egentliga industrien

(arbetsställen med 10 arbetare och däröver) var detta fallet beträffande

l, 105 arbetsställen och 44,157 arbetare, inom den mera hantverksmässiga

driften (arbetsställen med 1 till 10 arbetare) beträffande 1,770 arbetsställen

och 4,461 arbetare. Av antalet arbetare kommo på skogsbruk

2,180, gruvdrift 4,377, annan brytnings- och upptagningsindustri 27,

närings- och njutningsämnesindustri 2,336, textilindustri 42, beklädnadsindustri

1,126, läder-, hår- och gummivaruindustri 37, trävaruindustri

6,390, trämasse- och pappersindustri 8,317, grafisk industri 353,

malm förädlingsindustri 10,603, metallindustri 1,483, maskin- och skeppsbyggnadsindustri

366, jord- och stenindustri 2,159, kemisk-teknisk

industri 591, byggnadsindustri 421, belysnings- och vattenledning

m. m. 810.

Utom detta ordinarie nattarbete förekommer också en myckenhet

tillfälligt nattarbete på övertid, om vars omfattning statistiken dock av

ovan angiven grund ej lämnar några närmare upplysningar.

Mot ett förbud för nattarbete i industriella och angränsande yrken,

där det kan undvikas, samt en reglering av detsamma i andra fall

plägar invändas, att frågan ej kan upptagas här i landet annat än i

anslutning till en internationell överenskommelse. En ensidig åtgärd

i sådant syfte för ett land och särskilt för ett litet land som vårt,

skulle, menar man, minska dess konkurrenskraft på världsmarknaden.

Lagutskottet har ett par gånger uttryckt detta så, att »det måste vara

av vikt för det ena landet, att ej genom en för snävt avfattad lagstiftning

för sig begränsa eller upphäva möjligheten att frambringa sina

produkter till samma låga pris som de konkurrerande länderna». Man

ser här liksom så ofta eljest i den officiella statsuppfattningen, hurusom

profitens intressen ohöljt gå före människornas. Själva antagandet

bygger på en obestämd fruktan samt strider mot erfarenheten och

sakens natur.

Vid den internationella socialistiska arbetarekongressen i Köpenhamn

1910 framkommo i kommissionen för social lagstiftning skarpa

uttalanden mot de undanflykter för en effektiv lagstiftning till skydd

för arbetarnes liv och hälsa, som på ovannämnda grund gjorde sig

gällande från de styrandes sida i olika länder. Rätta förhållandet återgives

nog i den av nämnda kongress antagna resolutionen om arbetar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

skyddslagstiftningen, där det heter att »trots de många förhandlingarne

presterades ytterst litet positivt av lagstiftningen, emedan de härskande

klasserna av fruktan för att skadas motverka arbetareskyddet, ehuru

ingen förvärvsgren i något land skadats därav, utan fastmer höjandet

av arbetarnes hälsa och arbetsprestation bringar den allmänna kulturen

och även arbetsgivareklassen en fördel». Resolutionen av år 1910, varom

ovan talats, slutar ock med en uppfordran till alla länders arbetare »att

bryta de härskande klassernas motstånd samt erövra ett verksamt arbetareskydd

genom en ständig agitation och en mäktig utvidgning av sina

politiska och ekonomiska organisationer».

Vid 1911 års riksdag erinrades ock i Första kammaren om det

bekanta förhållandet, att lagstiftningen i England om förbud från slutet

av 1840-talet för kvinnligt nattarbete i bland annat textilindustrien medförde

befrielse från nattarbete, särskilt i nämnda industri även för de

manliga arbetarne, enär man där ej kunde undvara kvinnornas speciella

fallenheter. Ingen har kunnat påstå, att den engelska textilindustrien

härigenom skadades i sin konkurrens med utlandet.

Den svenska fackliga arbetareorganisationens kongress år 1906

beslöt i frågan bland annat uppmana socialdemokratiska riksdagsgruppen

att inför Riksdagen framlägga förslag om förbud för nattarbete för de

arbetaregrupper och industrigrenar, där det ej av tvingande omständigheter

nödvändiggöres.

Frågan har som sagt förevarit i riksdagen fem gånger förut, nämligen

åren 1908 till 1912. De fyra första gångerna föll den i båda

kamrarna, i den Andra dock efter voteringar, som visade avsevärda

minoriteter. År 1912 biföll Andra kammaren ett skrivelseförslag utan

votering, under det Första kammaren förkastade detsamma med 87

röster mot 48.»

Herrar Borggrens

och

Nilssons i

Kristianstad

motion.

Till stöd för sin i motionen nr 193 gjorda hemställan hava herrar

Borggren och Nilsson i Kristianstad anfört följande:

»År 1895 väcktes i Riksdagens Andra kammare av Adolf Hedin

en motion med förslag till lag om arbetstiden i bagerier, s. k. hembagerier

och konditorier ävensom restauranger och hotell, där bakning bedrives.

I lagförslaget, som utarbetats av en av Stockholms bageriarbetare tillsatt

kommitté och godkänts av nära 1,400 arbetare och 34 arbetsgivare i

Stockholm och landsorten, bestämdes, att arbetstiden skulle uttagas mellan

kl. 6 på morgonen och kl. 6 på aftonen, utom för ugnsbesättningen,

som begynner 1—2 timmar senare på morgonen och upphör 1—2 timmar

senare på aftonen, vilket således innebär nattarbetets avskaffande. Som

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

motivering hade åberopats de vådor för arbetarna i fysiskt och moraliskt

hänseeende, som nattarbetet medför, och motionären hade till stöd för

sitt reformkrav hänvisat till en av sundhetsinspektören på uppdrag av

Stockholms hälsovårdsnämnd lämnad redogörelse för en undersökning

av bostadsförhållandena i huvudstaden, av vilken undersökning framgick,

att arbetstiden i allmänhet var oskäligt lång, att minderåriga arbetat

lika länge som de vuxna och använts till nattarbete samt att såväl

bostads- som bagerilokaler beträffande storlek, snygghet, läge, uppvärmning

och ventilation lämnade mycket övrigt att önska. Statistiska

uppgifter om antalet arbetare och arbetstidens längd i en mängd bagerier

i Stockholm och landsorten hade insamlats och bifogats motionen.

Motionären lämnade vidare en redogörelse för de förbättringar i berörda

hänseenden och de lagbestämmelser till reglering av arbetstiden

i bagerierna, som tillkommit utomlands. Lagutskottet hemställde efter

att ha behandlat motionen, att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville efter verkställd utredning taga i

övervägande, om och i vad mån lagbestämmelser angående arbetstiden

för arbetare i bageriyrket vore erforderliga, och därefter för Riksdagen

framlägga det förslag, vartill den verkställda utredningen kunde föranleda.

Reservation hade anmälts av 6 ledamöter. Vid motionens föredragande

i riksdagen uppstod i båda kamrarna en längre debatt, varvid

flera talare yrkade bifall till utskottets hemställan, och vid den slutliga

omröstningen bifölls denna i Ändra kammaren med 92 röster mot

88, men avslogs i Första kammaren med 61 röster mot 9.

Då från statsmakternas sida vid detta tillfälle således ingenting

åtgjordes för att få missförhållandena inom bageriyrket avhjälpta och

åstadkomma en reglering av den oskäligt långa arbetstiden, återstod det

för bageriarbetarna ingenting annat än att taga sitt öde i sina egna

händer och med organisationens hjälp hos arbetsgivarna söka skaffa sig

gehör för sina berättigade krav. Snart nog lyckades det också att på

denna väg åstadkomma reformer. Genom kost- och logisystemets avskaffande

i de bagerier, där organiserad arbetskraft användes, som blev

en av de första åtgärderna från det nybildade bageriarbetarförbundets

sida, bragtes det i herr Hedins motion så skarpt belysta bostadseländet

ur världen. Den förut godtyckliga arbetstiden blev i de upprättade

kollektiva avtalen reglerad och lönerna höjdes väsentligt för de olika

yrkesgrupperna; arbetsförmedlingen ordnades på de större platserna

genom arbetsbyråer och olycksfallsförsäkring infördes. Om sålunda

Sveriges bageri- och konditoriarbetare ifrån att år 1895 ha räknats bland

de lägst ställda av landets arbetare nu socialt och moraliskt höjt sig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

till jämnbredd med övriga yrkens arbetare, så är detta helt och hållet

organisationens förtjänst.

Tyvärr kvarstår dock ännu det missförhållande, mot vilket herr

Hedin i sin ovan nämnda motion förnämligast riktade sig, nämligen

nattarbetet. De åtgärder, som av organisationen företagits att motverka

nattarbetet, genom förhöjd betalning för sådant etc. ha ej lett till något

anmärkningsvärt resultat, och härtill kommer, att dagarbetet i de flesta

fall begynner så tidigt på morgonen eller slutar så sent på aftonen, att

det delvis kan betraktas som nattarbete.

Har det ej lyckats organisationen att avskaffa nattarbetet på de

platser, där avtal finnas och organiserad arbetskraft användes, så är det

tydligt, att det i största utsträckning florerar i de många smärre bagerier,

konditorier och s. k. hembagerier, där det arbetas utan avtal och oorganiserade

arbetare sysselsättas. De flesta av dessa mindre bagerier använda

sig av kvinnliga arbetare, vilka också opåtalt arbeta nattetid, enär lagen

om kvinnors nattarbete av år 1909 endast berör de arbetsplatser, där

över 8 arbeterskor äro anställda.

I de avtalsförslag, som av arbetarna vid fjolårets lönerörelse inom

bageriyrket upprättades, framställdes krav på en begränsning av nattarbetet,

men under den hårdnackade och långvariga kamp mot arbetsgivarna,

som arbetarna nödgades föra och som slutligen fick karaktären

av en försvarsstånd i avsikt att förhindra av arbetsgivarna planerade försämringar

i förutvarande arbetsvillkor, måste såväl detta som andra

ursprungligen framförda krav lämnas åsido.

Hur önskvärd en reglering av arbetstiden i bagerierna med ändamål

att förhindra nattarbetet är ur folkhälsans och kulturens synpunkt, behöver

väl nu ej närmare vidröras. Flerstädes i utlandet har också lagstiftningsåtgärder

härutinnan vidtagits. Sålunda är i Norge, nattarbete

(mellan klockan 8 e. m. och klockan 6 f. m.) förbjudet för barn och vuxna;

undantag göres för deggöruing och eldande av ugnarna. I Finland begränsar

den finska bagerilagen av 4 juni 1906 arbetstiden till 48 timmar

per vecka, oberoende av kön eller ålder hos de arbetande. Icke mer

än 100 timmar per år får övertid uttagas och icke mer än 10 timmar

i någon vecka. Allt nattarbete (9 e. m.—6 f. in.) är förbjudet.. Speciella

sanitära bestämmelser blevo av senaten beslutade den 10 juli 1908.

Minimum av luft för varje arbetare är bestämd till 10 kubikmeter. I

Italien är genom .lag, daterad den 22 mars 1908, allt nattarbete i bagerier

förbjudet, arbete emellan klockan 9 e. m. (lördagar lie. m.) 4 f. m.

räknas som nattarbete. I kantonen Ticino i Schweiz förbjuder en speciell

bagerilag nattarbete. Bestämmelser angående sanitära förhållanden

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 19. 7

finnas. Bagerierna måste vara fria från fukt och ordentligt ventilerade

samt ljusa.

Då. det i andra länder lyckats bageri- och konditoriarbetarna att

på lagstiftningens väg få nattarbetet avskaffat och i betraktande av

svårigheten att med organisationens hjälp få till stånd en reglering av

arbetstiden i avsikt att förhindra nattarbete, då en dylik reform icke

blott berör yrkesutövarne utan i viss mån även allmänheten, vore det

önskvärt, att Riksdagen efter vederbörlig utredning antoge en lag om

arbetstidens reglering i bagerier, konditorier och s. k. hembagerier, så

att för såväl kvinnor som män allt arbete på söckendagar finge taga

sin början klockan 6 f. m. och sluta klockan 6 på aftonen, med undantag

för deggörningen, som borde få börja 2 timmar tidigare på morgonen.»

Den i förevarande motion omnämnda lagen angående förbud mot

kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella företag av

den 20 november 1909 utgör ett led i den lagstiftning till den inom

industrien arbetande personalens skydd mot överansträngning eller eljest

med arbetet förenade faror, som industriens utveckling såväl för Sverige

som andra kulturländer nödvändiggjort. Som bekant hade denna lag

avfattats i överensstämmelse med de allmänna principer för en lagstiftning

på området, som fastställts i en av flertalet europeiska stater å

konferens i Bern år 1906 biträdd konvention.

Redan då frågan om en dylik lagstiftning under år 1908 första

gången var föremål för Riksdagens prövning, framställdes i en inom

Andra kammaren väckt motion yrkande om utredning jämväl rörande

männens nattarbete inom industrien samt om en såväl män som kvinnor

omfattande skyddslagstiftning på området. Varken det nämnda år i

kungl. proposition framlagda, med ovanberörda lag likalydande förslag

eller den i motionen gjorda hemställan vann emellertid Riksdagens

bifall. Då påföljande år frågan om lagstiftning mot kvinnors nattarbete

åter upptogs, väcktes ånyo motion i enahanda syfte, men under det

Riksdagen för sin del antog förslaget till lag angående förbud mot

kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella företag, blev

den i berörda motion gjorda hemställan avslagen.

Sedan den 20 november 1909 ovanberörda lag utfärdats, framställdes.

emellertid under vart och ett av de därpå följande tre åren

inom riksdagen motion i syfte att åvägabringa det förut påyrkade

förbudet även för männens nattarbete inom industrien. Dessa motioner

blevo såväl vid. 1910 som 1911 års riksdag av båda kamrarna avslagna.

Jämväl den vid 1912 års riksdag i ämnet väckta motionen blev av

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

vederbörande utskott avstyrkt. I sistnämnda motion hade hemställts

om skrivelse till Kungl. Maj it med anhållan bland annat, att initiativ

från svensk sida måtte tagas till internationell överenskommelse om

förbud även mot mäns användande till nattarbete inom industriella och

angränsande arbetsområden, där det ej måste äga rum av tekniska skäl

eller i den allmänna välfärdens intresse, ävensom att ärendet oavsett

detta måtte i erforderliga delar ofördröjligen beredas för Sveriges vidkommande

samt förslag framläggas till lagstiftning, som utan avvaktan

på och oberoende av internationell konvention kunde vara av förhållandena

påkallad, hyra reservanter inom utskottet hemställde emellertid,

att Riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa eu

allsidig utredning rörande nattarbetet för män inom industriella och

angränsande områden samt, om denna utredning därtill kunde befinnas

giva anledning, taga initiativ till eller biträda en internationell lagstiftning

i ämnet. Den sålunda i reservationen gjorda hemställan bifölls

av Andra kammaren utan votering, men då i Första kammaren motionen

avslogs — med 75 röster mot 58 —, hade dock frågan även för denna

gång förfallit.

I nu förevarande av herrar Lindhagen med flera väckta motion

göres i huvudsak enahanda hemställan, som i nyssnämnda motion vid

1912 års riksdag. Till stöd för sitt med anledning av berörda hemställan

i ovannämnda reservation framställda yrkande anförde reservanterna

bland annat följande:

»När motionärerna påyrka ett initiativ från Sveriges sida till internationell

överenskommelse om förbud för nattarbete även för män,

grunda de denna sin hemställan huvudsakligen på tvenne motiv, nämligen

att lagstiftning mot männens nattarbete är en konsekvens av den

lagstiftning, som redan ägt rum beträffande nattarbete för de kvinnor,

som sysselsättas inom industrien, och att det är statens skyldighet att

i folkhälsans intresse inskrida mot industrialismens fortgående inkräktning

på vilotimmarna även för män, då nattarbete även för dem kan

medföra ohälsa.

Utan att vilja tillerkänna det första av dessa motiv något vitsord,

och ehuru en tendens till fortgående inskränkning av nattarbetet synbarligen

förefinnes inom industrien, måste man dock giva motionärerna

rätt i, att allt regelbundet nattarbete, vare sig det bedrives av män eller

kvinnor, måste anses inverka skadligt på hälsan. Av intresse vore utan

tvivel en ingående undersökning ej endast över nattarbetets förekomst

inom landet utan även beträffande de större eller mindre skadliga verk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

ningar, som uppstå hos arbetarna allt efter det olika sätt, på vilket

nattarbetet äger rum inom olika fabrikationsgrenar, med avseende på

olika former för skiftindelning m. m.

Att emellertid, innan en på en dylik ingående undersökning grundad,

noggrann kännedom om nattarbetet och dess följder kunnat erhållas,

taga initiativ till internationell lagstiftning i ämnet, kan ej anses

välbetänkt. Däremot synes en framställning till Kungl. Magt om föranstaltande

av en dylik undersökning vara väl befogad, särskilt med

hänsyn till den utredning, som redan vidtagits rörande arbetstidens

längd.»

Utskottet anser sig i allt väsentligt kunna instämma i vad sålunda

i reservationen anförts.

Att ett regelbundet nattarbete i och för sig är i hög grad ägnat

att medföra fara för överansträngning och ohälsa i arbetet, torde vara

allmänt erkänt och har ej heller vid frågans föregående behandling av

vederbörande utskott förnekats. Då härtill kommer, att nattarbetet i

allmänhet är förenat med en i övrigt lång arbetstid, synes det utskottet

vara en angelägenhet av största vikt, att dylikt arbete så långt möjligt

är inskränkes.

Aven om, såsom vid frågans föregående behandling anmärkts, en

tendens skulle förefinnas att i allmänhet inskränka nattarbetet inom industrien,

något som dock icke blivit tillförlitligt utrett, lärer väl i allt

fall någon garanti för varaktigheten av eu utveckling i denna riktning

ej föreligga, än mindre på grund av förefintligheten av en dylik

tendens kunna antagas, att nattarbetet skall, utan ingripande från statsmakternas

sida, inom en överskådlig framtid i avsevärd omfattning upphöra.

Däremot torde behovet av en inskränkning av nattarbetet bestyrkas

bland annat därav, att vid kollektivavtal inom industrien i ej

ringa utsträckning överenskommelser träffats i denna riktning.

Beträffande den omfattning, vari nattarbete inom industrien förekommer

i vårt land, bär någon utredning ej skett, sedan uppgifter därom

i samband med den inom kommerskollegium år 1910 verkställda utredningen

rörande arbetstidens längd inhämtats. Av dessa uppgifter, som

avse tiden närmast före år 1905, synes emellertid framgå, såsom ock

motionär erna framhålla, att dylikt, arbete i ganska stor utsträckning

förekommer. Följande utdrag ur en i nämnda myndighets, i motionen

omnämnda, publikation upptagen tabell må här införas:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 18 käft. (Nr 19.)

O

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

+3

£

fl

Därav

med

Samtliga nattarbetare

Yrkesgrupp

j-? f-i i

1

$ ® i

arbete

annat

ordi-

Antal aa

tid

betare, vilkas ordinarie nattarbets- i genomsnitt per dygn varit:

a ce

<x>

M

hH

på

skift

nalle

natt-

arbete

mindre i

än 1 tim.

1—2

tim.

2-3 |

tim. )

3 tim. och j

däröver 1

ej upp- ;

givet

i |

I Skogsbruk...........................j

1

2,180

;

1

315

1,865

2,065

i

115 !

_ i

i

: Gruvdrift ...........................1

4,377

4,274;

103

1,419

901

1,339!

685

33

Annan brytnings- och upptåg- ningsindustri.....................

27 j

- |

27

27

—

—

—

—

! Närings- och njutningsämnes- industri ...........................

9,336

7,074

2,262

200

1,255

360

7,321

200

Textilindustri .....................

42

19

23

4

19 i

*—

19

—

Beklädnadsindustri...............

1,126

5

1,121

85

850

149

37

5

Läder-, hår-, och gnmmivaru- industri ...........................

37

10

27

13

14

—

10

—

Trävaruindustri ..................

6,390

5,936

454

108

317

202

5,707

56 ;

i Trämasse- och pappersindustri

8,317

8,292

25

25

_

463

7,827

2

1 Grafisk industri .................

353

335

18

22

23

91

11

206 !

| Malmförädlingsindustri .........

10,603

10,592

11

2! 229

1,475

8,798

99 i

Metallindustri .....................

1,483

1,241

242

58

215

116

1,094

— !

j Maskin- och skeppsbyggnads- i industri ..........................

366

309

57

31

| 25

3

.

307

—

Jord- och stenindustri ...........

2,159

1,874

285

151

282

704

883

139

! Kemisk-teknisk industri.........

; 591

550

41

27

8

232

324

- j

| Byggnadsindustri..................

421

: “

421

91

l! 315

1 16

| _

1 ~ j

I Belysning och vattenledning

in. .............................

; 8 K

i 788

! 22

4 31

439

224

112 j

Samtliga yrkesgrupper 48,61g

| 41,614

| 7,004

2,266i 6,549

; 5,581

j 33,362

852 i

1 Därav minderåriga..............

| 3,26?

2,807

i 451

92 j 558

i 94g

j 1,569

95 |

| Arbetsställen med 1—10 ar

| betare.............................

i 4,461

| 646 3,8 IT

429 2,56c

> 541

864

56 |

1 Arbetsställen med 10 arbetare

och däröver ....................

.! 44,15''

!

140,968 3,181

1,8871 3,984

t| 5,045

i1 32,498

796

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 19. 11

Att i vissa fall nattarbetet av tekniska skäl i den allmänna välfärdens

intresse är oundvikligt, har redan av motionärerna framhållits.

När dylika omständigheter föreligga, torde dock först efter en närmare

utredning kunna bedömas.

Under det utskottet sålunda å ena sidan med hänsyn till vad

ovan anmärkts (inner eu allsidig undersökning rörande de förhållanden,

under vilka nattarbete inom industrien förekommer i vårt land, vara

av behovet påkallad, är det å andra sidan enligt utskottets förmenande

klart, att en lagstiftning i ämnet, såsom fallet var i fråga om kvinnors

nattarbete, ej kan ske annat än på grundvalen av en internationell

överenskommelse. Nödvändigheten härav har ock, såsom motionärerna

erinrat, vid detta spörsmåls föregående behandling inom riksdagen

städse framhållits. Otvivelaktigt skulle en ensidig åtgärd i dylikt syfte

för vårt land komma att medföra en fara med hänsyn till möjligheten

för vår industri att bestå i konkurrensen med andra länder. Att därför,

såsom motionärerna hemställt, oberoende av internationell konvention

för Sveriges vidkommande genomföra lagstadgat förbud mot nattarbete

av män, synes ej kunna ifrågakomma.

Utskottet har ej heller ansett sig kunna förorda motionärernas

förslag om omedelbart initiativ från svensk sida till internationell överenskommelse

i ämnet. Det synes utskottet nämligen uppenbart, att fölen

dylik åtgärd förutsättes, att noggrann kännedom vunnits rörande de

förhållanden, under vilka nattarbete inom industrien i vårt land förekommer.

En sådan ingående undersökning rörande nämnda förhållanden

synes därför utskottet böra först företagas; endast därigenom kan erhållas

det underlag, som behöves för frågans upptagande till internationell

förhandling.

Vad angår ovannämnda av herrar Borggren och Nilsson gjorda

hemställan om undersökning och, därest av förhållandena skulle finnas

påkallat, om lagstiftning rörande nattarbetet inom bagerier, konditorier

och hembagerier, torde ej för en dylik lagstiftning på detta speciella

område internationell överenskommelse vara i lika grad erforderlig som

i fråga om andra grenar av industrien. Då emellertid jämväl nämnda

yrken torde komma att omlättas av den utredning, som av utskottet

ovan förordats, synes någon särskild framställning om undersökning

rörande dem icke erforderlig. Då några tillfyllestgörande skäl icke

heller synas hava anförts för nödvändigheten att nu åstadkomma en

alldeles särskild lagstiftning i ämnet i fråga särskilt om dessa yrkes
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

grenar, har utskottet funnit sig icke nu böra förorda bifall till ifrågavarande

motion.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa:

1) att Riksdagen måtte med anledning av herrar

Lindhagens m. fl. motion i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa eu

allsidig utredning rörande nattarbetet för män inom

industriella och angränsande områden samt, om denna

utredning därtill kan befinnas giva anledning, taga

initiativ till eller biträda en internationell lagstiftning

i ämnet; samt

2) att herrar Borggrens och Nilssons ifrågavarande

motion ej måtte till någon Riksdagens vidare

åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 mars 1913.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN WIDÉN.

Reservationer:

Beträffande utskottets hemställan under 1)

dels av herrar Lindhagen och Lindqvist, som ansett, att motionen

bort bifallas, och därför hemställt

att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla,

l:o) att initiativ från svensk sida måtte tagas till

internationell överenskommelse om lagstadgat förbud

även mot mäns användande till nattarbete inom industriella

och angränsande arbetsområden, där det ej

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

måste äga rum av tekniska skal eller i den allmänna

välfärdens intresse,

2:o) att ärendet oavsett detta måtte i erforderliga

delar ofördröjligen beredas för Sveriges vidkommande

samt förslag framläggas till lagstiftning, som utan

avvaktan på och oberoende av internationell konvention

kan vara av behovet påkallad;

dels av herr Petrén mot viss del av motiveringen;

dels av herr Widén;

dels och av herrar Trana, Gezelius, greve Lagerbjelke, greve Spens,

Valerius Olsson, Holmdahl och Johansson i Mellbyn, som ansett, att utskottet

bort hemställa,

att herr Lindhagens med Heros ifrågavarande

motion ej mätte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Beträffande utskottets hemställan under 2)

dels av herrar Trana, Gezelius, greve Lagerbjelke, greve Spens,

Valerius Olsson, Holmdahl och Johansson i Mellbyn mot motiveringen;

dels av herrar Lindhagen, Stärner, Älexanderson, Petrén, Pettersson

i Södertälje, Jansson i Edsbäcken och Lindqvist i Stockholm, vilka

anfört:

»Oavsett den hemställan, som utskottet gjort under punkt 1, ha

vi ansett, att även den av herrar Borggren och Nilsson gjorda framställningen

bort föranleda en särskild hemställan i enlighet med motionens

yrkande. De förhållanden som i denna motion beivras äro säkerligen

både i och för sig särdeles behjärtansvärda och vidare obestridligen

alldeles oberörda av spörsmålet om en internationell lagstiftning.

Vi hemställa därför, under åberopande av motionens motivering,

att Riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte undersöka i vad mån en reglering av nattarbete

inom bagerier, konditorier och s. k. hembagerier

för såväl kvinnor som män kan anses vara av förhålBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 9 surd. 18 käft, (Nr 19.) 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets utlåtande Nr 19.

landena påkallad samt för Riksdagen framlägga det

lagförslag i ämnet, vartill undersökningen kan föranleda.

»

dels ock av herr Widén, som instämt i det av herr Lindhagen m.

11. framställda yrkandet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.